Stockholms läns landsting 6 Landstingsstyrelsen Miljöberedningen PROTOKOLL 4/2017 2017-05-18 LS 2017-0073 18 Miljöredovisning 2016 för Stockholms läns landsting LS 2016-1166 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting följer årligen upp resultaten av miljöarbetet och sammanfattar detta i en miljöredovisning. Miljöredovisningen avser år 2016 och är en samtidigt även en slutredovisning av arbetet med landstingets miljöprogram Miljöutmaning 2016. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande, den 2 maj 2017 Miljöredovisning 2016 Tabell över resultat 2016 Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall till landstingsdirektörens förslag Anna Sehlins (V) yrkande om bifall till landstingsdirektörens förslag med förslag till tilläggsbeslut från Vänsterpartiet Proposition Ordföranden ställer samtliga yrkanden mot varandra och finner att beredningen beslutar enligt förvaltningens förslag. Miljöberedningens beslut Miljöberedningen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna miljöredovisning 2016 för Stockholms läns landsting. Särskilt uttalande MP-ledamoten lägger ett särskilt uttalande Beslutsexpediering: Landstingsstyrelsen Akt Exp. datum Sign.
djvk: Stockholms läns landsting LANDSTINGSSTYRELSEN MILJÖBEREDNING Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2017-05-18 Ärende nr 3 LS 2016-1166 Miljöredovisning 2016 for Stockholmsläns landsting Förslag till beslut Miljöberedningen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta Att godkänna miljöredovisning 2016 för Stockholms läns landsting Att därefter anföra följande Miljöredovisning 2016 är den sista redovisningen av landstingets miljöprogram 2011-2016. Miljöredovisningen visar att av totalt 29 mål nåddes 18 helt efter fem års arbete, 3 mål uppnåddes till stor del, 3 mål till viss del och 5 mål uppnåddes inte. De stora utmaningarna ligger inom landstingets tjänsteresor, utsläpp från trafiken, andel som reser kollektivt, energieffektivisering och indirekt klimatpåverkan från t ex. byggprocesser. Ett område som också behöver förbättras är uppföljningen av miljöarbetet. Målområde klimateffektivitet Delmål 1, energieffektivisering Energianvändningen i landstingets fastigheter har minskat med 11 procent men är långt från målet i det nya miljöprogrammet, att minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2011. Energianvändningen i kollektivtrafiken har bara minskat med 2 procent vilket visar vilken stor utmaning det är. Locums egna kartläggningar visar vilken potential för energibesparing och energieffektivisering som finns i landstingets lokaler men kartläggningar visar också att det krävs ett visst inflöde av ekonomiska medel och tid för att planera, genomföra och följa upp insatser och i konkurrens med stora investeringar kan dessa förhållandevis "små" investeringar/förbättringar bli svåra att genomföra.
Stockholms läns landsting 2(3) För att energieffektivisera busstrafiken behöver fler bussar gå på eldrift. Försöket med linje 73 behöver permanentas och fler försök genomföras, exempelvis på linje 74. Den största klimatåtgärden Stockholms läns landsting kan göra är att lyckas få fler att resa med kollektivtrafiken och färre med egen bil. Tyvärr är det svårt att öka kollektivtrafikandelarna, det krävs ett paket av åtgärder som både innebär försämrade villkor för dem som kör privat bil och satsningar på ökad tillgänglighet och attraktivitet i kollektivtrafiken. Landstinget rår inte över trängselskatten och kan inte använda den som ett styrmedel för att minska biltrafiken och förbättra för kollektivtrafiken. Genom Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen används trängselskatten som en finansieringslösning och det innebär att fler måste åka bil för att betala för nya tunnelbanelinjer - en ekvation som inte går ihop med minskade klimatutsläpp och minskad biltrafik. I tabellen som visas har marknadsandelen som reser kollektivt ökat från 38 procent år 2014 till 49 procent år 2015. Detta beror på ändrade mätmetoder i resvaneundersökningen och inte på att andelen ökat drastiskt. I debatten blir detta problematiskt eftersom det kan se ut som om utvecklingen går åt rätt håll. Tidigare mätningar har visat att andelen som reser med kollektivtrafiken inte minskar men absolut inte ökar. En annan sektor där landstinget har stor möjlighet att sänka sina klimatutsläpp är tjänsteresor där målen tyvärr inte uppnås. Här behövs likafullt ett spektrum av åtgärder som inbegriper resfria möten genom ITtjänster, restriktioner kring att flyga Stockholm - Göteborg, eller Stockholm- Malmö och en försiktighet att resa till andra sidan jorden på studiebesök även om det är prestigefyllt. Delmål 5. Öka andelen livsmedel med låg miljöpåverkan Målet har tyvärr inte nåtts. Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfallen föreslagit att landstingets verksamheter ska servera mer vegetarisk mat men precis som med ovanstående utmaningar tror vi på ett paket av lösningar där ökad andel vegetarisk är en del, mer säsongsanspassad kost en annan, kombinerad med fler tillagningskök, ökad andel ekologisk mat, fokus på minskat svinn och bättre återkoppling till verksamheterna. Delmål 6. Regionplanerna för lägre klimatpåverkan per invånare Landstinget är en enormt viktig aktör för att den fysiska planeringen av regionen bidrar till minskade klimatutsläpp. Flera viktiga steg tas i förslaget till RUFS 2050 för ett ökat ansvar, tydligare fokus på resiliens och återhämtning och en medvetenhet att utmaningarna i RUFS 2010 är mer relevanta 2017.Vänsterpartiet vill dock återigen understryka att klimatutsläpp är ett globalt fenomen och måste hanteras på en global arena. Att enbart mäta direkta utsläpp som geografisk sker i regionen ger inte en rättvisande bild av Stockholmsregionens klimatpåverkan. 2,7 ton per invånare innebär en liten minskning från 2,8 ton per invånare 2012 men 2
Stockholms läns landsting säger ingenting om stockholmarnas konsumtion av varor producerade utanför regionen ökat eller minskat eller om flygresor som stockholmare gjort utanför regionen ökat eller minskat. Ett konsumtionsperspektiv på klimatutsläppen ger kanske inte en perfekt men åtminstone mer rättvis bild av de utsläpp som genereras av Stockholmsregionen. Tyvärr är den styrande minoriteten mer inne på att bygga motorvägar som en lösning på snedfördelningen mellan bostäder i söder och arbetsplatser i norr, snarare än att ta itu med de riktigt svåra uppgifterna: regionplanera för minskat behov av resor, ökad social integration/hållbarhet, minskad konsumtion, fler områden med arbetsplatser, bostäder och service integrerat, nyproducerade bostäder som är tillgängliga även för hushåll med begränsad ekonomi etc. Delmål 7* Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster Arbetet går framåt men mer fokus behöver läggas på utfasning av engångsmaterial och minskad kassation. Inom bygg och anläggning behöver minskat svinn och ökad materialåtervinning bli ännu bättre då det är en sektor med stora klimatutsläpp. Organisation och styrning Landstinget behöver arbeta tydligare med mål och riktlinjer för livscykelanalyser av investeringar i fastigheter och infrastruktur. Varje stor nybyggnad eller ombyggnad, inom fastighet eller spår måste följas upp utifrån ett livscykelperspektiv. Landstinget ska veta hur byggprocessen går till, vad den innehåller, vilka utsläpp som genereras av den och vad som byggs in i våra anläggningar. Styrning, genomförande och uppföljning är otydligt beskrivet i nuvarande miljöprogram. Vi sätter vårt hopp till att detta åtgärdas i nya beslutade miljöprogrammet och implementeras i landstingets verksamheter. Vi har vid flertalet tillfällen lyft bristen att miljöprogrammet lite lever sitt eget liv vid sidan av RUFS 2010, det regionala trafikförsörjningsprogrammet, utkasten till klimatfärdplan och landsbygdoch skärgårdsprogram och framtidens hälso- och sjukvård. Vi tror att en större integrering mellan landstingets planer leder till en större förståelse för landstingets sammantagna roll i resursanvändning och utsläpp. Det är framförallt genom upphandling som landstinget kan göra skillnad, som föregångare och trendsättare och som kravställande offentlig myndighet. Ansvar i alla led.
JL Stockholms läns landsting SÄRSKILT UTTALANDE ÄRENDE 3 MILJÖBEREDNINGEN 2017-05-18 miljöpartiet de gröna i Miljöredovisning 2016 för Stockholms läns landsting LS 2016-1166 - Slutredovisning miljöprogrammet Landstingets verksamheter har nått miljöframgångar inom många områden, vilket är mycket glädjande mot bakgrund av de miljöutmaningar vi står inför. Förbättringarna gäller för att nämna några förnybart drivmedel i transporter, att energieffektiviseringen börjar ta fart och att andelen ekologisk mat ökat. Miljöredovisningen visar dock att elva mål återstår att nå när programperioden är slut. Särskilt bekymmersamt är att matens klimatpåverkan ökat, att förskrivningen av antibiotika ligger för högt och att anestesigaserna minskat otillfredsställande. I år halkade också landstinget ner från första till åttonde plats när tidningen Aktuell Hållbarhet rankade miljö- och hållbarhetsbästa landsting och regioner. Miljöpartiet anser att verksamheterna behöver få bättre förutsättningar vad gäller arbetsvillkor och budgetutrymme för att genomföra miljöåtgärder. Vad gäller anestesigaser hade t ex investeringar behövt göras, och vad gäller antibiotika kunde vi i vårdtidningen i februari läsa att läkare uppmanades att använda ett brespektrumantibiotika på grund av sjuksköterskebrist. Glädjande inför framtiden är att de tre förbättringsområdena ovan finns med i landstingets nya miljöprogram. Miljöpartiet ser fram emot att höra på vilket sätt alliansen stödjer verksamheternas miljöarbete genom budget och förbättrade arbetsvillkor.
Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Hållbarhet TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-02 LS 2016-1166 Handläggare: Fredrik Rangstedt Landstingsstyrelsens miljöberedning Miljöredovisning 2016 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting följer årligen upp resultaten av miljöarbetet och sammanfattar detta i en miljöredovisning. Miljöredovisningen avser år 2016 och är en samtidigt även en slutredovisning av arbetet med landstingets miljöprogram Miljöutmaning 2016. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande, den 2 maj 2017 Miljöredovisning 2016, den 20 april 2017 Tabell över resultat 2016, den 21 april 2017 Förslag till beslut Miljöberedningen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna miljöredovisning 2016 för Stockholms läns landsting. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram förslag till miljöredovisning för landstinget avseende år 2016. Miljöutmaning innefattar sammanlagt 29 mål. Miljöredovisning 2016 visar att efter fem års arbete uppnåddes 18 helt, 3 mål uppnåddes till stor del, 3 till viss del och 5 uppnåddes inte. Bakgrund Landstingets miljöarbete följs årligen upp i en separat miljöredovisning, med fokus på arbetet med att nå målen i gällande miljöprogram. Miljöutmaning 2016, LS 1010-0851, var Stockholms läns landstings miljöprogram åren 2012-2016. Miljöredovisning 2016 är därmed även en
Stockholms läns landsting 2(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-02 LS 2016-1166 slutredovisning av programmet. Miljöredovisningen utgår från styrdokumentet Specificering av målen i Miljöutmaning 2016, LS 1201-0039 s o m förtydligar hur målen ska mätas. Överväganden Bilagd miljöredovisning avser uppnådda resultat år 2016 och är samtidigt en slutredovisning av arbetet med landstingets miljöprogram 2011-2016, Miljöutmaning 2016. Miljöredovisning 2016 ger en översiktlig bild över status för miljöarbetet och är därav ett viktigt underlag för beslut och planering av det fortsatta miljöarbetet inom Stockholms läns landsting. Landstingets miljöprogram 2011-2016 var ett ambitiöst program, med höga målsättningar och miljöredovisning 2016 visar att landstingets verksamheter svarade upp väl mot dessa förväntningar. Programmet innefattade sammanlagt 29 mål och av dessa uppnåddes 18 helt, 3 mål till stor del, 3 till viss del och 5 uppnåddes inte. Av redovisningen framgår bland annat följande. Landstinget nådde det övergripande klimatmålet i miljöprogrammet. Locum AB och trafiknämnden arbetar systematisk med att effektivisera energianvändningen. Miljöredovisning 2016 visar bland annat att energianvändning för fastigheter har minskat med 11 procent sedan 2011, vilket är en framgång och ger bra förutsättningar för att nå målet i det nya miljöprogrammet, att minska med 30 procent till 2030. Vad gäller transporter når landstinget 85 volymprocent förnybart drivmedel och busstrafiken enskilt 96 procent. Även om trafiknämnden har nått väldigt långt har de en fortsatt viktig roll i det fortsatta klimatarbetet, genom ökad andel förnybara drivmedel samt energieffektivisering. Av miljöredovisning 2016 framgår samtidigt att beträffande landstingets transporter med egna fordon samt att minska klimatpåverkan från tjänsteresor så har landstinget inte varit lika framgångsrikt och där behöver arbetet utvecklas 2017-2021. Genom att landstinget har teknik för lustgasdestruktion på alla förlossningssjukhusen är utsläppen mer än 75 procent lägre jämfört med år 2002. Lustgasutsläppen ser ut att ha minskat till en nivå som, med nuvarande förutsättningar, är praktiskt möjlig att nå och därför finns inte något mål om lustgas i miljöprogram 2017-2021. När det gäller att minska utsläpp av anestesigaser så nådde inte landstinget målet 2016. Att införa nya arbetsmetoder, som sänker färskgasflödet, är enligt landstingets studier mer fördelaktigt ur ett livscykelperspektiv än att använda filter för uppsamling av anestesigaser. Dessa arbetsmetoder har emellertid ännu inte fått det genomslag som var förhoppningen.
Stockholms läns landsting 3 (4) TJÄNSTE UTLÅTANDE 2016-05-02 LS 2016-1166 Det framgångsrika arbetet med att minska den direkta klimatpåverkan pekar på att det fortsättningsvis är indirekt klimatpåverkan, från exempelvis byggmaterial och andra varor, som bör vara fokus för landstingets ldimatarbete. Avseende klimatpåverkan från patientmåltider var målet att minska med 20 procent under perioden 2011-2016, men istället ökade klimatpåverkan, från 2,4 till 2,7 kilogram koldioxidekvivalenter per portion. En tänkbar bidragande orsak var att det av praktiskt skäl inte gick att göra någon uppföljning under programperioden. Under 2016 utvecklades dock system för uppföljning av klimatpåverkan från patientmåltider och dessutom ingår denna fråga från och med 2017 i ett större fokusområde; hållbara patientmåltider. Hållbara patientmåltider innefattar även ekologiska livsmedel, frågor om djurskydd, antibiotikaanvändning för djuruppfödning med mera. Nämnder och bolag har rutiner för att ställa miljökrav i upphandling. De arbetar också för ökad återanvändning och därigenom minskat nyinköp av möbler, IT-utrustning och byggmaterial. Det som återanvänds är allt från läkemedelsvagnar och behandlingsstolar, till takplattor och dörrar i byggprojekt eller isolering och slipers från anläggningsarbeten. Flertalet berörda vårdverksamheter har också tagit fram lokala mål för att minska miljöpåverkan från engångsmaterial. Uppföljning av ställda miljökrav är ett förbättringsområde, visar landstingets uppföljning och ska fortsättningsvis hanteras inom ramen för en plan för hållbar upphandling, LS 2016-0128. Miljöredovisningen 2016 visar att landstinget planerar kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande. Locum AB når målet om att vid nybyggnation ska byggnaden ligga 30 procent lägre än Boverkets byggregler, BBR, avseende energihushållning. Trafiknämndens krav på byggnader för kontorsverksamhet är 30 procent under BBR och för Nya Karolinska Solna uppskattas total fastighetsenergi bli 52 procent lägre än BBR. Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader överstiger 90 procent 2016. Materialåtervinningsgraden för avfallet på sjukhusen är 23,4 procent, vilket är under målet för 2016, som var 25 procent. Därmed krävs ytterligare insatser 2017-2018, om landstinget ska leva upp till det kravet på materialåtervinning, i de riktlinjer som gäller för miljöarbetet från och med 2017. Det är långt ifrån självklart att landstinget når upp till 25 procent, eftersom användningen av engångsmaterial kan förväntas fortsätta att öka.
Stockholms läns landsting 4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-02 LS 2016-1166 Landstingets arbete med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier fortsatte under programperioden och i alla samordnade upphandlingar ställdes kemikaliekrav, så att det nu är totalt 132 upphandlingar sedan 2012 med kemikaliekrav enligt landstingets så kallade utfasningslista. Det är ett framgångsrikt arbete, som har inspirerat andra offentliga beställare och påverkat leverantörer att utveckla nya produkter. Ambitionen kommer vara fortsatt hög 2017-2021. Användningen av utfasningsämnen i vård- och laboratorieverksamhet har minskat med hela 90 procent sedan basåret och därför finns inte något mål om ytterligare utfasning av kemikalier för dessa verksamheter i det nya miljöprogrammet. Även inom kollektivtrafiken har användningen av så kallade utfasningskemikalier minskat betydligt, men inte tillräckligt för att nå målet i miljöprogrammet och arbetet med utfasning inom trafiken fortsätter 2017-2021. Landstinget ställer miljö- och sociala krav på leverantörer vid upphandling av läkemedel. De stora vårdverksamheterna arbetar utifrån en övergripande handlingsplan för att minska miljöpåverkan från läkemedel. Antibiotikaförskrivningen minskar i Stockholms län och var 345 recept per 1 000 invånare 2016, jämfört med 318 i riket som helhet. Ett hälsofrämjande miljöresultat är också att utsläppen från kollektivtrafiken av partildar och kväveoxid fortsätter att minska. Andelen ekologiska livsmedel i landstinget var 43 procent 2016. Beräknat enbart för patientmåltider var andelen 34 procent, vilken ska öka till 50 procent 2021. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför inga betydande miljökonsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör Carl Rydingstam Chef Ledningsstaben
Landstingsstyrelsens förvaltning Stockholms läns landsting Miljöredovisning 2016
2 (38) Innehållsförteckning Inledning...3 Sammanfattning...3 Resultat Miljöutmaning 2016... 4 Klimateffektivt... 4 Delmål 1. Effektivisera energianvändningen... 5 Delmål 2. Energieffektivisera transporter... 7 Delmål 3. Öka andelen förnybar energi... 9 Delmål 4. Minska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser... 11 Delmål 5. Öka andelen livsmedel med låg klimatpåverkan... 12 Delmål 6. Regionplanera för lägre klimatpåverkan per invånare... 14 Resurseffektivt... 15 Delmål 7. Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster... 15 Delmål 8. Effektivisera vårdkedjorna säkrare för patienten och bättre för miljön... 19 Delmål 9. Planera kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande... 20 Delmål 10. Minska mängderna avfall och förbättra avfallshanteringen... 22 Delmål 11. Verka för resurseffektiv och tillgänglig bebyggelsestruktur... 24 Hälsofrämjande miljöarbete... 25 Delmål 12. Minska miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor... 25 Delmål 13. Minska miljörisker med läkemedel... 28 Delmål 14. Minska utsläpp av luftföroreningar och buller... 31 Delmål 15. Öka mängden ekologiska livsmedel... 32 Delmål 16. Verka för en god livsmiljö...33 Organisation och styrning... 34 Organisation och planering... 34 Upphandling... 35 Kommunikation... 37 Uppföljning... 37 Gröna obligationer... 38
3 (38) Inledning Stockholms läns landstings främsta uppgift är att se till att invånarna i länet får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Landstinget ansvarar också för regionplanering och ska bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv i länet. Stockholms län är en dynamisk region i snabb utveckling. För att kunna erbjuda en vård som uppfyller invånarnas förväntningar och framtidens vårdbehov genomför landstinget en av de största satsningarna någonsin inom hälso- och sjukvården. Att Stockholm växer kraftigt innebär en ökad belastning på alla trafiksystemen i länet och därför görs stora investeringar inom kollektivtrafiken. Allt detta ska ske med så liten miljöpåverkan som möjligt. Miljöarbetet i landstinget styrs i ett miljöprogram. Miljöutmaning 2016 var landstingets miljöprogram 2012 2016, med tre målområden: klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete. Landstingets miljöredovisning 2016 innehåller händelser och resultat 2016 och blir en slutredovisning av miljöprogrammet. Miljöredovisningen utgår från ett särskilt dokument (LS 1201 0039) som förtydligar hur målen ska mätas. Det medför att redovisning av måluppfyllelse och avgränsningar i vissa fall inte helt motsvarar hur målet är formulerat i miljöprogramet. Sammanfattning Miljöutmaning innefattar sammanlagt 29 mål. Av dessa är 18 helt uppnådda, 3 mål uppnåddes till stor del, 3 till viss del och 5 uppnåddes inte. Landstingets klimatutsläpp 2016 är 42 procent lägre än 2011 och jämfört med 1990 cirka 72 procent lägre. Locum AB och trafikförvaltningen arbetar systematisk med att effektivisera energianvändningen och för lokaler och kollektivtrafik sammantaget var energianvändningen 2016 cirka 6 procent lägre än 2011. Vad gäller transporter når landstinget 85 volymprocent förnybart drivmedel och inom busstrafiken är andelen hela 96 procent. I princip alla SL-bussar drivs nu med biogas, etanol eller biodiesel. Locum fortsatte sitt solcellsprojekt med att installera 7 000 kvadratmeter solceller under 2016. Genom att landstinget har teknik för lustgasdestruktion på alla förlossningssjukhusen är utsläppen mer än 75 procent lägre än år 2002, beräknat med hänsyn till det ökade antalet förlossningar. Förvaltningar och bolag har rutiner för att ställa miljökrav i upphandling. Verksamheterna arbetar också för ökad återanvändning och att minska nyinköp av möbler, IT-utrustning och byggmaterial. Det som återanvänds är allt i från läkemedelsvagnar och behandlingsstolar, till takplattor och dörrar i byggprojekt. Flertalet berörda vårdverksamheter har också tagit fram lokala mål för att minska miljöpåverkan från engångsmaterial. Locum överträffar målet om att nya byggnader ska ligga 30 procent lägre än
4 (38) Boverkets byggregler, BBR, avseende energihushållning. Trafikförvaltningens krav på byggnader för kontorsverksamhet är 30 procent under BBR och för Nya Karolinska Solna uppskattas total fastighetsenergi bli 52 procent lägre än BBR. Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader var 98 procent 2016, medan materialåtervinningsgraden för avfallet på sjukhusen är fortsatt cirka 23,4 procent. Landstingets arbete med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier fortsatte och i alla samordnade upphandlingar ställdes kemikaliekrav, så att det nu är totalt 132 upphandlingar sedan 2012 med kemikaliekrav enligt landstingets så kallade utfasningslista. Användningen av utfasningsämnen i vård- och laboratorieverksamhet har minskat med 90 procent sedan basåret. Landstinget ställer också miljökrav och sociala krav på leverantörerna vid upphandling av läkemedel. De stora vårdverksamheterna arbetar utifrån en övergripande handlingsplan för att minska miljöpåverkan från läkemedel. Antibiotikaförskrivningen fortsatte att minska i Stockholms län och var 345 recept per 1 000 invånare, jämfört med 318 i riket som helhet. Ett hälsofrämjande miljöresultat är också att utsläppen från kollektivtrafiken av partiklar och kväveoxid fortsätter att minska. Andelen ekologiska livsmedel i landstinget var 43 procent 2016 och för enbart patientmåltiderna var andelen 34 procent. Resultat Miljöutmaning 2016 Klimateffektivt Målområdet klimateffektivt är landstingets klimatstrategi. Den innebär att landstinget ska effektivisera användningen av energi för fastigheter och transporter, öka andelen förnybar energi, minska utsläppen av lustgas och anestesigaser, minska klimatpåverkan kopplat till patientmåltider samt regionplanera för lägre klimatpåverkan per invånare. År 2020 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 75 procent lägre jämfört med basåret 1990. År 2016 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 30 procent lägre jämfört med basåret 2011. Stockholms läns landstings klimatmål är uppnått. Landstingets klimatpåverkan år 1990 kan enligt en utredning uppskattas till omkring 388 065 ton, vilket innebär att den 2016 är 72 procent lägre. Jämfört med 2011 är klimatpåverkan 2016 42 procent lägre. Under 2016 installerade Locum 7 000 kvadratmeter solceller på Danderyds sjukhus AB, Södertälje sjukhus AB och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För 2017 har Locum ambitionen att installera lika mycket solceller och på längre sikt är målet totalt 20 000 kvadratmeter.
5 (38) Antalet miljöbussar i kollektivtrafiken fortsatte att öka 2016 och trafikförvaltningen fortsatte arbetet med test och utveckling av eldrift för busstrafiken. Vårdverksamheterna arbetade bland annat med att minska klimatpåverkan från utsläpp av lustgas och anestesigaser och patientmåltider. Landstingets klimatpåverkan beräknades till 107 362 ton 2016, vilket är en minskning med 42 procent jämfört med 2011. Tabell 1. Landstingets klimatpåverkan 2011 2016, koldioxidekvivalenter, ton 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Fastigheter 17 995 18 104 19 546 22 729 19 998 25 742 Kollektivtrafik 69 784 84 022 84 408 92 562 123 610 139 206 Övriga 9 071 9 684 10 797 7 893 10 744 10 242 transporter Patientmåltider 5 975 5 670 5 670 5 670 5 670 5 670 Medicinska 4 538 4 280 4 523 5 397 4 646 5 628 gaser Summa 107 362 121 760 124 943 134 251 164 668 186 488 Fastigheter inkluderar köpt energi för elektricitet, värme, kyla samt köldmedia för landstingets fastigheter. Kollektivtrafiken innefattar buss-, spår- och sjötrafik samt färdtjänsttaxi. Övriga transporter är främst tjänsteresor, vårdrelaterade transporter och upphandlade avfallstransporter. Klimatpåverkan från patientmåltider har enbart beräknats för 2011 och 2016. Avseende klimatpåverkan för patientmåltider 2012 2015 har istället 2011 års värden använts, som reviderades vid 2016 års beräkning. Medicinska gaser omfattar lustgas samt inhalationsläkemedel innehållande sevofluran, isofluran och desfluran. För slutredovisningen av Miljöutmaning 2016 gjordes en omfattande granskning av underlag och data, inklusive tidigare redovisade uppgifter, vilket medförde att kollektivtrafikens klimatpåverkan 2011, 2012 och 2013 justerades, liksom för övriga transporter 2013 och medicinska gaser 2011. Delmål 1. Effektivisera energianvändningen År 2016 ska energianvändningen för värme, el och transporter i landstingsfinansierad verksamhet ha minskat med 10 procent jämfört med år 2011. Målet att minska energianvändningen för värme, el och transporter är till viss del uppnått. Energianvändning för fastigheter har minskat med 11 procent och för kollektivtrafiken med knappt 2 procent, jämfört med 2011. Sammantaget var energianvändningen 2016 cirka 6 procent lägre än 2011. Det kan jämföras med 2015, då energianvändning för fastigheter och transporter var 0,2 procent lägre än 2011. 1 1 Energieffektivisering i fastigheter beräknas med hänsyn till lokalyta (kwh per kvadratmeter) och för kollektivtrafiken med beaktande av persontransportarbetet (kwh per personkilometer).
6 (38) Locum arbetar systematisk med energifrågan och genomför energikartläggningar som mynnar ut i energisparåtgärder. Energisparåtgärder identifieras också i samband med löpande fastighetsdrift, obligatoriska ventilationskontroller, planerat underhåll och investeringsprojekt. Genom energieffektiviseringen beräknas Locum kunna spara cirka 25 miljoner kronor per år. Locum har en övergripande miljöplan, som bland annat tydliggör hur Locum ska nå landstingets energimål. Sedan finns lokaler planer för flertalet av Locums fastigheter, med specifika mål och åtgärder som ska genomföras. Ett exempel på en lyckad energisparåtgärd under 2016 är bytet av ångpanna på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Åtgärden minskade ångpannans energibehov med drygt 90 procent. Även inom trafikförvaltningen pågår ett löpande arbete med att effektivisera energianvändningen inom förvaltningens verksamhet. Specifika energieffektiviseringsåtgärder i fastigheter 2016 var framför allt att installera nya LED-armaturer på Nockebybanans och Saltsjöbanans stationer. Trafikförvaltningen genomför också olika pilotprojekt och utredningar, samt inför krav i avtal, för att effektivisera energianvändning för både fastigheter och trafiken. Tabell 2. Energianvändning för fastigheter och kollektivtrafik 2016 Basår 2011 MWh totalt kwh/ m 2 kwh/ pkm MWh totalt KWh /m 2 kwh/ pkm Landstingsfastigheter 339 476 204-399 896 222 - AB AB SL 222 883 192-240 766 229 - Summa 562 359 199-640 662 225 - fastigheter Busstrafik 685 273-0,37 651 671-0,36 Kollektivtrafik till 72 325-1,56 73 360-1,85* sjöss Färdtjänst 40 438-0,44 44 724-0,53 Summa 798 035-0,40 769 755-0,40 kollektivtrafik Summa fastigheter och kollektivtrafik 1 360 394 - - 1 410 417 - - Uppgifter i tabellen ovan avser köpt energi för värme och elektricitet för de fastigheter som ägs av Landstingsfastigheter AB och AB Storstockholms Lokaltrafik, SL, samt samt pendeltågsstationer. Energianvändning redovisas totalt i megawattimmar (MWh) samt i kilowattimmar (kwh) per kvadratmeter. Energianvändning för värme är normalårskorrigerad och lokalyta är kvadratmeter Atemp. Energianvändning för kollektivtrafik avser buss- och kollektivtrafik till sjöss samt färdtjänsttaxi. Energianvändning avser energiinnehållet i använda
7 (38) bränslen. Energi som används i produktion och distribution av använda bränslen ingår ej. Personkilometer, pkm, är ett mått på persontransportarbetet i kollektivtrafiken. Åren 2012 2013 genomförde landstinget en energikartläggning avseende verksamheter i lokaler där landstinget ej äger fastigheten. På grund av svårigheter med att identifiera var dessa verksamheter var lokaliserade blev kartläggningen inte komplett och ingår därför inte i redovisningen. * I miljöredovisning 2015 redovisades resultatet 1,75, vilket ändrades när uppgift om personkilometer för sjötrafiken 2011 korrigerades i samband med 2016 års redovisning. En viktig del i att energieffektivisera kollektivtrafiken är att övergå till eldrift för busstrafiken. Ett sådant arbete pågår sedan flera år tillbaka och 2016 beslutade till exempel trafikförvaltningen att genomföra en omfattande utredning av elbusstrafik, med start 2017. Vid årsskiftet 2016 avslutade trafikförvaltningen det EU-projekt som under cirka två år medfinansierade åtta laddhybridbussar på linje 73. Projektet ska nu utvärderas. I december invigdes det första projektet i Norden med en laddhybridbuss i ordinarie busstrafik som laddas genom induktion, på linje 755 i Södertälje. 2 Delmål 2. Energieffektivisera transporter År 2016 ska resandet med SL (allmän kollektivtrafik) ha ökat med minst bibehållen marknadsandel jämfört med 2011. Målet att öka resandet med buss- och spårtrafik bedöms vara uppnått. Antalet resenärer med SL-trafiken fortsatta att öka 2016 och är 12 procent fler än 2011. Kollektivtrafikens marknadsandel var högre 2014 och 2015, jämfört 2011, men uppgift saknas för 2016. Tabell 3. Resandet med buss- och spårtrafik i Stockholms län. 2016 2015 2014 2013 2012 Basår 2011 Antal 825 000 802 000 791 000 786 000 763 000 739 000 påstigande en vanlig vinterdag SL:s marknadsandel av resandet i länet I u 49 % * 38 % 37 % 36 % 37 % * Enligt trafikförvaltningens rapport Resvanor i Stockholms län 2015 är SL:s marknadsandel 2015 49 procent. De data som redovisas för 2011 2014 är från myndigheten Trafikanalys resvaneundersökningar. Anledningen till den stora differensen mellan 2015 och tidigare år beror troligen främst på skillnader i mätmetod och tidpunkt för genomförandet av undersökningarna. 2 Projektet är ett EU-finansierat samarbete mellan Scania, Vattenfall, Södertälje kommun och trafikförvaltningen. Laddningen kommer att ske trådlöst vid startoch ändhållplatsen. Eldriften stöds av en dieselmotor som drivs med HVO om laddningen inte räcker.
8 (38) Marknadsandel avser resor med buss- och spårtrafik som andel av de motoriserade resorna i länet. Stockholms län växer och folkmängden beräknas öka från 2,2 miljoner år 2014 till 2,6 miljoner personer år 2024. År 2050 beräknas Stockholms län ha drygt 3 miljoner invånare. I takt med att länet växer ökar behovet av kollektivtrafik och kapacitetsförbättring i befintlig infrastruktur, till exempel styrsystem som möjliggör ökad turtäthet och plattformsdörrar så att fler resenärer kan vistas på perrongerna samtidigt. De närmsta fem åren investeras drygt 32 miljarder kronor inom kollektivtrafiken. Konkreta exempel på satsningar inom kollektivtrafiken är utbyggd tunnelbana, utbyggnad av citybanan och tvärbanan, nya spårvägar samt satsningar på befintliga lokalbanor. År 2016 ska samtliga bilar som landstinget nyttjar vara miljöbilar och landstingets tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Klimatmässigt bästa resealternativ för tjänsteresor ska väljas i första hand så långt det är tidsoch kostnadsmässigt rimligt. I samband med årsbokslut ska landstingets totala klimatpåverkan från tjänsteresor redovisas tillsammans med effekten av de klimatförbättrande åtgärderna inom landstinget. Av de fordon som landstinget äger eller leasar är det endast 76 procent som uppfyller 2013 års miljöbilsdefinition. Tjänsteresornas klimatutsläpp per kilometer är något lägre än 2015, men högre än 2014. Målet bedöms inte vara uppnått. Tabell 4. Personbilar som landstinget äger eller brukar Fordon/År 2016 2015 2014 2013 2012 Totalt antal fordon 590 618 620 621 626 Antal miljöbilar, MB 2007 77 161 312 434 547 Antal miljöbilar, MB 2013 449 385 233 105 - Andel miljöbilar MB2007 eller MB2013 89 % 88 % 88 % 88 % 87 % Andel miljöbilar MB2013 76 % 62 % 38 % 17 % E t Uppgifter enligt Transportstyrelsens trafikregister samt fordon via operationell leasing, per den 31 december. Den 1 januari 2013 trädde regeringens nya miljöbilsdefinition i kraft (MB 2013). Den viktigaste förändringen var att utsläppsgränsen för koldioxid skärptes, samtidigt som hänsyn också tas till fordonets vikt. Den nya definitionen av miljöbil innebär att fordonet uppfyller 2013 års miljökrav, enligt vägtrafikskattelagen (2006: 227). Tidigare miljöbilsklassning (MB 2007) innebar att fordonet är en miljöbil enligt förordning (2007:380) om miljöbilspremie. Klimatpåverkan från landstingets tjänsteresor med tåg är försumbar, endast 12 kilogram. Sett till totalt antal resta kilometer utgör tjänsteresor
9 (38) med flyg den största andelen, 79 procent, jämfört med 81 procent 2015 (2014: 83 procent). Tabell 5. Klimatpåverkan från landstingets tjänsteresor 2016 2015 2014 CO 2e, ton g/km CO 2e, ton g/km CO 2e, ton g/km Summa, tåg och flyg 5 650 203 6 029 207 5 789 192 Klimatpåverkan redovisas ovan i ton koldioxidekvivalenter samt gram koldioxid per kilometer. Av redovisningen från förvaltningar och bolag framgår att verksamheterna har beslut eller vidtar andra åtgärder för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor, men att metoder och ambitionsnivå varier. Karolinska Universitetssjukhuset är ett exempel på en verksamhet som under flera år arbetade för att minska klimatpåverkan från resor. Tydlig uppföljning av flyg- och tågresor samt utveckling av telefonkonferens och videobesök i öppenvården var åtgärder som bidrog till att minska sjukhusets klimatpåverkan från resor. TioHundra har cyklar som medarbetarna använder ibland för transporter. Bolaget har dessutom totalt 36 stycken elcyklar för kortare transporter och har därmed kunnat minska antalet bilar. Delmål 3. Öka andelen förnybar energi År 2016 ska andelen förnybart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 75 procent. För landstingets transporter sammantaget är andelen förnybara bränslen 85 procent. Målet är uppnått. Det är framför allt busstrafiken, men även MediCarrier AB som bidrar till den höga andelen förnybart drivmedel. Tabell 6. Andel förnybart drivmedel för landstingets transporter, volymprocent av årsförbrukning. 2016 2015 2014 2013 2012 Busstrafik 96 89 89 84 68 Kollektivtrafik till sjöss 9 5 5 5 5 Färdtjänst 36 34 29 28 22 Ambulans m m 43 37 18 18 16 Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO 21 23 27 30 32 Varudistribution, MediCarrier AB 76 61 42 28 19 TioHundra AB 22 21 29 26 28 Övriga 66 52 37 27 22 Totalt 85 79 79 75 60 För slutredovisningen av Miljöutmaning 2016 gjordes en omfattande granskning av underlag och data. Därav följde korrigeringar, jämfört med miljöredovisning 2015, av 2013 års uppgifter avseende busstrafik, färdtjänst, SLSO, TioHundra och 2012
10 (38) års uppgifter avseende busstrafik, kollektivtrafik till sjöss, ambulans, SLSO, MediCarrier, TioHundra och övriga transporter. Landstingets transporter utgörs främst av allmän kollektivtrafik och färdtjänst. Busstrafiken står för den största delen, med omkring 85 procent av den totala drivmedelsvolymen och har 96 procent förnybart. Även hemsjukvården, framför allt inom SLSO, samt ambulans och varudistribution är också verksamheter med betydande transporter. Samtliga bussavtal inom SL-trafiken har nu krav på förnybart drivmedel. Under programperioden etablerades biodrivmedlet HVO (hydrerad vegetabilisk olja) på drivmedelsmarknaden och drivmedlet används i allt högre grad inom bussflottan istället för RME (rapsmetylester). HVO möjliggör också en omställning till förnybart drivmedel för sjötrafiken, då drivmedlet går att använda i alla befintliga dieselmotorer. Av skattetekniska skäl blir det dock dyrare att använda förnybart drivmedel på sjön jämfört med i landtrafiken. Ökningen av förnybart drivmedel inom färdtjänsten beror mycket på en ökning av andelen förnybart drivmedel i taxibranschen. 3 Andelen miljöbussar fortsatte att öka och i slutet av 2016 var det i princip hundra procent av 2 114 bussar som drevs med biogas, etanol eller biodiesel. 4 Tabell 7. Busstrafikens fordonsflotta per den 31 december, antal fordon 2016 2015 2014 2013 2012 Dieselbussar 9 203 318 401 789 Etanolbussar 363 556 607 731 650 Biogasbussar 324 328 328 280 267 Biodieselbussar 1 427 1 085 933 782 408 Summa 2 123 2 172 2 186 2 194 2 114 Varav miljöbussar 2 114 1 969 1 868 1 793 1 325 Andel miljöbussar 99,6 % 91 % 85 % 82 % 63 % I den jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjorde 2016, hade Stockholms läns landsting 87 procent förnybar energi i kollektivtrafiken, inräknat buss, spårbunden trafik och båt, vilket då placerade Stockholms läns landsting på fjärde plats bland landstingen i Sverige. 5 3 SL:s spårtrafik omfattas ej av målet och ingår således inte i beräkningarna. 4 Med biodisel avses rapsmetylester, RME eller HVO. 5 SKL:s rapport Öppna jämförelser Miljöarbetet i landsting och regioner 2016.
11 (38) År 2016 ska andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till lokaler där landstingsfinansierad verksamhet bedrivs vara minst 95 procent. År 2016 var andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och elektricitet till landstingets fastigheter 96 procent, målet är uppnått 6. Det omfattar dels de fastigheter som Landstingsfastigheter AB äger och som Locum förvaltar och dels de fastigheter som ägs av AB Storstockholms Lokaltrafik, SL. Andelen förnybar el är 100 procent för både Locums och SL:s lokaler. Tabell 8. Förnybar energi för landstingets lokaler 2016 (2015) Fastighetsägare Energianvändning totalt för värme, el och kyla, MWh Andel förnybar energi för värme, el och kyla, procent Landstingsfastigheter 363 627 (393 135) 96 (96) SL 224 177 (228 573) 94 (93) Summa 587 804 (621 708) 96 (95) Delmål 4. Minska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser År 2016 finns effektiv utrustning vid alla landstingsfinansierade förlossningsavdelningar för minimering av utsläppen av lustgas. Utsläppen från all lustgasanvändning ska ha minskat med 75 procent jämfört med 2002. Utsläppen av lustgas 2016 har minskat med mer än 75 procent sedan 2002, med hänsyn tagen till det ökade antalet förlossningar, vilket betyder att målet är uppnått. När landstinget påbörjade arbetet med att minska utsläppen av lustgas, år 2002, var utsläppen 31 961 kilogram 7. Genom ett systematiskt arbete, ökad medvetenhet och installerade anläggningar på förlossningssjukhusen för att destruera använd lustgas minskade lustgasutsläppen. Alla landstingsfinansierade förlossningskliniker har sedan 2011 lustgasdestruktionsanläggningar. Tabell 9. Utsläpp av lustgas från förlossning och övrig medicinsk användning, kilogram Förvaltning/bolag 2016 2015 2014 2013 2012 BB Sophia - 805 239 - - Danderyds sjukhus AB 3 764 3 018 3 700 3 647 5 054 Folktandvården Stockholms län 348 342 268 369 433 AB Karolinska Universitetssjukhuset 3 097 2 899 4 716 4 259 2 773 6 Enligt de avgränsningar som gäller för delmål 1, se tabell 2 ovan. 7 Tidigare redovisad uppgift om utsläpp av lustgas, avseende S:t Eriks Ögonsjukhus AB år 2002, är 1 425 kg. Uppgiften är dock inte kvalitetssäkrad och ingår därför inte i beräkning av måluppfyllelse.
12 (38) S:t Eriks Ögonsjukhus AB 0 0 0 10 11 Södersjukhuset AB 1 331 1 298 1 467 3 077 1 188 Södertälje sjukhus AB 89 182 298 272 93 TioHundra AB 14 12 2 4 102 Summa 8 643 8 556 10 690 11 638 9 654 År 2016 har all landstingsfinansierad verksamhet vidtagit relevanta åtgärder för att minimera utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser. Utsläppen ska ha minskat med 50 procent jämfört med 2011. Klimatpåverkan från utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser 8 2016 motsvarar 2 247 ton koldioxidekvivalenter (2015: 2 163). Det innebär en minskning med 20 procent sedan 2011, då utsläppen var 2 826 ton, vilket betyder att målet inte är nått. På sjukhusen tillämpas arbetsmetoder som sänker färskgasflödet av anestesigas vid operationer och därigenom minskar utsläppen. Det skiljer sig dock mycket mellan olika verksamheter i vilken utsträckning metoderna tillämpas. Skillnaden kan förklaras av att kunskap och praktiska förutsättningar varierar. Utsläppen av anestesigaser kan också begränsas med hjälp av ny teknik, så som filter för uppsamling och destruktion av gaserna. På Norrtälje sjukhus, inom TioHundra, avslutades 2015 ett test av ett nyutvecklat filter, som visade på god uppsamlingsförmåga. Landstingsstyrelsens förvaltning genomförde 2016 en livscykelanalys av metoder och teknik för att minska utsläppen av anestesigaser. 9 Analysen visade att tillverkning av anestesigaser är den mest väsentliga miljöaspekten. Detta innebär att arbetsmetoder med ett minskat färskgasflöde sannolikt är den miljömässigt bästa metoden. Delmål 5. Öka andelen livsmedel med låg klimatpåverkan År 2016 har klimatpåverkan från livsmedel i landstingsfinansierad vårdverksamhet minskat med 20 procent jämfört med 2011. Den totala klimatpåverkan för inköpta livsmedel för patientmat är 5 procent högre än 2011, vilket innebär att målet inte är nått. Klimatpåverkan för inköpta livsmedel till patientmat på sjukhusen och för SLSO 2016 var totalt 5 975 ton och 2011 5 670 ton. 8 Med övriga klimatpåverkande medicinska gaser avses anestesigaser innehållande de aktiva substanserna sevofluran, isofluran och desfluran, vilka alla har hög klimatpåverkan. Från och med 2015 använder landstinget nya emissionsfaktorer, från IPCC:s senaste rapport, för att beräkna klimatpåverkan från anestesigaser. Desfluran och isofluran har därmed en högra klimatpåverkan än tidigare. Det framkom 2015 även att den emissionsfaktor som landstinget och andra använde för sevofluran var felaktig. Nu används det korrekta värdet, som är betydligt lägre än det som användes i tidigare beräkningar. 9 Se LS 1206 0913.
13 (38) Flertalet berörda förvaltningar och bolag arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan från patientmåltider, men i regel saknas riktlinjer och mål. Inom Södersjukhuset, Södertälje sjukhus, SLSO, TioHundra samt Capio S:t Göran finns flera exempel på åtgärder och förändrade arbetssätt, till exempel att införa en säsongsbaserad meny eller att ersätta animaliskt protein med vegetabiliskt. Ingen verksamhet har slutat servera något livsmedel på grund av klimatpåverkan, men klimat är en aspekt som vägs in tillsammans med andra vid framtagning av nya menyer. Norrtälje sjukhus, inom TioHundra, är den verksamhet som visar den största minskningen, räknat i koldioxid per portion (se tabell 9). Det är också TioHundra som arbetar mest aktivt och har mål och handlingsplan med åtgärder för att minska klimatpåverkan från måltider. Exempelvis har de ett beställningssystem som gör det enklare att anpassa storleken på portionen utifrån patientens behov, vilket bidrar till minskat svinn och därigenom lägre klimatpåverkan. I ett annat projekt arbetade TioHundra med åtgärder för att höja måltidsupplevelsen, vilket bidrog till såväl mindre svinn, som lägre klimatpåverkan och ökat välmående för patienten. En slutsats av landstingets uppföljning, av arbetet med klimatpåverkan från livsmedel, är att det är viktigt att göra förändringarna i små steg. Verktyg för löpande uppföljning av klimatpåverkan från mat saknades under programperioden vilket gjorde att verksamheterna inte fick någon återkoppling om huruvida de behövde vidta ytterligare åtgärder. Emellertid finns uppföljningsverktyg sedan 2016, för det fortsatta arbetet med att minska klimatpåverkan från livsmedel. Tabell 10. Klimatpåverkan från patientmåltider 2011 och 2016 2016 2011 Ton CO 2e, totalt Kg per portion Ton CO 2e, totalt Kg per portion Danderyds sjukhus AB 616 2,8 545 2,5 Karolinska universitetssjukhuset 1 612 3,3 1 587 2,5 St Görans sjukhus 352 2,2 294 2,5 SLSO 2 438 2,8 1 945* 2,4 Södersjukhuset AB 614 2,0 924 2,3 Södertälje sjukhus AB 242 2,3 292 2,5 TioHundra AB, Norrtälje sjukhus 101 1,9 81 2,6 Summa 5 975 2,7 5 670 2,4 * Uppgifter för SLSO 2011 bygger på scablonberäkningar.
14 (38) Delmål 6. Regionplanera för lägre klimatpåverkan per invånare Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att mängden CO2-ekvivalenter per länsinvånare och år har minskat till 3,7 ton 2016. Genom energieffektivisering, omställning av energisystemet och planering av trafik, infrastruktur och bebyggelse i ett klimatperspektiv minskar CO2-utsläppen. De direkta klimatpåverkande utsläppen i regionen var 2,7 ton per invånare, vid senaste mätningarna. Det är en liten minskning, från 2,8 ton per invånare 2012 och ett resultat av regionens samlade åtgärder. Restidskvoten 10 har också minskat och bedömningen är att målet är nått. 11 Landstinget är regionplaneorgan för Stockholms län och driver flera processer och projekt för att bidra till minskad klimatpåverkan i regionen. Ett exempel på det är framtagandet av en regional klimatfärdplan, med målsättningen att ha en region utan nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, vilket är i enlighet med målsättningen i den klimatlag som förväntas gälla från och med 2018. 12 Klimatfärdplanen är en del i arbetet med den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050. Arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen har bland annat utgångpunkten att klimatpåverkan ska minska, detta genom en övergång från fossila till förnybara bränslen, ökad energieffektivisering, mer kollektivtrafik och test av olika ekonomiska styrmedel. Landstinget inledde 2016 även ett arbete med ett landsbygdsprogram, där energi- och klimatfrågor blir en del av arbetet. Under 2016 inrättade landstinget ett cykelkansli som ansvarar för uppföljning av den regionala cykelplanen 2030. Cykelbokslutet 2016 visade att många kommuner utgår från den regionala cykelplanen i sin planering och att utbyggnadstakten av cykelinfrastruktur ökade. I egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet har landstinget ett regionalt trafikförsörjningsprogram, som är ett planeringsdokument med långsiktiga mål för kollektivtrafiken. En av de faktorer som mäts och följs upp är restidskvoten, som kopplar till trafikförsörjningsprogrammets mål om en attraktiv kollektivtrafik. 13 Restidskvoten totalt för hela Stockholms län var 1,9 år 2011 och 1,7 år 2015. Uppgift för 2016 saknas. Emellertid har 10 Restidskvot är förhållandet mellan restiden med kollektivtrafik och bilrestiden för en viss resrelation: genomsnittlig restid med SL/genomsnittlig restid med bil. 11 Bedömningen görs utifrån senaste tillgängliga data, som är från 2014 avseende klimatpåverkande utsläpp i regionen samt 2015 beträffande restidskvoten. 12 Se proposition om klimatpolitiskt ramverk för Sverige, som Regeringen beslutade om den 9 mars. 13 Restidskvot är förhållandet mellan restiden med kollektivtrafik och bilrestiden för en viss resrelation: genomsnittlig restid med SL/genomsnittlig restid med bil.
15 (38) uppgifter om restidskvot olika källor för åren 2011 2014 jämfört med 2015. 14 Resurseffektivt Målområdet resurseffektivt sätter fokus på den viktiga frågan att minska resursanvändningen och att tänka i slutna kretslopp när det gäller varor och tjänster. Avfall kan vara en resurs, som när sjukhusens matavfall blir biogas till kollektivtrafikens bussar. Resurseffektivt i praktiken är benämningen på landstingets avfallsminimeringsplan och den samlande rubriken för arbetet med att reducera resursförbrukning och avfallsmängder, öka återanvändning och återvinning, samt prioritera användningen av förnybara resurser. Delmål 7. Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster Landstingsfinansierad verksamhet ska ställa relevanta och mätbara miljökrav vid alla upphandlingar av varor och tjänster, i såväl centrala som lokala upphandlingar. Kraven i de miljömässigt mest prioriterade upphandlingarna ska följas upp och kontrolleras under avtalets gång. Målet om miljökrav i upphandling är uppnått. Av redovisningen från landstingets förvaltningar och bolag framgår att de som berörs av målet ställer miljökrav vid upphandling, där så är relevant och möjligt och har implementerade rutiner för det. Av de samordnade upphandlingar 15, där specfika miljökrav ställdes, följdes drygt 40 procent (64 stycken) av avtalen upp under programperioden (2012-2016). Uppföljningarna omfattade cirka 260 leverantörer. Specifika miljökrav innefattar exempelvis att inte tillåta miljö- och hälsofarliga ämnen enligt landstingets utfasningslista, krav på energiprestanda, ekologiska livsmedel, biobaserade material och förnybara bränslen, beroende på vad upphandlingsobjektet innefattar. Om miljöpåverkan i upphandlingsobjektet bedöms marginell, exempelvis för vissa konsulttjänster, ställs enbart grundläggande krav på leverantörens miljöarbete. Uppföljningen fokuserade på de avtal som bedömdes som viktigast ur miljösynpunkt. Det omfattar exempelvis pappers- och plastvaror, kemtekniska produkter, operationsartiklar, transporter, tvättoch textiltjänster, samt förband och läkemedel. Arbetet kring miljökrav i 14 Samma förhållande gäller för kollektivtrafikens marknadsandelar (delmål 2, sida 7) och skillnaden mellan resultaten kan således bero på olikheter beträffande mätmetod och tidpunkt för genomförandet av undersökningarna. 15 Samordnade upphandlingar är de gemensamma och övergripande upphandlingar för landstinget som landstingsstyrelsens förvaltning genomför och som avser exempelvis IT, förbrukningsartiklar, läkemedel och utrustning till sjukvården. Upphandling av trafik och bygg är exempel på områden där förvaltningen inte samordnar upphandlingar.