Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa Anders Ljungné Tandvårdschef allmäntandvård Flktandvården Västra Götaland
Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa en sammanfattning m mål, syfte ch leverans: Mål Mer resurseffektiv ch jämlik tandvård Ska gynna en regelbunden ch förebyggande tandvård Syfte Minska skillnader i tandhälsa Systemet ska uppfattas sm förutsägbart Leverans; 1 mars 2020 Författningsförslag Analysera skillnader i tandhälsan Identifiera faktrer ch incitament för förebyggande ch jämlik tandvård Analysera åtgärder för förutsägbarhet Pröva betydelsen av prissättningen
Erfarenheter av tandvårdssystem efter nästan 50 år Tandhälsan Gd ch jämlik Skillnader kvarstår Förebyggande ch regelbunden tandvård Skillnader i regelbunden tandvård Tveksamma incitament till preventin/prmtin Osäker kunskapstillämpning Incitament ch förutsägbarhet Osammanhållna system/kmplicerad styrning Vårdbyråkrati Vårdsamverkan Frisktandvård
En gd ch jämlik tandhälsa?
Nrdenram G. Dental health: Health in Sweden: The Natinal Public Health Reprt 2012. Scand J Public Health 2012 40: 281 6, di: 10.1177/1403494812459620.
Tillståndet ch utvecklingen inm häls- ch sjukvård Lägesrapprt 2017, Scialstyrelsen
Andra mått sm visar en bättre tandhälsa Antal fyllningar per 1000 behandlade patienter inm ATV i alla åldrar 625 Antal rtfyllningar per 1000 behandlade patienter inm ATV i alla åldrar 31 500 25 375 19 250 13 125 6 0 2013 2014 2015 2016 2017 0 2013 2014 2015 2016 2017
men skillnader i hälsa kvarstår liksm behv att söka tandvård
Str variatin i vårdbehv mellan kliniker
Under 3-årsperiden 2014-2016 besökte 77 prcent av den vuxna beflkningen tandvården. 74 prcent av männen ch 81 prcent av kvinnrna. Att endast besöka tandvården akut är dubbelt så vanligt bland persner med enbart förgymnasial utbildning än bland persner med eftergymnasial utbildning. Tillståndet ch utvecklingen inm häls- ch sjukvård Lägesrapprt 2017, Scialstyrelsen
En sjukdmsförebyggande vård? Incitament till preventin ch prmtin?
Förebyggande ch sjukdmsbehandlande åtgärder används i större utsträckning
Förebyggande ch sjukdmsbehandlande åtgärder hs patienter (n=38 894) med karies ( 2 tänder med manifest karies) per åldersgrupp ch revisinsintervall 60% 50% 40% 30% 20% Antal åtgärder 0 1 2-3 4-10% 0% 3-6 7-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80- Åldersgrupp (år)
Sjukdmsbehandling av karies under ett revisinintervall hs patienter med 4 tänder med manifest karies i åldersgruppen 25-65 år (n=50) Kstkartläggning Kstråd Munhygienkartläggning Munhygienråd Fluranvändning Salivkartläggning Mikrbilgisk kartläggning Mikrbilgiska åtgärder Beteendemedicinska åtgärder Andel (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%
Hur behandlar vi? Vad påverkar beslut i vården ch vilken kunskapstillämpning har vi?
Det räcker inte att ta fram kunskapsstöd, exempelvis i frm av natinella riktlinjer eller vårdprgram, utan det behövs insatser för att förbättra förutsättningarna för användningen av bästa kunskap Kunskapsbaserad ch jämlik vård; SOU 2017:48
Antal krnr per tusen patienter Tandstödda krnr hs vuxna patienter 2017 100 Teknisk risk Scieknmi 75 Tandhälsa Åldersprfil 50 Gegrafi/Bemanning 25 0 ATV-kliniker (n=105) srterade från högst till lägst
Tandläkares beslut i kliniken varierar även m patienternas status hålls knstant James. D. Bader, Daniel A. Shugars; J Public Health Dent 1995; 55(3): 181-188 Klinikens kultur påverkar val av behandlingar Russell Mannn, Carl Thmpsn; Internatinal Jurnal fr Quality in Health Care 2014 Vlume 26, Number 6: pp 606-612
SU 2017:48 Natinella riktlinjer Kunskapsstyrning Reginuppdrag kring universitetstandvård
Osammanhållna system ch kmplicerad styrning
FTV VGR jämfört med övriga landsting/reginer Landsting % över referens priset % över referenspris i förhållande till vlym VGR 2017 Uppsala 0% 0% Västmanland 0% 0% Gävlebrg 0% 1% Skåne 0% 2% Jämtland Härjedalen 6% 3% VGR 8% 3% Gtland 4% 4% Krnberg 6% 6% Jönköping 5% 6% Dalarna 3% 6% Östergötland 7% 6% Nrrbtten 5% 6% Kalmar 13% 7% Västernrrland 10% 8% Sörmland 9% 8% Stckhlm 22% 9% Halland 22% 10% Värmland 11% 14% Blekinge 5% 15% Örebr 10% 22%
Vårdbyråkrati?
Särskilda ersättningslistan
Exempel skillnad TLV/Enhet Tandvård åtgärd 205
Incitament för samverkan i vården?
Tillståndet ch utvecklingen inm häls- ch sjukvård Lägesrapprt 2017, Scialstyrelsen
Riksstämman 2017: Friska tänder i alla munnar Katharina Wretlind Svensk Samhällsdntlgisk Förening Hälsdntlgiska enheten,
Är vården förväntad ch priset förutsägbart?
De sm valde Frisktandvård när det infördes 2007 är generellt mer mtiverade ch intresserade av hälsfrämjande beteenden ch har mindre risk att drabbas av karies. Frisktandvård bidrar till att öka patienternas känsla av trygghet ch kntrll, både över sin tandvård ch över dess eknmiska knsekvenser. Andrén Andås C. A new payment mdel in Swedish dental care. Avhandling, Götebrgs universitet 2015.
Antal avtal per landsting/regin per 2017-12-31 Västra Götaland Skåne Stckhlm Uppsala Sörmland Kalmar Västernrrland Nrrbtten Värmland Östergötland Örebr Jönköping Västerbtten Gävlebrg Krnberg Halland Blekinge Jämtland Västmanland Dalarna Gtland 43 054 39 253 32 934 27 866 26 751 26 536 26 385 25 494 25 295 22 836 18 128 13 317 13 096 7 605 3 528 3 509 1 590 532 89 679 117 591 Ttalt : 767 055 avtal 202 076 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000
Andel av vuxna revisinspatienter med Frisktandvårdsavtal 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Slutsatser
Erfarenheter av tandvårdssystem efter nästan 50 år Tandhälsan Gd ch jämlik Skillnader kvarstår Förebyggande ch regelbunden tandvård Skillnader i regelbunden tandvård Tveksamma incitament till preventin/prmtin Osäker kunskapstillämpning Incitament ch förutsägbarhet Osammanhållna system/kmplicerad styrning Vårdbyråkrati Vårdsamverkan Frisktandvård