Energibalans 2016, Västerviks kommun. Martin Görling, Sofia Klugman och Anton Sjögren (Sweco Energuide AB)

Energibalans 2016

Dokumentinformation: Titel: Energibalans 2016, Västerviks kommun Sammanställt av: Martin Görling, Sofia Klugman och Anton Sjögren (Sweco Energuide AB) Utgivare: Regionförbundet i Kalmar län Nygatan 34, Box 762 391 27 Kalmar Sverige Sweden Färdigställt: Maj 2018 Bild på framsidan: Solceller på Totebo sporthall. Foto: Västerviks kommun

Sammanfattning Beroende på vilka energislag som används för t.ex. industriella processer, transporter och uppvärmning av bostäder går det att påverka mängden utsläpp av klimatpåverkande gaser. Koldioxid är den dominerande fossila växthusgasen och den uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Därför är det intressant att följa och försöka påverka vilka energislag som används i kommunen. Från år 1990 till år 2015 har koldioxidutsläppen i kommunen minskat med 33 procent, vilket är en bit på vägen mot målet om en 50-procentig utsläppsminskning till år 2020 från år 1990. Gällande växthusgaser i stort har kommunen minskat utsläppen med drygt 23 procent sedan år 1990. Målet för Västervik kommun är att den siffran ska nå 40 procent till år 2020. Rapporten beskriver utvecklingen i hela Västerviks kommun som geografiskt område Det är således inte en beskrivning av verksamheterna inom Västerviks kommun som organisation. I kommunen som helhet har energianvändningen minskat sedan år 1990, främst på grund av minskande industri- och hushållssektorer. Det är främst icke-förnybara bränslen som fasas ut, till följd av ökad användning av fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter. Kommunen har etablerat ett mål om att ha en biogasproduktion inom sitt geografiska område på 20 GWh år 2020. År 2016 producerades drygt 5,3 GWh rågas i kommunen, där allt uppgraderades till fordonsgas. Andra förändringar som går att se är att en kraftvärmeanläggning har tagits i bruk sedan senaste energibalansen, vilket minskar beroendet av el tillförd till kommunen utifrån. Vindkraften fortsätter att utvecklas, men inte i lika snabb takt som mellan år 2010 och 2012. Att uppnå de satta målen om utsläppsminskningar för kommunen i stort är en av de stora utmaningarna de kommande åren.

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Upplägg 1 1.4 Fakta Västerviks kommun 2 1.5 Energi- och klimatmål; Europa, Sverige och Västerviks kommun 3 1.6 Översikt över kommunens energiflöden år 2016 6 2 Slutanvändning av energi 7 2.1 Industri 10 2.2 Hushåll 11 2.3 Transporter 11 2.4 Jordbruk, skogsbruk och fiske 14 3 Energiproduktion och energitillförsel 14 3.1 Elproduktion och eltillförsel 15 3.2 Fjärrvärmeproduktion 15 3.3 Biogasproduktion 16 4 Uppskattning av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi 17 5 Utsläpp av växthusgaser 20 5.1 Utsläpp i kommunen 20 5.2 Utsläpp per person 23 5.3 Internationell jämförelse 26

6 Metodbeskrivning datakällor och osäkerheter 27 6.1 Bruttoregionalprodukt 28 6.2 Industrins energianvändning 28 6.3 Transporternas energianvändning 28 6.4 Låginblandning av förnybart bränsle i bensin och diesel 29 6.5 Övrig transportstatistik 29 6.6 Vattenkraft 29 6.7 Vindkraft 29 6.8 Fjärrvärmeproduktion 30 6.9 Biogasproduktion 30 6.10 Förnybart respektive icke-förnybart i kommunens energianvändning 30 6.11 Energianvändningens utveckling och Sankey-diagram 31 6.12 Utsläpp av växthusgaser 31 6.13 Sektorsindelningen 31 6.14 Metodförändringar 32 6.15 Utsläpp per capita internationellt 33

1 Inledning 1.1 Syfte Energibalansen är en kartläggning över energiflödena i kommunen. Frågor som besvaras är bland andra: Vilken och hur mycket energi används i kommunen? Var används den? Hur mycket el och fjärrvärme produceras lokalt? Hur mycket el tillförs utifrån? Hur mycket bensin och diesel används? Hur stora blir koldioxidutsläppen? Översikten som fås utgör underlag för att följa upp satta mål och prioritera åtgärder gällande till exempel den regionala energiproduktionen, energieffektiviseringar, transportsystemets energiförbrukning och minskad användning av fossila bränslen. 1.2 Omfattning Energibalansen visar hur energiflödena såg ut i stora drag år 2016 samt den utveckling som skett från år 1990. Balansen omfattar den energi som tillförs, omvandlas (produceras) och används inom kommunens geografiska gränser samt kommunens och länets koldioxidutsläpp. Figur 1. Schematisk bild över en energibalans. Källa: Energimyndigheten. 1.3 Upplägg Inledningen innehåller, förutom syfte och omfattning, en sida med kortfattade fakta om kommunen och en sammanställning över gällande energi- och klimatmål samt ett översiktligt diagram över kommunens energiflöden för 2016. Sedan följer en genomgång av slutanvändningen av el, fjärrvärme och olika typer av bränslen, dels totalt sett och dels sektorsvis. Produktionen av fjärrvärme och biogas gås igenom tillsammans med den regionala elproduktionen och tillförseln av el. En uppskattning över andelen förnybart respektive icke-förnybart är gjort för den totala energianvändningen. Detta följs av en 1

redogörelse kring utsläppen av växthusgaser som är kopplade till energisektorn. Avslutningsvis finns en metodbeskrivning vars syfte är att underlätta framtida uppföljningar. 1.4 Fakta Västerviks kommun Västerviks kommun ligger i Kalmar län Invånare: 36 438 personer i slutet av år 2016. Yta: Orter: Näringsliv: Kommunikationer: 3 615 km² inklusive sjöar och havsvatten. Av det är 1 882 km² landareal. Tätorter i Västerviks kommun: Almvik, Ankarsrum, Edsbruk, Gamleby, Gunnebo, Hjorted, Loftahammar, Piperskärr, Totebo, Västervik samt Överum. Västerviks stad utgör centralorten i kommunen. Västerviks kommun utgör en egen arbetsmarknadsregion (FAregion). I Västerviks stad är servicenäring och handel på uppgång. Även turistnäringen är viktig i hela Västerviks kommun. Västerviks kommun har förbindelser norrut via E22 mot Norrköping och söder ut i Kalmar län. Västerut leder riksväg 35 till Linköping och riksväg 40 till Jönköping/Göteborg. Dessutom har kommunen tågförbindelse med Linköping och bussförbindelser till de större orterna inom kommunen och utanför längs huvudstråken. Sommartid finns färjeförbindelse med Visby. 2

1.5 Energi- och klimatmål; Europa, Sverige och Västerviks kommun EU mål Sveriges energi- och klimatmål Energi- och klimatmål 1 för Västerviks kommun EMISSIONER Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent från 1990 till år 2020 (EU 27). År 2030 är motsvarande siffra 40 procent. Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85 % lägre än utsläppen år 1990. År 2020 har de totala utsläppen av växthusgaser minskat med 40 % och utsläppen av koldioxid har minskat med 50 % jämfört med år 1990. Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes flyg som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter) ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med 2010. 1 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015 2020. 3

EU mål 202020 Sveriges energi- och klimatmål Energi- och klimatmål för Västerviks kommun FÖRNYBAR ENERGI Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU år 2020. År 2030 är motsvarande siffra 27 procent. Minst 50 procent förnybar energi år 2020. Fossila bränslen i uppvärmningen fasas ut till år 2020. År 2020 har den lokala produktionen av elenergi från förnybara källor ökat till minst 75 % av den totala el-energianvändningen i kommunen. År 2020 ska produktionen av biogas ha ökat till ca 20 GWh. ENERGIEFFEKTIVISERING Ökad energieffektivitet inom unionen användningen av energi ska effektiviseras med 20 procent till 2020. År 2030 är motsvarande siffra 27 procent. Minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020. Energikommissionens förslag är 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. År 2020 har den totala energiförbrukningen minskat med 20 % jämfört med år 2008. 4

EU mål 202020 Sveriges energi- och klimatmål Energi- och klimatmål för Västerviks kommun TRANSPORTER Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år 2020. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn år 2020. Sverige ska år 2030 ha 70 procent lägre utsläpp från transportsektorn jämfört med år 2010. Delmål vägtrafik: År 2020 är minst 80 % av samtliga bilar i kommunkoncernens fordonsenhet av typen som körs med fossilbränslefira drivmedel (exempelvis biogas, el, biodiesel, etanol etc.) Vid inköp och upphandling av tyngre fordon är fossilbränslefria drivmedel förstahandsalternativet. 5

1.6 Översikt över kommunens energiflöden år 2016 Figur 2. En översikt som åskådliggör energiflödena i kommunen för år 2016. Vänstra sidan visar olika typer av tillförd energi och den högra sidan användningen i olika samhällssektorer. Totalt var bruttotillförseln 1,15 TWh och slutanvändningen 1,06 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = icke-förnybara bränslen, röd = fjärrvärme). Förlusterna är ej inritade. 6

2 Slutanvändning av energi I Västervik kommun användes år 2016 ca 29,2 MWh/invånare, vilket totalt sett är ca 1,06 TWh energi i olika former. Detta motsvarar ungefär åtta procent av länets totala energiförbrukning under samma år. Uppdelningen per energislag framgår av Figur 3 nedan. Fjärrvärmens ursprung är till stor del förnybart och avfall. Sedan energibalansen 2012 har andelen el och förnybart bränsle ökat, samtidigt som andelen icke-förnybart bränsle och har minskat. Fjärrvärme har förblivit oförändrad. Icke-förnybart bränsle Förnybart bränsle Fjärrvärme 36% 34% El 20% 10% Figur 3. Slutlig energianvändning i Västerviks kommun under år 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. De förnybara bränslena består av till exempel olika typer av trädbränslen, etanol, biooljor eller biogas. De icke-förnybara bränslena är exempelvis bensin, diesel och eldningsoljor. Avfallet är uppdelat mellan förnybart och icke-förnybart beroende på ursprung 2. Den totala årliga energianvändningen i Västervik har minskat med ungefär 28 procent jämfört med år 1990. År 2010 var ett kallt år, vilket ledde till ökad energianvändning. Jämfört med år 1990 har mängden använda bränslen, både förnybara och icke-förnybara minskat i kommunen. Elanvändningen har minskat något och fjärrvärmen har ökat något, se Figur 4. 2 Enligt Kommunal & Regional Energistatistik 2016, Användarhandledning, SCB. 7

GWh per år 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 416 408 392 401 409 385 382 Fjärrvärme 159 182 177 195 246 221 215 Förnybara bränslen 231 104 72 104 104 97 103 Icke-förnybara bränslen 672 555 414 365 415 415 363 Totalt 1 479 1 249 1 055 1 066 1 173 1 117 1 063 Figur 4. Översikt över energianvändningens utveckling i Västerviks kommun 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. Den sektorsvisa energianvändningen i Västerviks kommun, vilket går att observera i Figur 5, visar att hushållen använder mest energi, samtidigt som jordbruket inte har betydande energianvändning i kommunen. Generellt har hushållens och industrins energianvändning minskat sedan år 1990, samtidigt som transporterna använder mer och mer energi för varje år sedan år 2000. Både jordbruket och övriga sektorer ligger på jämförbara nivåer med år 1990. 8

GWh per år 600 500 400 300 200 100 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 Industri 395 205 176 139 148 149 111 Hushåll 496 415 361 369 395 354 343 Transport 290 294 259 281 303 324 344 Jordbruk 58 47 44 49 100 86 38 Övrigt(service, tjänster) 241 287 214 229 229 205 226 Figur 5. Sektorsvis energianvändning i Västerviks kommun för år 1990 2016. Datakälla: SCB: med kompletteringar enligt metodbilaga. Kopplas energianvändningen till Västerviks kommuns uppskattade andel av Kalmar läns bruttoregionalprodukt (BRP) enligt Figur 6 ser man att energianvändningen i Västerviks kommun har förändrats en del sedan år 2005, samtidigt som BRP har legat på relativt konstanta nivåer. I Kalmar län finns ett mål om energieffektivisering, där energiförbrukningen per bruttoregionkrona år 2020 ska vara 20 procent lägre än år 2007. För Västerviks kommun och Kalmar län i stort var den siffran år 2016 två procent högre relativt år 2007. Då bruttoregionalprodukten för Västerviks kommun är framtagen från siffrorna för Kalmar län introduceras dock en viss osäkerhet, se metodbilaga. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2005 2007 2010 2012 2016 Energi per BRP (MWh/MSEK) 122 123 137 134 120 BRP (MdrSEK) 8,7 8,8 8,6 8,3 8,9 Figur 6. Utvecklingen av Västerviks kommuns uppskattade andel av Kalmar läns bruttoregionalprodukt i förhållande till kommunens årliga energianvändning. 9

År 2016 presenterade Energikommissionen en överenskommelse om Sveriges mål för energieffektivisering. Förslaget innebär att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Med den prognosticerade BNP-ökningen uppnås målet till största del med befintliga nivåer på energitillförsel. Det finns dock mycket litet utrymme för ökning av energitillförseln. Mycket beror dock på den ekonomiska tillväxten en stark ekonomisk tillväxt inom exempelvis industrin kan ge utrymme för något ökad energianvändning. Observera dock att det även finns en koppling mellan energianvändning och klimatgasutsläpp. Särskilt start är denna koppling i transportsektorn, som till största del drivs av fossila bränslen. Det nationella målet är att transportsektorns klimatgasutsläpp ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med 2010. Sannolikt räcker det inte med en övergång till icke-fossila bränslen och elfordon för att uppnå detta klimatmål; även energieffektivisering behövs. 2.1 Industri År 2016 stod industrin i Västervik för tio procent av energianvändningen, vilket kan jämföras med motsvarande andel för Kalmar län som samma år låg på 39 procent, och för hela Sverige 38 procent. Figur 7 visar att industrins energianvändning minskade drastiskt mellan år 1990 och 1995. Jämfört med 1990 hade användningen år 2016 minskat med 72 procent, där nedläggningen av sågen under 90-talet minskade användningen av förnybara bränslen. Sedan 2012 har energianvändningen minskat med 25 procent, främst gällande icke-förnybara bränslen och elanvändning. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 GWh per år 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 146 125 103 85 99 101 85 Fjärrvärme 13 14 13 13 16 14 11 Förnybart 161 16 14 10 3 1 1 Icke förnybart 74 50 46 31 29 33 15 Totalt 395 205 176 139 148 149 111 Figur 7. Energianvändning inom industrin i Västerviks kommun. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. 10

2.2 Hushåll Energianvändningen i hushållen har minskat sedan 1990, där oljeanvändningen till stor del avvecklats och ersatts av det mer miljöriktiga alternativet fjärrvärme. Detta är en nationell trend som dessutom förstärks av att fjärrvärmen de senaste decennierna gått från att till stor del produceras med fossila bränslen till att istället produceras med hjälp av biobränslen och avfall. År 2010 var ett kallt år vilket också återspeglas i hushållens energianvändning, se Figur 8. GWh per år 600 500 400 300 200 100 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 137 140 132 129 152 134 140 Fjärrvärme 94 115 120 128 155 138 134 Förnybart 70 87 57 89 80 74 67 Icke förnybart 195 74 52 22 9 7 2 Totalt 496 415 361 369 395 354 343 Figur 8. Hushållens energianvändning i Västerviks kommun år 1990 2016. Datakälla: SCB och kompletteringar enligt metodbilaga. 2.3 Transporter Precis som i Sverige som helhet står transporterna för merparten av de fossila bränslen som används. Totalt tankades det under år 2016 drygt 310 GWh bensin och diesel i kommunen. Utvecklingen för sålda drivmedel i Västerviks kommun redovisas i Figur 9. Sedan år 2000 har transporternas energianvändning ökat. Det finns osäkerheter kopplade till denna statistik sett över tiden och de stämmer inte helt överens med utvecklingen i utsläppssiffrorna för transporterna som presenteras längre fram. Osäkerheterna i statistiken gås närmare igenom i metodbeskrivningen. 11

GWh per år 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 0,4 2 2 1 0 1 1 Förnybart 0 0 0 4 17 19 38 Icke förnybart 289 292 257 276 285 304 310 Totalt 290 294 259 281 303 324 349 Figur 9. Drivmedelsförsäljning i Västerviks kommun år 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. De förnybara drivmedlen består främst av låginblandad etanol och FAME i bensin respektive diesel, där även all fordonsgas i kommunen är biogas. Tabell 1 visar antalet personbilar per bränsletyp i kommunen. Det totala antalet personbilar har ökat med 6 procent från 2007 till 2015. Andel miljöklassade bilar har samtidigt ökat kontinuerligt och låg år 2015 på 12 procent. Rena elbilar är fortfarande ovanligt men elhybrider, laddhybrider och flexifuelbilar har ökat stadigt under perioden. 12

Tabell 1. Antal personbilar i kommunen per bränsletyp. Datakälla: Trafikanalys. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BENSIN 15 928 15 714 15 316 14 770 14 460 14 057 13 617 13 199 12 780 DIESEL 1 260 1 456 1 648 2 069 2 630 3 131 3 594 4 115 4 622 EL 0 0 0 0 0 0 1 4 7 ÖVRIGA HYBRIDER 14 17 18 27 ELHYBRIDER 54 79 97 31 40 LADDHYBRIDER 3 5 15 ETANOLHYBRID/E85/ETANOLFLEXIFUEL 145 265 394 543 629 728 771 786 822 BIOGAS/GAS FLEXIFUEL 7 10 28 42 58 66 82 102 122 ÖVRIGA 0 0 0 0 1 1 1 0 1 TOTALT 17 354 17 462 17 404 17 451 17 809 18 023 18 123 18 290 18 466 DÄRAV MILJÖBILAR MB2007 1 326 1 755 1 856 1 926 2 014 DÄRAV MILJÖBILAR MB2013 73 184 294 13

2.4 Jordbruk, skogsbruk och fiske Relativt år 1990 är energianvändningen inom jordbruket i Västerviks kommun lägre år 2016. Detta är främst på grund av den minskade användningen av framförallt diesel till arbetsmaskiner, se Figur 10. Förnybara drivmedels andel av energianvändningen har ökat mellan år 2005 till 2016. Elanvändningen har ökat sedan år 1990, men har det senaste decenniet legat på relativt liknande nivå. Den kraftiga förändringen som går att se åren 2010 och 2012 går delvis att förklara med hur SCB sammanställer sin statistik. Energistatistiken på regional och kommunal nivå bygger på en modell, som uppdateras med riktiga siffror från undersökningar med några års mellanrum (senaste åren är år 2007 och år 2013). Under åren som modellen används kan energianvändningen tyckas jämn, men förändras drastiskt då nya verkliga data matas in. Urvalet i undersökningen är också relativt litet och kan ytterligare skapa en osäkerhet i resultatet, vilket förstärks då statistiken bryts ner på kommun- och länsnivå 3. GWh per år 120 100 80 60 40 20 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 12 16 12 21 23 22 21 Fjärrvärme 0 0 0 0 0 0 0 Förnybart 0 0 0 0 3 2 2 Icke förnybart 45 31 32 28 74 62 16 Totalt 58 47 44 49 100 86 38 Figur 10. Jordbrukets energianvändning i Västerviks kommun år 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. 3 Energiproduktion och energitillförsel Detta kapitel ger en översikt över produktion av el, värme och biogas i kommunen. 3 Kommunal och Regional Energistatistik 2016 Användarhandledning, Helena Rehn, SCB. 14

3.1 Elproduktion och eltillförsel Det framgår av Figur 11 att från 2012 produceras det vindkraft i kommunen. Innan dess har den lokala elproduktionen utgjorts av vattenkraft. I slutet på 2014 invigdes en ny kraftvärmepanna, vilken går att se för år 2016. Den lokalt producerade elen har ökat och utgjorde år 2016 17 procent av elanvändningen i kommunen jämfört med 3 procent år 1990. GWh per år 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 Vindkraft 0 0 0 0 0 28 30 Vattenkraft 13 22 18 17 25 18 12 Kraftvärme 0 0 0 0 0 0 23 Tillfört utifrån 403 385 374 384 384 339 317 Totalt 416 408 392 401 409 385 382 Figur 11. El i Västervik, dels producerad lokalt och dels tillförd utifrån. Datakälla: SCB. 3.2 Fjärrvärmeproduktion Fjärrvärmeleveranserna har ökat de senaste decennierna vilket framgår av den ökade mängden tillförd energi i Figur 12. Figuren visar hur stor mängd bränslen och el som använts för att producera fjärrvärmen. År 2010 var ett kallt år vilket också ledde till en relativt hög fjärrvärmeproduktion. Fjärrvärme produceras i Ankarsrum, Gamleby och i Västervik. Det största kraftvärmeverket i kommunen är Stegeholmsverket. Västervik Miljö & Energi byggde ut Stegeholmsverket år 2014 med en tredje avfallspanna. Det icke förnybara bränslet består mestadels av utsorterat avfall. Från och med år 2016 antas 40 procent av avfallet vara icke förnybart och 60 procent som förnybart 4. Fjärrvärmens utveckling i Västervik har varit stark. Både gällande småhus och flerbostadshus har andelen fjärrvärme ökat. Detta kan ses i hela landet, men mer i Västervik än Sverige totalt. Att andelen ökat beror dels på att mängden fjärrvärme har ökat men också på att den totala energianvändningen i småhus och flerbostadshus har minskat. Det sistnämnda beror dels på energieffektivisering och dels på ökad andel värmepumpar. 4 Mail, Kvalitets- och Miljöansvarig Västervik Miljö och Energi AB 15

GWh per år 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 Ej förnybart Förnybart Hetvatten från industrin El Figur 12. Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Västervik 1990 2016. Datakällor: SCB och Energiföretagen (fd. Svensk Fjärrvärme). 3.3 Biogasproduktion Det finns 3 rötningsanläggningar i Västerviks kommun, se Tabell 2. Biogas producerades främst från avloppsslam och fiskslam från en fiskförädlingsindustri under år 2016. I kommunens geografiska område producerades år 2016 drygt 5,25 GWh rågas, där allt uppgraderats till fordonsgas. Det relaterar till målet om att biogasproduktionen i Västervik kommun ska uppgå till ca 20 GWh år 2020. Tabell 2. Biogasanläggningar I Västerviks kommun år 2015 5.Gårdsanläggningen producerar ingenting i dagsläget 6. Kommun Typ av anläggning Användning Västervik Gårdsanläggning Avloppsrening Samrötning Elproduktion, egen användning Uppgradering till fordonsgas Uppgradering till fordonsgas 5 Biogasanläggningar i Sverige 2015 Energigas Sverige. 6 Mail från Kvalitets- och Miljöansvarig vid Västerviks Miljö- och Energi AB. 16

Figur 13 visar hur produktionen av biogas inom Västerviks kommuns geografiska område har utvecklats sedan 1995 och en uppskattning av hur gasen har använts. Sedan 2012 uppgraderas nästan all gas till fordonsgas. I Västervik finns en mack för fordonsgasen som år 2016 drevs av Västerviks Biogas AB. Från år 2017 är det Svensk Biogas AB som säljer den uppgraderade biogasen. MWh per år 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 1995 2000 2005 2010 2012 2016 Export till Oskarshamn 0 0 0 0-234 0 Import från Linköping 0 0 0 1073 44 0 Värme 788 1066 940 721 0 0 Till uppgradering 0 0 0 127 1822 5241 Facklad 289 26 70 770 102 0 Figur 13. Biogasproduktionens utveckling och användning i Västerviks kommun. Källa: Se metodbeskrivning. 4 Uppskattning av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi Andelen förnybart respektive icke-förnybart beror bland annat på vilka typer av bränslen som används i kommunen, hur fjärrvärmen produceras och hur elen produceras både i ett lokalt och i ett nordiskt perspektiv. År 2016 var fördelningen 49 procent förnybart och 51 procent icke förnybart. 17

Figur 14. Västerviks kommuns energianvändning 2016. Vänstra cirkeln visar fördelningen mellan olika energislag. Den högra visar hur den totala fördelningen blir mellan förnybart och icke-förnybart då fjärrvärmen och elen har miljövärderats. När det gäller elen produceras en del regionalt och en del tillförs utifrån. För att miljövärdera den tillförda elen har nordisk elmix 7 valts. Ett medelvärde 8 har använts för att på ett enkelt sätt kompensera för variationer i elmixen som inte beror på systemskiften eller reella trender utan snarare tillfälliga förändringar som exempelvis årliga nederbördsfluktuationer eller underhållstoppar inom kärnkraften. På så sätt tydliggörs de förändringar som skett inom kommunen. Tabell 3. Årlig utveckling av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi i Västerviks kommun. 2000 2005 2010 2012 2016 Icke-förnybart 57% 54% 55% 55% 51% Förnybart 43% 46% 45% 45% 49% Andelen förnybart har ökat med fyra procent sedan år 2000. Detta trots att transporternas energianvändning har ökat och att ungefär 40 procent av avfallet som används i fjärrvärmeproduktionen klassas som icke-förnybar i Västerviks kommun. Användningen av utsorterat brännbart avfall får dock anses vara ett resurseffektivt bränsle som dessutom 7 Elproduktion inklusive netto import/export, från Energiföretagen. 8 Nordisk elmix har tagits fram för 2005 och framåt. Därför används i tabellen år 2000 2007 ett totalt medelvärde (61,4 % förnybart). År 2008 2016 har istället ett löpande 4-årsmedel använts så att hänsyn tas till kommande systemskiften i det nordiska elsystemet. 18

har bidragit till att fasa ut oljeuppvärmning i hushållssektorn. Vindkraften gör avtryck i energitillförseln och vill man höja andelen förnybart är ytterligare satsningar på vind lämpliga. I Tabell 4 framgår energimängderna som ligger bakom procentsatserna i Tabell 3. Tabell 4. Energianvändningens utveckling i Västerviks kommun år 1990 2016 (GWh). Nytt för år 2016 är att avfallets icke-förnybara fraktion antas vara 40 procent och den förnybara fraktionen antas vara 60 procent, där tidigare års allokering är jämnt fördelad. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. Översikt Slutanvändning [GWh] 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 Icke-förnybara bränslen 672 555 414 365 415 415 363 flytande (bensin, diesel, olja) 669 548 411 364 413 411 361 Fast (kol, torv, delar av avfallet) 0,3 0,5 0,1 0,1 0 0 0 Gas (gasol, naturgas) 3 6 3 2 2 3 2 Förnybara bränslen 231 104 72 104 104 97 103 Flytande (etanol, biodiesel, avlutar, biooljor) 0 0 0 4 19 20 35 Fast (trädbränsle, delar av avfallet) 231 103 71 99 83 75 68 gas (biogas och starkgas) 0 1 1 1 2 2 0 Fjärrvärme 159 182 177 195 246 221 215 Varav icke förnybart 17 26 43 61 82 69 67 Varav förnybart 142 156 134 135 164 152 148 El 416 408 392 401 409 385 382 Varav icke förnybart 144 148 146 128 107 Varav förnybart 248 253 262 258 275 Totalt 1 479 1 249 1 055 1 066 1 173 1 117 1 063 19

5 Utsläpp av växthusgaser Växthusgaser har alltid funnits i atmosfären, men på grund av mänsklig aktivitet har koncentrationen ökats och växthuseffekten intensifierats. Koldioxid är den dominerande växthusgasen. Utsläppen kopplade till energianvändningen i Västerviks kommun är i stort sett endast koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen. Variationen mellan åren påverkas av bland annat av skiftningar i temperaturen, nederbörden och konjunkturläget. Energi används inom alla samhällssektorer och till vilken sektor man kopplar utsläppen kan göras på många sätt. I denna energibalans har vi valt att använda den officiella statistik som rapporteras till EU och FN:s Klimatkonvention 9. Det innebär att sektorsindelning och metodval följer det som beslutats vid undertecknandet av Klimatkonventionen. Fördelen med det är en förenkling av den framtida uppföljningen och att internationella jämförelser underlättas. En nackdel är att utsläppen inte är direkt framräknande ur de energisiffror som angivits i de tidigare avsnitten. Detta kan leda till att utsläppssiffrorna inte korrelerar helt med energisiffrorna beroende på skillnader i antaganden eller annorlunda sektorsindelningar. Detta gör dock ingen skillnad i sakfrågan. En annan sak värt att påpeka är att utsläppen i statistiken inte inkluderar utsläpp som svenskar orsakar utanför Sveriges gränser som till exempel utrikes flyg och sjöfart 10 och utsläpp kopplade till produktionen av varor i andra länder för import till Sverige. Däremot ingår utsläpp från produktion av varor i Sverige för export till andra länder. Naturvårdsverket har gjort beräkningar som visar att utsläppen för växthusgaser, när hela konsumtionen (varor och utrikesresor) är medräknad blir 25 35 procent högre jämfört med om man enbart räknar med de utsläpp som sker inom Sverige 11,12. 5.1 Utsläpp i kommunen Om man tittar på koldioxidutsläppen i kommunen ser man att de minskat med drygt 33 procent mellan år 1990 och 2015, se Figur 15. Det relaterar till målet om en minskning med 50 procent till år 2020 relativt år 1990 13. Transporternas koldioxidutsläpp har minskat med 5 procent, samtidigt som utsläppen kopplade till el och uppvärmning har minskat med drygt 58 procent sedan år 1990. År 2010 var det relativt höga utsläpp på grund av kalla vintrar, 9 SMED - RUS 10 I Sverige var år 2016 utsläppen 6.8 miljoner ton koldioxidekvivalenter från utrikes sjöfart och 2,6 miljoner ton från utrikes flyg (Naturvårdsverket). 11 Konsumtionens klimatpåverkan, Naturvårdsverkets rapport 5903 12 Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan, Naturvårdsverket 2010 13 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 20

begränsad kärnkraftsproduktion och ekonomisk återhämtning. Annars har koldioxidutsläppen totalt sett hållit relativt liknande nivåer sedan år 2013. Huvuddelen utsläpp från transportsektorn kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat trots att trafiken ökat. Det beror på användningen av mer energieffektiva bilar och på en ökad användning av biobränslen. Denna minskning motverkas dock av att utsläppen från tunga fordon ökat under samma period. 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jordbruk 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Produktanvändning 1 1 2 2 2 2 2 2 2 Arbetsmaskiner 11 13 14 16 16 15 15 14 12 Transporter 81 82 87 86 84 79 77 77 77 Industri (Energi och processer) kton CO 2 per år 250 200 150 100 50 0 21 13 17 8 6 6 5 5 4 El och uppvärmning 75 62 42 35 26 26 25 33 32 Totalt 191 174 163 148 135 129 125 131 127 Figur 15. Sektorsvisa utsläpp av koldioxid i Västerviks kommun år 1990 till 2015. Datakälla: RUS Kalmar län har etablerat mål för hållbar tillväxt, där ett av målen är att utsläppen av fossil koldioxid per bruttoregionalkrona bör vara 40 procent lägre år 2020 jämfört med år 2007 14. Figur 16 visar att utsläppen av fossil koldioxid per BRP har minskat med ca 23 procent år 2015 jämfört med år 2005 i Västerviks kommun, vilket skett i en relativt linjär nedåtgående trend samtidigt som BRP varit relativt konstant. Då bruttoregionalprodukten för Västerviks kommun är framtagen från siffrorna för Kalmar län introduceras en viss osäkerhet, se metodbilaga. 14 Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region (nooil), juni 2014 21

20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2005 2010 2012 2015 CO2/BRP (ton/msek) 19 17 15 14 BRP (MdrSEK) 8,7 8,6 8,3 8,9 Figur 16. Västerviks kommuns koldioxidutsläpp per bruttoregionalprodukt, samt bruttoregionalprodukten separat. För att sätta koldioxidutsläppen i sitt sammanhang har även utvecklingen över de totala växthusgasutsläppen 15 för kommunen har tagits fram, se Figur 17. Då ingår bland annat utsläpp från jordbruket i form av metan och lustgas samt utsläpp av metan kopplade till hantering av avfall och avloppsslam. Totalt sett har utsläppen minskat med drygt 23 procent sedan 1990. Målet för Västervik kommun är placerat på en minskning av växthusgasutsläppen med 40 procent till år 2020 jämfört med år 1990. 15 Koldioxid, dikväveoxid (lustgas), metan och fluorerade gaser (HFC, PFC och SF6). Utsläppen anges i koldioxidekvivalenter. 22

300 250 200 150 100 50 0 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Avfall och Avlopp 11 10 8 6 5 5 5 5 4 Jordbruk 74 78 80 77 79 77 79 79 78 Produktanvändning 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Arbetsmaskiner 11 13 14 17 16 16 15 14 13 Transporter 82 83 88 87 85 80 78 77 78 Industri (Energi och processer) kton CO 2 -ekv per år 22 16 22 13 11 10 9 9 8 El och uppvärmning 80 66 47 40 31 30 29 37 36 Totalt 282 269 260 240 229 220 217 224 218 Figur 17. Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser i Västerviks kommun. Alla växthusgaser är omräknade i koldioxidekvivalenter. Datakälla: RUS 5.2 Utsläpp per person Om man slår ut koldioxidutsläppen per invånare i kommunen hamnar siffran på 3,53 ton per person för år 2015, se Figur 18. ton CO 2 per capita 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 4,79 4,64 4,46 4,10 3,76 3,60 3,49 3,66 3,53 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 18. Koldioxidutsläpp per invånare i Västerviks kommun år 1990 2015. Datakälla: SCB och RUS Utsläpp per invånare år 2015 för Kalmar läns kommuner varierar en del. Främst beroende på vilka typer av verksamheter som bedrivs i de olika kommunerna. I Figur 19 är 2015 års 23

utsläpp av växthusgaser per kommuninvånare redovisade (vilket också inkluderar utsläpp från till exempel kemiska processer inom industrin och metan- och lustgasutsläpp från jordbruket). För Mörbylånga och Mönsterås har två staplar tagits fram; en med Södra Cell respektive Cementa och en utan. Det framgår tydligt att dessa energiintensiva industrier får stort genomslag. I Figur 20 är samma statistik redovisad inklusive sektorsindelning för ökad detaljnivå. Där framgår det att Ölands jordbruksverksamhet ger upphov till relativt höga utsläpp (både Borgholm och Mörbylånga) och att tät bebyggelse ger effektivare energisystem och effektivare transporter. Man ska dock inte glömma att redovisningen följer produktionsperspektivet. Hade konsumtionsperspektivet redovisats hade till exempel utsläppen från industrierna och jordbruket hamnat där produkterna användes. ton CO 2 -ekvivalenter per capita 30,0 26,8 20,0 10,0 7,1 8,2 7,9 10,0 6,9 8,8 6,8 5,0 3,8 4,4 4,1 6,1 7,7 15,0 0,0 Figur 19. Totala utsläpp per invånare för de olika kommunerna i Kalmar län år 2015. Datakälla: RUS. 24

ton CO 2 -ekv per capita 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kalmar län Högsby Torsås Mörbylånga Mörbylånga exkl Cementa Hultsfred Mönsterås Mönsterås exkl Södra Cell Emmaboda Kalmar (kommun) Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Avfall och avlopp 0,2 0,4 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,0 0,3 0,1 0,1 0,1 Jordbruk 2,4 3,6 3,9 6,8 6,8 2,6 2,0 2,0 1,0 1,0 1,1 0,5 2,2 3,0 10,8 Produktanvändning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Arbetsmaskiner 0,4 0,5 0,5 0,4 0,4 0,6 0,4 0,4 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 0,4 0,5 Transporter 2,1 3,0 2,6 2,3 2,3 2,4 2,3 2,3 2,5 1,7 2,1 2,0 2,2 2,3 3,0 Industri (energi + processer) 1,6 0,3 0,2 16,8 0,1 0,9 3,6 1,7 0,4 0,2 0,4 0,6 0,2 1,2 0,1 El och uppvärmning 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,4 0,1 0,2 0,3 1,0 0,6 0,5 Totalt 7,1 8,2 7,9 26,8 10,1 6,9 8,8 6,8 5,0 3,8 4,4 4,1 6,1 7,7 15,0 Figur 20. Sektorsvisa utsläpp per invånare för de olika kommunerna i Kalmar län år 2015. Datakälla: RUS. 25

5.3 Internationell jämförelse En jämförelse har gjorts för att visa vilken nivå Västerviks kommuns och Kalmar läns utsläpp ligger på jämfört med Sverige och internationellt sett. Utsläppssiffrorna i Figur 21 gäller olika år, men visar ändå hur den stora bilden ser ut. Utsläppen i bilden inkluderar sektorer som jordbruk och industriprocesser. Både Västerviks kommun och Kalmar län ligger över snittet globalt sett medans man ligger under snittet i EU och USA. Kalmar län som har en hög andel energiintensiv tillverkningsindustri skulle antagligen ha något lägre utsläpp per capita om det var konsumtion som redovisades istället för produktion, där annan hänsyn tas till utrikesresor och nettoimport av varor. ton CO 2 -ekvivalenter per capita 25,0 20,0 19,8 15,0 10,0 5,0 6,1 7,1 5,4 7,2 6,7 8,5 0,0 Västerviks kommun (2015) Kalmar län (2015) Sverige (2015) EU (2014) Världen (2014) Kina (2014) USA (2014) Figur 21. En internationell jämförelse av växthusgasutsläpp per invånare; Västerviks kommun, Kalmar län, Sverige, EU, Världen, Kina och USA. Datakälla: RUS för Västerviks kommun och Kalmar län, WRI för resterande Vid jämförelse över tid för utsläppen av växthusgaser per capita mellan Västerviks kommun, Kalmar län och Sverige går det att i Figur 22 observera att alla tre ligger i en nedåtgående trend sedan år 2000. 26

ton CO 2 -ekvivalenter per capita 10 5 9,4 8,2 8,5 9,0 8,4 7,1 7,6 7,2 7,3 7,1 6,8 6,6 7,1 5,4 6,1 0 1990 2000 2005 2010 2015 Riket Kalmar län Västerviks kommun Figur 22. Jämförelse av ton växthusgasutsläpp per capita mellan Västerviks kommun, Kalmar län och Sverige i stort, mätt i koldioxidekvivalenter år 1990 2015. Källa: RUS och SCB. Överlag har vi i Sverige ett energisystem med låga utsläpp av klimatgaser, byggt med fossilfri teknik samt flera underliggande styrmedel och regler som stödjer detta. Men vår ökande konsumtion i form av fler varor, fler och längre resor samt större boende per person gör att vår miljöpåverkan ändå ökar. En viktig miljöåtgärd är att jobba för att bryta den trenden. 6 Metodbeskrivning datakällor och osäkerheter Energibalanserna bygger i huvudsak på SCB:s regionala energibalanser, men för vissa energislag och sektorer har underlaget kompletterats med andra källor. Kompletterande källor återges i följande kapitel. Den beskrivning som refereras till när det gäller SCB:s statistik är hämtad från Durnell, U., 2011. Slutrapport Kommunal och Regional Energistatistik; Larsson, R., 2011. Slutrapport Kommunal och Regional Energistatistik (del 2) eller Rehn, H., 2016. Kommunal och regional statistik 2016 Användarhandledning om inte annat anges. Dessa rapporter går att ladda ner från SCB. För att möjliggöra analyser om vädrets påverkan på energibalansen har även antalet graddagar för Kalmar tagits fram under perioden 1999 2016, se Figur 23. Graddagar hjälper att ge ett mått på hur temperaturen har avvikit från den normala, vilket erbjuder möjligheten att korrigera för varmare och kallare perioder för orten (exempelvis de kalla vintrarna år 2010). Då Kalmar och Västervik ligger relativt nära varandra geografiskt sett bedöms skillnaden i antalet graddagar över tid vara försumbar. 27

Graddagar 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 2005 2010 2015 Verklig Normal Figur 23. Antal graddagar i Kalmar för perioden 1999 2016. 6.1 Bruttoregionalprodukt BRP anges i miljoner svenska kronor, MSEK och har för Kalmar län i rapporten räknats om från löpande priser till fasta priser med referensår 2007 med hjälp av volymförändringar i procent. Statistik för bruttoregionalprodukten och volymförändringar finns att ladda ner som Excel-fil från SCB:s hemsida, gällande regionalräkenskaper. Det finns ingen publik statistik som anger Västerviks kommuns BRP utveckling i fasta priser, vilket krävs för att kunna göra en jämförelse över tid. Istället har Västerviks kommuns genomsnittliga andel av Kalmar läns BRP i löpande priser beräknats för perioden 2012-2015, och sedan antagits vara representativt över ett större tidsspann. Det gör att de verkliga siffrorna kan skilja sig från de presenterade ovan. 6.2 Industrins energianvändning I sammanställningen har SCB:s statistik använts för år 1990 2016 så långt som möjligt. För åren 2005 och framåt finns sekretessluckor för förnybara- och icke-förnybara energikällor, samt för el och fjärrvärme. Dessa luckor har fyllts med hjälp av uppgifter från miljörapporter. 6.3 Transporternas energianvändning När det gäller energianvändning till transporter baseras SCB:s data på försäljning av bränslen i kommunen, inte på antalet fordon som finns eller reella trafikflöden (som utsläppsstatistiken i nationella utsläppsdatabasen, mer om detta under rubriken Utsläpp ). SCB:s statistik kan därför vara missvisande på lokal och regional nivå i och med att exempelvis genomfartstrafik med tankning kan ge en skenbart högre (eller lägre) andel transporter än vad som faktiskt finns i kommunen. SCB har även genomfört en kampanj 28

för att få in data gällande industrins bränsleanvändning, vilket har lett till en omfördelning i bränsleanvändningen mellan transport- och industrisektorn. 6.4 Låginblandning av förnybart bränsle i bensin och diesel I Sverige blandas en liten del förnybart bränsle in i bensin och diesel, etanol i bensin och fettmetylestrar (FAME) i diesel. I den nya statistiken räknas denna inblandning in i kategorin flytande förnybara bränslen. För den äldre statistiken har vi återskapat låginblandningen i bensin och diesel för år 2005 (år 2000 och tidigare förekom inte låginblandning). Detta gjordes genom att ett riksgenomsnitt för låginblandning i bensin respektive diesel räknades ut med hjälp av Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik (SCB) som anger totala mängderna försålda bränslen med låginblandning och volymer på låginblandning i Sverige. De andelar som använts sammanfattas i Tabell 5. Tabell 5. Beräkning av låginblandad etanol och FAME i bensin och diesel år 2005. 2005 Andel med låginblandning Mängd ETANOL I BENSIN 45 % 5 % FAME I DIESEL 5 % 2% 6.5 Övrig transportstatistik SCB:s statistik har kompletterats med statistik från Trafikanalys (före detta SIKA). Från och med 2007 finns bilar med annat huvudsakligt drivmedel än bensin och diesel redovisade. Eventuella miljöklassade bilar som är avsedda för bensin och diesel särredovisas inte. 6.6 Vattenkraft Till vattenkraftproduktion har SCB:s data använts även om den endast innehåller de största producenterna och därmed är en underskattning av den faktiska produktionen i kommunen. Det finns tyvärr ingen annan officiell statistik att återskapa småskalig vattenkraftproduktion ifrån. För år 2016 har dock det årliga produktionsvärdet erhållits från Västerviks kommuns energi- och klimatrådgivare, vilket bedöms inkludera mängden producerad el från småskalig vattenkraftsproduktion. 6.7 Vindkraft För år 2012 har SCB relativt tillförlitlig vindkraftstatistik. För åren innan har istället Driftuppföljning av vindkraftverk publicerad av Elforsk på uppdrag av Energimyndigheten använts som källa. Denna statistik kan ha en viss underskattning av verklig produktion då den bygger på frivillig rapportering, men dessa siffror ligger dock betydligt högre än de från 29

SCB för motsvarande år. År 2016 saknades siffror i SCB:s statistik, och istället erhölls produktionsvärdet från Västerviks kommuns energi- och klimatrådgivare. 6.8 Fjärrvärmeproduktion Statistiken för fjärrvärmeproduktion är baserad på data från Energiföretagen och från SCB 1990, 1995, 2000. För år 2005 har Energiföretagens statistik använts. År 2010, 2012 och 2016 har i huvudsak uppgifterna hämtats från SCB men vissa uppgifter har kompletterats via Svensk Fjärrvärme, t ex el och hetvatten. Från 2007 började Energiföretagen (då Svensk Fjärrvärme) praktisera allokering enligt Kraftvärmedirektivet, dvs allokering av bränslen till värme i kraftvärmeprocessen har gjorts med alternativsproduktionsmetoden. Metoden tillämpas för att allokera emissioner och bränsleanvändning baserat på det bränslebehov som krävts om el och värme hade producerats i enskilda anläggningar 16. 6.9 Biogasproduktion Biogas finns inte med i den äldre SCB-statistiken. Data för produktion av biogas är hämtad från Produktion och användning av biogas och rötrester som är en rapportserie tillgänglig från Energimyndighetens webb för år 2005 och framåt. Anläggningsplacering samt typ av anläggning har erhållits från Energigas Sverige i listan Biogasanläggningar i Sverige 2015. Uppgifter om hur biogasen används har erhållits från kommunerna via exempelvis klimatstrateger eller miljöhandläggare eller information via anläggningarnas/kommunernas webb alternativt direktkontakt med anläggningspersonal. 6.10 Förnybart respektive icke-förnybart i kommunens energianvändning Beräknat utifrån fördelning av slutanvändningen på bränslen, fjärrvärme och el. För fjärrvärme och el från kraftvärme har bränslemixen beräknats enligt statistiken ovan. När det gäller elen produceras en del regionalt och en del tillförs utifrån. För att miljövärdera den tillförda elen har nordisk elmix 17 använts. Den icke-förnybara andelen av elmixen kommer främst från kärnkraft, kolkraft och naturgas. För att kunna ta hänsyn till att elmixen som importeras förändras över tid har vi räknat med ett medelvärde för andelen förnybart i nordisk elmix. För att inte siffran helt ska bli beroende av exempelvis årsnederbörd och underhållstoppar i kärnkraften har för år 2000 2007 ett totalt medelvärde använts och för år 2008 2016 har istället ett löpande 4-årsmedel använts. Detta sätt att räkna fungerar så länge elmarknaden kan anses vara nordisk. 16 Miljöfaktaboken 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter Gode m.fl., 2011. 17 Elproduktion inklusive netto import/export, från Energiföretagen. 30

Framöver kommer den europeiska elmarknaden att vara än mer integrerad och då kommer även andelen förnybart i den importerade elen sjunka. Tabell 6. medelvärden för andelen förnybart i nordisk elmix som använts. 2000 2005 2010 2012 2016 FÖRNYBART 61,4% 61,4% 61,9% 62,4% 69,1% ICKE-FÖRNYBART 38,6% 38,6% 38,1% 37,6% 30,9% 6.11 Energianvändningens utveckling och Sankey-diagram I Tabell 4 samt Sankey-diagrammet över kommunens energiflöden år 2016 är all statistik sammantagen. Utgångspunkten för dessa är statistik från SCB, men kompletteringar och korrigeringar har gjorts på flera ställen enligt denna metodbilaga. 6.12 Utsläpp av växthusgaser SCB:s nuvarande presentation av de kommunala och regionala energibalanserna har inte någon uppdelning per bränsleslag, vilket gör att det inte går att med någon säkerhet beräkna utsläpp med hjälp av dessa data (olika bränslen har olika så kallade emissionsfaktorer och de skiljer betydligt mellan olika typer av bränslen). Istället har data från den nationella utsläppsdatabasen SMED använts för att redovisa kommunens utsläpp från energisektorn. När det gäller energianvändning och bränslen baseras SMED till stor del på SCB:s energistatistik. Men det finns vissa skillnader där emissionsdatabasen innehåller kompletterande metoder. Detta gör att energistatistiken och utsläppsstatistiken kan skilja sig åt. Nedan följer en beskrivning av principiella skillnader mellan SCB:s statistik och SMED. 6.13 Sektorsindelningen Statistiken över utsläpp av koldioxidekvivalenter från både RUS och SCB stämmer väl överens gentemot varandra, med en skillnad på ca 4 procent enligt Figur 24. Skillnaden kan bero på annorlunda värdering av växthusgaser och deras uppvärmningspotential. 31

kton CO 2 -ekvivalenter 245 240 235 230 225 220 215 210 205 200 195 190 2010 2011 2012 2013 2014 2015 SCB RUS Figur 24. Jämförelse av statistik från RUS och SCB gällande ton koldioxidekvivalenter per år för Västervik kommun. Sektorsindelningen mellan SCB:s statistik och SMED skiljer sig dock åt. SCB nyttjar SNI 2007, och fördelar utsläppen över kategorierna Marknadsproduktion, varor (SNI A01- F43), Marknadsproduktion, tjänster (SNI G45-T98), Offentl. Myndigh. Samt hushållens icke-vinstdrivande org., Privat konsumtion och Ej branschfördelade poster. SMED:s sektorindelning går att se i Figur 17. Den största skillnaden är att i SCB:s statistik fördelas transporterna över alla kategorier, samtidigt som SMED har en egen post för transporter. Det gör att en betydande jämförelse mellan statistiken, utöver totala utsläpp, är svår att genomföra. 6.14 Metodförändringar Om övergripande metodförändringar genomförs, till exempel byte av modell för beräkning av utsläpp från transporter, ändrar SMED alla data bakåt. Detta för att i möjligaste mån undvika att icke-reella trendbrott visas i statistiken. Det gör att statistiken hela tiden är bakåtkompatibel. Även i de fall där sekretess slutar gälla kompletteras äldre data med de nu tillgängliga siffrorna. I SCB:s statistik sker i princip inga ändringar av äldre statistik, vilket leder till större risker för att statistiken ger sken av icke-reella förändringar. 32

6.15 Utsläpp per capita internationellt Befolkningsstatistik har hämtats från SCB. Internationella utsläppsdata för Kina, EU, USA och globalt har hämtats från World Resources Institute och deras verktyg CAIT Climate Data Explorer. 33