Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 2 mars 2016

Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 2 mars 2016

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 2 mars 2016 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Yttrande över remiss Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamhet i Sverige (Ds 2015:56) Diarienummer HS 50-2016 2. Yttrande över remiss Organdonation en livsviktig verksamhet, SOU 2015:84 Diarienummer HS 486-2015 3. Motion av Valéria Kant (KD) om kvalificerade rådgivande samtal för bättre hälsa Diarienummer HS 71-2016 4. Motion av Marith Hesse (M) m fl om livsstilsförändring på recept Diarienummer HS 72-2016 5. Motion av Bo Carlsson (C) om system för receptbelagd medicinering Diarienummer HS 497-2015 6. Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2016 - etapp 1 Diarienummer HS 24-2015 7. Fördelning av statsbidraget med anledning av de ökande flyktingströmmarna Diarienummer HS 323-2015 8. Statsbidrag för en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2016 Diarienummer HS 151-2015 Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2016-03-02 2 (2) 9. Statsbidrag för försäkringsmedicinska utredningar Diarienummer HS 488-2015 10. Godkännande av tilläggsansökan neuroteam i Vårdval Rehab i Göteborgs kommun Diarienummer HS 77-2016 11. Godkännande av ansökan till Vårdval Rehab i Trollhättans kommun. Diarienummer HS 286-2015 12. Årsredovisning för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015 Diarienummer HS 73-2016 13. Ändrade sammanträdestider för hälso- och sjukvårdsstyrelsen Diarienummer HS 66-2015 14. Delegeringsärenden Diarienummer HS 25-2016 15. Anmälningsärenden Diarienummer HS 24-2016 Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. Information om barnhälsovården i Västra Götalandsregionen /Ann-Sofie Frisk Cavefors C. Västra Götalandsregionens regelverk för enskilds direktåtkomst till journaluppgifter via säkra e-tjänster. Diarienummer HS 186-2015 /Christina Fagerberg D. Genomgång statsbidrag /Anna Erlingsdotter-Wass, Maria Grip E. FoU-budgeten, fördelning /Peter Lönnroth Eventuella tillkommande ärenden Jonas Andersson Ordförande

Ärende 1

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2016-02-23 Diarienummer HS 50-2016 Ärende 1 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Per Follin Telefon: 010-441 2401 E-post: per.follin@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över remiss Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamhet i Sverige (Ds 2015:56) Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig över remissen Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamhet i Sverige enligt upprättat förslag. Sammanfattning Remissen omfattar förslag vars syfte är att öka tillgängligheten för sprututbyte i hela landet där det finns behov av sådan verksamhet. Förslagen innebär ändrat ansökningsförfarande, där landstinget självständigt ska kunna ansöka om tillstånd att starta utbytesverksamhet för personer som injicerar droger, samt att åldersgränsen för deltagande sänks till 18 år. Västra Götalandsregionen är positiv till ändringsförslagen från Socialdepartementet. Det bör dock framhållas att ett oförändrat bosättningskrav, som innebär att endast personer bosatta i ett landsting får delta i utbytesverksamheten kan motverka strävan efter hög tillgänglighet. Västra Götalandsregionen föreslår därför att bosättningskravet bör tas bort. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Per Follin Smittskyddsläkare Bilaga Yttrandet Skickas till Socialdepartementet Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

1 (2) Förslag till remissyttrande Datum 2016-02-17 Ert dnr S2015/07589/FST Diarienummer HS 50-2016 Socialdepartementet Remiss Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamhet i Sverige (Ds 2015:56) Socialdepartementet har erbjudit Västra Götalandsregionen att lämna synpunkter på förslag till ändring av lagen om utbyte av sprutor och kanyler. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger regionens svar. I skrivelsen ingår följande ändringsförslag: 4.1 Fortsatt reglering av sprututbytesverksamhet i särskild lag. 4.2 Kravet på gemensam ansökan mellan landsting och kommun tas bort. Landstingen ska självständigt kunna ansöka om tillstånd att bedriva sprututbytesverksamhet. Synpunkter: Västra Götalandsregionen ser sprututbyte som en viktig beståndsdel i en lågtröskelverksamhet riktad till sprutnarkomaner och med syfte att motverka fortsatt missbruk. Samtidigt är sprututbyte en smittskyddsinsats, och likt andra smittskyddsåtgärder är det ett ansvar för landstinget. Att göra landstingen till huvudman kommer att öka möjligheten att inrätta sådan verksamhet i landet. Likabehandling och jämlik vård för personer som injicerar droger underlättas därmed. 4.3 Samråd mellan landsting och kommuner fortsatt viktigt för att brukaren och patienten ska stå i fokus. Synpunkter: Sedan tidigare finns en plikt att huvudmännen ska ingå överenskommelser och samarbeta i frågor om personer som missbrukar droger. I Västra Götaland pågår en revidering av denna överenskommelse inom ramen för arbetet med nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Överenskommelsen reglerar respektive huvudmans ansvar för missbruks- och beroendevård och formerna för samverkan. Västra Götalandsregionen ser det som naturligt att en sprututbytesverksamhet ingår som en del i denna överenskommelse även om regionen är ensam huvudman. 4.4 Bosättningskrav kvarstår för att underlätta i vård- och behandlingskedjan. Synpunkter: Bosättningskravet innebär att endast personer bosatta i ett landsting med beviljad utbytesverksamhet får delta i utbytesverksamheten. Detta kan motverka ett av kraven på en effektiv utbytesverksamhet beskrivet i Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Yttrande från Västra Götalandsregionen 2 (2) vägledningsdokumentet; lättillgängligheten. Varje möte med bytare är en potentiell möjlighet att motivera till vård och behandling, oavsett bostadsort. Tills dess att alla landsting erbjuder utbytesverksamhet är det ur smittskyddshänseende angeläget att ingen brukare på tillfälligt besök i ett landsting tvingas dela injektionsverktyg och därigenom innebära en risk för smittspridning. Västra Götalandsregionen föreslår därför att bosättningskravet bör tas bort. 4.5 Åldersgränsen sänks i syfte att tidigt erbjuda skydd mot smittsamma sjukdomar samt etablera kontakt med unga personer som injicerar droger. Synpunkter: Ändringen är mycket befogad utifrån kunskapen om hur tidigt blodburna smittor överförs efter injektionsdebuten. Sänkt åldersgräns innebär att sprututbyte kommer att kunna erbjudas brukare från 18 års ålder och minska smittöverföringsrisken. 4.6 Uppföljning av förändrad lagstiftning. Synpunkter: Västra Götalandsregionen instämmer att uppföljning av berörda myndigheter bör ske 4.7 Kravet på särskild märkning av sprutor och kanyler försvinner. Synpunkter: Detta är en rimlig förändring. Erfarenheten från tidigare sprututbytesverksamheter i Sverige har visat att sådan märkning inte varit praktiskt genomförbar. Sammanfattningsvis stödjer Västra Götalandsregionen förslagen från Socialdepartementet till ändring av lagen (2006:323), vilka väsentligen innebär att landsting och sjukvårdsregioner själva ska kunna ansöka om att starta en utbytesverksamhet samt att utbyte ska vara möjligt för brukare från 18 års ålder. Bosättningskravet bör dock omvärderas eftersom ett kvarstående krav kan motverka den lättillgänglighet som behövs för att uppnå en effektiv verksamhet, samt att ett kvarstående krav kan framtvinga ökat riskbeteende hos tillresta brukare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

Ärende 2

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-02-17 Diarienummer HS 486-2015 Ärende 2 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Peter Lönnroth Telefon: 070 564 08 67 E-post: peter.lonnroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig över utredningen enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Utredningen haft i uppdrag att föreslå hur antalet organdonatorer och tillgängliga organ kan öka i Sverige. Utredningen föreslår bland annat att det ska bli möjligt att göra en samtyckesutredning om patientens inställning till organdonation innan döden inträtt och om den utfaller positivt kan behandling initieras för att möjliggöra organdonation. Utredningen föreslår också en förstärkt nationellt donationsfrämjande arbete med tydligare och mer omfattande föreskrifter och nationell samordning genom en ny rådsfunktion under Socialstyrelsen och Donationsrådet föreslås upphöra. Västra götalandsregionens bedömning är att utredningens alla förslag kommer att underlätta för sjukvården att främja organdonation. Beredning Yttrandet har tagits fram tillsammans med Regionalt donationsansvarig läkare i Västra Götalandsregionen. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2 (2) Bilaga Yttrandet Skickas till Socialdepartementet Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

1 Förslag till remissyttrande Datum 2016-02-17 Ert dnr S2015/06250/FS Diarienummer HS 486-2015 Socialdepartementet Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att yttra sig över utredningen Organdonation en livsviktig verksamhet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger regionens svar. Donationsutredningens alla förslag kommer att underlätta för sjukvården att främja organdonation. I utredningen nämns följande nyckelfaktorer för en framgångsrik donationsverksamhet: uppföljning av resultaten, fortbildning i donationsfrågor, tydlig resurstilldelning samt kunskap och verksamhetsstöd. Utredningen menar att effekten av kampanjer i syfte att stärka allmänhetens donationsvilja är begränsad och kostnaderna höga. Västra Götalandsregionen delar den bedömningen. Mer effektivt är i stället att undervisa läkare och intensivvårdspersonal. Det är också angeläget att alla specialiteter inom sjukvården har grundläggande kunskap i organ- och vävnadsdonation. Samtidigt är det också nödvändigt med viss opinionsbildande verksamhet samt god kontakt med patient- och intresseföreningar. Det behövs en nationellt övergripande instans för tillsyn och samordning och utredningens förslag om att Socialstyrelsen får en ny rådsfunktion knuten under sig har förutsättningar att bli framgångsrikt. Myndigheten skall tillse att donationsverksamhet blir en naturlig och viktig del i den ordinarie sjukvårdsorganisationen. Idag är det ofta varje anestesi- och intensivvårdsverksamhet som avgör hur mycket resurser som avsätts och hur utbildningen av personal på den egna verksamheten och på sjukhuset ser ut. Det är angeläget att alla specialiteter, och flera yrkesgrupper, inom sjukvården har grundläggande kunskap i organ- och vävnadsdonation och det är därför viktigt att ha ett tydligt nationellt direktiv och tillräckliga resurser att undervisa läkare och intensivvårdspersonal. Det bör poängteras att det är minst lika viktigt med kunskap om hur man för samtalet med den avlidnas närstående som kunskap om vård och diagnostik av donator. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Jonas Andersson Ordförande Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Organdonation En livsviktig verksamhet Betänkande av Utredningen om donations- och transplantationsfrågor Stockholm 2015 SOU 2015:84

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24352-7 ISSN 0375-250X

Innehåll Sammanfattning... 19 Summary... 35 1 Författningsförslag... 45 1.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 45 1.2 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)... 46 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död... 47 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön... 48 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:831) om transplantation m.m.... 50 1.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.... 56 1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor... 58 1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ... 59 1.9 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 61 1.10 Förslag till förordning om donationsregister... 63 7

Innehåll SOU 2015:84 DEL A Bakgrund och utgångspunkter... 65 2 Uppdraget och genomförande... 67 2.1 Utredningens uppdrag... 67 2.2 Utredningens arbete... 68 2.2.1 Externa uppdrag... 70 2.2.2 Expert- och sakkunniggrupp... 70 2.2.3 Samråd med statliga utredningar... 71 2.3 Avgränsningar... 71 2.4 Tidigare utredningar... 72 2.5 Övergripande terminologiska anmärkningar... 73 2.6 Betänkandets disposition... 75 3 Allmänt om organdonation och transplantation... 77 3.1 Historik... 77 3.2 Transplantation som medicinsk behandling... 79 3.3 Organdonation... 81 3.4 Att ge och ta emot organ... 83 4 Etiska utgångspunkter... 89 4.1 Inledning... 89 4.2 Etik ett ord med historia... 89 4.2.1 Etik och moral... 90 4.2.2 Etik och juridik... 91 4.3 Etiska teorier... 92 4.3.1 Deskriptiv och normativ etik... 92 4.3.2 Pliktetik... 92 4.3.3 Konsekvensetik... 93 4.3.4 Situationsetik... 94 4.3.5 Dygdetik... 97 4.4 Grundläggande etiska principer inom hälso- och sjukvården... 97 8

SOU 2015:84 Innehåll 4.5 Självbestämmande och integritet... 99 4.6 Etiska dilemman... 100 4.7 Utgångspunkter för utredningens arbete... 102 5 Gällande rättsregler... 105 5.1 Allmänna utgångspunkter... 105 5.2 Internationell rätt konventioner, riktlinjer och EUregler... 106 5.2.1 Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och biomedicin... 106 5.2.2 Världshälsoorganisationens riktlinjer m.m.... 107 5.2.3 Istanbulförklaringen... 108 5.2.4 EU-regler om organdonation... 108 5.3 Nationella regler om organdonation... 112 5.3.1 Generella regler om hälso- och sjukvård... 112 5.3.2 Speciella regler om organdonation... 126 6 Institutionella förhållanden... 139 6.1 Allmänt om den svenska sjukvårdens organisation och indelning... 139 6.1.1 Sjukvårdsregioner... 141 6.2 Statliga myndigheter... 145 6.2.1 Socialstyrelsen... 145 6.2.2 Inspektionen för vård och omsorg... 153 6.2.3 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering... 155 6.3 Sveriges kommuner och landsting... 155 6.3.1 Närmare om Vävnadsrådet... 156 6.4 Övriga aktörer... 158 6.4.1 Livet som Gåva... 158 6.4.2 Mer organdonation... 159 6.4.3 Svenska intensivvårdsregistret... 159 9

Innehåll SOU 2015:84 7 Statistiska utgångspunkter... 161 7.1 Attityden till organdonation... 161 7.2 Antalet organdonatorer i Sverige... 163 7.3 Antal organdonationer i förhållande till avlidna i intensivvård... 168 7.4 Antalet organdonatorer i ett internationellt perspektiv... 172 7.5 Antal transplanterade... 173 7.6 Antal väntande m.m.... 177 8 Förutsättningar för att ta ställning till organdonation... 179 8.1 Inledning... 179 8.2 Att ta ställning till organdonation... 179 8.2.1 Donationsregistret... 180 8.2.2 Donationskort... 183 8.2.3 Informera närstående... 185 8.3 Informationsinsatser som riktar sig mot allmänheten... 186 8.3.1 Information via internet... 187 8.3.2 Genomförda informationsinsatser... 187 8.3.3 Resultat av senare informationsinsatser... 191 8.4 Förändrade förutsättningar för informationsspridning till allmänheten... 194 8.4.1 Allmänhetens medieanvändning... 196 8.4.2 Internetanvändningen... 198 8.4.3 Målgruppsanpassad information... 199 8.5 Slutsatser... 201 9 Allmänhetens attityder... 203 9.1 Undersökningens syfte och metod... 204 9.1.1 Svarsfrekvens och bortfall... 205 9.2 Inställningen till att donera organ... 207 9.2.1 Inställningen till att en närstående donerar organ... 209 10

SOU 2015:84 Innehåll 9.3 Att göra sin vilja känd och att känna till andras... 210 9.3.1 Kännedom om anhörigas donationsvilja... 211 9.3.2 Alternativa sätt att tillkännage donationsvilja... 212 9.4 Alternativa informationskanaler... 214 9.5 Donation som en aspekt av vården i livets slutskede... 216 9.6 Donation från levande givare... 218 9.7 Sammanfattande slutsatser... 220 10 Sjukhusläkarnas attityder m.m.... 221 10.1 Inledning... 221 10.2 Närmare om undersökningens design... 222 10.2.1 Syfte och målgrupp... 222 10.3 Resultat... 224 10.3.1 Bakgrundsdata... 224 10.3.2 Grundläggande kunskaper om gällande förutsättningar för organdonation... 225 10.3.3 Sjukhusläkarnas syn på organdonation... 226 10.3.4 Vårdprogram, rutiner och uppföljning... 233 10.3.5 Fortbildning och kunskapsstöd... 235 10.3.6 Regionala skillnader... 236 11 Det regionala donationsfrämjande arbetet... 241 11.1 Inledning... 241 11.2 Region Mellansverige... 241 11.3 Region Stockholm-Gotland... 248 11.4 Region Norr... 252 11.5 Region Sydöst... 256 11.6 Region Syd... 260 11.7 Region Väst... 265 11

Innehåll SOU 2015:84 12 Hälsoekonomiska aspekter... 269 12.1 Bakgrund... 269 12.2 Hälsoekonomisk studie... 270 12.2.1 Syfte... 270 12.2.2 Metod... 270 12.2.3 Begränsningar... 271 12.2.4 Hälso- och sjukvårdens kostnader för transplanterade och patienter i dialys... 272 12.2.5 Samhällsekonomiska aspekter och kostnadseffektivet... 276 12.3 Sammanfattning och diskussion... 280 13 Organdonation i Norden och vissa andra länder... 283 13.1 Bakgrund... 283 13.2 Donations- och transplantationsverksamheterna... 284 13.2.1 Danmark... 284 13.2.2 Norge... 289 13.2.3 Finland... 294 13.2.4 Storbritannien... 298 13.2.5 Spanien... 306 13.2.6 Australien... 312 13.2.7 USA... 314 13.3 Jämförande sammanställning... 317 14 Sammanfattande utgångspunkter... 319 14.1 Inledning... 319 14.2 Allmänhetens inställning till organdonation... 320 14.3 Alternativ för att ta ställning till organdonation... 321 14.4 Lagstiftning... 322 14.4.1 Regelverk för samtycke... 322 14.4.2 Regelverk för medicinska insatser för att möjliggöra donation och donation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd... 323 12

SOU 2015:84 Innehåll 14.5 Organisatoriska aspekter... 324 14.5.1 Behov av nationell samordning... 326 14.5.2 Organdonation som en naturlig del av hälsooch sjukvården... 328 DEL B Överväganden och förslag 15 Medicinska insatser för att möjliggöra donation m.m... 333 15.1 Utgångspunkter och utredningens uppdrag... 333 15.2 Dödsbegreppet och donation... 335 15.2.1 Det finns bara en död... 335 15.2.2 Kriterier för att fastställa att döden inträffat... 336 15.2.3 Dödsbegreppet och dess betydelse i en donationssituation... 338 15.3 Medicinska insatser för att möjliggöra eventuell donation då döden inträffar efter primär hjärnskada... 339 15.3.1 Bakgrund... 340 15.3.2 Möjliga donatorer i dagsläget... 343 15.3.3 Utredningens bedömning... 343 15.3.4 Utredningens slutsatser och förslag... 348 15.4 Donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd... 353 15.4.1 Bakgrund... 353 15.4.2 Olika grupper av donatorer vid cirkulationsstillestånd... 354 15.4.3 No touch period... 355 15.4.4 Erfarenheter från några andra länder... 356 15.4.5 Utredningens bedömning... 358 15.4.6 Utredningens slutsatser och förslag... 362 16 Inriktning och ansvarsgränser i nationellt donationsfrämjande arbete... 365 16.1 Problemställningar och utredningsmetodik... 366 16.1.1 Uppdraget... 367 16.1.2 Metodologiska frågeställningar... 367 16.2 Utredningens iakttagelser i huvuddrag... 371 13

Innehåll SOU 2015:84 16.2.1 Inre nyckelfaktorer... 371 16.3 Allmänna överväganden... 377 16.4 Utredningens förslag om ett förstärkt nationellt donationsfrämjande arbete... 383 16.4.1 Förtydligande i hälso- och sjukvårdens ansvar för organdonationer... 383 16.4.2 Föreskrifter om rutiner m.m.... 384 16.4.3 Förstärkt nationell samordning genom styrning med kunskap... 385 16.5 Ansvarsgränser i det nationella donationsfrämjande arbetet... 386 16.6 En statlig organisation för det nationella donationsfrämjande arbetet... 392 16.6.1 Modeller för en statlig organisation inom området organdonation... 392 16.6.2 Ansvaret för information och opinionsbildning... 395 16.6.3 Utredningens överväganden och förslag om informationsverksamhetens organisatoriska hemvist... 399 17 Information om organdonation och alternativ för att ta ställning... 409 17.1 Inledning och uppdrag... 409 17.2 Rutinmässig informationsspridning till allmänheten... 410 17.2.1 Körkort... 411 17.2.2 Självdeklaration... 414 17.2.3 Nationellt id-kort och pass... 415 17.2.4 Europeiskt sjukförsäkringskort... 417 17.2.5 Allmänna val... 418 17.2.6 Primärvården... 420 17.2.7 Hälsa för Mig... 421 17.2.8 Patientjournalen... 423 17.2.9 Apoteken... 425 17.3 Utredningens överväganden och förslag... 426 14

SOU 2015:84 Innehåll 18 Donationsregistret... 429 18.1 Uppdrag och bakgrund... 429 18.2 Fortsatt behov av donationsregistret... 431 18.3 Utredningens överväganden och förslag... 433 18.4 Registrets rättsliga ställning och reglering... 435 18.4.1 Bakgrund och nu gällande reglering... 435 18.4.2 Behov av särskild rättslig reglering... 436 18.4.3 Förslag till förordning... 438 19 Vissa frågeställningar rörande levande organdonatorer. 441 19.1 Inledning... 441 19.1.1 Bakgrund och uppdrag... 441 19.1.2 Statistik levande donatorer... 442 19.1.3 Donationsprocessen... 444 19.1.4 Uppföljning av levande donatorer... 446 19.2 Ersättning till levande donatorer... 447 19.2.1 Bakgrund och problemställningar... 447 19.2.2 Utredningens bedömning... 453 19.2.3 Utredningens förslag... 454 19.3 Kretsen av levande donatorer... 459 19.3.1 Bakgrund och uppdrag... 459 19.3.2 Nuvarande reglering av kretsen av levande donatorer... 460 19.3.3 Utredningens bedömning och förslag... 464 20 Registrering av patientdata vid organdonation... 467 20.1 Allmänna utgångspunkter... 467 20.1.1 Vilka uppgifter registreras och av vem?... 469 20.1.2 Närmare om Scandiatransplant och det nordiska samarbetet... 472 20.1.3 Sekretessbestämmelser i Norden... 473 20.2 Utredningens överväganden... 475 20.2.1 Relevanta sekretessregler... 475 20.3 Utredningens förslag till en ny reglering... 480 15

Innehåll SOU 2015:84 DEL C Övrigt 21 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser... 485 22 Konsekvenser av utredningens förslag... 487 22.1 Formella förutsättningar... 487 22.2 Konsekvenser av förslagen... 489 22.2.1 Samhälls- och hälsoekonomiska konsekvenser... 491 22.2.2 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen... 492 22.2.3 Avräkning enligt finansieringsprincipen... 493 22.2.4 Konsekvenser av regelgivning... 494 22.2.5 Konsekvenser i övrigt... 495 23 Författningskommentar... 497 23.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 497 23.2 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)... 497 23.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död... 498 23.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön... 498 23.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:831) om transplantation m.m.... 498 23.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.... 504 23.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor... 505 23.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ... 505 23.9 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2010:400)... 507 16

SOU 2015:84 Innehåll Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2013:25... 509 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2014:9... 525 Bilaga 3 Kommittédirektiv 2014:83... 527 Bilaga 4 Befolkningens attityder till organdonationer 2014... 533 Bilaga 5 Enkätfrågor om sjukhusläkares attityder m.m. till organdonation... 543 Bilaga 6 Svensk njurtransplantation... 559 17

Sammanfattning Uppdraget Transplantation av organ är sedan länge en säker och etablerad behandlingsmetod i sjukvården. I de fall det inte finns någon alternativ behandlingsmetod ger transplantation svårt sjuka människor möjlighet att överleva. I andra fall kan transplantation ge avsevärt förbättrad hälsa, högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Transplantation är också i många fall en kostnadseffektiv medicinsk åtgärd. Den vanligaste typen av transplantation avser njurar. Det står klart att kostnaden för dialys i hög grad överstiger kostnaden för donation och transplantation samt medicinsk uppföljning och läkemedelsbehandling av en njurtransplanterad patient. Både i Sverige och internationellt råder emellertid en stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Väntan på transplantation är lång och vissa patienter hinner avlida under väntetiden. Flera undersökningar under senare tid visar att donationsviljan är hög bland den svenska befolkningen men samtidigt placerar sig Sverige under genomsnittet i Europa när det gäller donationsfrekvens. Detta innebär sammantaget att det finns ett behov av att se över bl.a. regelverk, rutiner, organisation och information till allmänheten för att identifiera förbättringsområden för det donationsfrämjande arbetet i Sverige. Mot den bakgrunden har utredningen haft i uppdrag att föreslå hur antalet organdonatorer och tillgängliga organ kan öka i Sverige. Utredningens uppgift har varit att se över nuvarande situation och lämna förslag inom fem huvudsakliga områden för att förbättra donationsverksamheten. Det första området omfattade de legala förutsättningarna för att vidta medicinska insatser innan döden inträffat för att respektera 19

Sammanfattning SOU 2015:84 enskildas önskan att donera. Hit hör förutsättningarna för att vidta medicinska insatser för att bevara möjligheten till donation då det inte finns något hopp om överlevnad för patienten själv samt frågan om donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd. Det andra området gällde en översyn av organisation och arbetssätt för att stärka donationsverksamheten. I denna del har det ingått att kartlägga vårdgivarnas behov av kunskapsstöd men även att lämna förslag för var ansvaret för informationsinsatser som riktar sig till allmänheten bör ligga. Det tredje området avsåg hur informationen till allmänheten kan förbättras samt hur förutsättningarna för enskilda personer att göra sin vilja känd kan förenklas. I denna del av uppdraget ingick det att utreda donationsregistrets funktion. Det fjärde området omfattade vissa frågeställningar rörande levande donatorer. Inom ramen för denna del av uppdraget har utredningen kartlagt och analyserat nuvarande krets av levande donatorer samt kartlagt regler och praxis om kostnadsersättning till levande donatorer i syfte att förbättra nuvarande handläggning. Slutligen har det ingått i utredningens arbete att göra en översyn av och ta fram förslag till reglering av utbytet av personuppgifter med Scandiatransplant, som är en samarbetsorganisation för bl.a. statistik och organutbyte mellan de nordiska länderna. Betänkandets innehåll Utredningens författningsförslag finns i betänkandets första kapitel. I del A, kapitel 2 14, finns samlade bakgrunder till utredningens överväganden och förslag. Här redovisas etiska aspekter, gällande lagstiftning, internationell utblick samt utredningar och statistik av betydelse för uppdraget. I kapitel 14 sammanfattas utgångspunkterna och problemställningar inför utredningens förslag. Utredningens överväganden och förslag finns i del B, kapitel 15 20. I del C slutligen, kapitel 21 23, redovisas förslag om ikraftträdande, utredningens konsekvensanalys samt lagkommentar. 20

SOU 2015:84 Sammanfattning Utgångspunkter för utredningens arbete Etiska aspekter En viktig utgångspunkt för utredningens arbete har varit att det är ett gemensamt intresse för oss alla, ett samhällsintresse, med en välfungerande donations- och transplantationsverksamhet. Verksamheten med organdonation ska naturligtvis ske på ett sätt som bidrar till att upprätthålla förtroendet för hälso- och sjukvården. Utredningens utgångspunkt har därför varit att de etiska aspekterna och allmänhetens attityder tydligt ska ligga till grund för de förslag som utredningen lägger. Tidigare utredningar har haft självbestämmandet (autonomin) som utgångspunkt för det regelverk som finns för verksamheten med organdonation och transplantation. Detta är även en grundläggande utgångspunkt för denna utrednings arbete. Utredningens förslag utgår därför tydligt ifrån att självbestämmandet innebär att den människa som vill donera sina organ också ska få förutsättningar att kunna donera, på samma sätt som den människa som inte vill donera sina organ ska bli respekterad. Detta innebär att i det fall en person vill donera sina organ ska detta respekteras inom ramen för de begränsningar som finns till exempel vad gäller medicinska hinder eller som kan uppstå i en avvägning mot andra viktiga principer som principen att donation inte får skada en möjlig donator. Respekten för självbestämmandet innebär naturligtvis också att en persons vilja att inte donera sina organ på samma sätt ska respekteras. En frågeställning som väcks blir därmed också hur man kan säkerställa respekten för patientens självbestämmande och integritet. En förutsättning för att kunna ta ställning till frågan om organdonation är att det finns saklig och målgruppsanpassad information som är lättillgänglig. Ett känt ställningstagande till organdonation underlättar för både anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal om frågan om donation uppkommer. Enligt utredningens mening är det ett samhällsansvar att se till att det finns tydlig information som riktar sig till allmänheten. Utredningen anser därför att informationsinsatser riktade mot allmänheten även fortsättningsvis behövs för att upprätthålla befolkningens positiva inställning till organdonation och informera om hur man kan göra sin inställning till organdonation känd. 21

Sammanfattning SOU 2015:84 Donation ska vara en naturlig del av vården i livets slutskede Hälso- och sjukvårdens lagstadgade huvuduppgift är att behandla och bota sjuka människor så långt det är möjligt och i övrigt lindra. Det är först i de fall då patientens liv inte längre går att rädda som det kan bli aktuellt med organdonation. Av de cirka 90 000 personer som avlider i Sverige varje år är det några hundra som avlider under sådana omständigheter att det kan bli aktuellt med organdonation. Samtidigt finns det ett stort antal patienter som väntar på att få ett nytt organ. Resultaten av utredningsarbetet visar att det varje år dör ett antal patienter som skulle ha kunnat bli donatorer, men där praxis i vården av patienter med allvarliga hjärnskador innebär att så inte blir fallet. Det gäller också när det finns ett samtycke till donation. En viktig orsak till detta är att lagstiftningen inte uttryckligen reglerar de medicinska insatser som kan behöva vidtas för att ge möjligheten att utreda om det finns ett samtycke till donation, och om så är fallet, för att möjliggöra donation. Ett annat hinder är att det för närvarande inte anses tillåtet att undersöka en enskilds inställning till donation i donationsregistret innan döden inträtt. Som beskrivits ovan är självbestämmandet en grundläggande etisk princip för donationsarbetet. Det är en brist att det i dag inte anses möjligt att undersöka inställningen till organdonation i de situationer då fortsatt vård är meningslös för patienten själv. I de fall det finns ett samtycke till att donera bör sjukvården tillgodose den önskan så långt som möjligt. På motsvarande sätt ska naturligtvis ett nej till organdonation respekteras. Ett samtycke till donation bör därmed även omfatta de medicinska insatser som kan behöva genomföras för att möjliggöra donation inom ramen för en avvägning mot skadeprincipen. Det finns ett starkt stöd för denna övergripande slutsats bland allmänheten, men också i läkarkåren. En betydande majoritet anser att ett samtycke till donation också ska omfatta ett samtycke till de medicinska åtgärder i livets slutskede, som kan behövas för att möjliggöra donation, förutsatt att behandlingen inte innebär skada eller lidande. 22

SOU 2015:84 Sammanfattning Organisatoriska aspekter För en väl fungerande transplantationsverksamhet och för att människor ska ha möjlighet att donera krävs det att vården är organiserad på ett sätt som möjliggör organdonation. Under utredningsarbetet har det blivit tydligt att den avgörande faktorn för att höja donationsfrekvensen är att förbättra de organisatoriska förutsättningarna i hälso- och sjukvården. Denna slutsats stöds både av nationella utredningsresultat och av internationella erfarenheter. Den huvudsakliga potentialen för att öka antalet organdonationer finns i förändringar av attityder, organisation och arbetssätt i den praktiska verksamheten vid sjukhusen. För att denna potential ska kunna realiseras krävs i första hand nationell samordning och en tydlig styrning av verksamheten. Det är därför mot detta område, dvs. statlig styrning genom kunskap mot professionerna och sjukvårdshuvudmännen, som åtgärder och resurser i första hand bör koncentreras. Donationsfrekvensen, dvs. hur vanligt det är med organdonation, brukar enligt internationell praxis mätas i antal avlidna donatorer per år och miljon invånare. Nationell statistik över möjliga donatorer i Sverige visar att det finns stora skillnader mellan olika delar av landet i hur många organdonationer som genomförs i förhållande till befolkningsstorleken. Donationsfrekvensen varierar också kraftigt över tiden i enskilda landsting och regioner. Skillnaderna kan inte enbart förklaras av variationer i befolkningsstruktur. Det finns många tänkbara förklaringar till varför vissa landsting lyckas identifiera fler möjliga donatorer än andra. Personligt engagemang, tydliga rutiner med återkoppling och diskussion om verksamhetens resultat, goda ledningsstrukturer och arbetsmetoder påverkar donationsfrekvensen. Analysen leder till slutsatsen att det lokala donationsfrämjande arbetet i första hand bör förstärkas och effektiviseras genom nationell samordning, ledning, tillsyn, uppföljning och återkoppling av både arbetsmetoder och resultat. Det är uppgifter för centrala statliga myndigheter. Utredningen har i denna del även utgått från det arbete som bedrivits med att effektivisera den statliga styrningen med kunskap. Det nationella donationsfrämjande arbete, som i första hand bedrivits av Socialstyrelsen, är ett arbetsfält som enligt utredningens mening är väl lämpat för att pröva den nya ordningen med 23

Sammanfattning SOU 2015:84 en förstärkt och utvecklad styrning med kunskap i samverkan mellan flera myndigheter. En sådan styrning med kunskap bör stödja hela den vårdprocess som organdonationer innefattar. Hit hör att identifiera potentiella donatorer, en adekvat vård av möjliga donatorer och utbildning av personal bl.a. i hur samtal med anhöriga ska genomföras för att utreda förekomsten av samtycke. Andra viktiga delar är ansvarsfördelning och systematisk uppföljning och återkoppling av resultat, inte minst i lokala vårdenheter. Utredningens förslag i korthet Övergripande Verksamheten med organdonation har under lång tid varit föremål för särskild lagreglering. Sedan 1996 gäller lag (1995:831) om transplantation m.m. (transplantationslagen). Lagen reglerar främst samtyckesbestämmelser och andra regler kopplat till donation. Lagens rubrik är därmed missvisande och utredningen föreslår att rubriken ska ändras till lag om donation av organ och biologiskt material för transplantation. Samtyckesutredning och medicinska insatser för att möjliggöra donation i livets slutskede När det finns samtycke till att donera organ anser utredningen att det ligger i hälso- och sjukvårdens uppdrag att, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ta hänsyn till ett samtycke till att donera som en del av den vård som ges i livets slutskede. Hälso- och sjukvården har som huvuduppgift att behandla och bota sjuka människor så långt det är möjligt enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Undantag från denna regel finns i viss speciallagstiftning. Transplantationslagen är en sådan speciallagstiftning och reglerar specifikt samtycke till att donera organ efter döden. Lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om samtycke till medicinska insatser vare sig före eller efter dödens inträde. Särskilda bestämmelser om medicinska insatser efter det att döden inträtt finns i stället i lagen (1987:269) om kriterier av bestämmande av människans död. 24

SOU 2015:84 Sammanfattning Utredningen anser att de legala förutsättningarna för de medicinska insatser som kan behöva göras för att genomföra en samtyckesutredning, och i de fall det finns ett samtycke till donation, vidta medicinska åtgärder för att bevara organens funktion innan döden inträffat ska föras in i transplantationslagen. Utredningen föreslår därför nya lagregler av innebörden att en patients inställning till donation av organ får utredas (samtyckesutredning) när all fortsatt aktiv behandling av patienten är meningslös och efter ett ställningstagande om att inte inleda eller att inte fortsätta livsuppehållande behandling gjorts. Ett sådant ställningstagande ska göras av behandlande läkare efter samråd med en annan läkare och dokumenteras i patientens journal. Medicinska insatser för att möjliggöra eventuell donation får efter ett sådant ställningstagande påbörjas eller fortsätta och pågå under skälig tid inför och under samtyckesutredningen. Samtyckesutredningen ska ske utan onödigt dröjsmål och med respekt för patienten och patientens närstående. Om samtyckesutredningen visar att donation är möjlig, får medicinska insatser påbörjas eller fortsättas och pågå under skälig tid, om de behövs för att organ ska kunna tillvaratas för transplantation. I de fall förutsättningarna för donation inte är uppfyllda, t.ex. i de fall det inte finns ett samtycke till donation inriktas vården istället på enbart palliativa insatser. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela ytterligare föreskrifter om samtyckesutredning och medicinska insatser. Donation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd Donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd tilllämpades i Sverige fram till 1988. I lagstiftning infördes då ett hjärnrelaterat dödskriterium i Sverige. Lagändringen medförde att man i vården gick från donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd till att i stället genomföra donation då döden inträffat efter en primär hjärnskada. Donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd är dock en form av donation som, utöver donation efter att döden inträffat efter en primär hjärnskada, tillämpas i ett antal andra länder med goda resultat. Utredningen anser att det ska finnas legala förutsätt- 25

Sammanfattning SOU 2015:84 ningar även i Sverige för att genomföra donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd. Utredningens förslag till regler om samtyckesutredning och medicinska insatser inför donation ger legala förutsättningar för donation även i de fall då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd. Vid samtycke till donation finns särskild reglering i lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död för medicinska insatser som får fortsättas efter döden inträtt. En förutsättning för att fortsätta sådana medicinska insatser en viss tid är att de behövs för att organ ska kunna tillvaratas för transplantation. Då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd kan vissa medicinska insatser även behöva påbörjas efter det att döden inträtt för att upprätthålla organens funktion. Utredningen föreslår därför en ändring som tydliggör att det ska vara tillåtet, inte bara att fortsätta, men även att påbörja medicinska insatser efter dödens inträde för att upprätthålla organens funktion och därmed möjliggöra donation. Inriktning och ansvarsgränser i nationellt donationsfrämjande arbete Förtydligande av hälso- och sjukvårdens ansvar för organdonationer Verksamheten med organdonation är viktig och utgör en naturlig del av svensk hälso- och sjukvård. Lagstiftningen bör därför förtydligas, så att det klart framgår att den aktuella verksamheten ingår i sjukvårdens uppdrag. Ett sådant förtydligande kommer, enligt utredningens mening, att få ett betydande signalvärde. Mot den bakgrunden föreslår utredningen, som en första åtgärd i den del som handlar om organisation, att ett nytt andra stycke fogas till 2 e hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), av innebörden att sjukhus som bedriver intensivvård ska ha den personal och de övriga resurser i form av till exempel utrustning och lokaler, som behövs för att organdonationer ska kunna utföras på ett säkert sätt och som också motsvarar högt ställda etiska krav på verksamheten. Utöver lokaler, utrustning och personal ska sjukhus som bedriver intensivvård ha de utarbetade rutiner som krävs för att identifiera och omhänderta möjliga organdonatorer. 26

SOU 2015:84 Sammanfattning Föreskrifter och styrning med kunskap För närvarande saknas bemyndigande för regeringen, eller för en myndighet, att utfärda föreskrifter om rutiner m.m. i samband med organdonation, som i första hand syftar till att säkerställa att organdonatorer kan identifieras och tas om hand på ett medicinskt optimalt sätt. Socialstyrelsens vägledningar rörande sådana rutiner och arbetssätt är alltså inte bindande. Utredningen föreslår därför att ett nytt bemyndigande att utfärda bindande föreskrifter om rutiner m.m. vid organdonation införs i transplantationslagen. Huvudansvaret för det nationella donationsfrämjande arbetet ska alltjämt ligga på Socialstyrelsen och fullgöras genom en aktiv styrning med kunskap. Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för effektiv styrning med kunskap inom området organdonationer och för information till vårdgivare och sjukvårdspersonal om nya regler och arbetssätt i verksamheten. Donationsrådet föreslås upphöra. De operativa uppgifterna i rådet ges formellt till Socialstyrelsen. Vid behov har Socialstyrelsen möjlighet att inrätta en ny, konsultativ och myndighetsintern rådsfunktion som stöd i det nationella donationsfrämjande arbetet. Om så sker utser Socialstyrelsen självständigt ledamöter och ordförande i den nya funktionen. Information och opinionsbildning som riktar sig mot allmänheten Utredningen kan konstatera att information och opinionsbildning om organdonation även i fortsättningen bör vara ett statligt ansvar. I vart fall ska staten ha ett övergripande ansvar, på nationell nivå, för att sådan information och opinionsbildning sker. De kampanjer som genomförts på området har haft en begränsad och snabbt avklingande effekt. Information och opinionsbildning riktad mot allmänheten spelar dock en viktig roll, förutsatt att sådana insatser genomförs med precision för att nå största möjliga effekt. De ska med andra ord vara kostnadseffektiva. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ges i uppdrag att svara för information och attitydpåverkan i frågor om organdonation med allmänheten som målgrupp. 27

Sammanfattning SOU 2015:84 Information för att kunna ta ställning till organdonation Nära kopplad till frågan om information till allmänheten är den om olika sätt för att göra sin inställning till organdonation känd. Utredningen anser inte att det finns anledning att gå vidare med alternativ som innebär att s.k. fasta informationsbärare, så som körkort eller id-kort, används som ett sätt för enskilda att meddela sin inställning till organdonation. Utredningen anser i stället att de naturligaste informationskanalerna, förutom de redan använda, finns vid olika vårdkontakter och andra situationer med koppling till hälso- och sjukvård. Denna slutsats stöds av den attitydundersökning utredningen genomfört i allmänheten. Utredningen anser att ett lämpligt alternativ till exempel skulle vara att koppla information om organdonation till journalen och mina Vårdkontakter. Hälsokontot är ännu under utveckling, men utredningen anser att detta kan vara en av flera vårdrelaterade plattformar för att informera allmänheten om organdonation och erbjuda en möjlighet för enskilda att göra sin inställning känd. Socialstyrelsen, som på en övergripande nationell nivå ska svara för information till allmänheten, föreslås få ett ansvar för att driva utvecklingen av kostnadseffektiva, målgruppsanpassade alternativ för rutinmässig informationsspridning och möjligheter för enskilda att göra sin vilja till organdonation känd. Det ska ske i samråd med berörda aktörer. Donationsregistret En av utgångspunkterna för utredningen har varit att underlätta för enskilda till att ta ställning till organdonation. Den attitydundersökning som utredningen låtit göra visar att det skiljer sig åt på vilket sätt man som enskild vill ta ställning och det är långt ifrån alla som vill till exempel diskutera frågan med sina anhöriga. En majoritet har uppgett att det är viktigt att det går att ange sin inställning till organdonation i ett sekretesskyddat register som en myndighet ansvarar för. Det saknas alternativ till donationsregistret för den som vill tillkännage sin inställning på ett integritetsskyddat sätt. Utredningen anser att det finns ett fortsatt behov av donationsregistret och alternativen för att lämna en viljeyttring i 28

SOU 2015:84 Sammanfattning registret bör vara oförändrade. En utvärdering av registret bör däremot göras om det utvecklas alternativ som kan anses ersätta den funktion donationsregistret har i nuläget. Utredningens förslag i de delar som rör medicinska insatser för att möjliggöra donation samt donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd innebär att det är viktigt att behörig personal kan få tillgång till uppgifterna i registret även innan döden inträffar för att säkerställa att hänsyn tas fullt ut till en möjlig donators självbestämmande. För att inte rubba förtroendet för donationsverksamheten bör dock möjligheten till att konsultera registret innan döden inträffat endast vara tillåtet i begränsade, och noggrant reglerade, situationer. Utredningen föreslår därför att donationsregistret regleras i en särskild förordning varigenom integritetsskyddet stärks för de individer som finns i registret samtidigt som förtroendet för donationsverksamheten upprätthålls. Levande donatorer Även om transplantation av organ främst sker med organ från avlidna donatorer, donerar omkring 150 levande givare varje år sin ena njure. Man som levande givare även donera del av sin lever, även om det är mer ovanligt. Sammantaget möjliggör de levande givarna ett förlängt liv och en bättre livskvalitet för många svårt sjuka människor. Varje njure som transplanteras från en levande givare bidrar till att minska väntetiden även för övriga patienter eftersom väntetiden blir kortare även för dem. Samtidigt är alla operationer förenade med vissa risker och donation från en levande donator ställer därmed krav på noggrann utredning och informerat samtycke. Ersättning för utlägg och inkomstbortfall till levande donatorer Ersättning till levande organdonatorer för inkomstbortfall och utlägg, relaterade till donationen, beräknas inte på ett enhetligt sätt bland sjukvårdshuvudmännen. Den är också svår för donatorn att förutse. Donatorn behöver i regel vara sjukskriven efter operationen och har också sjukfrånvaro redan före ingreppet för förberedande åtgärder som information och undersökningar. Utredningen har 29

Sammanfattning SOU 2015:84 utgått från principen att den ersättning som ges vid organdonation ska hålla donatorn ekonomiskt skadeslös, dvs. ersätta faktiska utlägg (patientavgifter, läkemedel, resekostnader) och inkomstbortfall i samband med donationen. Utredningen föreslår att rätten till ersättning för kostnader som uppstår i samband med donationen, och som inte ersätts på annat sätt, regleras i lag. För att säkerställa en enhetlig nationell tillämpning får Socialstyrelsen i uppdrag att, i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting och Försäkringskassan, ta fram riktlinjer för hur bedömningar och beräkningar av ersättning ska göras. Utredningen föreslår också ett förenklat ersättningsförfarande där donatorn ansöker om högriskskydd hos Försäkringskassan. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första två veckorna. Försäkringskassan och landstinget samordnar sedan information så de kan betala ut sina respektive delar (Försäkringskassan den sjukpenninggrundande delen och landstingen mellanskillnaden upp till full lönenivå). Donatorn behöver bara göra en ansökan. Slutligen föreslås i denna del att sjukvårdshuvudmännen inrättar en central funktion för handläggning av ersättningsärenden vid organdonation. Kretsen av levande donatorer Det har skett en betydande utveckling av transplantationsverksamheten sedan transplantationslagen kom 1996. Riskerna med att donera har minskat samtidigt som resultaten av transplantationer har förbättrats. Det finns även helt andra medicinska förutsättningar för vilka som kan bli levande donatorer. Genom de immunhämmande läkemedel som finns i dag påverkar genetiskt släktskap i liten mån resultaten av transplantation. Utredningen förslår därför att nuvarande lagstiftning ändras så att det tydligare framgår att även personer som inte har någon anknytning till mottagaren, under vissa förutsättningar, kan komma ifråga som levande donatorer. Ingrepp på personer som inte har någon anknytning till mottagaren får göras efter tillstånd från Socialstyrelsen i de fall det rör sig om anonyma levande donatorer eller andra typer av levande donationer där det inte finns en 30