Norrköping Klockartorpet Kompletterande riskbedömning baserad på befintlig riskanalys från 2012 för detaljplan för del av Klockaretorpet 1:1 med närområde Stockholm 2017-09-26
Kompletterande riskbedömning baserad på befintlig riskanalys från 2012 för detaljplan för del av Klockaretorpet 1:1 med närområde Datum 2017-09-26 Uppdragsnummer 1320028699 Utgåva/Status Slutlig Per Stein Ann Martens Uppdragsledare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Unr 1320028699 Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Avgränsningar... 4 1.3 Definitioner... 5 2. Området... 6 3. Riskhantering... 7 3.1 Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen... 7 3.2 Riskbegreppet... 8 3.3 Riskutredningsprocessen... 9 3.4 Individrisk... 10 3.5 Samhällsrisk... 10 3.6 Riskvärdering... 10 3.7 Acceptanskriterier... 10 3.7.1 Kriterier för individrisk... 11 3.7.2 Kriterier för samhällsrisk... 12 3.8 Kriterier i jämförelse med kriterier i riskanalys utförd 2012 för Klockartorpet... 13 4. Trafikering... 13 5. Planerad bebyggelse... 14 6. Bedömningar/slutsatser och behov av riskreducerande åtgärder... 16 7. Osäkerheter... 20 8. Slutsatser... 20 9. Referenser... 21 Sida 3 av 20
1. Inledning Norrköping har beställt komplettering och förtydligande gällande riskbedömning för Klockartorpet avseende transporter av farligt gods. Arbetet har utförts som komplettering och förtydligande med utgångpunkt från befintlig riskanalys utförd av WSP 2012, se referens [4]. Beställare och kontaktperson hos Norrköpings Kommun har varit Malin Cuclair. Rambölls uppdragsledare och handläggare har varit Per Stein. Granskare har varit Ann Martens, Ramböll. 1.1 Syfte Syftet med uppdraget har varit att komplettera med förtydligande kring följande frågor: 1. Att vid behov utföra uppdatering av slutsatser/bedömning i rapport 2012 ifall lagstiftning och kommunala riktlinjer och trafikdata och det bedöms finnas ändringar i gällande regelverk som påverkar resultatet i riskanalysen utförd 2012. 2. Förtydligande i resonemanget om hur riskbilden och tillämpliga riktlinjer påverkar förutsättningarna för föreslagen exploatering, i synnerhet gällande möjlighet till användning av vattenreservoaren för skolavslutning och viskvällar under sommarsäsongen, d.v.s. som arena och personintensiv samlingsplats på kort avstånd från transportleden för farligt gods. 3. Precisering av rekommendationer för rimliga skyddsåtgärder för nuvarande användning. 4. Rekommendationer för alternativ, lämplig användning som inte kräver skyddsåtgärd utöver att bibehålla det befintliga skyddsområdet. 1.2 Avgränsningar Skyddsobjekt är tredje man som vistas inom planområdet. Trafiksäkerhetsfrågor ingår inte i riskanalysen. I denna riskanalys beaktas endast risker som är kopplade till farligt godstransporterna på länsväg 273 eftersom det enligt uppgift inte planeras för någon verksamhet som hanterar brandfarlig vara eller farliga kemikalier i området. Sida 4 av 20
1.3 Definitioner I denna riskutredning har följande begrepp betydelse enligt nedan: Risk Risk är en sammanvägning av hur ofta en händelse eller olycka inträffar alternativt hur sannolik den är samt vilka konsekvenser händelsen/olyckan får uttryckt i antal omkomna personer. Riskkälla Verksamhet, process eller aktivitet som kan påföra personer, miljön eller omgivningarna en risk för skada, exempelvis personskada. Exempel på riskkällor är lagringskärl, lossningsplats eller transport med farligt gods. Konsekvensavstånd Det avstånd på vilket en riskkälla kan påverka sin omgivning med konsekvens. Riskidentifiering Systematisk kartläggning av verksamheter och aktiviteter, t ex transport av farligt gods, som kan innebära risk. Riskbedömning bedöma eller uppskatta hur omfattande en risk är. Oftast genom att skatta frekvens/sannolikhet och konsekvens kvalitativt eller genom att beräkna detta kvantitativt. Individrisk Vid kvantitativ riskbedömning kan individrisken beräknas. Individrisk är frekvens för att en person som vistas på exakt samma geografiska plats omkommer till följd av en risk orsakad av en eller flera olyckor. Samhällsrisk Vid kvantitativ riskbedömning kan samhällsrisken beräknas. Samhällsrisk beräknas genom att redovisa frekvensen för att ett antal personer omkommer vid ett eller flera identifierade olycksscenarier. Samhällsrisk används för att ange hur personer i området exponeras av en eller flera riskkällor. Riskvärdering Jämförelse mellan beräknade risker (konsekvenser och sannolikhet) med lämpliga kriterier för vad som kan anses vara en tolerabel risknivå. Denna riskvärdering ligger till grund för beslut om risker kan accepteras, om riskreducerande åtgärder behöver vidtas eller om riskerna inte kan accepteras. Riskreducerande åtgärder Åtgärder som vidtas för att mildra konsekvensen av en risk alternativt reducera frekvensen för att risken ska inträffa. Sida 5 av 20
2. Området Området ligger utmed E22 i sydvästra delarna av Norrköping. Utredningsområde Figur 1. Figuren visar utredningsområdet inom utvecklingsområdet Sandtorp i Norrköping.. Sida 6 av 20
3. Riskhantering 3.1 Riskhantering i samhällsbyggnadsprocessen Länsstyrelserna har i egenskap av tillsynsmyndighet ofta framtagna riktlinjer för rekommenderade säkerhetsavstånd. 2006 gav Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tillsammans ut ett informationshäfte med grundläggande förhållningssätt till säkerhetsavstånd mellan transporter av farligt gods och olika typer av verksamheter, se referens [1] Figur 2. Zoner med bebyggelse rekommenderade av Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län Länsstyrelserna anser att det i princip, oberoende av den aktuella risknivån och andra säkerhetsåtgärder bör finnas ett säkerhetsavstånd på 40 m mellan vägar med transporter av farligt gods och kvartersmark i zon B eller C. Länsstyrelsen i Stockholms Län har utarbetat zoner med skyddsavstånd som rekommendation till bebyggelse i närhet av väg enligt figur nedan, se referens [2]. Se rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Sida 7 av 20
Figur 3. Rekommenderade avstånd mellan vägtransportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning enligt dokument från Länsstyrelsen Stockholms Län, se referens [2]. 3.2 Riskbegreppet För att på ett meningsfullt och adekvat sätt hantera risker och riskreducerande åtgärder i samhällsplanering görs i riskbegreppet en sammanvägning av sannolikhet och konsekvenser för identifierade händelser och olyckor i aktuellt fall. Sida 8 av 20
3.3 Riskutredningsprocessen Riskutredningsprocessen är en systematisk, upprepande process med syfte att säkerställa att risknivån för undersökt objekt är acceptabel. Figur 4. Riskutredningsprocessen. Sida 9 av 20
3.4 Individrisk Med individrisk menas sannolikheten att en viss individ omkommer under ett år. Individrisker beräknas normalt under antagandet att en individ är kontinuerligt närvarande på en given plats, det vill säga platsspecifik risk. Individriskmåttet har visat sig vara ett bra mått på åtgärdsbehovet i närheten av transportleden. Individriskkriterier bör tillämpas på risker för verkliga individer som i verkligheten inte är kontinuerligt närvarande. 3.5 Samhällsrisk Samhällsrisk är ett mått för hur stor risk en riskkälla, t.ex. transportled för farligt gods, utsätter en grupp människor för. Samhällsriskrisk är risken att ett antal människor omkommer vid en viss olycka någonstans i samhället under ett år. Begreppet samhällsrisk är tillämpligt på alla som vistas i området såsom boende, arbetande, trafikanter etc. 3.6 Riskvärdering Utgångspunkt för värdering av risker är följande, se referens [5]: Rimlighetsprincipen - Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nyttan i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer - Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga och tillgängliga beredskapsresurser än i form av katastrofer. 3.7 Acceptanskriterier Det finns i Sverige inga nationella kriterier för vad som ska betraktas som acceptabel risk. De kriterier som vanligtvis används för samhällsrisk är framtagna av Det Norske Veritas (DNV) åt dåvarande Räddningsverket [5]. Sida 10 av 20
3.7.1 Kriterier för individrisk Följande kriterier används för individrisk: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 1*10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 1*10-7 per år. Risk för olycka på grund av naturhändelse i Norden är 1*10-6 per år. Gul ALARP Tolerabel risk Figur 5. Visualisering av acceptanskriterier för individrisk Bilden illustrerar acceptanskriterier/tolerabel risknivå för tredje man som vistas i området med farligt gods-transporter som riskkälla. Sida 11 av 20
3.7.2 Kriterier för samhällsrisk Samhällsrisken åskådliggörs och värderas med hjälp av F/N-diagram (Frequency/Number of fatalities): Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan accepteras: F=10-4 per år för N=1 med lutning -1 Övre gräns för område där risker kan anses som små: F=10-6 för N=1 med lutning -1 Se graf inritad i F/N-diagram nedan. Figur 6. F/N-diagram som visar DNV:s förslag på kriterier för samhällsrisk för tredje man. Området mellan uppsatta kriterier kallas för ALARP, As Low As Reasonably Practicable, och betyder att om risken med rimliga medel kan minskas så ska åtgärder vidtas. Risken i ALARP-området är tolerabel om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Sida 12 av 20
3.8 Kriterier i jämförelse med kriterier i riskanalys utförd 2012 för Klockartorpet Dessa kriterier för individrisk och samhällrisk är samma som använt i riskanalysen 2012, se referens [4]. Det vill säga ingen förändring i gällande regelverk har skett. Kommunala riktlinjer finns enligt referens [7]. Dessa har heller inte ändrats sedan riskanalysen utfördes 2012. 4. Trafikering I riskanalysrapporten från 2012 finns prognos för trafikflöde, se referens [4]. Inget årtal har funnits för prognosen som används i rapporten. I preliminär utredning utförd i juni 2017 enligt referens [7] ökar trafiken ytterligare till 2040 Använd prognos i riskanalysrapport 2012 E22 Linköpingsvägen E22 Söderleden - Total trafikmängd 31400 26800 - Tung trafik 2800 (8,2 %) 2950 (11 %) Prognos för 2040 enligt Trafikutredning utförd i juni 2017 [7] - Total trafikmängd 40000 44000 - Tung trafik 3200 (8 %) 3500 (8 %) Totalt sett bedöms dessa förändrade trafikeringssiffor inte medföra att förhållandena förvärras väsentligt ur ett riskperspektiv. Det har i riskanalysen utförd 2012 gjorts en känslighetsanalys med fördubblad mängd tung trafik som bedöms täcka in en sådan trafikökning. Känslighetsanalysen i riskanalys utförd 2012 för fördubblad mängd tung trafik vilket i analysen också innebär fördubblad mängd farligt gods indikerar att individrisken är låg och acceptabel utan behov av riskreducerande åtgärder ned till 40 m från E22. Sida 13 av 20
5. Planerad bebyggelse Sedan riskanalys utfördes 2012 har detaljplanen för området ändrats något. Enligt den nya plankartan föreslås mera omfattning på kontor och flerfamiljshus längs Linköpingsvägen. 90 m 70 m 60 m Figur 7. Plankarta över området Minsta avstånd till flerfamiljshusen/kontorshusen från Linköpingsvägen är 70 m och genomsnittligt mått mellan flerfamiljshusen/kontorshusen från Linköpingsvägen är 90 m. Sida 14 av 20
Kryssad mark Borgs Vattenreservoar 3-plans flerfamiljshus Kryssad mark Figur 8. Plankarta med inskrivna förtydliganden av bebyggelse som planen föreslår/tillåter närmast E22 vilket prövas i denna riskutredning Sida 15 av 20
6. Bedömningar/slutsatser och behov av riskreducerande åtgärder Samhällsrisken ligger i ALARP-området för all typ av bebyggelse vilket betyder att rimliga och kostnadseffektiva riskreducerande åtgärder behöver införas för bebyggelsen i området. Område i plankarta för 3-våningar bostäder eller kontor (se figur 8) Minsta avstånd mellan flerfamiljshusen/kontorshus och Linköpingsvägen bedöms på övergripande plan vara acceptabelt med införande av rimliga och kostnadseffektiva riskreducerande åtgärder enligt följande: 1. Tillgång till utrymningsväg från byggnaderna som mynnar i riktning bort från Linköpingsvägen. Rekommenderas i område upp till 150 m från Linköpingsvägen, d.v.s. norr om röda linjen i figur 8. 2. Placering av friskluftintag på sidan av husen som ligger i riktning bort från Linköpingsvägen. Rekommenderas i område upp till 150 m från Linköpingsvägen, d.v.s. norr om röda linjen i figur 8. 3. Säkerställande av förstärkt stomme och fasad för husen närmast Linköpingsvägen 4. Insats- och evakueringsplan. Rekommenderas i område upp till 150 m från Linköpingsvägen, d.v.s. norr om röda linjen i figur 8. 5. Säkerställande att sluttning upp mot cykelbanan söder om Linköpingsvägen bibehålls. Sluttningen hindrar att brandfarlig vätska i händelse av tankbilsolycka rinner mot byggnaderna i planområdet. 6. Vägräcke eller annat skydd mot avkörning lång från vägkant där sluttningen upp från Linköpingsvägen inte bedöms vara tillräckligt för att hindra en lastbil från att köra av vägen och komma närmare bebyggelsen. 7. Om persontätheten i nytt bostadsområde längs Linköpingsvägen skulle överstiga 5000 personer/km 2 rekommenderas införande av Begränsning av fönsterarea enligt nedan. Åtgärderna 1, 2 och 4 gäller för område inom markerat avstånd 150 m från Linköpingsvägen som är markerat i figur 8 där det bl.a. avses att byggas 3-våningars bostäder eller kontor. Dessa riskreducerande åtgärder behöver även vidtas för ombyggnad av kontor i området som byggs om för bostadsändamål. Riskreducerande åtgärder 1-6 bedöms vara rimliga och kostnadseffektiva att införa och bedöms därför inte utgöra något hinder för byggnation. Sida 16 av 20
Figur 9. Bilden åskådliggör att marken från planområdet sluttar nedåt Linköpingsvägen. Denna lutning måste behållas i syfte att utgöra skydd mot att brandfarlig vätska vid olycka ska kunna rinna mot planområdet. I annat fall behövs dike för att stoppa brandfarlig vätska att rinna mot bebyggelsen. Gällande åtgärden begränsning av fönsterarea som det redogörs för i referens [4] kapitel 6.2 - Åtgärden innebär att fönsterarean, inklusive så kallad öppningskomplettering (dörr, port, glasparti) i en fasad begränsas. Färre öppningar innebär att fasadens svagaste konstruktionsdel minskas, och vid explosioner minskas exponering för tryckvåg och splitter med färre öppningar. Även giftigt inläckage i byggnader förväntas vara mindre. Det rekommenderas att fasad parallell med Linköpingsvägen utförs utan fönster. Om denna åtgärd bedöms som rimlig och kostnadseffektiv behöver bedömas i kommande projektering om persontätheten är uppemot 5000 personer/km 2. Åtgärden bedöms vara nödvändig och kompletterande riskanalyser behöver utföras vid byggnation i sådan omfattning att persontätheten överstiger 5000 personer/km 2. Kryssad mark närmast Linköpingsvägen och Söderleden I de kryssmarkerade områdena närmast Linköpingsvägen och Söderleden rekommenderas att det inte utförs altaner, uteplatser, balkonger eller burspråk som beskrivs i plankartan. Sida 17 av 20
Villabebyggelse eller radhus/kedjehus mot Söderleden Minsta avstånd från villabebyggelse och radhus/kedjehus mot Söderleden är 60 m vilket bedöms vara acceptabelt. Området ligger högt relativ Söderleden vilket gör att brandfarlig vätska i händelse av olycka inte kan rinna i riktning mot husen och nivåskillnaden utgör även visst skydd vid en explosion i farligt gods på Söderleden. Den riskreducerande åtgärd som rekommenderas för husen är att friskluftintag placeras på sidan av husen som ligger i riktning bort från Söderleden. Figur 10. Borgs vattenreservoar som ibland används för musiksammankomster. Borgs Vattenreservoar Gällande möjligheten att i planen fastställa att Borgs vattenreservoar ska kunna användas som samlingsplats för viskvällar och avråds från detta. I meddelande från räddningstjänsten avrådes kommunen 2017-06-02 från att planlägga området för vattenreservoaren så att det uppmuntrar till stadigvarande vistelse för stora grupper av människor. Räddningstjänsten bedömer som WSP i rapport 2012 att samlingsplats i Borgs vattenreservoar inte kan anses vara förenligt med kommunens vision i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Sida 18 av 20
Nuvarande bebyggelse 2017 För befintliga villor i Nordenområdet respektive befintliga kontorslokaler i nuvarande utförande närmast Linköpingsvägen och Söderleden bedöms det inte behöva införas några riskreducerande åtgärder. Alternativ bebyggelse istället för flerfamiljshus/kontor i 3 våningar längs Linköpingsvägen. Om villor och radhus/kedjehus väljs istället för flerfamiljshus i 3 våningar bedöms att omfattningen av riskreducerande åtgärder blir mindre. För minsta avståndet 70 m till Linköpingsvägen och 90 m som normalavstånd till Linköpingsvägen bedöms de riskreducerande åtgärderna 2, 5 och 6 från listan i inledningen av kapitel 6 behövas. D.v.s. för villor och radhus/kedjehus behövas friskluftintag på husen som ligger i riktning bort från Linköpingsvägen. Det behöver säkerställa att det finns dike eller sluttning som gör att brandfarlig vätska inte kan rinna mot byggnaderna samt skydd i form av vägräcke som göra att avåkning inte kan göra att olycka med farligt gods inträffar närmare bebyggelsen. Sida 19 av 20
7. Osäkerheter Riskanalysen utförd av WSP 2012 som slutsatserna skall baseras på bedöms hålla en god kvalitet och bedöms också täcka in oförutsedda variationer genom att känslighetsanalyser är utförda. Vid förändringar i planen som i detta fall inte var kända vid utförandet i riskanalysen kan de förändringarna med utförda bedömningar baserat på riskanalysen 2012 täckas in genom att riskanalyser normalt utförs så att de ligger på säkra sidan genom att konservativa antaganden görs. Det som inte täcks in av konservativa bedömningar fångas upp i känslighetsanalyser i den utförda riskanalysen 2012. Mindre variationer i antaganden bedöms vara acceptabla med samma slutsatser enligt kapitel 6 så länge risknivåerna ligger i ALARP-områdets nedre del eller mellersta del. I riskanalysen utförd för Klockartorpet 2012 ligger individrisknivåerna för aktuella byggnadsavstånd till bostäder och kontor under ALARP-området och bedöms därmed låga och acceptabla. Samhällsrisken ligger i ALARP-området med maximala risknivåer i ALARP-områdets mellersta del vilket innebär att det fortfarande finns en marginal upp till risknivåer där riskerna är oacceptabla. 8. Slutsatser Rapporten belyser frågeställningarna som det önskats kompletteringar till av Norrköpings Kommun. Slutsatserna är följande. - Inga nya regelverk som helt ändrar slutsatser/bedömningar har tillkommit sedan riskanalysrapport utfördes 2012, referens [4]. - Området för Borgs Vattenreservoar avråds från att planläggas som samlingsplats för stora grupper av personer i enlighet med utlåtande från Räddningstjänsten. - Se bedömningar/slutsatser och riskreducerande åtgärder 1-6 i kapitel 6 - Lämplig användning som kräver mindre omfattning riskreducerande åtgärder är att istället för 3 våningars flerbostadshus bygga villor eller radhus/kedjehus. Se vidare kapitel 6 gällande rekommenderade riskreducerande åtgärder i det fallet. Sida 20 av 20
9. Referenser [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006 [2] Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Länsstyrelsen Stockholms Län, 2016:4 [3] Transportsystemet i samhällsplaneringen, Trafikverket Oktober 2013 [4] Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods på E22 Kneippen Syd (etapp 2), Norrköping, WSP 2012-10-05 [5] Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 [6] Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003 [7] Trafik- och parkeringsutredning. Utkast. Juni 2017. [8] Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun, Diarienummer KS-1006/2007 Sida 21 av 20