Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Relevanta dokument
Handlingsplan för hållbart markbyggande

Välkommen till ett seminarium om hållbart markbyggande. Göteborg 28 november 2018

Handlingsplanens ambition

Hållbart markbyggande. en handlingsplan i ett föränderligt klimat

MARKBYGGANDE I ETT KLIMAT UNDER FÖRÄNDRING

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Remiss från Statens geotekniska institut Remisstid den 1 februari 2017

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Hållbart markbyggande

Beslutsärenden 1. Handlingsplan för hållbart markbyggande AKK2016/ Val av representant i styrelsen för Lindesjöns fiskevårdsområde KS 2017/13 3.

Stranderosion och kustskydd

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Rapport om SGI:s uppdrag Geokalkyl. Mårten Lindström Stand in för Jim Hedfors SGI

Internationell strategi

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Grön infrastruktur i prövning och planering

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!


Med miljömålen i fokus

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 20.

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI


Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

betydande miljöpåverkan

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Ekologisk kompensation, SOU 2017:34

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

SGI:s arbete inom klimatområdet

Dricksvatten och planoch bygglagen

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

En utvecklad översiktsplanering, SOU 2018:46

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Handlingsplan Mälaren

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Riksantikvarieämbetets strategi och vision Tänka i tid

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Övergripande planer, strategier etc

BIG Branschsamverkan i grunden Forskningsprogram för effektiv och säker grundläggning av vägar och järnvägar

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Geoteknik i planprocessen

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Klimatanapassning - Stockholm

Kulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Strategi för digital utveckling

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Sveriges miljömål.

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Statens geotekniska institut

Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1

Klimatanpassning är angeläget

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Avgränsning i utredningen

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Näringspolitisk strategi

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Transkript:

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet

Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Regeringens vision för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändring genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter. Handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har tagits fram av Statens geotekniska institut (SGI). Intressenter inom markbyggandet har bidragit med värdefulla inspel, i en kartläggning av de behov som finns. Samhällsplanering Den fysiska planeringen har avgörande betydelse för samhällets förmåga att möta de konsekvenser som ett föränderligt klimat för med sig. Inom samhällsbyggande och fysisk planering medför dagens beslut konsekvenser på lång sikt. Samhället behöver planera så att bebyggelse och infrastruktur anpassas till föränderliga fysiska förutsättningar. För att kunna utveckla effektiva och ändamålsenliga anpassningslösningar på regional och kommunal nivå behövs mer grundläggande kunskap om hur marken påverkas av klimatförändringen, liksom kunskap om effekter av utförda åtgärder. Genom att myndigheter, bransch, och andra intressenter arbetar tillsammans, kan samhället skapa mer handlingskraft. Handlingsplanens åtgärder och aktiviteter bidrar till att nå miljömålen men också till att uppnå Agenda 2030. Handlingsplanens vision formuleras i två meningar utifrån FN:s klimatpolitiska målsättningar och tar sikte på år 2050. Vision 2050 Den byggda miljön i Sverige är anpassad till ett föränderligt klimat samt människors behov att bo och färdas säkert samtidigt som stor hänsyn tas till miljö och natur. Samspelet mellan bebyggelseutveckling och ett hållbart markbyggande bidrar till en hälsosam och attraktiv livsmiljö för människan, samt skyddar miljön. 2 Mål 2030 Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. Mål 2030 Intressenter inom både branschen och den offentliga förvaltningen har tillräcklig kunskap, kompetens och kapacitet om hållbart markbyggande för att fatta långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat. Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som tar hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid markbyggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. Klimatförändringens effekter på markförhållanden på alla plannivåer kan beaktas Digitala kartunderlag för markrelaterade risker i ett föränderligt klimat kan tas fram Ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden kan tillhandahållas 3

Projektering och byggande Byggsektorn är en av Sveriges största näringsgrenar med en omsättning på över 530 miljarder kronor per år. Den byggda miljön utgör omkring hälften av Sveriges samlade nationalförmögenhet. Om de geotekniskt relaterade skadekostnaderna vid byggande kunde minskas med tio procent, skulle det innebära en årlig samhällsbesparing på nära en miljard kronor. Vid projektering och byggande behöver hänsyn tas till föränderliga klimatlaster. Grundläggnings- och markförstärkningsmetoder behöver anpassas till nya förutsättningar. Det finns en stor potential att förbättra produktiviteten genom att ta större hänsyn till markförhållanden vid byggande och anläggning. Det finns också samhällsbesparingar att göra genom att minska skadekostnaderna på grund av fel och brister i byggprocessen. Skadekostnaderna kan öka om inte klimatförändringens effekter på markförhållanden vägs in i byggprocessen. Ökad hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat kan integreras i projektering och byggande av nya geokonstruktioner, till exempel byggnadsgrunder och infrastruktur Byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden kan projekteras och byggas robusta med hänsyn till ett föränderligt klimat 4 5

Förvaltning Att klimatanpassa vår befintliga bebyggelse och infrastruktur är en utmaning. Det är också angeläget med anledning av det omfattande kulturarv och kapital som finns bundet där. Många byggnader och anläggningar finns i sårbara områden. Att anpassa redan befintliga strukturer är kostsamt. Strategier och lösningar för hur både byggnader och anläggningar kan renoveras och anpassas kostnadseffektivt till ett föränderligt klimat behöver utvecklas. Det kan också handla om att vidta olika skyddsåtgärder för att minska risken för skada på människor samt natur- och kulturvärden. Byggnader och anläggningar kan ges ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden Ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder kan klargöras Blå- och grönstrukturer i och nära tätort kan användas som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar En förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer kan etableras 6 7

Rivning och återställning Klimatförändringen kommer sannolikt medföra att vissa byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljöer inte är ekonomiskt eller säkerhetsmässigt försvarbara att klimatanpassa. Kritiska trösklar behöver identifieras där tekniska åtgärder och kostnader för till exempel underhåll, anpassning eller stabilisering av marken inte längre är försvarbara. För kulturhistoriskt skyddsvärd bebyggelse, kan omlokalisering till ett annat område vara det enda alternativet för att kulturarvet inte ska gå förlorat. Klimatförändringens effekter kan påverka miljö- och hälsoriskerna för förorenade områden och deponier. Vid bedömning av risker och behov av saneringsåtgärder behöver hänsyn tas till geotekniska förhållanden samt de effekter som ett förändrat klimat kan innebära. Rivning och ersättning med klimatanpassade byggnadsverk kan vara ett alternativ om marken bedöms lämplig för byggnation. Stöd inför framtida behov av rivning och omlokalisering av bebyggd miljö kan ges Risker med och åtgärder av förorenade områden kan bedömas med hänsyn till ett föränderligt klimat 8 9

Att genomföra handlingsplanen Kunskap Markbyggande berör och tangerar en mängd olika sektorer och andra myndigheters ansvarsområden genom hela plan- och byggprocessen. Handlingsplanen visar tydligt att ett hållbart markbyggande inte kan åstadkommas utifrån en eller ett fåtal aktörers eller myndigheters initiativ. Ett omfattande kunskapsbyggande om klimatförändringens effekter på markförhållanden är nödvändigt för att korrekta beslut om planering och förvaltning ska kunna fattas. Det är nödvändigt att tvärvetenskaplig kunskap tas fram i samarbete med myndigheter, bransch och akademi. SGI avser att driva genomförandet av handlingsplanen utifrån myndighetens samhällsuppdrag att identifiera och förmedla kunskapsbehov inom markbyggandet. Utveckling av underlag för ändrade kustlinjer samt för ras och skred. Utveckling av metoder för kontinuerlig riskbedömning Strategiska övervakningsprogram Förvaltning av föränderliga kustlinjer Förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen Vegetation för att hantera erosion Utjämning av slänter Förstärkning av slänter Hållbara dräneringssystem Samarbete Handlingsplanen lyfter fram den potential som ligger i att gemensamt arbeta för ett hållbart markbyggande utifrån ett helhetsperspektiv. Handlingsplanen bör ses som en utgångspunkt för fortsatt dialog om vad som behöver göras, hur det kan göras och vem som tar initiativ till att genomföra olika aktiviteter. Samarbete mellan akademi, offentlighet och bransch är en nyckelfaktor för ny kunskap om klimatförändringens effekter på markförhållanden och markens byggbarhet. Genom samarbeten och kunskapsuppbyggnad kan mer handlingskraft mobiliseras och en större medvetenhet om klimatförändringens konsekvenser genomsyra våra beslut. Planering och förvaltning av markanvändning Uppföljning SGI kommer att förmedla ny kunskap samt ge stöd och vägledning om markbyggandet i ett föränderligt klimat för att effektivisera plan- och byggprocessen allt eftersom ny kunskap tas fram. Handlingsplanen som helhet tar sikte på 2030 medan åtgärderna föreslås vara initierade senast 2020. Många åtgärder tar betydligt längre tid i anspråk att utveckla eller genomföra. En årlig uppföljning av handlingsplanens åtgärder ska göras och resultaten spridas till intressenterna inom markbyggandet. Mer information om Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat, finns på webbplatsen, www.swedgeo.se Kontrollsystem för fukt och/eller ökad marktorka Förvaltning av grön- och blåytor Landskapsnivå / storregion Stadsdels- eller kvartersnivå Byggnadsnivå Tyngre fundament Grundförstärkning Grundläggning som tål större belastningar Kontroll och underhåll av dräneringssystem Strukturer för att hantera markerosion Djupare, starkare och bättre vattenhållande strukturer Placering och underhåll av vatten- och avloppsledningar Illustration över möjliga åtgärder för ett hållbart markbyggande. SGI Fritt efter Shaw et al, 2007 10 11

Kontakt: Statens geotekniska institut, 581 93 Linköping, 013-201800, sgi@swedgeo.se www.swedgeo.se Foto: Mikael Svensson, Leif Johansson, Scandinav Bildbyrå, Helena Branzén, SGI