Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Ledningsdragning Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016

Titel: Naturvärdesinventering Ledningsdragning, Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Version/datum: 2016-10-28 ändrat 2017-01-05 Rapporten bör citeras: Sörensen, J. (2016). Naturvärdesinventering Ledningsdragning, Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016, Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB, På uppdrag av: Pöyry (Adress:Tegeluddvägen 3, 104 50 Stockholm) Beställarens kontaktperson: Utfört av: Calluna AB Huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se, Tel: +46 13-12 25 75, Org.nr: 556575-0675 Projektledare: (Calluna AB) Rapportförfattare: Inventering: Kartor: Kvalitetssäkring: Calluna AB Intern projektkod: JSN0079 (Calluna AB) (Calluna AB) (Calluna AB)

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Innehåll Sammanfattning 4 1 Bakgrund 5 1.1 Uppdrag och Syfte 5 2 Naturvärdesinventering 6 3 Inventeringens utförande 6 3.1 Naturvärdesinventering 6 3.2 Nivå och detaljeringsgrad 6 3.3 Inventeringsområde och flygbildtolkning 6 3.4 Underlag 6 4 Resultat 7 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet 7 4.2 Naturvärdesinventering 8 4.3 Naturvårdsarter 13 4.4 Naturreservat 13 4.5 Känslighet 14 5 Diskussion och slutsatser 14 6 Referenser 15 Bilaga 1 Metod för NVI 16 Bilaga 2 Resultat 19 Bilaga 3 Objektkatalog 25 Bilaga 4 Naturvårdsarter 71 3

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Sammanfattning Pöyry Sweden AB har fått i uppdrag från Ellevio att hjälpa dem att söka elnätskoncession för ledningar som krävs för att ansluta tre planerade vindkraftparker i Ånge och Ljusdals kommun. I denna rapport behandlas sträckan mellan Björnberget och Gubbaberget. Calluna AB fick under hösten 2016 uppdraget att genomföra en naturvärdesinventering i området. Syftet med inventeringen var att få en överblick och lokalisera värdefulla miljöer med betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område för planerad ledningsdragning. Inventeringsområdet är huvudsakligen beläget i den norra delen av Ljusdals kommun. En liten del befinner sig i den södra delen av Ånge kommun. Inventeringskorridoren är av olika bredd utmed den planerade sträckan för ledningsdragning och är ungefär 32 km lång. Inventeringsområdet består främst av skogsmiljö som är präglat av det moderna skogsbruket med stora hyggen och planteringar. Det förekommer en del större sjöar, vattendrag och myrkomplex inom och i närheten av inventeringsområdet. På sina håll förekommer rester av skogar med naturskogskaraktär vilka främst finns intill eller inom olika miljöer främst myrmarker. Naturvärdeinventeringen har genomförts enligt SIS standard 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Totalt klassades 46 områden men inget klassades till klass 1 högsta naturvärde. 14 områden klassades som klass 2 högt naturvärde och 32 områden klassades som klass 3 påtagligt naturvärde. Flera områden med påtagligt naturvärde ligger på gränsen till högt naturvärde. De klassade naturvärdesobjekten är känsliga för en eventuell kommande exploatering som betyder att arter och andra naturvärden som är knutna till t.ex. myrmarker, rinnande vatten, död ved och gamla träd kan försvinna. Vid inventeringen noterades 20 naturvårdsarter på 151olika platser. De absolut mest förekommande arterna är de rödlistade signalarterna lunglav, garnlav och kolflarnlav. Laven varglav samt kärlväxterna jungfru Marie Nycklar, lopplummer och mattlummer är fridlysta enligt artskyddsförordningen, vilket också gäller brunbjörn, bäver samt alla fåglar. Inventeringsområdet överlappar naturreservatet Stormyran-Lommyran där det är förbjudet med anläggning av en ny luft- eller markledning. Vidare står det i bevarandeplanen för reservatet att en naturlig hydrologisk regim ska råda inom och i anslutning till området för att kunna arter och livsmiljöer. I området identifierades flera platser med varglav vilken tillsammans med en trolig intressant fågelfauna och naturlig hydrologi gör att detta område är mycket värdefullt. I vidare arbete bör de klassade delområdena och värdelementen i största mån bevaras och i andrahand beaktas. Med stöd utifrån standarden för NVI och miljöbalken, anges det att markoch vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Vidare är naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 särskilt känsliga utifrån ekologisk synpunkt. Det finns 14 objekt med naturvärdesklass 2 i denna inventering. Inga objekt med klass 1 identifierades. Objekt med en lägre naturvärdesklass (klass 3) samt landskapsobjekt kan ändå vara särskilt känsliga utifrån en ekologisk synpunkt. Naturmiljön utanför de klassade områdena, har inte uppnått lägsta naturvärdesklass för denna inventering; påtagligt naturvärde eller förekommer inom ramen för denna inventerings detaljeringsgrad enligt SIS standard. Dessa områden kan vara av betydelse för t.ex. spridning och kommande naturvärden. 4

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 1 Bakgrund 1.1 Uppdrag och Syfte Pöyry Sweden AB har fått i uppdrag från Ellevio att hjälpa dem att söka elnätskoncession för ledningar som krävs för att ansluta två planerade vindkraftparker i Ånge och Ljusdals kommun. De två vindkraftparker är Björnberget och Gubbaberget. I samband med detta arbete fick Calluna AB under hösten 2016 uppdraget att genomföra en naturvärdesinventering. Syftet med inventeringen var att få en överblick och lokalisera värdefulla miljöer med betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område för planerad ledningsdragning. Figur 1. Inventeringsområdet ligger både i Ånge och Ljusdal kommun och består av cirka en 32 km lång stäcka. 5

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 2 Naturvärdesinventering Inventeringen utfördes enligt SIS:s standard ftss 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i standarden, se kortfattad beskrivning i bilaga 1. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI:n resulterar i en avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte heller en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag inför en konsekvensbedömning och känslighetsbedömning samt ger även en grund inför inventering av andra aspekter, som t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. 3 Inventeringens utförande 3.1 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventeringen utfördes av och den 12 14 oktober 2016. GIS-skikt med naturvärdesobjekt och artregistreringar har upprättats. Dessa finns hos Calluna AB samt har levererats till Pöyry. Representativa bilder har lagts in i denna rapport. Övriga bilder förvaras hos Calluna AB. 3.2 Nivå och detaljeringsgrad I studien ingick en förstudie och en fältinventering. Förstudien omfattade en mindre studie av ortofoto samt hantering av underlag. Fältinventeringen utfördes med detaljeringsgrad medel. För mer information kring nivå, se bilaga 1. I denna NVI har även en mindre undersökning av eventuell påverkan på naturreservatet Stormyran-Lommyran genomförts. 3.3 Inventeringsområde och flygbildtolkning Inför själva inventeringsarbetet i fält avgränsades inventeringsområdet utifrån förutsättningarna i fält samt behov av arbetsområde vid själva ledningsdragningen. Själva linjen för dragningen förseddes med en buffertzon inom vilken inventeringen skulle ske. Generellt i skogsmiljö var buffertzonen 50 meter på varsin sida planerad dragning. Vid t.ex. befintlig ledningsgata var zonen 65 meter och på få platser var den 100 meter. Under arbetet med GIS et genomfördes och en flygbildtolkning där områden utifrån ortofoton och underlag fick en preliminär bedömning enligt Svensk standard för NVI. Denna flygbildstolkning användes sedan i fält som ett underlag för klassning samt avgränsning av eventuella klassade områden. 3.4 Underlag Vid inventeringen användes följande underlag: Utdrag från Artdatabanken för artfynd och naturvårdsarter i området (161003). GIS-material från SCA samt nationella och regionala inventeringar. 6

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Inom eller överlappande inventeringsområdet finns olika typer av områden för naturvårdshänsyn och formellt skydd. Nedan sammanställs de olika typer av hänsyn och skydd vilka också syns i kartorna för resultat i bilaga 2. SCA Hänsynsområden SCA Hänsynsbiotoper SCA Skötselklasser Våtmarksinventeringen Riksintresse naturvård Nyckelbiotop Naturreservat Sumpskog Natura 2000 LST Naturvårdsobjekt Naturvårdsprogram Myrskyddsplan Området av störst betydelse för biologisk mångfald är sydöstra delen av naturreservatet Stormyran-Lommyran. Naturreservatet består av stora myrområden omgivna av brandpräglad talldominerad skog. Delar av området skötts genom naturvårdsbränning. Syftet med reservatet är att bevara värdefulla våtmarker samt brandpräglad skog. Reservatet är även antaget som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. 4.2 Naturvärdesinventering 46 områden klassades med angiven metod för naturvärdesinventering inom sex delområden (tabell 1, figur 3). Samtliga kartor för delområden finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns en områdesbeskrivning av klassade områden samt dess naturvärden. Inga områden klassades till klass 1 högsta naturvärde. 14 områden klassades som klass 2 högt naturvärde och 32 områden klassades som klass 3 påtagligt naturvärde. Flera områden med påtagligt naturvärde ligger på gränsen till högt naturvärde. Vidare fortsätter flera områden utanför det inventerade området. Naturmiljön utanför de klassade områdena, har inte uppnått lägsta naturvärdesklass för denna inventering; påtagligt naturvärde eller förekommer inom ramen för denna inventerings detaljeringsgrad. 11 områden har fått en preliminär bedömning vilket främst gäller områden med naturvärden kopplat till vatten och där man vid inventeringstillfället t.ex. inte har information kring vattenkvalitet och förekomst av bottenfauna. 8

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Figur 3. Den främsta förekomsten av naturvärdesobjekt har delats in i sex olika delområden vilka redovisas i kartor i bilaga 2. 11

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 4.5 Känslighet De klassade naturvärdesobjekten är känsliga för en eventuell kommande exploatering som betyder att arter och andra naturvärden som är knutna till t.ex. myrmarker, rinnande vatten, död ved och gamla träd kan försvinna. Klassade områden med exempelvis orörda myrmarker, naturligt meandrande vattendrag, gamla träd eller död ved har stor betydelse för bedömningen av det höga naturvärdet som finns i dessa områden. Vidare finns det ett samspel mellan arter knutna till dessa strukturer och övriga delar av inventeringsområdet t.ex. vid naturreservatet. Övriga klassade områden är också känsliga mot t.ex. avverkningar och annan påverkan. Vidare förekommer delområden där vattenmiljön är mycket känslig vid en påverkan av exempelvis grävning och dikning vilket riskerar att slå ut den naturliga hydrologin. Flertalet arter inom området är skyddade enligt lagstiftning genom artskyddsförordningen. De fem fridlysta arterna doftticka, varglav, jungfru Marie nycklar, lopplummer och mattlummer kräver att en dispens ska sökas om de riskerar att skadas vid en exploatering. Länsstyrelsen i sin tur får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden om det inte finns någon annan lämplig lösning, samt om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Arten varglav är dessutom rödlistad och är känslig för en förändring i området som exempelvis avverkning och grävning medför. De nio påträffade fågelarterna kungsfågel, lavskrika, järpe, tjäder, orre, spillkråka, stjärtmes, tofsmes och talltita är skyddade enligt artskyddsförordningen 4. Av dessa nio prioriteras de tre rödlistade arterna kungsfågel, lavskrika och spillkråka i planering enligt Naturvårdsverket. En dispens får ges endast vid enskilda fall utifrån ett antal punkter i förordningen. 5 Diskussion och slutsatser I vidare arbete och vid en eventuell exploatering bör de klassade delområdena och värdelementen i största mån bevaras och i andrahand beaktas. Med stöd utifrån standarden för NVI och miljöbalken, anges det att markoch vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Vidare är naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 särskilt känsliga utifrån ekologisk synpunkt. Det finns 14 objekt med naturvärdesklass 2 i denna inventering. Inga objekt med klass 1 identifierades. De myrmarker, vattenmiljöer och skogsmiljöer med en lägre naturvärdesklass (klass 3) samt landskapsobjekt kan ändå vara särskilt känsliga utifrån en ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen utgör ett stöd för bedömningen enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen. Därmed är denna rapport ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. Vid en eventuell exploatering i de klassade områdena, anses känsligheten hos naturmiljöerna vara som störst i anslutning till myrmarker, rinnande vatten, död ved och gamla träd. De mest värdefulla områdena har främst en längre kontinuitet och har fått stå orört över lång tid. Det är också i dessa områden där sällsynta arter påträffas eftersom de över lång tid har haft möjligheten att etablera sig just här. Naturmiljön utanför de klassade områdena, har inte uppnått lägsta naturvärdesklass för denna inventering; påtagligt naturvärde eller förekommer inom ramen för denna inventerings detaljeringsgrad enligt SIS standard. Dessa områden kan vara av betydelse för t.ex. spridning och kommande naturvärden. Flera delområden ligger på gränsen mellan de olika naturvärdesklasserna. 14

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 6 Referenser Länsstyrelsen Västernorrlands län 2007 Beslut och skötselplan, Stormyran-Lommyran http://nvpub.vic-metria.nu/handlingar/rest/dokument/157861 Länsstyrelsen Västernorrland 2006, Bevarandeplan Natura 2000, Stormyran-Lommyran SE 0710175: http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/bevarandeplaner/stormyran-lommyran-se0710175.pdf Artdatabanken 2016-10-03, Utdrag på samtliga arter i och i närheten av inventeringsområdet. Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard ftss 199000. Naturvärdesinventering (NVI) - Komplement till SS 199000, utgåva 1. Teknisk rapport ftss 199001. Nitare J., 2010. Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. Notisum 2015: (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19981252.htm ) 15

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Bilaga 1 Metod för NVI Nedan följer en kortfattad beskrivning av metoden för naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS standard 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. Naturvärdesinventeringen resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för konsekvensbedömning och känslighetsbedömning, och ger även en grund för inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och art. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde. Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000-naturtyp så ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Naturvårdsverket har utrett vilka Natura 2000-naturtyper som är hotade i olika biogeografiska regioner i Sverige, vilket är ett underlag för att bedöma om en biotop är hotad. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna. Bedömningsgrund art Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde. Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser finns: - högsta naturvärde, naturvärdesklass 1, störst positiv betydelse för biologisk mångfald - högt naturvärde, naturvärdesklass 2, stor positiv betydelse för biologisk mångfald - påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3, påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald - visst naturvärde, naturvärdesklass 4, viss positiv betydelse för biologisk mångfald 16

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Om inventeraren inte säkert kan avgöra naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. Bevarandevärde och skyddsstatus I standarden anges några uppgifter om bevarandevärde och skyddsstatus som ger vägledning för bedömning av konsekvenser i de fall en NVI används som underlag i en MKB eller dylikt. I miljöbalkens [3] hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges dessutom att markoch vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att verka för att bevara biologisk mångfald, bl.a. genom konventionen om biologisk mångfald [1,2] vilken varit en avgörande utgångspunkt för denna standard. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar vi till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen antagna miljömålen [4]. NVI är ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. (Källa: citat från SIS standard ftss199000) Landskapsobjekt Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. Lågt naturvärde och övrigt område Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdes objekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övrigt område. Nivå detaljeringsgrad och tillägg En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på tre olika detaljeringsgrader med specificerad minsta karteringsenhet. Naturvärdesobjekt som är mindre än minsta obligatoriska karteringsenhet ska avgränsas om det är tidigare känt objekt (exempelvis nyckelbiotop från skogsstyrelsen). Om inventeraren påträffar ett objekt som är mindre än minsta karteringsenhet ska det avgränsas ändå såvida det inte tar väsentligt mer tid i anspråk. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom finns flera definierade tillägg i standarden. De vanligaste vid detaljplaner är inmätning av 17

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 värdeelement (t.ex. naturvärdesträd), kartläggning av generellt biotopskydd och fördjupad artinventering. Genomförande I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras, vad avser förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i standarden. I standarden finns även definitioner beskrivning av naturtypsindelning och i en teknisk rapport finns för varje naturtyp vägledning vid naturvärdesbedömning. Registrering av fynd av naturvårdsarter Fynd av naturvårdsarter ska registreras i artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer. 18

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Bilaga 2 Resultat Sammanställning av samtliga resultat från avsnitt 4. 19

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 20

Naturvärdesinventering / Björnberget - Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016 Bilaga 4 Naturvårdsarter Samtliga naturvårdsarter med generell information. Sammanlagt har 20 naturvårdsarter identifierats. 71

Hemsida: www.calluna.se E-post: info@calluna.se Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping