Försäkringskassans administration av familjeförmåner inom EU

ISF Granskar och analyserar Rapport 2018:2 Försäkringskassans administration av familjeförmåner inom EU En granskning av barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning med EU-anknytning sf

ISF GRANSKAR OCH ANALYSERAR RAPPORT 2018:2 Försäkringskassans administration av familjeförmåner inom EU En granskning av barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning med EU-anknytning En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2018

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera denna på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöva uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2018 ISBN: 978-91-88098-91-7

Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 7 Sammanfattning... 9 1 Inledning... 17 1.1 1.2 1.3 Syfte och frågor... 18 Metod... 19 Definitioner... 19 2 Regelverket... 25 2.1 2.2 2.3 Det finns särskilda bestämmelser om familjeförmåner för dem som rör sig inom EU... 25 Barnbidrag och bostadsbidrag samordnas som familjeförmåner... 30 Föräldrapenning samordnas som en moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån... 32 3 EU-familjen i nöd och lust hur fungerar det i praktiken?... 37 3.1 3.2 3.3 3.4 Rörligheten i form av gränsarbete har ökat kraftigt både till och från Sverige... 37 EU-familjeförmånsärenden gäller främst Norge, Danmark, Finland och Polen... 39 Antalet ärenden om avräkning av utländsk föräldrapenning stiger sakta... 40 Ibland är det svårt att veta om, när och varifrån pengarna kommer... 40 4 Hur identifierar och utreder Försäkringskassan EUfamiljeförmånsärenden?... 45 3

Innehåll 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 Avdelningen för barn och familj ansvarar för handläggning och utveckling av barnbidrag och bostadsbidrag... 45 Samverkan mellan olika enheter är nödvändig för att identifiera EU-familjeförmånsärenden... 47 Att barnbidrag ska samordnas upptäcks normalt av handläggare av nationellt barnbidrag eller försäkringstillhörighet... 48 Det sker många kontakter om samma sak mellan Försäkringskassan och föräldrar... 49 Fler barnbidragsärenden upptäcks nu än tidigare men det finns fortfarande risk för att ärenden missas... 53 Det är ändamålsenligt att EU-familjeförmåner utreds koncentrerat men kunskaper om EU-rätten behöver genomsyra all handläggning... 59 Effektiviteten i samarbetet med behöriga institutioner i andra medlemsländer varierar stort... 60 Verkligheten är mer komplex än regelverket... 62 Många manuella moment och att växla mellan flera olika IT-system är tidstjuvar i handläggningen... 65 4.10 IT-satsningar görs för att förbättra statistik och informationsutbyte... 67 4.11 Digitaliseringen av EU-familjeförmåner möjliggör effektivisering men det dröjer... 69 5 Hur identifierar och utreder Försäkringskassan föräldrapenningärenden med EU-anknytning?... 71 5.1 5.2 5.3 5.4 Avdelningen för barn och familj ansvarar för handläggning och utveckling av föräldrapenning... 71 Ett föräldrapenningärende med EU-anknytning identifieras i den vanliga nationella handläggningen... 72 Kontroll av barnets bosättning sker bara i vissa ärenden... 73 Förutsättningarna för kontroll av utländsk föräldrapenning har förbättrats under granskningen... 74 4

Innehåll 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 Handläggning av föräldrapenning som ska samordnas sker både utspritt och koncentrerat... 76 Att avgöra vilken utländsk ersättning som ska avräknas från svensk föräldrapenning kan vara svårt... 77 Vissa länder svarar inte på förfrågningar... 79 Föräldrar har begränsade möjligheter att använda digitala tjänster... 80 En omklassificering av föräldrapenning till familjeförmån kan innebära stora utmaningar... 81 6 Diskussion och rekommendationer... 83 6.1 6.2 6.3 Satsningar görs för att förbättra statistik, underlätta informationsutbyte, identifiera EU-ärenden och utbilda medarbetare... 83 Fortsatta satsningar behövs för att effektivisera handläggningen och öka rättssäkerheten... 84 Föräldrapenningärenden kan bli en framtida utmaning både för Sverige och för Försäkringskassan om den EU-rättsliga klassificeringen återigen ändras... 86 Referenser... 91 Bilaga I: Metod... 93 Bilaga II: EU-familjeförmånsärenden fördelade på medlemsländer... 95 5

Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Tack vare EU:s fria rörlighet har vi, som EU-medborgare, rätt att arbeta och leva var vi vill inom EU. För att vi inte ska gå miste om eller få dubbla ersättningar när vi rör oss mellan medlemsländer med olika socialförsäkringssystem reglerar EU-rätten hur de nationella systemen ska samordnas. För barnfamiljer och/eller familjemedlemmar till arbetstagare som arbetar i olika medlemsländer inom EU har samordningsbestämmelserna stor betydelse för rätten till familjeförmåner. I takt med att allt fler EU-medborgare rör sig över Sveriges gränser ökar utmaningarna för de myndigheter som administrerar de förmåner som berörs av EU:s samordningsregler. Mängden ärenden, i kombination med deras komplexitet, ställer höga krav på Försäkringskassans administration av familjeförmånsärenden med EU-anknytning. Den rapport du nu håller i din hand analyserar hur Försäkringskassans administration av familjeförmåner med EU-anknytning fungerar, och är resultatet av ett regeringsuppdrag i 2017 års regleringsbrev. Granskningen visar att Försäkringskassan bedriver ett omfattande förbättringsarbete i syfte att öka den tillgängliga statistiken över relevanta ärenden, identifiera EU-ärenden i handläggningen, utbilda medarbetare på området och underlätta informationsutbytet med behöriga institutioner i EU/EES-länderna och Schweiz. Trots det pågående utvecklingsarbetet finns det både utrymme för och behov av ytterligare förbättringar. Det handlar framförallt om två stora utmaningar. Den ena är att fånga upp de ärenden som rör barnbidrag och bostadsbidrag till familjer och familjemedlemmar som rör sig över Sveriges gränser eller på annat sätt har koppling till svensk socialförsäkring. Den andra är att utreda dessa ärenden på ett rättssäkert sätt, utan att handläggningstiden blir orimligt lång. 7

Generaldirektörens förord När det gäller föräldrapenningärenden med EU-anknytning har EU-rätten i dagsläget bara en begränsad inverkan på Försäkringskassans handläggning. Det kan, beroende av hur föräldrapenning kommer att klassificeras enligt EU-rätten, förändras i framtiden. Det kan i så fall ge upphov till nya utmaningar. ISF riktar rekommendationer till både regeringen och till Försäkringskassan. I relation till regeringen handlar det om att verka för samordningsregler som är bättre anpassade till den svenska föräldraförsäkringen. I relation till Försäkringskassan handlar det framförallt om att fortsätta, förstärka och vidareutveckla redan pågående utvecklingsinsatser inom området familjeförmåner med EU-anknytning. När det gäller rekommendationerna till Försäkringskassan kan det även finnas anledning att uppmärksamma en tidigare ISF-rapport (2017:3) som tydliggjorde att Försäkringskassans informationsgivning om socialförsäkringsfrågor i situationer med EU-anknytning är alltför knapphändig för att underlätta genomtänkta val för personer som rör sig över Sveriges gränser. Mot bakgrund av det rekommenderade ISF att Försäkringskassan skulle komplettera sin webbplats med relevant information. Den rekommendationen är relevant även i detta sammanhang. Rapporten har skrivits av Susanne Eriksson (projektledare) och Elisabeth Rydberg, med bidrag av Helena Persson Schill. Stockholm i januari 2018 Maria Hemström Hemmingsson 8

Sammanfattning Sammanfattning Rörligheten inom Europeiska unionen (EU) ökar och rörligheten över Sveriges gränser i form av gränsarbete har mer än fördubblats under 2000-talet. Ökningen gäller både personer som kommer till och åker från Sverige. När det handlar om familjer kan det innebära att en förälder arbetar i ett medlemsland inom EU och resten av familjen bor kvar i ett annat medlemsland. De unionsrättsliga bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen syftar till att skydda personers sociala rättigheter när de rör sig inom EU/EES-länderna och Schweiz. 1 Samordningsbestämmelserna innehåller dels lagvalsregler för att det ska gå att fastställa försäkringstillhörighet för personer som använder sig av den fria rörligheten inom EU, dels särskilda bestämmelser som gäller olika kategorier av förmåner, till exempel familjeförmåner. I denna rapport granskar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Försäkringskassans administration av familjeförmåner enligt EU-rättens förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och tillhörande tillämpningsförordning 987/2009. Granskningen görs på uppdrag av regeringen. I uppdraget ingår att ISF ska kartlägga och granska administrationen av ärenden hos Försäkringskassan avseende familjeförmånerna barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning med EU-anknytning. Syftet med granskningen är att undersöka om administrationen av förmånerna är effektiv, rättssäker och ändamålsenlig. Granskningen syftar också till att undersöka om det finns utrymme för förbättringar i Försäkringskassans hantering av familjeförmånerna. 1 I fortsättningen avses med begreppen EU och EU-länder också EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge samt Schweiz. 9

Sammanfattning För att kunna utföra granskningen och kartlägga Försäkringskassans ärendehantering av utvalda EU-familjeförmåner och föräldrapenning med EU-anknytning har dokumentstudier och intervjuer genomförts. Utmärkande för familjeförmåner och följaktligen Försäkringskassans handläggning av dessa ärenden är att dessa förmåner kan beviljas från mer än ett medlemsland för samma barn och tidsperiod samtidigt. En sådan ordning är inte önskvärd. Samordningsbestämmelserna ska därför inte bara garantera att ett barn inte går miste om en rättighet eller får dubbla förmåner, utan pekar också ut vilket medlemsland som är huvudansvarigt för utbetalning av en familjeförmån när rätt till förmåner sammanfaller. För barnfamiljer eller familjemedlemmar som rör sig inom EU får bestämmelserna stor betydelse för deras rätt till familjeförmåner, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag eller motsvarande. I medlemsländernas nationella lagstiftningar regleras i sin tur vilka villkor som gäller för att få rätt till dessa sociala trygghetsförmåner, nivån på förmånerna och vilka personer som kan få förmånerna. Men villkor som går emot EU:s samordningsbestämmelser, till exempel krav på bosättning, får normalt inte tillämpas. Den ökade rörligheten över Sveriges gränser i kombination med familjeförmånsärendenas komplexitet ställer höga krav på Försäkringskassans administration. Satsningar görs av Försäkringskassan för att förbättra statistik, underlätta informationsutbyte, identifiera EU-ärenden och utbilda medarbetare Sammantaget visar granskningen att Försäkringskassan gör satsningar för att förbättra statistik för internationella ärenden och underlätta informationsutbyte med behöriga institutioner i andra medlemsländer. Försäkringskassan har under en längre tid arbetat aktivt med att föra ut kunskap om det EU-rättsliga regelverket i organisationen och förmedla vikten av att alltid kontrollera om ett nationellt ärende ska samordnas i förhållande till ett annat medlemsland. Myndigheten har också tagit fram en digital utbildning på området. ISF noterar att Försäkringskassan dessutom under granskningens genomförande har förbättrat förutsättningarna för att identifiera fler 10

Sammanfattning ärenden som kan vara aktuella för samordning. En sådan utveckling är mycket positiv. Fortsatta satsningar behövs för att öka rättssäkerheten och effektivisera handläggningen Trots Försäkringskassans förbättringsarbete indikerar granskningen att ärenden som rör familjeförmåner och som ska samordnas enligt EU-rätten inte alltid upptäcks eller upptäcks för sent. Det gäller samtliga granskade förmåner. ISF:s bedömning är att det finns ett fortsatt behov hos Försäkringskassan att se över styrning och kompetens på området i syfte att säkerställa att ärenden om barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning som enligt förordning 883/2004 ska samordnas med ett annat medlemsland faktiskt fångas upp. Informationen till föräldrar om rätten till familjeförmåner med EU-anknytning är dessutom begränsad. ISF har i en tidigare rapport gjort en kartläggning och analys av Försäkringskassans och andra aktörers informationsgivning avseende rätten till socialförsäkringsförmåner för personer som rör sig över Sverige gränser. Rapportens namn är Socialförsäkringen vid studier, arbete eller flytt utomlands (2017:3). Av rapporten framgår att informationen på området överlag är knapphändig. Det medför att det kan vara svårt för familjer, där exempelvis ena föräldern arbetar i ett annat medlemsland inom EU, att få klart för sig vilka rättigheter och skyldigheter som finns. Det kan innebära att barnbidrag utbetalas felaktigt, men också att rättigheter går förlorade. Det kan vara särskilt svårt att nå ut med information till föräldrar som inte bor tillsammans. Därför är det angeläget att Försäkringskassan, i så hög utsträckning som det är möjligt, säkerställer att ärenden som ska samordnas enligt EU-rätten inte missas. Det saknas statistik för internationella ärenden vilket försvårar styrning och uppföljning av familjeförmåner med EU-anknytning Det saknas samlad statistik för Försäkringskassans internationella ärenden, men det finns stora variationer i vilken statistik som myndigheten kan redovisa för de olika ärendeslagen. När det gäller EU-familjeförmåner är statistiken mycket begränsad. Den främsta orsaken till den bristfälliga statistiken över dessa ärenden är brister 11

Sammanfattning i förmånernas IT-stöd. Den statistik som ISF redovisar i denna rapport om hur EU-familjeförmånsärenden är fördelade över medlemsländer har tagits fram manuellt via sidosystem. Försäkringskassan har också varit behjälplig med att ta fram annat underlag i syfte att möjliggöra denna granskning. ISF konstaterar att avsaknaden av statistik i sig är en brist. Gedigen och tillförlitlig statistik möjliggör inte bara uppföljning, kartläggning och tillsyn av hur socialförsäkringen utnyttjas i internationella ärenden, utan underlättar också Försäkringskassans egen produktionsplanering, resultatstyrning och verksamhetsutveckling. Försäkringskassans kommande IT-utveckling som också berör EU-familjeförmåner är en satsning vars huvudsakliga syfte är att säkerställa myndighetens behov av att kunna följa upp och redovisa statistik för EU-ärenden. I samband med IT-satsningen avser Försäkringskassan att anpassa sin verksamhet till Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI) och därigenom möjliggöra elektroniskt informationsutbyte av myndighetskorrespondens inom EU på ett effektivt och rättssäkert sätt. Den pågående digitaliseringen av EU-familjeförmåner skapar stora möjligheter till framtida effektivisering av handläggningen av dessa ärenden. Men trots att Försäkringskassan vill undvika extraarbete för sina handläggare, såsom manuell registrering och registrering i olika sidosystem, kan det dröja innan IT-stöden vidareutvecklas i syfte att underlätta handläggningen. Det förklaras av att EU-familjeförmåner har små ärendevolymer i jämförelse med nationella förmånsslag. Vid myndighetens IT-utveckling konkurrerar därför EU-förmånerna med betydligt större nationella förmånsslag. Det är därför sannolikt att en effektivisering kommer att äga rum först på sikt. Administrationen av EU-familjeförmåner är tungrodd och komplex vilket medför långa handläggningstider Granskningen visar att Försäkringskassan har två stora utmaningar när det gäller administreringen av EU-familjeförmåner. Den ena utmaningen är att identifiera och fånga upp ärenden som rör barnbidrag och bostadsbidrag till familjer och familjemedlemmar som rör sig över Sveriges gränser eller på annat sätt har en koppling till 12

Sammanfattning svensk socialförsäkring. Den andra utmaningen är att utreda ärenden på ett rättssäkert sätt, utan att handläggningstiden blir orimligt lång. Försäkringskassan har valt att i viss utsträckning koncentrera handläggningen avseende familjeförmåner med EU-anknytning. ISF bedömer att en sådan ordning är ändamålsenlig med hänsyn till ärendenas komplexitet. Samtidigt kan kunnandet av ärenden med EU-anknytning inte isoleras, eftersom kunskaper om EU-rätten behöver genomsyra hela Försäkringskassans verksamhet. Utredning av ett EU-familjeförmånsärende görs i en växelverkan mellan olika enheter hos Försäkringskassan. Handläggarna på de tre enheter som har hand om EU-familjeförmåner är beroende av att de ärenden som ska samordnas enligt EU:s samordningsbestämmelser fångas upp i andra delar av Försäkringskassans verksamhet. Därefter är det viktigt med snabba överlämningar mellan berörda enheter för att den sammanlagda handläggningstiden ska hållas så kort som möjlig. ISF:s granskning visar att det finns en risk för att ärenden som rör familjeförmåner och som ska samordnas enligt EU-rätten inte alltid upptäcks eller upptäcks för sent. Särskilt bostadsbidrag är problematiskt i det avseendet. När det gäller personer med barn bosatta i Sverige förekommer det att Försäkringskassan får reda på att en förälder har arbetat i ett annat EU-land först efter att anställningen har pågått en längre tid. Det kan till exempel uppdagas i samband med att föräldern kontaktar Försäkringskassan i ett annat ärende. Personen har inte medvetet undanhållit att hen arbetar i ett annat land utan har inte förstått att det finns en anmälningsskyldighet. Särskilt svårt kan det vara att förstå att den ena förälderns arbete i ett annat EU-land kan påverka den andra förälderns barnbidrag eller bostadsbidrag. Bedömningen av rätten till en familjeförmån inom EU sker med stöd av både nationell rätt och unionsrättslig lagstiftning. Men granskningen visar att det inte i första hand är regelverkens utformning, utan själva administrationen av ärendena som skapar svårigheter för utredarna på Försäkringskassan. Av intervjuerna med utredarna framgår att administrationen är en tidstjuv när det gäller handläggningen av EU-familjeförmåner och att det tar extra tid att utföra alla manuella moment, fylla i nödvändiga blanketter och att växla mellan olika IT-system. Trots att utredarna använder flera olika IT-system i sin handläggning, sköts större delen av administreringen av EU-familje- 13

Sammanfattning förmåner fortfarande manuellt eftersom systemen ger begränsat med stöd och inte alltid kan kommunicera med varandra. Dessutom saknas uppgift i IT-systemen när ett ärende är ett EU-ärende då de saknar funktioner för att skilja nationella ärenden från internationella. Det tar därför tid för en utredare att sätta sig in i rutinerna för utredningar som rör EU-familjeförmånerna barnbidrag och bostadsbidrag. Det gör myndigheten särskilt sårbar för hög personalomsättning när det gäller denna typ av ärenden. EU-reglerna om samordning och prioriteringsordningen mellan primärt och sekundärt betalningsansvariga medlemsländer uppfattas av de intervjuade som relativt enkla och tydliga. Men av intervjuerna framgår att verkligheten kan vara mer komplex, vilket ställer ökade krav på Försäkringskassans handläggning. Några av de intervjuade utredarna har beskrivit handläggningen av EU-familjeförmånsärenden som att lägga pussel och att det ibland är många pusselbitar som måste komma på plats innan de får en helhetsbild och har möjlighet att fatta beslut i ett ärende. Vid utredning av ett ärende som gäller en EU-familjeförmån kan det behövas informationsutbyte mellan behöriga institutioner i berörda medlemsländer. I artikel 4 i EU-fördraget finns principen om lojalt samarbete som är en generell skyldighet för dessa institutioner att bistå, respektera och samarbeta med varandra och EU:s institutioner i ärenden där unionsrätten aktualiseras. Det finns också bestämmelser som särskilt gäller informationsutbyte om EU-familjeförmåner. Granskningen visar att samarbetet med andra länders behöriga institutioner fungerar olika bra beroende på vilket land det gäller. Samarbetet uppges fungera förhållandevis väl med de nordiska länderna och Polen. Samarbetet med Danmark är särskilt väl utvecklat. Grekland, Italien och Rumänien nämns som exempel på länder som det är svårt för Sverige att kommunicera med eftersom svarstiderna ofta är mycket långa. Det påverkar handläggningstiderna negativt och innebär längre väntetider för berörda föräldrar. Då föräldrapenning med EU-anknytning inte klassificeras inom EU-rätten som en EU-familjeförmån redovisas rapportens resultat som särskilt gäller föräldrapenning separat i nästa avsnitt. 14

Sammanfattning Föräldrapenningärenden kan bli en stor framtida utmaning både för Sverige och för Försäkringskassan om den EU-rättsliga klassificeringen återigen ändras ISF konstaterar att EU-rättens inverkan på Försäkringskassans handläggning av föräldrapenning med EU-anknytning är begränsad. Av granskningen framgår dessutom att administreringen av förmånen är mindre tungrodd jämfört med EU-familjeförmåner. Det innebär att handläggningen av föräldrapenning är enklare, snabbare och har väsentligt kortare handläggningstider än EU-familjeförmåner. Försäkringskassans främsta utmaningar när det gäller hanteringen av föräldrapenning består dels i att fastställa vilken utländsk förmån som ska avräknas från den svenska föräldrapenningen, dels hur ärenden ska hanteras då en behörig institution i ett annat medlemsland väljer att inte svara på myndighetens förfrågningar. Ur ett mer övergripande perspektiv finns därutöver en del oklarheter och potentiella framtida utmaningar när det gäller föräldrapenning med EU-anknytning. Granskningen visar att Försäkringskassan har genomfört förbättringar av den automatiserade föräldrapenninghandläggningen som kan leda till att fler föräldrapenningärenden som ska samordnas med ett annat medlemsland upptäcks. Men ISF anser att det finns en fortsatt risk för att ärenden missas då utländsk föräldrapenning ska avräknas från svensk föräldrapenning. En fråga som väckts under granskningen är i vilken utsträckning den avräkning av utländsk föräldrapenning som sker i dag enligt nationell lagstiftning är förenlig med EU:s samordningsbestämmelser. Frågan kan ställas både utifrån nuvarande klassificering av föräldrapenning som moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån och i det fall föräldrapenning omklassificeras som familjeförmån. För att undanröja risken för att föräldrapenning samordnas på ett felaktigt sätt i EU-ärenden anser ISF att det skulle underlätta om det infördes en EU-gemensam förmånsspecifik avräkningsregel vid rätt till motsvarande föräldrapenning från två medlemsländer. Eftersom föräldrapenning kan lämnas under en så lång tidsperiod och ofta handlar om stora belopp, menar ISF att det är viktigt att klarlägga hur avräkning får ske även om rätt till förmåner från två medlemsländer inträffar vid olika perioder. 15

Sammanfattning Det finns oklarheter och möjliga framtida utmaningar när det gäller föräldrapenning med EU-anknytning Samtidigt som Sverige och övriga medlemsländer inom EU förhandlar om nya samordningsregler enligt förordning 883/2004 som kan komma att beröra svensk föräldrapenning, har kammarrätten i Göteborg nyligen fastslagit att föräldrapenning ska samordnas som en EU-familjeförmån. Det är tvärt emot nuvarande ordning, där föräldrapenning alltså klassificeras som en moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån. Om domen skulle få genomslag och påverka den framtida klassificeringen i förhållande till samordningsförordningen kommer det att innebära betydande administrativa utmaningar för Försäkringskassan. För myndighetens del skulle en omklassificering av föräldrapenning dessutom väcka en rad rättsliga frågor gällande hur samordning av föräldrapenning ska gå till. Förutom omarbetning av styrande och stödjande dokument skulle Försäkringskassan behöva utveckla nya IT-stöd för att kunna hantera föräldrapenning som en familjeförmån. Ur ett svenskt jämställdhetsperspektiv kan det också uppfattas som problematiskt om en individuellt utformad förmån som svensk föräldrapenning, avsedd att täcka inkomstbortfall för de enskilda föräldrarna, blir en rättighet riktad till hela familjen. En sådan omklassificering skulle dessutom kunna innebära en utökad rättighet till svensk föräldrapenning baserad på förvärvsarbete i Sverige till familjemedlemmar som varken bor eller arbetat här, utan vistas i andra medlemsländer. Utifrån den bakgrunden är det positivt att EU-kommissionen föreslagit en ny typ av familjeförmån i förordning 883/2004 som är avsedd att täcka inkomstbortfall och därmed ska betraktas som helt individuell. Tanken är att den föreslagna familjeförmånen enbart ska beviljas till personer som omfattas av lagstiftningen i det behöriga medlemslandet. EU-länderna håller under denna gransknings genomförande på att förhandla om förslaget. Svensk föräldrapenning skulle kunna falla in under den nya förmånen beroende på hur den slutligen utformas. ISF anser att förslaget kan skapa möjlighet till en samordning som är bättre anpassad för svensk föräldrapenning jämfört med dagens regelverk om EU-familjeförmåner. 16

Inledning 1 Inledning De unionsrättsliga bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen syftar till att skydda personers sociala rättigheter när de rör sig inom den Europeiska unionen (EU), EES-länderna och Schweiz. 2 Samordningsbestämmelserna innehåller dels lagvalsregler för att det ska gå att fastställa försäkringstillhörighet för personer som använder sig av den fria rörligheten inom EU, dels särskilda bestämmelser som gäller olika kategorier av förmåner, till exempel familjeförmåner. För barnfamiljer eller familjemedlemmar som rör sig inom EU får bestämmelserna stor betydelse för deras rätt till familjeförmåner, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag eller motsvarande. I medlemsländernas nationella lagstiftningar regleras i sin tur vilka villkor som gäller för att ha rätt till dessa sociala trygghetsförmåner, nivån på förmånerna och vilka personer som kan få förmånerna. Men villkor som går emot EU:s samordningsbestämmelser, till exempel krav på bosättning, får normalt inte tillämpas. I denna rapport granskar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Försäkringskassans administration av familjeförmåner som ska samordnas enligt EU-rättens förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen 3 och tillhörande tillämpningsförordning 987/2009 4. 2 I fortsättningen avses med EU/EU-länder/medlemsländer även EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge samt Schweiz. 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 883/2004 av den 29 april om samordning av de sociala trygghetssystemen (EGTY L 166, 30.4.2004, s.1). Förordningen kallas i denna rapport fortsättningsvis för förordning 883/2004. 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser i förordning (EG) nr. 883/2004 om samordning av de sociala 17

Inledning Granskningen omfattar de svenska socialförsäkringsförmånerna barnbidrag och bostadsbidrag till barnfamiljer som klassificeras som familjeförmåner enligt förordning 883/2004. Granskningen omfattar också föräldrapenning, som är en familjeförmån enligt den svenska lagstiftningen men som hör till kategorin moderskapsförmån eller likvärdig faderskapsförmån i EU-regelverket. Granskningen görs på uppdrag av regeringen. 1.1 Syfte och frågor I regeringens uppdrag ingår att ISF ska kartlägga och granska administrationen av ärenden hos Försäkringskassan avseende familjeförmånerna barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning till barnfamiljer eller familjemedlemmar som rör sig inom EU. Syftet med granskningen är att undersöka om administreringen av förmånerna är effektiv, rättssäker och ändamålsenlig. Granskningen syftar också till att undersöka om det finns utrymme för förbättringar i Försäkringskassans hantering av familjeförmånerna. Efterlevandestöd till barn, kommunalt vårdnadsbidrag och studiebidrag klassificeras som en familjeförmån enligt förordning 883/2004. Efterlevandestöd handläggs inte av Försäkringskassan, utan av Pensionsmyndigheten. Kommunalt vårdnadsbidrag har tidigare handlagts av Försäkringskassan, men förmånen avskaffades den 1 februari 2016. Studiebidrag är inte en del av socialförsäkringen i Sverige. Dessa förmåner omfattas därför inte av granskningen. Granskningens övergripande frågor är: - Hur ser Försäkringskassans organisation och styrning ut av de granskade förmånerna? - Är Försäkringskassans administration av de granskade förmånerna ändamålsenlig och vilka förutsättningar finns för en rättssäker och likformig handläggning? trygghetssystemen (EGT L 284, 30.10.2009. s.1). Förordningen kallas i denna rapport fortsättningsvis för tillämpningsförordning 987/2009. 18

Inledning 1.2 Metod För att kunna utföra granskningen och kartlägga Försäkringskassans ärendehantering av EU-familjeförmåner och föräldrapenning med EU-anknytning har dokumentstudier och intervjuer genomförts.5 Dokumentstudier Dokumentstudierna har i huvudsak omfattat olika stöd- och styrdokument på Försäkringskassan. Exempel på dokument som studerats är myndighetens handledningar, vägledningar, interna rapporter, kontrollstrukturer samt processbeskrivningar. Inför intervjuerna på Försäkringskassan har ISF efterfrågat och tagit del av relevant dokumentation för att skapa en så god förförståelse som möjligt. Intervjuer Gruppintervjuer har gjorts med handläggare, utredare och specialister. Enskilda intervjuer har genomförts med en rättslig expert och en verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Inför intervjuerna har ISF efterfrågat och tagit del av dokument som rör EU-familjeförmåner och föräldrapenning för att skapa en så god förförståelse som möjligt. 1.3 Definitioner I denna rapport förekommer begrepp och uttryck som är knutna till EU-rätten och Försäkringskassans administration av familjeförmåner med anknytning till EU. I det följande förklaras dessa begrepp. Administrativa kommissionen Administrativa kommissionen (AK) är ett organ som är knutet till EU-kommissionen och består av regeringsföreträdare för medlemsländerna. AK har bland annat i uppgift att underlätta en enhetlig tillämpning av EU:s samordningsbestämmelser och främja samarbetet mellan myndigheterna i de olika medlemsländerna. 5 Se bilaga I i denna rapport för en mer utförlig redogörelse. 19

Inledning Behörigt medlemsland Med behörigt medlemsland avses i den här rapporten det medlemsland som är ansvarigt för utbetalning av familjeförmåner enligt förordning 883/2004. Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsinformation i Europa (EESSI) Ett IT-system, Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI), har utvecklats i Europa för att stötta medlemsländernas socialförsäkringsorgan i arbetet med att utbyta information i enlighet med EU-reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen. EESSI/ Master Directory ESSI/Master Directory är ett elektroniskt bibliotek (databas) med kontaktinformation till myndigheter som används för att identifiera behöriga institutioner och utbyta information inom EU. EU/EES-länderna och Schweiz Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är ett avtal mellan länderna som är med i EU samt Norge, Island och Liechtenstein. Det finns även ett avtal som reglerar att EU:s samordningsregler om social trygghet ska gälla mellan EU och Schweiz. I rapporten avses med begreppen EU-länder och medlemsländer också EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein samt Schweiz. EU-familjeförmån Förmåner som är klassificerade och handläggs som familjeförmåner enligt förordning 883/2004 benämns EU-familjeförmåner. De svenska förmånerna barnbidrag, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag, studiebidrag, extra tillägg till studiebidrag och kommunalt vårdnadsbidrag ingår i gruppen EU-familjeförmåner. Föräldrapenning med EU-anknytning ingår inte, utan hör till kategorin moderskapsförmån eller likvärdig faderskapsförmån. 20

Inledning Exportabilitet Principen om exportabilitet är en central del av bestämmelserna om samordning enligt förordning 883/2004 och som innebär att kravet på bosättning i ett medlemsland slopas för att få en utbetald förmån vid arbete, bosättning eller vistelse inom EU/EES-länderna eller Schweiz. Försäkrad och försäkringstillhörighet Med försäkrad avses i den här rapporten att en person omfattas av ett medlemslands lagstiftning enligt avdelning II i förordning 883/2004. Som huvudregel är en person försäkrad i arbetslandet. En person som inte arbetar kan i stället vara försäkrad i bosättningslandet. När en behörig institution avgör vilket medlemslands regelverk för socialförsäkring en person ska omfattas av brukar det kallas att besluta om försäkringstillhörighet. Föräldrar Begreppet föräldrar är inte en juridisk term, utan används i denna rapport för att underlätta läsningen. Begreppet omfattar personer som är vårdnadshavare och/eller en familjemedlem som ansöker om eller på annat sätt anses göra anspråk på en familjeförmån inom EU. Förordning I unionsrätten motsvarar en förordning en lagstiftning som är bindande för medlemsländerna i EU. Internationellt ärende (inom EU) Med ett internationellt ärende avses i denna rapport en situation som berör Sverige och en annan medlemsstat och som avser rätten till en svensk eller utländsk socialförsäkringsförmån som ska samordnas i enlighet med EU-rätten. Internationella ärenden kan också gälla situationer där en person arbetar, bor eller vistas i Sverige men omfattas av ett annat medlemslands lagstiftning. 21

Inledning Kvalifikationsvillkor De villkor som behöver uppfyllas för att en person ska få rätt till en förmån kallas kvalifikationsvillkor. Principen om lojalt samarbete inom EU I artikel 4 i EU-fördraget finns principen om lojalt samarbete som är en generell skyldighet för dessa institutioner att bistå, respektera och samarbeta med varandra och EU:s institutioner i ärenden där EU-rätten aktualiseras. Principen gäller också för institutioner på socialförsäkringsområdet. Primärland och sekundärland Begreppen primärland och sekundärland används för EU-länders prioriteringsordning vid utbetalning av familjeförmåner. Utmärkande för familjeförmåner är att förmånerna kan beviljas från mer än ett medlemsland för samma barn och tidsperiod. Samordningssituationer där rätt till en eller flera förmåner sammanfaller hanteras alltså genom att ett medlemsland utses till primärt respektive sekundärt ansvarig för utbetalning av de aktuella förmånerna. Prioritetsregler När det med stöd av samordningsbestämmelserna i förordning 882/2004 finns rätt till familjeförmåner från minst två olika medlemsländer för samma period avgör ett antal prioritetsregler vilket medlemsland som i första hand ska ansvara för utbetalning av familjeförmånerna. Syftet med prioritetsreglerna är att förhindra dubbel utbetalning av förmåner. Vilket medlemsland som ska vara huvudansvarigt för utbetalning av EU-familjeförmåner är beroende av om rättigheterna har förvärvats på grund av arbete, pension eller bosättning. Arbete har prioritet framför pension som i sin tur har prioritet framför bosättning. Sakområde I förordning 883/2004 kategoriseras förmåner och ersättningar inom social trygghet i tio särskilda sakområden. Exempel på sakområden är förmåner vid sjukdom, förmåner vid ålderdom och förmåner vid 22

Inledning arbetslöshet. Denna rapport handlar om socialförsäkringsförmåner som omfattas av sakområdena familjeförmåner samt förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap. EU:s samordningsregler för de sociala trygghetssystemen EU:s samordningsregler av de sociala trygghetssystemen finns i förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009. Reglerna förklarar hur medlemsländernas sociala trygghetssystem ska anpassas i förhållande till varandra i syfte att främja den fria rörligheten av personer inom EU. I medlemsländernas nationella lagstiftningar regleras i sin tur vilka villkor som gäller för att ha rätt till dessa sociala trygghetsförmåner, nivån på förmånerna och vilka personer som kan få förmånerna. Men villkor som går emot EU:s samordningsbestämmelser, till exempel krav på bosättning, får normalt inte tillämpas. Strukturerad elektronisk handling (SED) En strukturerad elektronisk handling (SED) är ett dokument i ett format som skapats för att möjliggöra elektroniskt informationsutbyte mellan behöriga institutioner inom EU/EES-länderna och i Schweiz. 23

Regelverket 2 Regelverket Kapitel 2 innehåller en kortfattad introduktion till det unionsrättsliga regelverket om samordning och de särskilda bestämmelser som gäller för familjeförmåner för dem som rör sig inom EU. Kapitlet innehåller inga rättsliga analyser, utan syftar endast till att underlätta för läsaren att förstå rapporten i sin helhet. Den läsare som är väl förtrogen med hur det unionsrättsliga och svenska regelverket samspelar i ärenden som gäller familjeförmåner med EU-anknytning kan gå direkt till kapitel 3. 2.1 Det finns särskilda bestämmelser om familjeförmåner för dem som rör sig inom EU Förordning 883/2004 innehåller samordningsbestämmelser för olika kategorier av sociala trygghetsförmåner. I Sveriges så kallade lagstiftningsförteckning framgår vilken svensk lagstiftning och vilka förmåner som ska omfattas av EU:s samordningsbestämmelser och hur de förmånerna ska kategoriseras.6 EU-domstolen och nationella domstolar är inte bundna av lagstiftningsförteckningen utan kan besluta att en förmån som inte finns med i förteckningen ska omfattas av förordningen eller att en förmån ska kategoriseras på ett annat sätt än vad som är angett i lagstiftningsförteckningen.7 Exempel på kategorier av sociala trygghetsförmåner är förmåner vid arbetslöshet och förmåner vid ålderdom. Reglerna om samordning 6 Se Sveriges lagstiftningsförteckning enligt artikel 9 i förordning 883/2004. Declaration by the Kingdom of Sweden pursuant to Article 9 of Regulation (EC) No 883/2004 of the European Parliament and of the Council of 29 April 2004 on the coordination of social security systems. 7 Se till exempel EU-domstolens mål C-275/96, Kuusijärvi och C-255/99, Humer samt RÅ 2003 ref. 65. 25

Regelverket skiljer sig åt beroende på vilken kategori av förmån ett ärende gäller. Dessutom innehåller förordning 883/2004 generella bestämmelser och principer som gäller samordning av alla förmåner. Förordning 883/2004 innehåller särskilda bestämmelser om samordning av familjeförmåner.8 Familjeförmåner inkluderar enligt förordningen alla förmåner som är avsedda att kompensera för en familjs utgifter.9 Hos Försäkringskassan och i den här rapporten benämns förmåner som handläggs och är klassificerade som familjeförmåner enligt förordningen EU-familjeförmåner. Bestämmelserna om EU-familjeförmåner gäller alla som omfattas av förordningens personkrets och som befinner sig i en situation där minst två EU-länder är inblandade. De som ingår i personkretsen är alla som är medborgare i en medlemsstat, statslösa och flyktingar som är bosatta i en medlemsstat och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.10 Man har rätt till EU-familjeförmåner från behörigt medlemsland oavsett i vilket medlemsland familjemedlemmarna är bosatta En person som arbetar i Sverige eller har pension från Sverige ska ha rätt till EU-familjeförmåner härifrån för barn som bor i andra EU-länder. Om föräldrarna inte arbetar eller har pension är det i stället det land där föräldern eller föräldrarna bor med barnet som är behörigt att betala ut EU-familjeförmåner. Med behörigt medlemsland avses i det här sammanhanget det land som är ansvarigt för att betala ut familjeförmåner enligt reglerna i förordning 883/2004. Det är det behöriga medlemslandets lagstiftning som avgör vilka villkor som ska vara uppfyllda för att få rätt till familjeförmåner. 8 Kapitel 8 i förordning 883/2004. Exklusive förskott avseende underhållsstöd till barns vårdnadshavare samt de särskilda bidrag vid barns födelse och vid adoption som anges i bilaga I i förordning 883/2004 (artikel 1.z i förordning 883/2004). 10 Personkretsen framgår av artikel 2 i förordning 883/2004. Tredjelandsmedborgare som är medborgare i ett annat land än ett EU-medlemsland, Norge, Liechtenstein, Island eller Schweiz kan också omfattas av samordningsbestämmelserna genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning 883/2004 och förordning 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar (förordning 1231/2010). 9 26

Regelverket Men villkor som går emot EU:s samordningsbestämmelser, till exempel krav på bosättning, får normalt inte tillämpas. Enligt bestämmelserna om familjeförmåner i förordning 883/2004 ska en person ha rätt till dessa förmåner från det behöriga medlemslandet för sina familjemedlemmar även om familjemedlemmarna bor i ett annat medlemsland. I regel är det land behörigt där en person är försäkrad enligt lagvalsartiklarna i avdelning II i förordning 883/2004.11 En person kan bara omfattas av ett lands lagstiftning i taget och ska som huvudregel omfattas av lagstiftningen i det landet hen arbetar. Undantag finns för särskilda personkategorier, exempelvis utsända och personer som normalt arbetar i minst två medlemsländer. Arbetar personen inte alls gäller bosättningslandets lagstiftning.12 Ibland är ett annat land behörigt att utbetala familjeförmåner än det land som utpekas av lagvalsartiklarna i avdelning II i förordning 883/2004. När det gäller pensionstagare är det i stället det pensionsutbetalande landet som ansvarar för familjeförmåner.13 Vid rätt till EU-familjeförmåner från mer än ett medlemsland avgör bestämda prioritetsregler vilket land som ska betala Bestämmelserna i förordning 883/2004 och nationella lagstiftningar kan medföra att det finns rätt till familjeförmåner från mer än ett land samtidigt för samma period. Om en förälder arbetar i ett medlemsland och den andra föräldern bor i ett annat medlemsland tillsammans med barnet utan att arbeta kan det till exempel finnas rätt till familjeförmåner för barnet i båda länderna. När det finns en faktisk rätt till familjeförmåner från minst två olika medlemsländer för samma period avgör ett antal prioritetsregler vilket medlemsland som i första hand ska ansvara för familjeförmånerna. Syftet med prioritetsreglerna är att förhindra dubbel utbetalning av förmåner. Vilket medlemsland som ska vara huvudansvarigt för utbetalning av EU-familjeförmåner är beroende av om rättig- 11 Artikel 1. c, q, s i förordning 883/2004. Artikel 11 16 i förordning 883/2004. 13 Artikel 67 i förordning 883/2004. 12 27

Regelverket heterna har förvärvats på grund av arbete, pension eller bosättning. Arbete har prioritet framför pension som i sin tur har prioritet framför bosättning.14 När den ena föräldern arbetar i ett medlemsland och den andra föräldern bor i ett annat medlemsland med barnet utan att arbeta, är det alltså i första hand arbetslandet som ska ansvara för utbetalning av familjeförmånerna. Landet blir primärt ansvarigt för utbetalning av familjeförmåner. Bosättningslandet i det här fallet blir sekundärt ansvarigt. I situationer där Försäkringskassan och det andra medlemslandets ansvariga myndighet har olika uppfattningar om vilken lagstiftning som är tillämplig och har prioritet, ska det land där barnet är bosatt betala ut EU-familjeförmåner med fullt belopp tills Administrativa kommissionen har jämkat samman ländernas ståndpunkter.15 Administrativa kommissionen är ett organ som är knutet till EU-kommissionen och består av regeringsföreträdare för medlemsländerna. Administrativa kommissionen har bland annat i uppgift att underlätta en enhetlig tillämpning av EU:s samordningsbestämmelser och främja samarbetet mellan myndigheterna i de olika medlemsländerna.16 Om länderna har olika beloppsnivåer har man rätt till den högsta nivån Om det finns rätt till ett högre belopp för en familjeförmån från det land som är sekundärt ansvarigt i förhållande till det land som är primärt ansvarigt, ska det sekundärt ansvariga landet utbetala mellanskillnaden i form av ett tilläggsbelopp. Det innebär till exempel att om det finns rätt till högre belopp för en familjeförmån i medlemslandet där en icke förvärvsaktiv förälder bor med sitt barn än i det medlemsland där den andra föräldern arbetar, så ska bosättningslandet betala ut ett tilläggsbelopp. Beloppet ska motsvara skillnaden mellan förmånen i arbetslandet och förmånen i bosättningslandet. På så sätt säkerställs att barn inte får sämre rättigheter på grund av att föräldrarna rör sig inom EU. 14 Artikel 68, förordning 883/2004. I nämnd artikel finns specificerat ytterligare vilka prioritetsregler som gäller om det finns samtidig rätt till familjeförmåner utifrån samma grund. Artikel 6 i förordning 987/2009. 16 Artikel 71 72 i förordning 883/2004. 15 28

Regelverket Ibland finns rätt till familjeförmåner i Sverige trots att ett annat land är behörigt att utbetala familjeförmåner Den som omfattas av ett annat medlemslands lagstiftning enligt förordning 883/2004 är normalt inte försäkrad för sådana förmåner i svensk nationell rätt som motsvarar förmåner i förordningen. Det framgår av 4 kap. 5 socialförsäkringsbalken. Det innebar tidigare att Försäkringskassan nekade familjeförmåner till föräldrar som var bosatta i Sverige men som omfattades av ett annat lands lagstiftning enligt förordning 883/2004. Men efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen har Försäkringskassan kommit fram till att ett belopp som motsvarar skillnaden mellan familjeförmånen som finns i Sverige och den förmån som utbetalas från det andra medlemslandet i vissa fall ska utbetalas, trots att förmånstagaren är omfattad av ett annat medlemslands lagstiftning. Det gäller i de fall tillämpningen av 4 kap. 5 SFB leder till att barnet går miste om sin rätt till familjeförmån motsvarande minst den som det skulle haft rätt till i Sverige. Om det andra medlemslandet inte betalar ut några familjeförmåner ska Försäkringskassan betala ut hela förmånen. 17 Den aktuella domen rörde en kvinna som var bosatt i Sverige med sitt barn men som omfattades av lettisk lagstiftning på grund av att hon tidigare hade arbetat där och nu fick lettisk föräldrapenning. Hon hade även rätt till lettiskt barnbidrag. I den här situationen fanns ingen rätt till svenskt barnbidrag enligt förordning 883/2004 eftersom Sverige inte var behörigt medlemsland att utbetala familjeförmåner. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg trots det att Sverige skulle betala ut barnbidrag med ett belopp motsvarande skillnaden mellan det svenska och det lettiska barnbidraget eftersom kvinnan och barnet bodde i Sverige. 18 Svensk lagstiftning styr vem som kan anses vara familjemedlem Det finns ingen harmonisering inom EU avseende definitionen av familjemedlem, utan det är definitionen i det land där rätten till EU-familjeförmåner prövas som gäller. 19 Lagstiftningen i det land som ska betala ut förmånerna avgör vem som anses vara familje- 17 Se Försäkringskassan (2004), avsnitt 5. 18 HFD 2014 ref. 64. 19 Artikel 1 (i), punkt 1 (i), i förordning 883/2004 hänvisar till nationell lagstiftning. 29

Regelverket medlem.20 Vid Försäkringskassans prövning av rätt till EU-familjeförmåner gäller socialförsäkringsbalkens bestämmelser om vem som kan ha rätt till en familjeförmån. Bestämmelserna i socialförsäkringsbalken utgår från vårdnadshavaren.21 Huvudregeln är att enbart en vårdnadshavare kan ha rätt till barnbidrag och bostadsbidrag i form av särskilt bidrag.22 Eftersom medlemsländernas definitioner och förmånssystem skiljer sig åt kan det vara svårt för Försäkringskassan att bedöma om en person ska anses vara vårdnadshavare. 2.2 Barnbidrag och bostadsbidrag samordnas som familjeförmåner I det följande redogörs översiktligt för vad som gäller för de svenska EU-familjeförmånerna barnbidrag och bostadsbidrag för familjer som rör sig inom EU. Rätt till barnbidrag finns utan ansökan Barnbidrag i form av allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg är statliga bidrag för barnfamiljer som har barn som är bosatta i Sverige. Rätten till barnbidrag prövas av Försäkringskassan, utan att familjen behöver ansöka om bidraget.23 Försäkringskassan har med hänvisning till likabehandlingsprincipen i förordning 883/2004 bedömt att det inte heller kan krävas att personer som omfattas av förordningen ska ansöka om svenskt barnbidrag. Försäkringskassan ska alltid pröva rätten till barnbidrag så snart de har fått uppgifter om att ett barn finns. Försäkringskassan ska pröva rätten till bidraget oberoende av hur de har aviserats informationen.24 Det är först när Försäkringskassan har fått kännedom om att ett barn finns som det kan anses att en förälder har gjort anspråk på sin rätt till barnbidrag. Om en ansökan eller handling har lämnats in till en institution i ett annat medlemsland ska den skickas vidare till rätt institution och betraktas som inkommen samma datum som den togs 20 Artikel 2 i förordning 883/2004. Särskilt förordnade vårdnadshavare ingår också i personkretsen som behörig bidragsmottagare. 22 Försäkringskassan (2004), avsnitt 4.3. 23 110 kap. 6 socialförsäkringsbalken. 24 Försäkringskassan (2004), avsnitt 6.5. 21 30