Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women)

Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 1

1. Strategins omfattning 2. UN Womens uppdrag och verksamhet Denna strategi ska ligga till grund för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women. Strategin fastställer prioriteringar och samarbetsformer för Sveriges medlemskap i och partnerskap med UN Women på global såväl som på regional och nationell nivå, för perioden 2018 till utgången av 2022. Strategin vägleds av Sveriges politik för global utveckling (PGU) med dess övergripande mål om att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling 1 och Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd 2. Sveriges strategi för multilateral utvecklingspolitik 3 och riktlinjer för strategier inom svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, är det övergripande styrdokumentet för Sveriges samarbete med multilaterala organisationer. 1) Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122) 2) Regeringens skrivelse 2016/17:60 Strategin utgår från UN Womens mandat och strategiska ramverk och beaktar den organisationsbedömning av UN Women som Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) genomförde under 2017. Strategin beaktar också de bedömningar av UN Womens verksamhet i fält som svenska utlandsmyndigheter gör återkommande. Strategin omfattar medel i enlighet med riksdagens bemyndigande och regeringens regleringsbrev till Sida. Till grund för det svenska påverkansarbetet inom UN Women under strategiperioden ligger även det avtal om fyraårigt kärnstöd om totalt 536 000 000 kronor för perioden 2018 2021, som ingåtts med organisationen under 2018. 2.1. UN Womens mandat UN Women är operativ sedan den 1 januari 2011 efter det att fyra entiteter 4 med tillhörande mandat slogs samman i syfte att effektivisera finansiering, verksamhet och verka för systemövergripande koherens. Pekingplattformen, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och tillämpliga FN-instrument och resolutioner som rör kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, liksom FN-systemets handlingsplan för jämställdhet, samt säkerhetsrådsresolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet, utgör legala och policyskapande ramverk för organisationens verksamhet. UN Women är sekretariat för bl.a. FN:s kvinnokommission och säkerhetsrådets informella expertgrupp för kvinnor, fred och säkerhet. Organisationen har även tilldelats en plats i den ledningsgrupp (Executive Committee) inom FN-sekretariatet som instiftades av generalsekreterare Guterres i januari 2017. Syftet är att underlätta UN Womens samordnande mandat med att leda FN-systemets jämställdhetsarbete och agera ansvarutkrävande på området. Sveriges engagemang i UN Women motiveras av organisationens tredelade mandat bestående av: ett normativt mandat att stödja mellanstatliga aktörer, såsom FN:s kvinnokommission, generalförsamling och säkerhetsråd i deras överläggningar och formuleringar av policyförslag, globala standarder och normer som rör jämställdhet och kvinnors egenmakt; ett operativt mandat att stödja FN:s medlemsstater i genomförandet av dessa policyer, standarder och normer genom operationell verksamhet på regional och nationell nivå; ett samordnande mandat att leda och samordna FN-systemets jämställdhetsarbete samt främja möjligheterna för ansvarsutkrävande, bland annat genom regelbundna systemomfattande översyner. 3) Dnr UD2017/21055/FN 4) The Office of the Special Adviser on Gender Issues and the Advancement of Women; the Division for 2 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 the Advancement of Women of the Secretariat; the United Nations Development Fund for Women samt the International Research and Training Institute for the Advancement of Women.

Det tredelade mandatet skapar förutsättningar för en katalytisk roll för främjande av jämställdhet på alla nivåer. UN Women finansieras i huvudsak genom frivilliga bidrag från FN:s medlemsstater. Cirka två procent av organisationens verksamhet finansieras av FN:s reguljära budget som en konsekvens av organisationens mandat att stödja normativa mellanstatliga processer. Sverige har sedan organisationen bildades hört till de största givarna till UN Women. 2.2 Strategisk plan UN Womens arbete styrs av strategiska planer som löper över fyraårs cykler. Den strategiska planen utgör, tillsammans med en integrerad budget och tillhörande resultatramverk, UN Womens strategiska ramverk. Enligt organisationens nuvarande strategiska plan för 2018 2021 ska UN Womens verksamhet bidra till att: stärka och genomföra en uppsättning heltäckande och dynamiska globala normer, policyer och standarder för jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt; kvinnor på jämlika 5 villkor ska kunna leda, delta i och dra nytta av förvaltningssystem; kvinnor ska ha inkomsttrygghet, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk egenmakt; alla kvinnor och flickor ska leva ett liv fritt från alla former av våld; kvinnor och flickor ska kunna bidra till och ha ett större inflytande när det gäller att skapa hållbar fred och återhämtningsförmåga, och ska på jämlika villkor kunna ta del av humanitära insatser samt förebyggande åtgärder mot naturkatastrofer och konflikter. Sverige har, bland annat inom ramen för styrelsearbetet, varit aktivt involverad i framtagandet av den strategiska planen med tillhörande resultatramverk. 2.3 Organisationsbedömning I Utrikesdepartementets organisationsbedömning av UN Women från 2017 konstateras att UN Women arbetar direkt eller indirekt med ett flertal svenska prioriteringar. Profilområden inom Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik utgör kärnan i organisationens arbete. UN Womens strategiska ramverk har ett fattigdomsfokus med inriktning på att stödja de fattigaste och mest utsatta kvinnorna och flickorna. UN Women arbetar bl.a. för stärkt demokrati utifrån ett jämställdhetsperspektiv, kvinnors och flickors inflytande och meningsfulla deltagande i fredsprocesser samt att kvinnor och flickor kan bidra till och dra jämlik nytta av insatser som syftar till förebyggande och hantering av naturkatastrofer och klimatförändringar. Organisationen arbetar med att försvara och flytta fram positionerna på dessa områden inom internationella förhandlingar och med att överföra dem till regional och nationell nivå i form av lagstiftning, policy och handlingsplaner. Enligt UN Womens årsrapport om det samlade genomförandet av den strategiska planen för perioden 2014-2017 6, har organisationen uppfyllt, eller till större delen, uppfyllt 80 procent av resultatmålen för samma period. UN Women noterar samtidigt att måluppfyllelsen motsvarar finansieringen, där underfinansieringen låg på ungefär 20 procent, i förhållande till UN Womens budgetmål för perioden 2014 2017. Sammanfattningsvis är UN Women som global, regional och nationell förespråkare för jämställdhet och kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och egenmakt en relevant och effektiv samarbetspartner för Sverige utifrån de svenska utrikes- och utvecklingspolitiska målen. 5) Alla referenser till jämlik i angivna målsättningar och prioriteringar rör samma som män och pojkar 6) Annual Report of the Under-Secretary-General/executive Director of the United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women on progress made on the Strategic Plan 2014-2017 (UNW/2018/2) 4 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 5

3. Inriktning och tematiska prioriteringar 3.1 Inriktning Sverige ska genom dialog, styrelsearbete och finansiella bidrag verka för att UN Women uppfyller sitt övergripande uppdrag och genomför sin strategiska plan med fokus på för Sverige prioriterade frågor. Genom kärnstöd stödjer Sverige samtliga mål i det resultatramverk som tillhör den strategiska planen. Därutöver kommer Sverige särskilt verka för ett antal prioriterade frågor under varje tematiskt område. Sverige ska verka för ett tydligt rättighetsperspektiv på samtliga tematiska områden. Hänsyn ska tas till att kvinnor och flickor inte är enhetliga grupper utan har olika identiteter, inflytande, behov och livsvillkor. Genom ett inkluderande och intersektionellt 7 förhållningssätt ska Sverige verka för att UN Women undviker att bekräfta en stereotyp syn på t.ex. könstillhörighet eller sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Sverige ska vidare verka för att UN Women har förmåga att leva upp till sitt normativa och samordnande mandat. Organisationen har en unik global ställning och förväntas bidra med spetskompetens och policyutveckling på jämställdhetsområdet samt driva på, samordna och utkräva ansvar för övriga FN-systemets arbete inom jämställdhet. Sverige ska också verka för att UN Women, i samordning med andra FN-organ, stater och andra aktörer, stärker och utvecklar metoder för skydda och främja alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna samt metoder för jämställdhetsintegrering i policyer och insatser, vilket även innefattar ökad tillgång till och användning av jämställdhetsstatistik och forskning inom alla UN Womens resultatområden. Sverige ska vara drivande för att de tre dimensionerna av hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och dess synergieffekter integreras inom UN Womens verksamhet. Jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt är både ett mål i sig liksom ett medel för att uppnå samtliga åtaganden inom Agenda 2030, liksom Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering och Parisavtalet om klimatet. 3.2 Tematiska prioriteringar 3.2.1. Stärkta globala normer, policyer och standarder för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt Global jämställdhet är en prioriterad tematisk inriktning i policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Sverige ska särskilt verka för att: UN Women har en rättighetsbaserad ansats i sitt arbete med ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter, inklusive alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna samt kvinnors och flickors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; UN Women antar ett transformativt förhållningssätt till ojämn maktfördelning genom ett intersektionellt perspektiv och att UN Women utvecklar sin roll och sitt ansvar med att nå, stödja och samverka med kvinnor och flickor i utsatta situationer och främja deras aktörsskap, däribland hbtq-personer och kvinnor och flickor med funktionsnedsättning; UN Women systematiskt inkluderar män och pojkar, säkerställer mäns och pojkars ansvar som aktörer för främjande av jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt; UN Women stärker sitt samarbete och strategiska partnerskap med rättighetsaktörer och civilsamhällesorganisationer, däribland trosbaserade organisationer och försvarare av de mänskliga rättigheterna; UN Women uppmärksammar kvinnors och flickors särskilda utsatthet i relation till klimatföränd- 7) Ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar, d.v.s. hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och ibland förstärker varandra, vilket t.ex. medför att åtgärder anpassas därefter. 6 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 7

ringar och miljöhot samt att kvinnors och flickors kunskap, kompetens och kapacitet som förändringsaktörer för en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling tillvaratas; UN Women ökar resurssättningen till organisationens normativa och samordnande arbete. 3.2.2. Kvinnors ledarskap, deltagande i, samt möjlighet att dra nytta av förvaltningssystem Kvinnors politiska och medborgerliga deltagande är centralt för skapandet och upprätthållandet av fredliga, inkluderande och hållbara samhällen. Sverige ska enligt policyramverket bidra till att stärka kvinnors och flickors representation samt politiska deltagande och inflytande inom alla samhällsområden och på alla nivåer. Sverige ska särskilt verka för att: UN Women bidrar till utvecklingen av nationella juridiska ramverk, policyer, system, handlingsplaner, budgetar och normer som tillåter och främjar kvinnors politiska och medborgerliga ledarskap, deltagande, inflytande i och möjlighet att dra nytta av beslutsfattande på alla nivåer; UN Women utifrån ett intersektionellt perspektiv arbetar mot alla former av diskriminering. 3.2.3 Kvinnors ekonomiska egenmakt, inklusive inkomsttrygghet, och skäliga arbetsvillkor Ett prioriterat tematiskt område i policyramverket är en inkluderande ekonomisk utveckling, där kvinnors ekonomiska egenmakt är ett centralt element. Sverige ska aktivt verka för att: UN Women bidrar till att utveckla nationella juridiska ramverk, ekonomiska policyer och system som främjar kvinnors ekonomiska egenmakt och rättigheter under hela livscykeln, såsom tillgång till anständigt och produktivt arbete och företagande; sociala trygghetssystem; sexuell reproduktiv hälsa och rättig- heter; utbildning, inklusive yrkesutbildning; kvinnors och flickors rättigheter till mark, ägande-, nyttjande- och arvsrätt, samt lika lön och möjligheter att välja yrke; UN Women arbetar för att förändra diskriminerande och stereotypa könsnormer som bidrar till könsuppdelade arbetsmarknader, olika löneoch arbetsvillkor, ojämlik fördelning av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet samt alla former av våld och diskriminering. 3.2.4 Kvinnors och flickors frihet från alla former av våld Att förebygga och motverka alla former av könsrelaterat våld, inklusive psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, i alla situationer och miljöer är en prioritering i policyramverket för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett omfattande och utbrett könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor, i såväl fredstid som konflikt och postkonflikt, utgör det mest påtagliga uttrycket för kvinnors och flickors systematiska underordning under hela livscykeln. Sverige ska särskilt verka för att: UN Women bidrar till att utveckla nationella juridiska ramverk, policyer, system och normer som förebygger, motverkar våld mot kvinnor och flickor, och hanterar konsekvenserna av våld mot kvinnor och flickor, inklusive motverkar straffrihet för könsrelaterat och sexuellt våld samt ökar kvinnors och flickors tillgång till rättsväsendet; UN Womens arbete för alla kvinnors och flickors frihet från våld ska innefatta förebyggande, motverkan och hanteringen av våld såväl i det offentliga som privata rummet, inklusive barnäktenskap, skadliga sedvänjor, sexuellt utnyttjande, människohandel och andra typer av exploatering; UN Women bidrar till att motverka prostitution genom att verka för att prostitution inte ska betraktas som ett arbete, i exempelvis normativt arbete, för att stärka utsatta kvinnors och flickors egenmakt och rättigheter, samt insatser för fattigdomsbekämpning; 8 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 9

UN Women uppmärksammar att kvinnor och flickor på flykt möter särskilda utmaningar och risk att utsättas för könsrelaterat våld, skadliga sedvänjor och människohandel och följaktligen verkar för anpassade åtgärder; UN Women främjar arbetet med att motverka och förebygga sexuella trakasserier, utnyttjanden och övergrepp, och bidrar till att agera ansvarsutkrävande på området inom FNsystemet. 3.2.5 Kvinnors och flickors bidrag till och ökade inflytande när det gäller att skapa hållbar fred, säkerhet och återhämtningsförmåga, samt möjlighet att på jämlika villkor kunna ta del av humanitära insatser samt förebyggande åtgärder mot naturkatastrofer och konflikter Främjandet av fredliga och inkluderande samhällen är en prioritering för svenskt utvecklingssamarbete. Inom ramen för detta ska Sverige bidra till att stärka kvinnors och flickors inflytande och meningsfulla deltagande i freds- processer, samt verka för att kvinnor och flickor ges speciellt skydd utifrån sina behov, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och dess uppföljande resolutioner. Att stärka kvinnors och flickors rätt till skydd i humanitära kriser samt stärka deras möjlighet att spela en aktiv roll i respons till humanitära kriser är en av målsättningarna för det humanitära biståndet. Sverige ska särskilt verka för att: UN Women bidrar till att stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande som aktörer för fred och säkerhet samt möjlighet till ansvarsutkrävande, som ett led i att genomföra agendan för kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i resolution 1325 och andra tillhörande resolutioner; UN Women arbetar för att motverka alla former av sexuellt och könsbaserat våld (SGBV) i konflikter och humanitära kriser; UN Women uppmärksammar kvinnors och flickors specifika humanitära behov och särskilda utsatthet under kriser, och verkar för att integrera ett tydligt jämställdhetsperspektiv i humanitära insatser i syfte att stärka kvinnors meningsfulla deltagande och inflytande, samt tillvarata kvinnors och flickors kunskap, kompetens och kapacitet i konflikt- och postkonfliktsituationer; UN Women arbetar för att öka kvinnors och flickors inflytande, deltagande och roll som aktörer i insatser för att förebygga och hantera naturkatastrofer och klimatförändringar; UN Women arbetar för att öka kvinnors och flickors inflytande, deltagande och roll som aktörer i insatser som stärker kopplingen mellan humanitära insatser och utvecklingssamarbete; UN Women bidrar till att uppmärksamma utbildningens betydelse och roll för kvinnor och flickor t.ex. i att motverka våld mot kvinnor och flickor, även i konflikt- och postkonfliktsituationer. 10 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 11

4. Prioriteringar gällande organisationens arbetssätt I Regeringskansliets senaste organisationsbedömning av UN Women från 2017 bedömdes organisationens effektivitet överlag som god, även om kompetens- och kapacitetsproblem identifieras framförallt på land- och regionnivå. Det konstaterades även att underfinansieringen medför att UN Women har svårt att fullständigt genomföra sitt uppdrag enligt mandatet och de höga förväntningar som finns på organisationen. UN Women har inom sin operativa verksamhet haft en tendens att satsa på små och begränsade projekt och inte prioriterat strategiskt bland insatser. I överensstämmelse med den halvtidsöversyn 8 som gjordes av UN Womens strategiska plan för perioden 2014 2017 samlades därför insatserna under större s.k. flaggskeppsprogram. Sverige ser det som mycket positivt att UN Women ersätter de småskaliga projekten med långsiktig och sammanhållen programmering. Med utgångspunkt i organisationsbedömningen avser regeringen att prioritera följande frågor avseende organisationens arbetssätt: Med fokus på samverkan och partnerskap: UN Women bidrar med normativ kompetens i framtagande och operationalisering av UNDAF 9, och agerar för att hela FN-systemet arbetar operativt med jämställdhet på ett integrerat sätt i sin programverksamhet; UN Womens arbete för att förstärka samarbetet och dialogen med andra multilaterala aktörer av vikt liksom civilsamhällesorganisationer, organisationer som arbetar med män och pojkar för jämställdhet, aktörer för fred och säkerhet, trossamfund, MR- och kvinnorättsförsvarare, samt forskningsinstitut, arbetsmarknadens parter och näringsliv; UN Womens normativa arbete med att främja kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inom bland annat FN:s kvinnokommission och genom stöd till genomförandet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Med fokus på reform, ökad kvalitet och effektivisering av FN-systemet: UN Womens genomförande av reform av FN:s utvecklingssystem med målsättningen att ytterligare stärka harmoniseringen och samordningen inom FN-systemet samt gemensamt genomförande som ett FN; UN Womens arbete för att ersätta små och begränsade projekt med långsiktig och sammanhållen programmering i linje med organisationens flaggskeppsprogram; säkerställa meritbaserad rekrytering och effektiv styrning för stärkt kapacitet och kompetens på regionoch landnivå som är kontext- och behovsanpassad, inkluderat säkerställande av högkvalitativ, integrerad policyrådgivning. Med fokus på långsiktig och flexibel finansiering: UN Womens åtgärder för att höja andelen reguljära resurser, exempelvis genom tillämpning av strukturerade finansieringsdialoger och synlighet för resultat av kärnstödet, som kan främja mer flexibel finansiering i form av kärnstöd och högkvalitativt mjukt öronmärkta resurser; UN Womens arbete för resursmobilisering genom att exempelvis öka intäkterna från befintliga givare, bredda givarbasen och uppmuntra nya finansieringsformer. 8) Report of the Under-Secretary-General/Executive Director of the United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women on progress made on the Strategic Plan 2014-2017 including the Midterm Review of the Strategic Plan 9) United Nations Development Assistance Framework FN-systemets gemensamma resultatramverk på landnivå. UN Womens arbete för att höja kvaliteten på arbetet i fält genom att 12 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 13

5. Påverkansarbete och former för samverkan Med fokus på hållbara resultat och resultatstyrning: UN Womens arbete för att leda och samordna FN-systemets jämställdhetsarbete samt främja möjligheterna för ansvarsutkrävande, bland annat genom regelbundna systemomfattande översyner; UN Womens arbete med att stärka resultatbaserad styrning och budgetering samt stärkt resultat- och finansiell rapportering bland annat vad avser Sveriges tematiska stöd genom Sida; UN Womens arbete med att stärka utvärderingsfunktionen, inklusive täckningsgrad och förmåga att dra lärdom av gjorda utvärderingar. Med fokus på riskhantering, transparens och antikorruption: UN Womens förmåga att ytterligare integrera riskhantering i verksamheten; UN Womens arbete med uppföljning av rekommendationer från intern och extern revision; UN Womens arbete med ansvarsutkrävande och transparens bland annat, men inte uteslutande, i relation till organisationens hantering av frågan om sexuella trakasserier och utnyttjanden inom den egna organisationen, inom ramen för UN Womens insatser och inom FN-systemet. Med fokus på rekrytering: UN Womens arbete med att effektivisera rekryteringsprocesser, inklusive hur den svenska resursbasen bättre kan tas tillvara; UN Womens arbete med att försäkra en jämn könsbalans med särskilt fokus på seniora/ledande positioner, icke-diskriminerande anställningsoch organisationsstrukturer, och en personalpolitik som underlättar för anställda att kombinera familj och arbete, samt bidrar till att förebygga och motverka alla former av sexuella trakasserier och utnyttjanden. 5.1 Påverkansarbete Det svenska påverkansarbetet ska inkludera flera aktörer på olika nivåer. Huvudsakliga forum för påverkansarbetet innefattar: En kontinuerlig och samstämmig bilateral dialog med UN Women på såväl politisk- som tjänstemannanivå; En aktiv och konstruktiv medverkan i UN Womens styrelsearbete, tillsammans med likasinnade medlemsstater, i syfte att få genomslag för svenska prioriteringar och värderingar; En årlig återkommande högnivåkonsultation med UN Womens chef och ledningsgrupp på företrädelsevis statssekreterarnivå; Löpande uppföljning av både kärnoch multi-bi stöd till UN Women vilket inkluderar en nära dialog med motparter inom organisationen; En konstruktiv och resultatorienterad dialog på region- och landnivå med UN Women i de länder där Sverige har bilateralt utvecklingssamarbete och UN Women representation, för att följa upp såväl det svenska kärnstödet som multi-bi stödet; Kontinuerlig dialog med UN Womens nationella kommitté i Sverige; Aktiv svensk bevakning av och interaktion med UN Women i sociala medier; Tillvaratagande av svensk kompetens och erfarenhet inom UN Womens verksamhetsområden genom att verka för rekrytering av svenskar till UN Womens ordinarie tjänster samt genom olika program för resursbasutveckling (inklusive sekunderingar, JPO och UNV) för ömsesidigt lärande och utbyte av kompetens; Tillvaratagande av svensk kompetens vid upphandlingar. 14 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 15

6. Uppföljning 5.2 Former för samverkan Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och i samband med FN:s kvinnokommission Jämställdhetsenheten, Socialdepartementet) har det huvudsakliga ansvaret för Sveriges relationer med UN Women. Ett strategiskt, samstämmigt och effektivt påverkansarbete förutsätter ett nära samarbete och informationsutbyte med samtliga berörda myndigheter (i synnerhet FN-representationen i New York, Sida, Jämställdhetsmyndigheten och relevanta utlandsmyndigheter) samt med andra aktörer i Sverige såsom civilsamhällesorganisationer, akademiska institutioner och näringsliv. Den övergripande roll- och ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet, samt mellan UD, Sida och utlandsmyndigheterna i förhållande till UN Women, framgår av Sveriges strategi för multilateral utvecklingspolitik. Organisationssamråd om UN Women ska hållas två gånger per år med syfte att dela erfarenheter från samarbete och dialog, och stärka samfällt och strategiskt agerande. Organisationssamråden sammankallas av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) som bjuder in berörda departement, Sida, FN-representationen, Jämställdhetsmyndigheten och andra relevanta myndigheter i Sverige och utomlands. Den huvudsakliga resultatuppföljningen sker gentemot UN Womens strategiska plan och dess åtföljande separata resultatramverk. Strategin konkretiseras i en för de svenska aktörerna gemensam årlig arbetsplan. Arbetsplanen preciserar hur årets aktiviteter bidrar till strategins måluppfyllelse, liksom arbets- och ansvarsfördelning mellan Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), Sida och utlandsmyndigheterna. Utrikesdepartementet ansvarar för att arbetsplanen upprättas och uppdateras i samråd med berörda myndigheter. Gemensamma resor (UD, Sida, UM och andra myndigheter) för att följa upp strategin, eller delar av den, kan med fördel företas. En ny organisationsbedömning av UN Women ska göras inför nästkommande strategiperiod, senast år 2022. 16 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022 17

Utrikesdepartementet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Gustav Adolfs torg 1 Stockholm 18 Strategi för Sveriges samarbete med FN:s organisation för jämställdhet (UN Women) 2018 2022