Plastens återvinningspotential en framtida utmaning Lina Bergström, VD Återvinningsindustrierna
Materialflödena i Sverige är väsentligt mindre cirkulära än nuvarande statistik visar, vilket innebär stora ekonomiska och miljömässiga förluster
Ett värdebeständigt svenskt materialsystem Målsättningen var att utveckla ett värdebaserat perspektiv på det svenska materialsystemet, något som väsentligen saknas idag, både i Sverige och internationellt Ett värdeperspektiv bidrar till att: Göra materialanvändning till en ekonomisk och industriell fråga, inte bara en miljöfråga Möjliggöra ekonomiskt avvägda prioriteringar vad gäller materialflöden och återvinning från politik och näringsliv Stimulera innovation; Sveriges ambition borde vara att bygga en lika stark position inom sekundärmaterial som vi redan har inom primärmaterial
Sverige förstör, deponerar och bränner material värt 21 miljarder Ytterligare 12 miljarder går förlorade i upparbetningskostnader 9 miljarder kronor går om intet för att materialet nedgraderats tex genom sammanblandning eller kontaminering Med bättre produktdesign, materialval och återvinningssystem skulle materialens kvalitet i stället kunna bibehållas och stora delar av värdeförlusten undvikas.
PLAST Endast13% bibehållet värde efter en användningscykel. Det motsvarar 1,3 miljarder kr av det ursprungliga värdet på 10 miljarder kr.
Avfall = Resurser Marknad för återvunna råvaror Design för återvinning Materialåtervinning Rättvis konkurrens för sekundärt material Produkttillverkning Sortering Upphandling Insamling Användning Återanvändning
Ett mer cirkulärt system för plast är genomförbart och kan bli ekonomiskt positivt Att behålla mer materialvärde är en stor industriell och ekonomisk möjlighet för Sverige och en attraktiv vision. En omställning mot 2040 kräver förändring inom politik, teknik och industri
Sju politiska initiativ för att påbörja omställningen, där plast ingår. 1. Sätt ett långsiktigt politiskt mål att Sverige ska behålla värdet i sina material, och stoppa värdeläckagen (jämför energisystemet) 2. Be SCB och Naturvårdsverket ta fram mått som bättre fångar värde och cirkularitet, så att vi kan se vad utgångsläget är och mäta förbättring 3. Skapa förutsättningar för storskalighet i sekundär materialindustri Prissätt externaliteter marknaden måste styras Skapa förutsättningar för privata aktörer behovet av storskaliga återvinningssystem gör ansvar på kommunnivå svårt att tillämpa 4. Skapa industrisamarbeten inom de stora värdekedjorna / produktgrupperna Byggnation, fordon, mat/förpackningar, textil Utveckla produktdesign och återvinning för att bättre bibehålla materialvärde 5. Be upphandlingsmyndigheten utveckla kriterier för att stärka marknaden för sekundära material 6. Överväg förordning som stipulerar att de produkter som sätts på marknaden ska vara enkla att återvinna 7. Proaktivt agerande i Bryssel - gärna i allians med andra medlemsländer - för att föra Circular Economy Package framåt
Visionen är att gå från ett kostsamt system drivet av renhållning till en stark industriell vision med konkurrenskraftiga sekundärmaterial Att slå vakt om materialvärde är en enorm industriell och ekonomisk möjlighet En stor del av de pengar som idag förloras kan återtas till år 2040 vilket dessutom skulle minska CO 2 - utsläppen. Detta är samtidigt en stor exportmöjlighet för Sverige andra länder kommer också behöva ställa om En stark sekundär materialindustri passar Sverige väldigt väl: Starka processindustrier Duktiga på återvinning Relativt höga resursskatter Globalt ledande produktbolag med höga miljöambitioner Sverige borde kunna bli lika framstående på sekundärmaterial som vi är på primärmaterial
Rapporten i sin helhet samt inspelade presentationer hittar ni här: http://www.recycling.se/cirkularekonomi/seminarium Tack!