7.4 Avvikelser vid varmförzinkning Nedan beskrivs några av de vanligaste avvikelserna vid varmförzinkning. Vill du veta mer kan du studera Nordisk Förzinkningsförenings häfte Avvikelser vid varmförzinkning Bild 1. Rå yta Gjutgods, kraftigt korroderat eller för hårt betat stål kan ha en rå yta före varmförzinkning. Denna råa yteffekt blir kvar efter varmförzinkning. Oftast blir zinkskiktet tjockare (upp till 100 %) på råa ytor och zinkskiktets får därför en avsevärt längre livslängd. Bild 2. Obelagda ytor Obelagda ytor efter varmförzinkning beroende på klistermärken eller färg på godset som inte avlägsnats före avfettning och betning. Märken och färg måste avlägsnas vid klargöring av godset för att undvika dessa obelagda ytor.
Bild 3. Syragömmor (Utträngande bet- och flussrester) I konstruktioner med trånga hålrum, spalter eller svetsporer kan betsyra och flussrester inneslutas av zinken. Så småningom kan syra och järnsalter fräta hål i zinkskiktet och den brunröda järnkloriden flyter ut på godset som rinningar. Detta fenomen förstärks om det kommer vatten på godset. Större avstånd så att syra ej fastnar i spalten eller tätsvetsade skarvar så att syran utestängs är lösningen på problemet. I regel är missfärgningen av ringa art och påverkar ej korrosionsskyddet. Bild 4. Droppar och rinningar Droppar och rinningar erhålls om lutningsvinkeln är för liten liksom upptagningshastigheten. Om zinkbadet innehåller oxider blir också zinken mer trögflytande. Vassa droppar måste absolut avlägsnas eftersom dessa kan ge svåra handskador vid hantering. Runda droppar och rinningar bör ej avlägsnas annat än om de finns på funktionsytor.
Bild 5. Ask- och flussmedelsrester Aska och flussmedelsrester fastnar ofta i svåråtkomliga hörn på godset (ofta därför att något luftningshål ej upptagits). Se till att godset tas upp så att ej aska och flussmedel kan fastna i t ex hörn. Skaka gärna godset och se till att zinkbadsytan är ren från dessa rester vid upptagning. Kvarvarande rester kan orsaka ökad korrosion eftersom de innehåller klorider. Bild 6. Striationer Striationer uppkommer vid varmförzinkningen då godsets yta har förändrats vid dragning eller valsning. På vissa ställen reagerar zink och järn kraftigare med varandra och detta ger upphöjda linjer i drag- eller valsriktningen. Enda chansen är att byta material eller förändra godsytan för att bli av med striationerna.
Bild 7. Främmande rost Främmande rost uppstår när fuktiga järnföremål ligger på den varmförzinkade ytan. Varmförzinkat gods skall aldrig bindas med järntråd vid leverans. Man skall heller aldrig slipa/skära järn och stål så att slippartiklar hamnar på varmförzinkat gods. Bild 8. Spjälkning av zinkskikt (Kirkendalleffekt) Under värme (200-400ºC) fortsätter reaktionen mellan zink och järn. En förflyttning av zink från renzinkskiktet sker till zetafasen och därvid uppkommer separationer och ihåligheter i fasgränsen. Spjälkning kan uppkomma vid långsam avkylning (t ex gods travat på varandra) Eller uppvärmning vid senare tillfälle. Observera att det måste finnas ett renzinkskikt för att spjälkning skall förekomma.
Bild 9. Grå beläggning Den gråa, matta beläggningen uppkommer då järnzink(zeta)fasen går ända ut till zinkskiktets ytskikt. Den gråa ytan erhålls då kiselhalten i stålet är hög (> ca 0,25 %) och godset lite tjockare, vilket håller värmen kvar något längre. Där värmet finns omvandlas renzinken till järnzink. Gråa beläggningar har bättre korrosionshärdighet än motsvarande blanka zinkskikt. Stål inom Sandelinområdet (%Si + %P < 0,040% - %Si 0,14) får också gråa (och tjocka, spröda) zinkskikt. Bild 10. Skurna ytor Skärning med gas eller laser oxiderar delvis de reaktiva elementen (framför allt kisel) i ytskiktet, vilket ger zoner med hög och låg reaktivitet. Vid varmförzinkning får man då tjocka eller tunna skikt beroende på oxideringen vid skärningen. För att undvika detta bör den skurna ytan slipas före varmförzinkning. Vid laserskärning blir ofta skikttjockleken för tunn om inte ytan slipas. Standarden SS EN-ISO 1461 säger dock att man skall inte skall ta hänsyn till skurna ytor eftersom de skyddas av omgivande ytors zinkmängd.
Bild 11. Vitblemma - vitrost Vitblemma uppstår på nyförzinkat gods i fuktig miljö. Regn och kondensvatten vid t ex tätpackning ger vitblemma. Vid packning av gods skall distanser läggas mellan godset. Inneslutning av förzinkat gods i plast kan ge kondenskorrosion. Vitblemma är voluminöst och ser värre ut än den är. Vitblemman försvinner av sig självt efter en viss tids luftexponering. Den påverkar endast marginellt den totala livslängden för zinkskiktet. Bild 12. Hårdzinkpartiklar i zinkytan Hårdzinkpartiklar kan komma från upprörning av hårdzinken i botten av grytan men kan också vara flytande hårdzink innehållande aluminium som fastnar på godset vid upptagning ur zinkbadet. Hårdzinkpartiklarna fastnar ej vid vertikal upptagning av godset. Undvik för mycket omrörning av bottenskiktet och sätt till aluminium i hela grytan i stället för på ett ställe. Stillestånd minskar hårdzinkpartiklarnas antal och polning kan hjälpa till att få bort dem. Avvikelser.doc