Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

Relevanta dokument
Projekt Karlshäll - bakgrund

Förbättrad riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment

AVFALLSKARAKTERISERING OCH LAKVATTENBELASTNING

Examensarbeten 2007:12 Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Samband mellan kvicksilver (Hg) och organiskt material i sjövatten

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Platsspecifik ekologisk riskbedömning

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Översedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

ISOTOPIA. Species specifik isotopspädning för bestämning av gasformiga kvicksilverföreningar. Tom Larsson, Lars Lambertsson och Erik Björn

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

Projekt Valdemarsviken

Metodik för mätning och utvärdering av PAH i porgas

Kiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet?

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Spridningsvägar för organiska föroreningar från fibersediment

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

Risker för frigörelse av metylerat kvicksilver i samband med muddringsarbeten i Örserumsviken, Västerviks kommun

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Svensk författningssamling

Forskarmöte Umeå - universitetet

rapport Kvicksilver i sediment från Bengtsbrohöljen lakbarhet och porvatten IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bengtsfors kommun John Sternbeck

Examensarbeten 2008:36 Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Bildning av metylkvicksilver i samband med slutavverkning av skog en multidisciplinär samverkan som lägger vetenskaplig grund för praktiska råd

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Var och varför bildas metylkvicksilver i skogslandskapet?

RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN

SOIL PNEC calculator

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

- Mölndalsåns stora källsjö

Kvicksilvret på EKA-området, Bengtsfors en syntes om förekomstformer och spridningsbenägenhet. Rapport nr EKA 2004:3. Bengtsfors kommun.

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Rapportsammanfattningar Hållbar sanering

Svensk författningssamling

Tentamen i Analytisk kemi II,

Lägesrapport KVVP etapp 1

Examensarbeten 2008:19 Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Minican resultatöversikt juni 2011

Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport Uppföljningsperiod 2012 (1 januari december 2012)

LAKFÖRSÖK I KOLONNER Program och resultat

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

På gång inom vattenförvaltningen

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Ackrediteringens omfattning

Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?

Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport Uppföljningsperiod 2011 (4 januari december 2011)

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Saneringen av Svartsjöarna erfarenheter

Regional variation av miljögifter hos människa

Projekt Turingen Miljökontroll. SLUTRAPPORT Uppföljning 1 januari december 2013

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln

FriGeo frysmuddring och avvattning. Susanne Rostmark

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Analys av faktorer som styr förekomsten av totalkvicksilver och metylkvicksilver i Turingens och Lilla Turingens vattenmassor, plankton och fisk

Miljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? Kvalitetssäkra miljöanalyser

Transkript:

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning Vårmöte Renare Mark -24 mars 29 - Hållbar riskbedömning Innehåll Bakgrund kontaminerade sediment och metylering av kvicksilver Tre handfasta råd Lite fördjupning faktorer att beakta vid riskbedömning Övergripande slutsatser

Kvicksilverkällor i förorenade sediment Marnästjärn Ö Svartsjön Ala-Lombolo Karlshäll Köpmanholmen Skutskär Turingen Nötöfjärden Blå: Hg (l) metalliskt kvicksilver Röd: Fenyl-kvicksilver (acetat) Omvärldsbetingelser Minerogent sediment Organiskt fibersediment Söt- och brackvatten Temperaturgradient (N-S) Stabila former av Hg(II) i förorenade sediment OM HgS(s) S Hg S Extinction (Arb Unit) Hg 238 295 Köpmanholmen 2-25 Hg-OM, >86% HgS, <14% Total Fit -SH S-Hg-SH FeS(s) -S - 1 2 3 4 5 6 Temperature [ C]

Reduktion Metylering Hg (g) Hg(II) Biotillgängliga former (aq) Hg(HS) 2 Hg-tiol? Hg-polysulfider? SRB FeRB Energikälla: LMW org-c Substrat: sulfat Fe(III) Gynnas av hög vattentemperatur Demetylering Hg (g) Hg(II) MeHg Fisk, >95% MeHg Djurplankton Växtplankton Nettometylering = metylering demetylering + input output = koncentration av MeHgi sedimentet (ppb, ngg -1 )

Tre råd vid provtagning och analys 1) Analys av Hg/MeHgi biota(stationär fisk) inom objekt och ref måste vara högsta prioritet 2) Analysera alltid totalhalten Hg och MeHgi sedimentet. Totalhalten MeHgär ett bra mått pånettometylering senaste månader / år. 1, Minerogena sediment -15 cm % MeHg / Hg tot,5 Ala-Lombolo Marnästjärn R 2 =,88,,,1,2,3 K m (d -1 )

Tre råd vid provtagning och analys 1) Analys av Hg/MeHgi biota(stationär fisk) inom objekt och ref måste vara högsta prioritet 2) Analysera alltid totalhalten Hg och MeHgi sedimentet. Totalhalten MeHg är ett bra mått på nettometylering senaste månader / år. 3) Vid analys av porvattenhalterär filtreringssteget kritiskt skydda från oxidation! Oxidation under filtreringssteget minskar halten Hg och MeHgi porvatten 3 25 Filterat i kvävgas Filterat i luft MeHg i porvatten (pm) 2 15 1 5 S K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K1 K11 K12

Faktorer att beakta vid riskbedömning 1) Totalhalten Hg i sediment inverkar på MeHg bildning. Köp -1 cm Köp -4 cm MeHg (µg kg -1 ) 8 4 R 2 =.65 8 16 24 MeHg (µg kg -1 ) 8 4 R 2 =.69 8 16 24 Hg (mg kg -1 ) Hg (mg kg -1 ) Sku -1 cm Kar -2 cm MeHg (µg kg -1 ) 8 4 R 2 =.56 5 1 MeHg (µg kg -1 ) 8 4 R 2 =.78 5 1 Hg (mg kg -1 ) Hg (mg kg -1 )

Faktorer att beakta vid riskbedömning 1) Totalhalten Hg i sediment inverkar på MeHg bildning. 2) Totalhalten MeHg speglar upptag i fisk. Aborre Hg-tot (mg kg -1 fw),5,4,3,2,1 Hg R 2 =,61 p<.5 MeHg 2 4 6 Sediment Hg (mg kg -1 ), MeHg (µg kg -1 )

Faktorer att beakta vid riskbedömning 1) Totalhalten Hg i sediment inverkar på MeHg bildning. 2) Totalhalten MeHg speglar upptag i fisk. 3) Halten löst Hg (i porvatten) viktig för metyleringsprocessen (förklarar variation inom en lokal), samt för beräkning av transport ut från området. Faktorer att beakta vid riskbedömning 1) Totalhalten Hg i sediment inverkar på MeHg bildning. 2) Totalhalten MeHg speglar upptag i fisk. 3) Halten löst Hg (i porvatten) viktig för metyleringsprocessen (förklarar variation inom en lokal), samt för beräkning av transport ut från området. 4) Primärproduktion (alger, phytoplankton) viktigaste enskild faktor bakom skillnad i metyleringshastighet mellan lokaler.

MeHg tot (µg kg-1) 14 12 1 8 6 4 2 C/N = 17 TSum = 1326 R 2 =,82 p <.1 C/N = 144 TSum = 1188 R 2 =,64 p <.1,E+ 2,E-1 4,E-1 6,E-1 8,E-1 Hg(SH) 2 + HgS i porvatten (M) Faktorer att beakta vid riskbedömning 1) Totalhalten Hg i sediment inverkar på MeHg bildning. 2) Totalhalten MeHg speglar upptag i fisk. 3) Halten löst Hg (i porvatten) viktig för metyleringsprocessen (förklarar variation inom en lokal), samt för beräkning av transport ut från området. 4) Primärproduktion (alger, phytoplankton) viktigaste enskild faktor bakom skillnad i metyleringshastighet mellan lokaler. 5) Demetyleringshastigheten har visat sig vara mycket hög på specifika lokaler, vilket kan ha stora implikationer på riskbedömning och eventuella (aktiva) åtgärder. Mer forskning nödvändig!

Högproduktivamiljöer mest kritiska för bildning av MeHg Hg (mg kg -1 ) MeHg (µg kḡ 1 ) 8 7 6 5 4 3 2 1 1-2 Klor-alkali Hg() Brackvatten 3-4 Hg() från industri Sötvatten N S 6-8 Massaindustri Fenyl-Hg Fibersediment Sötvatten 1 2 3 4 5 6 7 8 Object Hg MeHg Övergripande slutsatser 1) Riskbedömning av kvicksilver fordrar flera olika typer av mätningar och en sammanvägning av den totala effekten av olika faktorer. Dessa faktorer innefattar både halter av Hg/MeHg, men också omvärldsfaktorer. Det finns inga generella gränsvärden (t ex porvattenhalter)! 2) Fokus vid riskbedömningen bör ligga på nettobildning och upptag av MeHg i biota. 3) Förutom total och porvattenhalterav Hg är primärproduktionenav stor betydelse för bildning av MeHg.