En boplats och en gårdstomt vid

En boplats och en gårdstomt vid Tekniska Verken i Linköping Arkeologisk förundersökning av Linköping 396:1 och 457:1 på fastigheterna Kallerstad 1:58 och 1:62, Linköping stad och kommun, Östergötlands län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2595 Anna Lagerstedt

Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se Omslagsbild: Södra delen av undersökningsområdet. Undersökningen av boplatsen Linköping 457:1 berörde gräsytan framför gårdsplanen till vänster i bilden samt den anslutande delen av parkeringsplatsen. Till höger i bild skymtar boningshuset för Mörtlösa Västergård bakom en lada. Foto från SV. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr 2013/0043. Arkeologikonsult 2013

En boplats och en gårdstomt vid Tekniska Verken i Linköping Arkeologisk förundersökning av Linköping 396:1 och 457:1 på fastigheterna Kallerstad 1:58 och 1:62, Linköping stad och kommun, Östergötlands län Anna Lagerstedt Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2595 Finspång ( ( ( Tekniska ( Verken Linköping Mjölby ( Valdemarsvik Åtvidaberg ( Boxholm ( Kisa ( ( Ödeshög ( Söderköping ( Vadstena ( Motala ( Norrköping

Sammanfattning Arkeologikonsult har utfört en arkeologisk förundersökning av en gårdstomt (Linköping 396:1) och en boplats (Linköping 457:1) vid Gärstadverken utanför Linköping. Linköping 396:1 utgör gårdstomten för Mörtlösa Västergård vilket är en enhet som etablerades på 1850-talet i samband med Laga skifte. Det äldre kartmaterialet från 1600- och 1700-talet visar att marken nyttjades som ängs- och hagmark. Inga äldre bebyggelselämningar framkom i schakten inom gårdstomten. Vid en tidigare undersökning av Linköping 457:1 påträffades boplatslämningar i form av ett flertal stolphål, en härd och ett kulturlager vilka daterades till romersk järnålder. Förundersökningen kunde inte påvisa en fortsättning av boplatsen utanför den tidigare undersökta ytan. I norra delen av undersökningsområdet finns en uppgift om ett borttaget flatmarksgravfält, Linköping 131:1. Inga gravar framkom i de schakt som grävdes i närheten av gravfältet.

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning och syfte...7 Metod...7 Antikvarisk bakgrund...7 Resultat... 9 Slutsats...12 Referenser...12 Litteratur...12 Arkiv...12 Kartor...12 Tekniska uppgifter... 13 Bilagor...14 Bilaga 1. Schaktbeskrivning...14

± 0 0,5 1 2 Km Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000.

Inledning och syfte Arkeologikonsult har på uppdrag och enligt beslut av Länsstyrelsen i Östergötland (dnr 431-2346-12) utfört en arkeologisk förundersökning av Linköping 396 (gårdstomt) och Linköping 457 (boplats). Uppdraget föranleddes av Linköpings kommun planer att uppföra två nya värmekraftverk inom berörda fastigheter. Planområdet är 9300 m 2 och beläget i anslutning till Gärstadverken, ca 2 km nordost om Linköping (fig 1). Syftet med förundersökningen av Linköping 396 var primärt att ta reda på om det fanns lämningar efter äldre bebyggelse i den västra delen av bytomten. För Linköping 457:1 var det att utreda om den kända boplatsen sträckte sig utanför det tidigare undersökta området. I de fall lämningar påträffades var syftet att fastställa de berörda fornlämningarnas utbredning och omfattning, karaktär, sammansättning och komplexitet samt datering. Metod Inledningsvis gjordes en genomgång av arkivmaterialet på Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm (ATA) på grund av att tidigare gjorda undersökningarna i området var bristfälligt rapporterade. Fornlämningarnas omfattning och avgränsning undersöktes genom sökschaktning med maskin. Schaktning skedde skiktvis ned till kulturlagereller anläggningsförande nivå, alternativt ickekulturpåverkad mark. Schakten var ca 3 meter breda och mellan 5 och 15 meter stora, beroende på markens beskaffenhet och förekomsten av störningar. Schakten placerades spritt inom området med hänsyn till förekomsten av nedgrävda kablar, arbetsvägar och bodar tillhörande Gärstadverken. Ett påträffat kulturlager undersöktes helt med skärslev och hacka. Två störhål med bevarade trärester dokumenterades endast i plan. Samtliga schakt och anläggningar dokumenterades skriftligen, fotograferades och mättes in med RTK- GPS, vilken har en noggrannhet som motsvarar en totalstation. All dokumentation registrerades och samlades i Arkeologikonsults GIS-baserade dokumentationssystem Site Works. Efter avslutad undersökning lades schakten igen. Antikvarisk bakgrund Linköping 396:1 utgör gårdstomten för Mörtlösa Västergård (fig 2). Mörtlösa by har medeltida anor och äldsta skriftliga belägg är från 1328. Mörtlösa Västergård utgör emellertid en sekundärenhet som etablerades i samband med laga skiftet på 1800-talet (Mörtlösa, laga skifte 1853). Häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet visar två bebyggelseenheter i området (Linköping 1868-77). Gårdstomtens markering i FMIS grundar sig sannolikt på dess utbredning enligt den Ekonomiska kartan från 1947. I samband med den nu aktuella exploateringen omfattas endast den västra delen av gårdstomten. De historiska kartorna från 16- och 1700-talen visar att platsen tidigare utgjorde utkanten av Mörtlösa bys ägor och att marken utnyttjades som ängs- och hagmark (Mörtlösa, arealavmätning 1692; Mörtlösa nr 1-7, storskifte 1776). Området ligger delvis i en hage som omnämns som Tingsbacken, belägen på gränsen mellan byarna Mörtlösa, Staby och Gärstad. Alldeles intill gårdstomten ligger boplatsen Linköping 457:1. Denna boplatslämning undersöktes 2002, men undersökningen omfattade endast de södra delarna av det nu aktuella exploateringsområ- 7

± Linköping 331:1 Linköping 175:1 ") Linköping 332:1 Linköping 132:1 Rystad 37:1 ( ( Linköping 133:1 #* Linköping 131:1 Linköping 396:1 Rystad 36:1 Linköping 457 # Linköping 184:1 ( Stensättning ( Grav- och boplatsområde Bytomt/gårdstomt 0 100 200 Meter ") Hög #* Grav - uppgift om typ saknas # Skärvstenshög Boplats/Boplatsområde Gravfält Exploateringsområde ± Rystad 37:1 ") ") ") Linköping 133:1 Linköping 132:1 ") #* Linköping 131:1 Uppgift i ATA ") Grav Gravfält Boplats Fornlämning i FMIS #* Grav - uppgift om typ saknas Boplats/Boplatsområde Bytomt/gårdstomt Gravfält Exploateringsområde 0 50 100 Meter Linköping 396:1 Linköping 457 Figur 2. Fornlämningsbilden markerad på Fastighetskartan. Grav- och boplatsytor markerade enligt uppgifter i ATA Dr 1328/80. Översikt ovan i skala 1:10 000, detalj nedan i skala 1:3 000. 8

det och boplatslämningen är inte avgränsad. Vid undersökningen påträffades ett flertal stolphål, en härd och ett kulturlager. Stolphålen kan enligt rapporten utgöra rester efter en eller flera byggnader och ett stolphål daterades till senare delen av romersk järnålder (Börjesson 2007). Två stora gravfältsundersökningar har tidigare skett i området. 1972 delundersöktes Linköping 132 (Nilsson 1980) och 1980-81 undersöktes Linköping 133 samt delar av Linköping 132 och Rystad 37 (ATA, Dnr 1328/80). Båda gravområdena uppvisade ett stort antal huvudsakligen tätt liggande gravar som många gånger överlagrade varandra. Vid 1972 års grävning påträffades 143 gravläggningar inom ett ca 2000 kvm stort område och 1980-81 framkom 175 gravar på ca 1450 kvm. Gravarna har daterats till förromersk och romersk järnålder. Undersökningar inom Rystad 37 visar på att det även här finns ett mycket gravintensivt område (Lundberg 2010; Hörfors 1993). Vid båda de tidigare undersökningarna påträffades boplatslämningar med dateringar från stenålder och bronsålder/järnålder. 1980-81 påträffades och undersöktes flera ytor med boplatslämningar väster om den nu aktuella exploateringsytan. Den östligaste av dessa ytor angränsar till det nu aktuella området och bestod av gropar och härdar av okänd datering (ATA, dnr 1328/80; fig 2). Inom exploateringsområdet finns även Linköping 131:1 som enligt uppgift utgörs av ett borttaget flatmarksgravfält. En bit österut ligger ytterligare ett gravfält, Rystad 36:1, med en hög, en domarring och tre resta stenar (FMIS). Inom ca 1 km avstånd från det aktuella området har ytterligare ett flertal boplatser påträffats. Västerut ligger Linköping 331:1, 332:1 och 333:3 med bl a skärvsten, kulturlager, kokgropar och stolphål. I anslutning finns också skärvstensförekomsten Linköping 184:1 och en hög, Linköping 175:1. Söderut finns en koncentration av boplatser vid Kallerstad och Mörtlösa bytomter och två större undersökningar har utförts i området. Vid Linköping 139:1-2 väster om Kallerstad framkom en boplats, huvudsakligen från äldre järnålder, samt gravar från yngre bronsålder och äldre järnålder (FMIS). Sedan mitten av 70-talet har området använts av Tekniska verken för avfallshantering och energiproduktion (Börjesson 1997, s 4). Resultat Söder och norr om boplatsen Linköping 457:1 placerades 10 schakt (S101-110; fig 3 och bilaga 1). Schakten placerades med hänsyn till tidigare undersökta ytor, förekomsten av kablar i marken samt ytor som tagits i anspråk av arbetsbodar eller aktiva arbetsvägar. I schakten sydväst och norr om Linköping 457 framkom påförda lager i form av bl a aska, sprängsten och grus. Området har uppenbart använts för bl a deponier från den moderna avfallshanteringen. Inget av antikvariskt intresse framkom i schakten. Schakten norr om Linköping 457:1 låg även inom området för Linköping 396:1, bytomten för Mörtlösa Västergård. Ytterligare två schakt (S111 och 114) placerades på nuvarande gårdsplanen i centrala delen av gårdstomten (fig 3 och bilaga 1). I schakten framkom grus- och sandlager med fynd av bl a järnföremål, tegel, fajans och porslin. I schakt 111 framkom dessutom tre anläggningar i form av ett sotigt lerlager med fynd av bl a en stor mängd spik, hästskosöm, glas, slagg (KL1) samt två störhål (Kl2-3). Anläggningarna bedöms som recenta och en del av de aktiviteter som skett inom Mörtlösa Västergård. Enligt den ekonomiska kartan från 1947 ligger schakten på gårdsplanen mellan husen (fig 4). I norra delen av undersökningsområdet, inom den enda ytan som fanns att tillgå för markingrepp, placerades två schakt (S112 och 113; fig 3 och bilaga 1). Anledningen var närheten till uppgiften om ett borttaget flatmarksgravfält (Linköping 131:1). I schakten framkom bl a sprängsten, grus och sand. Inget av antikvariskt intresse framkom i schakten. 9

( ± ( ( Linköping 131:1 113 112 Linköping 396:1 114 Bodar 11 108 107 109 110 Linköping 457 104 105 106 101 0 10 20 40 Meter 102 103 ( Schakt Anläggningar Linköping 467 Bodar Parkeringsplats Lämning i FMIS Exploateringsområde Figur 3. Förundersökningsschakt och undersökta anläggningar inom Linköping 457:1. Skala 1:1 000. 10

± ( ( ( Linköping 131:1 113 112 Linköping 396:1 114 1 2 (( 11 3 108 107 109 110 Linköping 457 104 105 106 101 102 103 ( Störhål Kulturlager Schakt 0 10 20 40 Meter ( Lämning i FMIS Exploateringsområde Figur 4. Schakt och anläggningar markerade på Ekonomiska kartan från 1947. Skala 1:1 000. 11

Slutsats Marken inom undersökningsområdet är till stor del påverkad av senare tiders verksamheter på platsen, bl a av avfallsdeponi från Tekniska verken. En fortsättning på de tidigare påträffade boplatslämningarna inom Linköping 457 kunde inte påvisas i förundersökningsschakten. Ett recent fyndmaterial från Mörtlösa Västergård framkom i några av schakten inom gårdstomten. Med tanke på gårdens sena etablering bedöms inte dessa lämningar utgöra fast fornlämning. Vidare antikvariska åtgärder beslutas av Länsstyrelsen i Östergötland. Referenser Litteratur Börjesson, A. 2007. En boplats från romersk järnålder vid Gärstadverken. Arkeologisk för- och slutundersökning. Rystad socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands Länsmuseum, Rapport 2007:7. Hörfors, O. 1993. Rapport Gärstadverken. Stadsäga 2912, Fd Mörlösa Västergård, Fornlämningarna Raä 37, Rystad socken och Raä 131. 132, 133 och 297 Linköping, S:t Lars socken, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk utredning och förundersökning, maj och oktober 1992. Östergötland länsmuseum. Lundberg, A. 2010. Gärstadverken från gravfält till avfallsanläggning. RAÄ 37 och 133, Kallerstad 1:62, Gärstadverken, Rystad och S:t Lars socknar, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2010:87. Nilsson, C. 1980. Gravfält, äldre järnålder och boplatsrester, stenålder, fornlämning 132, Mörtlösa Västergård, S:t Lars socken, Linköpings stad, Östergötland. Rapport. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet, Undersökningsverksamheten 1980:4. Stockholm. Arkiv ATA, Dnr 1328/80. Dokumentationshandlingar arkeologisk undersökning 1980-81 av RAÄ 132 och 133 i Linköpings socken samt RAÄ 37 i Rystad socken. Kartor LMS 05-lin-9 Mörtlösa nr 1-7, S:t Lars sn, Ö östergötlands län. A arealavmätning, 1692. LMS D90-32:1 Ö LMS 05-lin-239 Ö RAK J133-8f5i65 RAK J112-45-3 Mörtlösa nr 1-7, S:t Lars sn, östergötlands län. Storskifte, 1776. Mörtlösa nr 1-7, S:t Lars sn, östergötlands län. Laga skifte, 1853. Tannefors, Östergötlands län. Ekonomiska kartan, 1947. Linköping, Östergötlands län. Häradsekonomiska kartan, 1868-77. LMS=Lantmäteristyrelsens arkiv RAK= Rikets allmänna kartverks arkiv 12

Tekniska uppgifter Arkeologikonsults projektnr: 2627 Länsstyrelsens diarienummer: 431-2346-12 Uppdragsgivare: Linköpings kommun Socken: Kommun: Län: Linköping Linköping östergötland Typ av undersökning: arkeologisk förundersökning Undersökningstid, fält: 27 30 augusti 2012 Koordinatsystem : rt 90 2,5 gon V Höjdsystem: rh 2000 Projektledare: Fältarbete: Kvalitetsgranskning: Layout: Linda Lindwall anna Lagerstedt, Linda Lindwall åsa Berger medea Nyström Huuva Fynd inga fynd tillvaratogs 13

Bilaga 1. Schaktbeskrivning Schakt Schaktdjup Lagerbeskrivningar Kommentar 101 0,55-0,6 m (1) Grästorv, ca 0,05 m. (2) Lera ca 0,05 m. (3) Sand med sten (ca 0,05-0,2 m stora) och stora mängder tegel samt inslag av kol och obränt trä, ca 0,3 m. (4) Steril lera. 102 0,55-0,8 m (1) Grästorv, ca 0,05 m. (2) Lera med inslag av tegel, ca 0,05 m. (3) Grus, ca 0,2 m med inslag av tegel. (4) Steril lera. 103 0,7 m (1) Grästorv, ca 0,05 m. (2) Lera, ca 0,7 m med inslag av småsten och tegel. Innehöll plastflaska från 2004. (3) I NÖ hörnet framkom grus under (2). (4) Steril lera. 104 0,85 m (1) Grästorv, ca 0,1 m. (2) Sandblandat grus med fynd av tegel och recenta metallföremål. Påfört lager, ca 0,02-0,35 m. (3) Siltigt kol och sotlager med sten (0,05-0,1 m stora). Fynd av tegel och plast. Påfört lager, ca 0,5-0,6 m. I botten gräsrester. (4) Steril lera. 105 1,1 m (1) Grästorv, ca 0,05-0,1 m. (2). Beige lera med inslag av tegel, ca 0,4-0,5 m. (3). Siltigt kol och sotlager (samma som i schakt 104) med fynd av recenta metallföremål, ca 0,6-0,7 m. (4). Steril lera. 106 0,6-0,7 m (1) Grästorv, ca 0,05 m. (2) Lera med inslag av tegel och obränt trä, ca 0,25 m. (3). Grus blandat med sand och lera, inslag av tegel, ca 0,2 m. (4) Steril lera. 107 0,35 m (1) Grästorv, ca 0,05 m. (2) Grus blandat med sand (gårdsplan), ca 0,1 m. (3) Sand med inslag av småsten, 0,2 m. 108 0,6-0,9 m (1) Grus blandat med sand(gårdsplan), ca 0,2 m. (2) Sand med inslag av småsten. Påfört lager, ca 0,1 m (3) Sandblandat grus, ca 0,1 m. (4) I östra delen av schaktet sandig lera samt sten (0,3-1 m stora) samt ett lite större stenblock med borrhål, ca 1,3 m. Tegel, plast och recenta metallföremål i lagret. (5). Steril sand i väster och lera i öster. 109 0,77 m (1) Sandblandad grus, ca 0,25 m. (2) Påförd sand med inslag av småsten, plast, frigolit mm. (3) I norra delen grus och sprängsten, ca 0,2 m. (4). Steril sand i norr, Berg i dagen i söder. 110 1,1 m (1) Sandblandat grus, ca 0,15 m. (2) Sand med inslag av småsten. Påfört lager, ca 0,4 m. (3) Sprängsten och sand med inslag av platst och tändhattar. 111 0,5-0,6 m (1) Grus med järnföremål, läder mm, ca 0,1 m. (2) Sand med inslag av grus, tegel och järnspik, ca 0,15 m. (3) Grusig lera med inslag av tegel. (4) KL 1-3. (5) Steril lera. 112 0,5-0,6 m (1) Sandigt grus med inslag av recenta metallföremål, ca 0,2 m. (2) Sand och sprängsten, ca 0,2 m. (3) Steril lera. 113 0,6 m (1) Sandblandat grus, ca 0,2 m. (2) Sprängsten blandat med sand, ca 0,3 m. (3) Steril lera. 114 0,6 m (1) Sandblandat grus, ca 0,2 m. (2) Sand med inslag av sten (0,05-0,25 m), ca 0,1-0,2 m. (3) Sotlager med enstaka inslag av tegelbitar och fajans, ca 0,05-0,1 m. (4) Lera med inslag av småsten, tegel, porslin, ca 0,1-0,2 m. (5) steril lera. Centralt genom schaktet är ett stråk med grus, ca 0,2 m, under sandlagret. I Västra änden av schaktet är nedgrävning för V/A. På grund av tvärgående kabelschakt i östra änden av schaktet grävdes schaktet ej i botten. Urgrävt i östra änden Grävdes ej till steril då marken bedömdes vara urgrävd och ursprungliga markytan ej bevarad. Kl 1. Sotigt lerlager med fynd av järnföremål (spik, hästskosöm, glas, slagg mm), ca 0,1 m. KL 2 och 3. Störhål med bevaradt trä. 14

15

Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2595