Matris BILAGA 1 Sannolikhet Kriterier S1 = liten Händelsen är okänd i branschen Enl. en fackmässig bedömning kan händelsen inte uteslutas S2= medelstor Branschen känner till att händelsen inträffat de senaste fem åren En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste fem åren S3= stor Det är känt i branschen att händelsen inträffar årligen Händelsen har inträffat varit nära att inträffa inom föreslaget vattenskyddsområdet En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste 1-10 åren S4= mycket stor Händelsen förekommer nu och då i området En fackmässig bedömning visar att händelsen har en mycket stor sannolikhet Konsekvens K1 = liten Kriterier Obetydlig påverkan. Inga anmärkningar enl. dricksvattenföreskrifter K2= medelstor Vattenresursen påverkas av förhöjda föroreningshalter. Halterna förväntas dock underskrida gränsvärden alt. rening är möjligt K3= stor Långvarig förorening av grundvattenresursen < 1 år K4= mycket stor Långvarig/permanent förorening av grundvattenresursen >1 år Konsekvens Sannolikhet K1 K2 K3 K4 S4 S3 S2 S1 riskhantering/föreb yggande åtgärder riskhantering/föreb yggande åtgärder riskhantering/föreb yggande åtgärder riskhantering/föreb yggande åtgärder Aktiv riskhantering/ åtgärder ska övervägas Aktiv riskhantering/ åtgärder ska övervägas riskhantering/förebygg ande åtgärder riskhantering/förebygg ande åtgärder Risken måste reduceras/åtgär der krävs Risken måste reduceras/åtgär der krävs Aktiv riskhantering/ åtgärder ska övervägas Aktiv riskhantering/ åtgärder ska övervägas Akut risk /åtgärder måste utföras omedelbart Risken måste reduceras/åtgär der krävs Risken måste reduceras/åtgär der krävs Aktiv riskhantering/ åtgärder ska övervägas
Enskilda brunnsanläggningar Dricksvatten- energibrunnar, även de som ej längre är i bruk. Mikrobiologisk förorening genom att förorenat ytvatten tränger ner i dåligt konstruerade brunnar att djur faller ner i dåligt skyddade brunnar. Brunnarna är öppna fönster ner i akvifären och mycket känsliga för skadegörelse. Miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet via borrhål. S2 Inom föreslaget skyddsområde finns det ett flertal enskilda brunnar registrerade enligt SGU:s brunnsregister. Utöver enskilda brunnar finns det även ett antal geoenergibrunnar inom området. Antalet grävda nedlagda brunnar är inte känt. Det är därför svårt att bedöma sannolikheten för riskkällan. K3 gul I föreskrifter för ett anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna och att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt och i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. Nya anläggningar för uttag av vatten från berg och jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång och/ kvalitet kräver tillstånd av Ändring av befintlig anläggning brunn kräver tillstånd av Borrade brunnar som inte längre är i bruk ska anmälas till Nya anläggningar för uttag av vatten från berg och jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång och/ kvalitet kräver tillstånd av Borrade brunnar som inte längre är i bruk ska anmälas till Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets. Det bedöms som svårt att helt minska risken genom föreskrift. Upplysning/information om riskkällor bör därför delges verksamhetsutövare och boende inom skyddsområdet. Cisterner Petroleumprodukter och andra kemiska produkter och varor Olycka vid påfyllning läckage från cistern S1 Oljespill och läckage från oljetank är de vanligaste orsakerna till allvarliga föroreningsskador på grundvattentäkter. Dels på grund av att oljeprodukter hanteras i många olika sammanhang och i förhållandevis stora mängder, dels på grund av att de ger märkbar inverkan redan i mycket låga koncentrationer. Det mest sannolika scenariot är att cisterner utan sekundärt skydd läcker. Inom föreslaget skyddsområde finns dock endast en känd cistern, hos kyrkan och denna avses att avvecklas. Sannolikheten för en olycka på grund av cisterner bedöms därför som liten. K3 gul I föreskrifter till ett för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja och att det i ett sådant fall krävs tillstånd. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. : Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor med en sammanlagd volym överstigande 50 liter är förbjudet. Med hantering avses här inte användning i maskiners och fordons egna tankar samt transporter genom skyddszonen. Från förbudet undantas lagring av petroleumprodukters för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja då det i stället krävs tillstånd av Miljöförbundet Blekinge Väst. Hantering av upp till 50 l petroleumprodukt och andra brandfarliga vätskor ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Förvaring utomhus skall ske regnskyddat. Hantering av petroleumprodukter med en sammanlagd volym överstigande 250 liter kräver tillstånd av Med hantering avses här inte användning i maskiners och fordons egna tankar samt transporter genom skyddszonen. Hantering av upp till 250 l petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets. Hantering av stora mängder petroleumprodukter och andra kemiska produkter i närheten av grundvattenmagasinet utgör en betydande risk för vattentäkten. Det är därför mycket olämpligt att hantera volymer över 50 liter utan restriktioner och av den anledningen föreslås förbud av hantering överstigande en sammanlagd volym av 50 liter. Genom krav på tillstånd för lagring av petroleumprodukter ges tillståndsmyndigheten möjlighet att ställa krav på relevanta skyddsåtgärder som exempelvis sekundärt skydd. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor gäller i vattenskyddsområde krav på sekundärt skydd för cisterner lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Undantaget är befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar. Genom krav på tillstånd även för befintliga cisterner minimeras risken ytterligare. ***Riskanalys; för närmare förklaring se separat matris 1(7)
Transformatorstationer Transformatorstationer kan innehålla PCB och upp till 350 l olja. T.ex. blixtnedslag brand kan resultera i läckage av transformatorolja som kan infiltrera i marken. S2 Inom det föreslagna skyddsområdet finns endast en transformator och denna är inlåst med sekundärt skydd. Det bedöms därmed var liten risk för olycka på grund av transformatorer. K2 grön Finns inga allmänna råd gällande transformatorer men se råd för hantering av petroleumprodukter (cisterner). Se föreslagen skyddsföreskrift för hantering av petroleumprodukter (cisterner). En dialog med energibolagen angående skyddsåtgärder inom vattenskyddsområden bör inledas. T.ex. produktval och säkerhetsrutiner kan diskuteras. Bekämpningsmedel inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk, i offentliga miljöer som parker, gångbanor, kyrkogårdar, kring transformatorstationer, längs vägar, vid skadedjursbekämpning m.m. och diffus Olycka vid hantering av bekämpningsmedel kan leda till punkt. Spridning och överdosering kan leda till diffusa. Bekämpningsmedel och dess nedbrytningsprodukter riskerar att nå vattentäkten. S2 Bekämpningsmedel kan användas mer mindre inom alla områden. Olyckor och felaktig hantering kan förekomma. Rester av bekämpningsmedel kan hittas i många vattentäkter i dag. Inom föreslaget skyddsområde finns dock ingen större yrkesmässig användning bekämpningsmedel varför sannolikheten bedöms som medelstor. K3 Gul I föreskrifter för ett föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. Hantering av kemiska bekämpningsmedel utomhus är förbjuden. Från förbudet undantas tillfällig användning av bekämpningsmedel i viltavskräckande syfte. I dessa fall krävs tillstånd från Från förbudet undantas även hastigt påkommen punktsanering mot ohyra och skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa under förutsättning att Miljöförbundet Blekinge Väst snarast underrättas om varje sådan åtgärd. Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av Ickeyrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel utomhus är förbjudet. Från tillståndsplikt undantas hastigt påkommen punktsanering mot ohyra och skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa under förutsättning att Miljöförbundet Blekinge Väst snarast underrättas om varje sådan åtgärd. Naturvårdsverkets restriktionsnivå (NFS 2003:16) inom primär skyddszon uppfylls i stora drag. Undantag görs för tillfällig användning i viltavskräckande syfte med motivet att denna användning sker lokalt och mycket begränsat. Undantag för punktsanering har gjorts för att möjliggöra bekämpning av t.ex. råttor och getingbon. Restriktionsnivån i den sekundära zonen uppfyller Naturvårdsverkets krav i stora drag. Tillstånd för spridning av bekämpningsmedel krävs enligt SNFS 1997:2, men skrivs in i föreskriften ändå för att det ska bli tydligare. Undantag görs för tillfällig användning i viltavskräckande syfte med motivet att denna användning sker lokalt och mycket begränsat. Undantag har även gjorts för plantering av skogsplantor som i förväg är behandlade med bekämpningsmedel mot snytbaggar. Att behandla plantor i förväg innebär att risken för oönskad spridning minimeras till en acceptabel nivå. Undantag för punktsanering har gjorts för att möjliggöra bekämpning av t.ex. råttor och getingbon. Vid tillståndsgivning kan krav ställas som begränsar användingen av t.ex. lättrörliga bekämpningsmedel som t.ex. MCPA Bentazon. Från tillståndsplikt undantas även plantering av skogsplantor som i förväg är behandlade med bekämpningsmedel mot snytbaggar. Växtnäringsämnen förekommer främst inom lantbruk, används av enskilda fastighetsägare och kan spridas på t.ex. golfbanor och diffus Spridning, överdosering samt olycka vid gödseltransport kan leda till läckage av näringsämnen (främst nitrat och fosfor) spridning av smittoämnen. S2 Det finns några områden inom föreslaget skyddsområde där hantering av växtnäringsämnen kan ske. Fel vid hantering kan förekomma. K3 gul För yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen i föreskrivas om krav på tillstånd. Yrkesmässig spridning av växtnäring kräver anmälan till Yrkesmässig spridning av växtnäring kräver anmälan till Både primärt och sekundärt skyddsområde ligger inom bebyggt område där det är minimal risk att större lagring av näringsämnen kommer att ske och det bedöms inte i framtiden kunna uppstå markanvändning där så skulle ske. Användning på enskilda fastigheter bedöms inte utgöra någon risk och behöver inte regleras vidare än anmälan. Det bedöms som svårt att helt minimera risken genom föreskrift. Upplysning/information om riskkällor bör därför delges verksamhetsutövare och boende inom skyddsområdet. ***Riskanalys; för närmare förklaring se separat matris 2(7)
Djurhållning Diffus och punktvis Diffus spridning av nitrat och andra ämnen kopplade till djurspillning. S3 På grund av att vattentäkten ligger i en hage där det tidvis går djur sätts sannolikheten till medelhög. K3 röd Finns inga allmänna råd gällande djurhållning. Djurhållning av betesdjur kräver tillstånd från Anläggning av hägn, stall annan anläggning där djur vistas samlat regelbundet är förbjudet inom 100 m från uttagsbrunnen. Djurhållning av betesdjur kräver tillstånd från På grund av sporadisk djurhållning precis invid vattentäktszonen anses det rimligt att ange tillståndskrav för att på så sätt kunna kontrollera utformningen av djurhållningen. Upplag av timmer, bark, flis, spån, bränslepellets och liknande Diffus Lakvatten från stora timmerupplag utomhus kan förorena grundvatten med vedämnen och fenoler. S2 Sannolikheten för förekomsten av riskkällan inom skyddsområdet bedöms som liten inom primär och sekundär zon då det till största delen är bebyggt område. Inom tertiär zon finns åtminstone möjligheten för att skapa ett upplag även om det är osannolikt att så skulle ske och därför sätts sannolikheten till medelstor. K2 grön I föreskrifter för ett föreskrivas att i primär och sekundär skyddszon permanenta upplag av bark och timmer är förbjudna. I sekundär skyddszon bör upplag från en avverkningssäsong få förekomma. För tillfälliga sådana upplag i primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd. Primär och Upplag av bark, flis, spån och timmer, som varar mer än 6 månader är förbjudet. Upplag som varar mindre än 6 månader kräver tillstånd av Miljöförbundet Blekinge Väst. Bevattning av timmerupplag är förbjudet. Lagring av virke för uppvärmning för husbehov är undantaget förbud respektive tillståndsplikt Tertiär skyddszon Upplag av bark, flis, spån och timmer, som varar mer än 6 månader kräver tillstånd av Miljöförbundet Blekinge Väst. Upplag som varar mindre än 6 månader kräver tillstånd av Bevattning av timmerupplag är förbjudet. Både primärt och sekundärt skyddsområde ligger inom bebyggt område där det är minimal risk att större upplag av timmer skulle ske. Inom tertiär skyddszon finns möjligheten att uppföra ett lager och skulle önskemål uppstå är det bra att reglera enligt rekommendation från Naturvårdsverket (NFS 2003:16). Lagring av virke för uppvärmning för husbehov är undantaget förbud respektive tillståndsplikt Hushållsspillvatten och diffus Spridning av avloppsvatten (innehållande patogener, närsalter, läkemedel, m.m.) till ytoch S2 Det finns endast 3 anmälda enskilda avlopp inom föreslaget skyddsområde. Även allmänna avloppsanläggningar kan också utgöra en risk t.ex. genom otäta ledningsnät. Det finns även en kommunal reningsanläggning inom skyddsområdet. Sannolikheten för riskkällan bedöms som med tanke på antalet avloppsanläggningar som medelhög. K3 gul I föreskrifter för ett föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrations-anläggningar för hushållsspillvatten och av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för sådana anläggningar. Det är förbjudet att anordna nya enskilda avloppsanläggningar för WC och/ BDT-vatten med grundvattnet som direkt indirekt recipient. Avloppsledningar med tillhörande brunnar ska vara täta och vid behov omedelbart läggas om renoveras. Bästa möjliga teknik ur täthetssynpunkt ska då användas. Nya ledningar för avloppsvatten kräver tillstånd av kommunens nämnd miljöfrågor. Det är förbjudet att anordna nya enskilda avloppsanläggningar för WC och/ BDT-vatten med grundvattnet som direkt indirekt recipient. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär och sekundär skyddszon ligger i samma nivå över som Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2003:16. Utöver dessa föreskrifter bör upplysning/information om riskkällor delges verksamhetsutövare och boende inom skyddsområdet. Kommunens egna anläggningar bör regelbundet kontrolleras, t.ex. med avseende på ledningsnätets täthet. Avloppsledningar med tillhörande brunnar ska vara täta och vid behov omedelbart läggas om renoveras. Bästa möjliga teknik ur täthetssynpunkt ska då användas. Nya anordningar för på infiltration direkt i marken av dagvatten, dräneringsvatten motsvarande, med grundvattnet som recipient kräver tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. ***Riskanalys; för närmare förklaring se separat matris 3(7)
K2 gul Finns inga allmänna råd gällande specifikt dagvatten Dagvatten diffus Dagvatten kan innehålla många olika miljö- och hälsofarliga ämnen, t.ex. polyaromatiska kolväten och tungmetaller. Dagvatten som infiltreras i vägdiken kan nå yt- Dagvattnets innehåll av föroreningar är oftast direkt proportionell mot trafikmängden. S3 Dagvatten bildas kontinuerligt. Trafikerade vägar utgör relativ stor del av skyddsområdets yta. Dock varierar trafikmängden och med det även innehåll av föroreningar i dagvattnet. Infiltrationsegenskaperna bedöms som goda inom delar av föreslaget skyddsområde och sannolikheten för spridning bedöms som relativt hög. Dagvatten och hushållsspillvatten regleras i samma föreskrift, se ovan. Det anses effektivt att även föra en dialog med väghållaren, t.ex. om vägdagvatten renande åtgärder inom föreslaget skyddsområdet. Avfall T.ex. deponier och förorenade områden och diffus Läckage av miljöfarliga ämnen via lakvatten till yt- och grundvatten S2 Enligt kommunens register finns det flera deponier, både aktiva och nedlagda, med okänt innehåll inom det föreslagna skyddsområdet. K3 gul I föreskrifter för anges att upplag av avfall snö som härrör från trafikerade ytor i en skyddszon inte får förekomma i en skyddszon med strängare föreskrifter. Deponering av snö från område utanför skyddszonen är förbjuden. Förvaring av avfall direkt på mark är förbjudet. Dokumenterat rena jordmassor och annat inert avfall som kan jämställas med detta samt icke yrkesmässig hantering av trädgårdsavfall är undantaget förbudet. Nedgrävning är förbjudet. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets. Förvaring av avfall direkt på mark som kan innebära risk för förorening av yt- grundvatten är olämpliga i ett vattenskyddsområde och omfattas därför av skyddsföreskrifterna. Trädgårdsavfall, rena jordmassor och annat inert avfall anses inte utgöra någon risk och undantas därför från förbjudet. Förvaring av farligt avfall utöver normala hushållsmängder kräver anmälan till kommunens nämnd för miljöfrågor, såvida inte verksamheten kräver tillstånd anmälan enligt förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förvaring ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. För att ytterligare minimera föroreningsrisken bör tillsyn av kända och möjligen förorenade områden genomföras. Deponering av snö från område utanför skyddszonen är förbjuden, med undantag för snö från vattenskyddsområdets primära skyddszon. Förvaring av avfall direkt på mark är förbjudet. Dokumenterat rena jordmassor och annat inert avfall som kan jämställas med detta samt icke yrkesmässig hantering av trädgårdsavfall är undantaget förbudet. Nedgrävning är förbjudet. Förvaring av farligt avfall utöver normala hushållsmängder kräver anmälan till kommunens nämnd för miljöfrågor, såvida inte verksamheten kräver tillstånd anmälan enligt förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förvaring ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. ***Riskanalys; för närmare förklaring se separat matris 4(7)
Miljöfarlig verksamhet A-, B, C U- verksamheter som hanterar miljöfarliga ämnen Utsläpp av föroreningar som kan utgöra risk för förorening av yt- grundvatten S2 Inom föreslaget skyddsområde finns i dag ett fåtal registrerade miljöfarliga verksamheter. Ytterligare en verksamhet finns inom en 200-m-buffertzon. Sannolikheten för att ett ska ske bedöms som måttlig. K3 gul I föreskrifter för ett anges att i primär skyddszon sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt grundvatten inte får etableras. I sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet. Ny miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av grundvatten får inte etableras. Övrig hantering av för grundvatten skadliga ämnen är förbjuden, om hanteringen på kort lång sikt kan motverka syftet med vattenskyddet. Miljöfarlig verksamhet som normalt endast kräver anmälan till kommunens nämnd för miljöfrågor men som innebär risk för förorening av grundvatten är enligt dessa föreskrifter förbjudet utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift motsvarar nivån i Naturvårdsverkets. Etablerad/befintlig miljöfarlig verksamhet bedöms styras i tillräcklig grad av övriga lagar och förordningar, därför ska skyddsföreskrifter inte inskränka på befintliga tillstånd. Nyetablering och ändring av befintlig miljöfarlig verksamhet som utgör ett hot för yt- grundvattnet bör däremot avstyras från primär och sekundär skyddszon. Med kravet på tillstånd inom sekundär skyddszon ges tillsynsmyndigheten möjlighet till bedömning av verksamhetens farlighet med hänseende till vattenskyddsintresse och kan vid behov ställa relevanta villkor. Övrig hantering av för grundvatten skadliga ämnen förbjudet utan tillstånd från kommunens nämnd för miljöfrågor, om hanteringen på kort lång sikt kan innebära risk för förorening av Motorfordon och förbränningsmotorer Utsläpp/spill av drivmedel vid påfyllning vid sabotage på uppställda fordon kan leda till att t.ex. bensin olja förorenar yt S3 Sabotage på fordon i samband med t.ex. drivmedelsstöld verkar generellt i landet öka i omfattning. Sannolikheten för riskkällan bedöms som hög då möjligheten för obevakad uppställning av fordon är hög. K3 röd Finns inga specifika allmänna råd gällande motorfordon och förbränningsmotor Uppställda bussar, lastbilar, arbetsfordon och maskiner med förbränningsmotor ska vara utrustade med skyddsanordning vara placerade på ett sådant sätt att spill och läckage kan omhändertas och att läckage till mark förhindras. Vid yrkesmässig användning av arbetsfordon ska saneringsberedskap upprätthållas. Tvätt av motorfordon, maskiner och förbränningsmotorer med varmvatten, högtryck tvättkemikalier på plats där tvättvattnet direkt indirekt kan infiltrera marken är förbjudet. Det bedöms som svårt att helt eliminera denna risk genom föreslagen skyddsföreskrift. Upplysning/information om riskkällor bör därför delges verksamhetsutövare och boende inom skyddsområdet. Uppställda arbetsfordon ska vara utrustade med skyddsanordning placerade på ett sådant sätt att spill och läckage kan omhändertas och att läckage till mark förhindras. Tvätt av motorfordon, maskiner och förbränningsmotorer med varmvatten, högtryck tvättkemikalier på plats där tvättvattnet direkt indirekt kan infiltrera marken är förbjudet. Fordonstvätt Diffus Tvättvatten från fordonstvätt kan bland annat innehålla avfettningsmedel, tensider, tungmetaller, asfalt- och oljerester. Infiltration av tvättvatten kan leda till förorening av S3 Tvätt av fordon på garageuppfarter, gator andra hårdgjorda ytor förekommer sannolikt frekvent. Infiltrationsegenskaperna är goda inom primär och sekundär skyddszon och därför bedöms sannolikheten för spridning till vattentäkten som relativt hög. K2 gul Finns inga specifika allmänna råd gällande tvätt av motorfordon Regleras i generell föreskrift gällande motorfordon, enligt ovan. På grund av att primär och sekundär skyddszon innefattar tättbebyggt område är det stor risk att fordonstvätt förekommer och bör regleras med föreslagen föreskrift. Endast föreslagen skyddsföreskrift bedöms inte räcka för att eliminera risken för den här typen av olyckor. Upplysning/information om riskkällor bör därför även delges boende inom skyddsområdet. ***Riskanalys; för närmare förklaring se separat matris 5(7)
Väghållning Spridning och upplag av miljöfarliga ämnen Diffus Vid underhåll av vägar används olika ämnen som kan försämra råvattenkvaliteten om de når yt- Störst risk utgör vägsalt för halkbekämpning, vilket kan medföra läckage av klorider. Även spridning av bekämpningsmedel längs vägar kan förekomma och leda till läckage av miljöfarliga ämnen. S4 Saltning av vägar förekommer. Infiltrationsegenskaperna är goda inom primär och sekundär skyddszon. K2 gul I föreskrifter för ett anges att i primär och sekundär skyddszon är upplag av asfalt, oljegrus vägsalt förbjudna. I primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för spridning av vägsalt. Upplag och tillverkning av asfalt, oljegrus, vägsalt saltinblandad sand/grus är förbjudna. Underhåll av vägar med vägsalt saltinblandad sand/grus är förbjudet utan tillstånd från tillsynsmyndigheten. Spridning av vägsalt kräver tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. Saltinblandad sand (max 2 % salt) undantas från kravet på tillstånd. Upplag och tillverkning av asfalt, oljegrus, vägsalt saltinblandad sand/grus är förbjudet. Spridning av vägsalt kräver anmälan till kommunens nämnd för miljöfrågor. Saltinblandad sand (max 2 % salt) undantas från kravet på anmälan. följer Naturvårdsverkets rekommendationer (NFS 2003:16). Gällande risken av bekämpningsmedelsanvändningen längs vägar styrs det av restriktioner för hanteringen av bekämpningsmedel inom respektive skyddszon. Täktverksamhet Jord- och bergtäkter Markarbeten Schaktningsarbeten, pålning, spontning, underjordsarbete, utfyllnad och borrning Materialtäkt ökar markens och vattnets sårbarhet genom att det naturliga skyddet mot föroreningar tas bort. Följaktligen skulle en olycka sabotage i en grustäkt lätt kunna leda till förorening av Olyckor med fordon arbetsmaskiner kan resultera i av miljöfarliga ämnen som kan förorena yt- och S1 Inom föreslaget vattenskyddsområde finns inga kända täkter och det anses mycket osannolikt att det skulle startas upp några nya materialtäkter. S3 Vid markarbeten tas det naturliga skyddet bort och sårbarheten ökar. Sådana arbeten sker ofta i samband med väg- och järnvägsarbeten. Utsläpp av exempelvis hydraulolja är ganska vanligt förekommande. K3 gul I föreskrifter för ett anges att materialtäkt är förbjuden i primär och sekundär skyddszon för grundvattentäkt. För husbehovstäkter i ett föreskrivas om krav på tillstånd. Oljespill får inte förekomma. Det bör även föreskrivas att tillfartsvägar till täkter så långt möjligt ska vara avspärrade. K2 gul I föreskrifter för ett föreskrivas att schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen i annat byggande, och muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning och underjordsarbete bör föreskrivas om krav på tillstånd i primär skyddszon. Ingen föreslagen föreskrift. Primär och sekundär skyddszon Större schaktningsarbeten, sprängning av berg, pålning, spontning borrningar och liknande undersökningsarbeten kräver tillstånd från Tillförsel av främmande ej dokumenterat rena massor är förbjudet utan tillstånd Akuta åtgärder som måste genomföras för att undvika risk för människors hälsa miljön, undantas tillståndsplikten. I dessa fall råder anmälningsplikt inom en vecka efter genomförd åtgärd. I det akuta skedet ska snarast möjligt kontakt tas (och dokumenteras) med På grund av minimal risk för upprättande av nya materialtäkter inom skyddsområdet har ingen föreskrift föreslagits. Skulle det ske så skulle en bergtäkt betraktas som en miljöfarlig verksamhet och därmed reglerats i föreskriften för dessa. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets. Avseende pålning, spontning och underjordsarbete krävs tillstånd även inom den sekundära skyddszonen. Med tillståndskravet kan kommunens nämnd för miljöfrågor ställa krav på lämpliga åtgärder och öka skyddet för vattentäkten ytterligare. Vid akuta åtgärder ges möjlighet till tillsyn efter utförandet. ***Riskanalys; för närmare förklaring se separat matris 6(7)
Energianläggningar Berg-/jordvärmeanläggningar Utsläpp av kollektorvätska ( brine ) till yt- grundvatten på grund av defekter i anläggningen. Som brine användes tidigare glykol, numera används etanol. En eventuell höjning av grundvattentemperatur en i marken kan medföra försämrad vattenkvalitet. S3 Enligt SGU:s brunnsregister finns det 8 registrerade anläggningar, varav 5 ligger i direkt närhet till uttagsbrunnen varför sannolikheten trots då brunnar bedöms som medelhög. K2 gul I föreskrifter för anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna och att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt och i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. Ytterligare anläggningar för lagring och utvinning av värmeenergi kyla ur jord, berg och grundvatten är förbjudet. Ändring av befintliga energianläggningar kräver tillstånd av Miljöförbundet Blekinge Väst om ändringen kan påverka grundvattnet. Energianläggningar som inte längre är i bruk ska anmälas till kommunens nämnd för miljöfrågor. Ytterligare anläggningar för lagring och utvinning av värmeenergi kyla ur jord, berg och grundvatten kräver tillstånd av Energianläggningar som inte längre är i bruk ska avställas, åtgärdas mot risker för framtida läckage och anmälas till tillsynsmyndigheten. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift är motsvarar nivå Naturvårdsverkets. Det föreslås tillståndsplikt av ändring av befintlig anläggning i primär skyddszon. Används exempelvis etanol som kollektorvätska borde det finnas möjlighet att få tillstånd. Äldre anläggningar som inte utnyttjas längre utgör en potentiell fara för vattenskyddet, bör anmälas till tillsynsmyndigheten. Allmänna vägar Olycka med transportfordon, t.ex. drivmedelstransport Olycka med transport som medför av stora mängder miljöoch hälsofarliga ämnen som kan påverka yt- och grundvattenkvaliteten. S2 Sannolikheten för olyckor anses vara medelstor längs de allmänna vägar som löper genom skyddsområdet då dessa inte har någon större trafik. Enligt Nationella vägdatabasen färdas i genomsnitt ca 200 fordon genom skyddsområdet per dygn varav ca 7 % är tung trafik. K2 grön I föreskrifter för ett föreskrivas att i primär skyddszon får transport av farligt gods endast ske på anvisade transportleder. Inga skyddsföreskrifter föreslås. Till skillnad mot Naturvårdsverkets rekommendationer (NFS 2003:16) föreslås ingen föreskrift. Motivet till detta är främst att vattenskyddsföreskrifter är ett ineffektivt sätt arr införa begränsningar på vägnätet och att endast polisen har behörighet att ingripa mot trafikanter. Den främsta riskreducerande åtgärden bör vara dialog med väghållaren om olycksförhindrade och konsekvensreducerande åtgärder, t.ex. avkörningshinder täta diken längs vägen. ***Riskanalys; för närmare förklaring se separat matris 7(7)