Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect of removal of tree stumps and logging residues as compared to atmospheric deposition. Forest tecology and Management t(212) (212), http://dx.doi.org/1.116/j.foreco.212.6.22
Två typer av försurning Biologisk försurning orsakas av att träden tar upp ett överskott av katjoner och avger vätejoner till marken Antropogen försurning orsakas av deposition av starka syror (H 2 SO 4, HNO 3 ), främst pga. förbränning av fossila bränslen
Skörd av stubbar och grot kan förväntas öka i framtiden I Sverige 197 21: Biobränslen 23% Olja 47% År 22 ska andelen förnybar energi vara 49% (Sverige) resp. 2% (EU) Dtt Detta kan ge ökad biologisk i försurning
Frågeställningar: Hur stor är den försurande effekten av skörd av stamved, grot och stubbar, jämfört med effekten av sur deposition? Hur kommer den biologiska i försurningen i Sverige att utvecklas i framtiden? Huvudsakliga källor: Claesson, S., 28. Skogliga konsekvensanalyser 28 SKA VB 8. Rapport 25. Skogsstyrelsen, Jönköping. SLU, 212. Riksskogstaxeringen (RT). http://www.slu.se/riksskogstaxeringen / k
Beräkning av biologisk respektive antropogen försurning för tre regioner i Sverige Biologisk försurning: Tall, gran, björk Stamved, grot, stubbar
Biologisk försurning: Tre nivåer på grot och stubbskörd: L1 L2 L3 Alla stubbar och all grot skördas En del områden undantas från skörd och där man skördar, lämnar man 2% Ytterligare en del områden undantas från skörd och där man skördar, lämnar man 4% För björk skördas inga stubbar i L2 och L3 Källa: SKA VB 8
Avverkad biomassa respektive areal vid de olikanivåerna L1, L2, L3 (hela Sverige) 4 Avverkad biomassa Avverkad areal kha/år 35 Mton TS/år 3 25 Grot 2 15 1 5 7 Stamved Stamved 6 Stubbar och grot Stubbar L1 L2 L3 Avverkning + gallring 5 4 3 2 1 L1 L2 L3 Källa: SKA VB 8
Beräkningar av biologisk försurning per ha Biologisk försurning definieras som trädens nettoupptag av katjoner: (K + + Ca 2+ + Mg 2+ + Na + ) (H 4 2 2 PO + SO 4 + Cl ) (Kväve tas inte med eftersom det tas upp som ~5% nitrat (NO 3 ) och ~5% ammonium (NH 4+ ))
Beräkningar av biologisk försurning per ha Avverkning i fyra regioner N Norrland S Norrland Svealand Götaland år 21 219 (SKA VB 8) Fördelning av avverkningen på varje län (mha RT) Biomassa stamved biomassa stubbar och grot Biomassa skördad stamved stubbar bark grenar barr för tall, gran, björk för varje län Skördade mängder katjoner (Ca, Mg, K, N) Na) Skördad d grenar och anjoner biomassa/ha (P, S, Cl) per ha
Beräkningar av biologisk försurning per ha Skördade mängder katjoner (Ca, Mg, K, Na) och anjoner (P, S, Cl) per ha Biologisk försurning (katjoner anjoner)/ha: skörd av stamved, stubbar och grot nivåerna L1, L2 och L3 tall, gran respektive björk varje län Sammanföring av data g till de tre regionerna sydväst, sydost och norr
Beräkningar av biologisk försurning per ha Biologisk försurning beräknas för perioden 21 219 (uppskattad skörd av stamved, grot och stubbar finns i SKA VB 8) för perioderna 22 229, 229 26 269 269 och 21 219 (uppskattad skörd av stamved finns i SKA VB 8)
Antropogen försurning: Beräkningar baserat på de fyra IM områdena Referenser: Köhler, S.J., Zetterberg, T., Futter, M.N., Föls ter, J., Löfgren, S., 211. Assessment of uncertainty in long term mass balances for acidification assessments: a MAGIC model exercise. Ambio 4, 891 95. Löfgren, S., Aastrup, M., Bringmark, L., Hult berg, H., Lewin Pihlblad, L., Lundin, L., Karlsson, G.P., Thunholm, B., 211. Recovery of soil water, groundwater, and streamwater from acidification at the Swedish integrated monitoring i catchments. Ambio 4, 836 856.
Beräkningar av antropogen försurning För IM områdena finns depositionsdata 1996 29 Antropogen försurning beräknas baserat på depositionens syraneutraliserande förmåga (ANC) ANC = (Ca 2+ + Mg 2+ + K + + Na + + NH 4+ ) (SO 2 4 + NO 3 + Cl ) katjoner anjoner Försurning = (SO 2 4 + NO 3 + Cl ) (Ca 2+ + Mg 2+ + K + + Na + + NH 4+ ) anjoner katjoner.
Beräkningar av antropogen försurning För vart och ett av IM områdena fås försurningsintervall Försurningsintervall för regionerna sydväst, sydost och norr fås av kombinationerna Sydväst: Gårdsjön Aneboda Sydost: Kindla Aneboda Norr: Gammtratten Kindla
Resultat: Beräknad försurning år 21 219
Uppskattad avverkning år 21 219 S d M /å Stamved, Mton/år Källa: SKA VB 8
4 6 8 Tall Norr 4 6 8 Gran Norr 4 6 8 Björk Norr 2 2 2 22 24 26 28 21 2 2 2 22 24 26 28 21 2 2 2 22 24 26 28 21 6 4 6 4 6 4 8 Björk Sydost 8 Gran Sydost 8 Tall Sydost 2 4 6 8 2 4 6 8 2 4 6 8 4 2 2 22 24 26 28 21 4 2 2 22 24 26 28 21 4 2 2 22 24 26 28 21 6 8 Gran Sydväst 6 6 6 6 8 Tall Sydväst 6 8 Björk Sydväst 2 4 6 2 4 6 2 4 6 6 4 2 2 22 24 26 28 21 6 4 2 2 22 24 26 28 21 6 4 2 2 22 24 26 28 21
8 Tall Norr 8 Gran Norr 8 Björk Norr 6 6 6 4 4 4 2 2 2 28 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 21 2 2 2 4 4 4 6 6 Tall Sydost 8 8 Gran Sydost 6 Björk Sydost 8 6 6 6 4 4 4 2 2 2 28 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 21 2 2 2 4 4 4 6 6 6 8 Tall Sydväst Gran Sydväst 8 8 Björk Sydväst 6 6 6 4 4 4 2 2 2 28 2 22 24 26 28 21 2 2 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 21 2 4 4 4 6 6 6
8 Tall Norr 8 Gran Norr 8 Björk Norr 6 6 6 4 4 4 2 2 2 28 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 21 2 2 2 4 4 4 6 6 Tall Sydost 8 8 Gran Sydost 6 Björk Sydost 8 6 6 6 4 4 4 2 2 2 28 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 21 2 2 2 4 4 4 6 6 6 8 Tall Sydväst Gran Sydväst 8 8 Björk Sydväst 6 6 6 4 4 4 2 2 2 28 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 21 2 2 2 22 24 26 28 21 2 4 4 4 6 6 6
8 4 2 2 4 6 8 6 4 Biologisk försurning 21 219 (ekv/ha och år) i SV Sverige 8 Gran (stamved) Tall (stamved) 6 6 6 Tall (stamved) 2 22 24 26 28 21 Tall (grot) 4 2 2 4 6 6 4 2 22 24 26 28 21 8 Gran (grot) 8 4 2 2 4 6 8 6 4 2 Björk (stamved) 22 24 26 28 Björk (grot) 21 2 2 2 2 2 22 24 26 28 21 2 2 22 24 26 28 21 2 2 22 24 26 28 21 4 4 4 6 8 Tall (stubbar) 6 4 2 6 8 Gran (stubbar) 6 4 2 6 8 Björk (stubbar) 6 4 2 2 2 22 24 26 28 21 2 2 22 24 26 28 21 2 2 22 24 26 28 21 4 4 4 6 6 6
Försurning relaterat till värmevärde Syra input till marken (ekv H + ) per producerad MWh Stubbar Grot Stubbar + grot Tall 12 39 23 Gran 18 66 37 Björk 27 51 37
Gran stamved grot stubbar Biologisk försurning sammanfattning Biologisk i försurning per ha jämförelse mellan trädslag, träddelar, regioner Björk stamved grot stubbar Tall stamved grot stubbar I nivå L1 är grot>stamved för tall och gran SYDVÄST Gran stamved grot stubbar Björk stamved grot stubbar SYDOST Tall stamved grot stubbar Gran stamved grot stubbar Björk stamved grot stubbar NORR Biologisk försurning per MWh grot>stubbar Tall stamved grot stubbar
Biologisk försurning jämförelse med sur deposition Biologisk försurning per areaenhet vid uttag av stamved + grot + stubbar: Gran Björk Tall Sur deposition 1996 29
Biologisk försurning framtidsutsikter Sur deposition Biologisk försurning pga. Ökad tillväxt i skogen Större andel gran och björk, mindre andel tall Ökad skörd av grot och stubbar Biologisk försurning blir den primära orsaken till fortsatt försurning av skogsmarken Av total biologisk försurning kommer stubbskörd att svara för 13 24% grot skörd att svara för 27 45%