Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Relevanta dokument
Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Lunds universitet

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

- Svenskt Vatten bedömer att den kartläggning av potentiella källor som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget i stora drag är heltäckande.

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

Beställargrupp. för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk

Läkemedel och ansvar uppströms, nedströms och hos producenter

Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Miljö- och energidepartementet. Er beteckning: M2017/01473/Ke

Mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter

Så greppar Naturvårdsverket plastarbetet

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON


VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

Reduktion av läkemedelsrester

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Och vad händer sedan?

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Ett rent hav vår framtid

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Berndt Björlenius

Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal

Naturvårdsverkets plastarbete

Mikroplast en ödesfråga

Läkemedelsrester i vatten

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

CHECKLISTA - Fordonstvättar

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast

Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS

Mikroplaster och vägtrafik

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

46 pharma industry nr 4-15

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

små avlopp i kretslopp

Hur ta fram en handlingsplan för att minska spridning av mikroplast?

Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Statens naturvårdsverks författningssamling

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Yttrande över remiss Kemikalieinspektionens redovisning Mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter.

Rappor tnr Re duk ona vs v å r ne dbr y t ba r a f ör or e ni ng a ri a v l opps v ae n ( RE S VAV) e np r o j e k t s a mma n s t ä l l n i n

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag?

Biocider i dagvatten MAJA EKBLAD. Lunds Tekniska Högskola Maja Ekblad

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Transkript:

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast Ann Mattsson Utvecklingschef Gryaab Adjungerad professor Chalmers Ingår i forskningsklustret VA-teknik Södra gryaab.se

Agenda Reningsteknik läkemedel Vad gäller om läkemedel? Vad vet man om mikroplaster? Vad gäller om mikroplaster? Vad är vettigt att rena på ett kommunalt avloppsreningsverk? Sammanfattning

På uppdrag från regeringen Regeringen bedömer att det behövs ett brett spektrum av riskbegränsande åtgärder i hela kedjan från utveckling av nya läkemedel, via tillverkning av aktiva substanser och andra komponenter, till utsläpp via avloppet i vår närmiljö Komplettera avloppsreningsverken med avancerade reningsmetoder skulle kunna reducera utsläppen av både läkemedelsrester och andra svårbehandlade föroreningar Regeringen satsar 32 miljoner kronor på att främja avancerad rening av avloppsvatten. (Anslag: 10 miljoner kronor per år 2014 2015, 7 miljoner kronor 2016 och 5 miljoner kronor 2017) Michael Cimbritz tackas för bilder

Resvav Rening av svårnedbrytbara ämnen från avloppsvatten Projektets övergripande mål är utveckling av reningsprocesser avsedda för reduktion av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar som inte effektivt kan reduceras i reningsverken. Detta innebär etablering av riktlinjer och dimensioneringskriterier för drift och utbyggnad av olika typer av svenska avloppsreningsverk. Resvav är ett av sex projekt som beviljats medel inom ramen för anslaget

Vad klarar våra reningsverk idag? Diclofenac Ibuprofen Falås 2012

Kan vi förbättra den biologiska reningen? Flertal substanser kan inte (i alla fall inte idag) avskiljas genom biologisk rening Högre slamålder ger bättre avskiljning Suspenderade biofilmsbärare (MBBR) ger jämfört med aktivslamprocesser bättre avskiljning för vissa substanser Men biologisk rening är central för integrering av avancerad rening!

Vilka tekniker finns för avancerad rening? Fysiska membranprocesser (nanofiltrering eller omvänd osmos) Biologiska nedbrytning eller omvandling Oxidativa transformation (exempelvis ozon) Adsorptiva separation (exempelvis aktivt kol) Kombinerade metoder (exempelvis ozon + aktivt kol) Böhler 2015

Linköping har läkemedelsrening ARV + ozon + biologisk efterbehandling

Syre till ozonproduktion Linköping Utlopp från ARV Tidvis mycket låg utspädning av behandlat avloppsvatten

ARA Neugut, Dübendorf

Vad får det för effekt? Substance Group 3 g O 3 /m 3 5 g O 3 /m 3 7 g O 3 /m 3 10 g O 3 /m 3 Note Diclofenac Anti-inflammatory (14:14) Ibuprofen Anti-inflammatory (12:14) Atenolol Beta-blocker (14:14) Ciprofloxacin Antibiotics (5:10) Sulfamethoxazole Antibiotics (14:14) Trimethoprim Antibiotics (14:14) Carbamazepine Sedative (14:14) Venlafaxine Antidepressant (4:4) Iomeprol Contrast media (4:4) Estrone Steroid hormone (4:14) Isoproturon Biocide (14:14) Diuron Biocide (14:14) Octylisothiazolinone Biocide (13:14) Dicloroisothiazolinone Biocide (6:14)

ARA Bachwis, Herisau Abegglen & Siegrist 2012 Bild: H. Messmer, Med tillstånd från VSA och H. Butz, Gemeinde Herisau.

Aktivt kol Avskiljning inte nedbrytning Inga nedbrytningsprodukter Genererar avfall För svenska förhållanden Med slam i kretslopp bör PAK inte blandas med slammet Avskiljning och hantering av PAK-slam behöver utvecklas Granulerat aktivt kol som slutfiltrering Investering Regenerering - hur ofta?

Om avancerad rening avseende läkemedel behövs Vad kan åstadkommas med avancerad rening? Vad har gjorts i fullskala? Hur skulle vi kunna göra i Sverige? Legend Activated sludge with N-removal Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Activated sludge without N-removal Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Trickling filter Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Combined biological treatment Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Without biological treatment Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 0 250 Km Sweden_county07

Avloppsreningsverken har olika förutsättningar Aktivslamprocesser med och utan kväverening Biofilmsprocesser Mekanisk och kemisk rening Strikta utsläppskrav för fosfor Ambitioner om slamåterföring Inlandsverk och kustnära reningsverk Små och stora recipienter Tillskottsvatten Legend Activated sludge with N-removal Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Activated sludge without N-removal Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Trickling filter Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Combined biological treatment Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 Without biological treatment Size (pe) 10000-24999 25000-49999 50000-99999 100000-1000000 0 250 Km Sweden_county07

Lästips Litteraturstudier Studieresa till Tyskland och Schweiz Avancerad rening i fullskala Drivkrafter Teknikval och nyckeltal Processkonfigurationer Kostnader Nås via: http://vav.griffel.net/filer/svu-rapport_2016-04.pdf

Naturvårdsverket -rening behövs men Behov av fortsatt arbete Behovet av att införa avancerad rening på avloppsreningsverk varierar och vi vet idag inte hur många eller vilka som bör prioriteras. Det är också önskvärt att säkerställa en kunskapsuppbyggnad och hållbar implementering av avancerad rening eftersom detta är under utveckling, till exempel genom ett etappvis införande. Naturvårdsverket föreslår att regeringen låter utreda fortsatta steg i riktning mot ett införande av avancerad rening med början där behovet är störst: Steg 1: Utreda vid vilka avloppsreningsverk behovet är störst att införa avancerad rening av läkemedelsrester. Steg 2: Utreda vilken styrning som på ett samhällsekonomiskt effektivt och ändamålsenligt sätt kan leda till att avancerad rening införs där behovet är störst.

Arbete pågår Rapportering av HAVs projekt Slutkonferens 31/1-1/2 i Linköping Slutrapport pågående (Michael Cimbritz + Undertecknad) Naturvårdsverket. Åtgärder behövs vid ARV. Var, hur mycket och med vilka styrmedel? Anslag för införande av teknik. 50 Mkr/år. Till vad och vem?

Mikroplast - kunskapsläget

Mikroplast återstående frågor: Återstående frågor: Hur mäta? Var kommer de ifrån? Vad orsakar de för skada? Hur ska man bäst åtgärda? Kunskapsläget: De avskiljs väl på kommunala avloppsreningsverk Det är lättast att analysera och provta på kommunala ARV

Mikroplast var kommer de ifrån? enligt norska miljödirektoratet

Hur mäta och kvantifiera? Vad är mikroplast? Hur stort är mikro? (1 nm-5 mm) Ska gummi räknas som plast Mikroplast- mikroskräp Hur? Optiska mikroskopstudier. Sikta och sedan räkna i mikroskop för de olika fraktionerna. Klassa efter färg Resultat: antal i olika fraktioner Arbetskrävande Går inte att kvantifiera flöden Mikroskopstudier med förbehandling Enbart önskat material mäts och räknas Kemiska metoder Kvantifierar önskat material???

Hur mäta och kvantifiera? Vad är mikroplast? Hur stort är mikro? (5 mm? 300 mikroketer? 20 mikrometer?) Ska gummi räknas som plast Mikroplast- mikroskräp Hur? Optiska mikroskopstudier. Sikta och sedan räkna i mikroskop för de olika fraktionerna. Klassa efter färg Resultat: antal i olika fraktioner Arbetskrävande Går inte att kvantifiera flöden Mikroskopstudier med förbehandling Enbart önskat material mäts och räknas Kemiska metoder Kvantifierar önskat material???

Vad händer på avloppsreningsverk? God avskiljning. 90 %, 95 %? Det finns fler små partiklar än stora. Men hur fördelar sig massan? Med finare slutfilter skiljs fler små partiklar av. Svenska studier mikroplast räknat in och ut Amerikansk studie det mesta avskiljs i galler och silar före reningen.

Regeringsuppdrag på remiss: För majoriteten av de kartlagda källorna har det inte gått att beräkna hur stora andelar av mikroplasten som transporteras till hav, sjöar och vattendrag, på grund av bristen på tillgänglig data. De volymer som gått att beräkna är spridning från källorna där utsläpp sker direkt till vatten, som t.ex. tvätt av båtbottnar, och den spridning som sker via avloppsreningsverk. Hur stora mängder mikroplast som når svenska kustvatten totalt från olika källor har alltså inte gått att uppskatta.

Regeringsuppdrag på remiss: Med utgångspunkt från kartläggningen har Naturvårdsverket bedömt att följande källor primärt bör åtgärdas i Sverige: Väg- och däck, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning. De här källorna står sammantaget för de största utsläppen av mikroplast i Sverige.

Regeringsuppdrag på remiss: Åtgärdsförslag handlar om vägtrafik, dagvatten, uppströmsarbete på ARV, nedskräpning, båtbottenfärge, bräddning etc. Även forskning: Inventera kunskapsbehovet om mikropartiklar, inklusive mikropartiklar av plast, för att i nästa steg avgöra vilka utlysningar som är aktuella för ökad kunskap om mikroplasters ursprung, spridning och miljöeffekter kommer att beaktas.

Mikroplast återstående frågor: Återstående frågor: Hur mäta? Var kommer de ifrån? Vad orsakar de för skada? Hur ska man bäst åtgärda? Kunskapsläget: De avskiljs väl på kommunala avloppsreningsverk Det är lättast att analysera och provta på kommunala ARV

Läkemedel Andra organiska mikroföroreningar Mikroplast Problemet Medicinsk påverkan på fisk och vattenlevande andra organismer Ämnesberoende. Upplagring i näringskedjor. Transport av miljögifter. Skadar fisk (mm) som äter dem. Källan Människornas urin (och ev. avföring) Konstruktionsmaterial, kemikalier, färg, damm, utrustning, förorenad jord etc. Reningsverkets funktion Många läkemedel är vattenlösliga och passerar igenom. Några bryts ned eller skiljs av. Några bryts ned. Många avskiljs med slammet. Däck, skräp, vägbeläggning, färg (båtar mm.), annan plast på båtar, konstgräsplaner.. textilfibrer. plast i smink God. Till rens eller slam? Reningsverkets potential som skydd för miljön Hög de flesta läkemedel passerar reningsverket på väg till miljön. Beror på hur stor andel av ämnet som passerar reningsverket. Låg. De största flödena finns i andra strömmar. Möjliga åtgärder vid källan. Potential för åtgärd vid källan på utflöde till miljön Rutiner och regler för: * Förskrivning *Användning. *Hantering *Kassation. Rening av sjukhusavlopp mm. Förbud. Sanering. Avfallshantering. Reglering av användning i kontakt med vatten. Mindre skräp i naturen. Mindre vägtransporter. Mindre syntet i textil. Mindre mikroplast i konsumentprodukter. Plast och båtar/sjöfart? Filter i tvättmaskiner? Rening av dagvatten. Låg lokalt god Hög. Hög. Liten andel går via ARV.

Sammanfattning läkemedel Ozon eller aktivt kol är möjliga tekniker för de flesta ARV Det blir dyrare och orsakar mer miljöbelastande Tydliga recipienteffekter vid lågutspädning av valoppsvatten Viktig fråga: Hur mycket av vad behöver renas var? Kommunala ARV kan vara en god barriär för att skydda miljön Mindre mängder onödiga och miljöskadliga läkemedel ger effekt även där avancerade ARV blir ett orimligt alternativ

Sammanfattning mikroplast God avskiljning på ARV oklart exakt hur och var. Metoder för provtagning och analys i sina lindor Kvantifiering vansklig och massflöden från olika källor oklara Flöden från viktiga källor passerar inte ARV Sjöfart och fritidsbåtar Marint skräp Skräp på land Däck och vägbeläggning Konstruktionsmaterial inklusive konstgräsplaner Rening av dagvatten, mindre bräddning och kommunikation kan vara VAkollektivens viktigaste tillkommande insatser.

Ska man rena avloppsvatten avseende andra parametrar på kommunala ARV? mina svar Läkemedel Ja - om det behövs i den lokala recipienten. Andra organiska mikroföroreningar Nej. Källorna behöver strypas. Insatser på enstaka ARV kommer inte att ge någon global/allmän effekt på decennier. Mikroplast Det gör vi redan. Källorna och andra spridningsvägar behöver också strypas.