MILJÖRAPPORT 2016 Björklinge avloppsreningsverk
INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Ledningsnät och pumpstationer... 4 1.3 Avloppsreningsverket... 4 1.4 Recipient... 5 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön... 5 2. TILLSTÅNDSBESLUT... 5 3. ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR... 5 4. ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN... 5 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN... 6 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING... 6 7. VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET... 6 8. UPPGIFTER OM HUR NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER FÖLJS... 8 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14)... 8 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2)... 9 9. KONTROLLRESULTAT... 9 9.1 Avloppsvatten... 9 9.2 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten... 10 9.3 Reningseffekt... 11 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam... 11 9.5 Recipientkontroll... 12 10. KONTROLLFUNKTIONER... 12 11. DRIFTSTÖRNINGAR OCH ÅTGÄRDER... 13 11.1 Driftstörningar... 13 11.2 Åtgärder... 13 11.3 Planerade åtgärder... 13 12. FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH VATTEN... 13 13. FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 13 14. AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL... 14 15. RISKER... 14 16. PERIODISK BESIKTNING... 14 UNDERSKRIFT... 14 BILAGOR - 2 -
GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår 2016 2. Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556025 0051 Adress E-post Kontaktperson 3. Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer 0380-50-005 Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444 751 44 Uppsala uppsalavatten@uppsalavatten.se Maria Khalili, Miljöcontroller Tfn 018-727 93 84 Björklinge avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning Björklinge-Nyby 10:17 Post- och besöksadress Kommun och län Kontaktperson Miljörapporten godkänns av Nybyvägen 740 30 Björklinge Uppsala Kod enligt SFS 2013:251 90.10 4. Koordinater Walter Johansson, sektionschef Tfn 018 727 93 36 Sigrid De Geyter, VD Tfn 018-727 93 00 Utsläppspunkt 6556406/1596862 (enligt SWEREF 99 TM) - 3 -
TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet består av 49 km spill- och 14 km dagvattenledningar inkl. den allmänna delen av servisledningarna. Hela avloppsnätet är duplikat, d.v.s. spill- och dagvatten avleds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör elva avloppspumpstationer, varav åtta pumpstationer i Björklinge, två i Läby och en i Skuttunge. Åtta pumpstationer är försedda med nödutlopp och högnivålarm samt är anslutna till driftövervakningssystemet. De flesta är försedda med utrustning för bräddflödesmätning. Vid Skuttunge och Läby avloppspumpstationer finns bassänger för uppsamling av bräddat avloppsvatten. Tre mindre pumpstationer, som betjänar en eller två fastigheter, saknar bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger vid Björklingeån sydväst om samhället, togs i drift 1981. Anläggningen är dimensionerad för att behandla avloppsvatten från 5 500 pe, där en personekvivalent motsvarar 86 gbod 7 /d. Reningsverket är dimensionerat för ett flöde av 172 m 3 /h och en medeldygnsmängd av 3 300 m 3 /d. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i en försedimenteringsbassäng. Gallerrenset tvättas och avvattnas i en renspress. Det tvättade renset körs till Vattenfalls förbränningsanläggning för avfall i Uppsala. Sanden i sandfånget tas bort med slamsugbil och transporteras till Hovgårdens avfallsanläggning för avvattning. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Vattnet pumpas upp på bädden från en intern pumpstation med tre dränkbara pumpar och fördelas över bädden med hjälp av fasta spridare monterade på fördelningsrör. När tillrinningen till reningsverket är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten till pumpstationen. Mängden vatten som recirkuleras regleras av en motorventil, som styrs av nivån i pumpstationen. Efter behandling i biobädden leds vattnet vidare till det kemiska behandlingssteget via en mätränna för flödesmätning. Före kemsteget tillsätts järnklorid för att få en utfällning av fosfor och partiklar. Vattnet leds efter kemikalieinblandningen vidare till två flockningsbassänger. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Vid behov kan natriumhypoklorit doseras i ledningen till sedimenteringsbassängerna. Det renade vattnet leds med självfall till recipienten. Slambehandling Flytslam från sedimenteringsbassängerna pumpas via avdragsrännorna i slamförtjockaren till inloppspumpstationen. Primärslam samt bio- och kemslam från sedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas till slamförtjockaren. Det förtjockade slammet pumpas till ett slamlager och därifrån till slamavvattningen. En polyelektrolyt tillsätts och slammet avvattnas i en centrifug. Rejektvatten från avvattningen och dekanteringsvatten från förtjockaren leds tillbaka till pumpstationen för inkommande vatten. Avvattnat slam transporteras med skruv till en container, där det lagras i avvaktan på borttransport till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Transporterna sker ungefär två gånger per vecka. Flödesscheman över Björklinge avloppsreningsverk finns i Bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. Järnkloriden lagras i två tankar - 4 -
à 10 m 3 placerade i källaren. Tankarna är invallade och försedda med nivågivare samt glasrör för nivåkontroll. Två doseringspumpar används vid doseringen. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polymererna levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Kalciumnitrat, vars produktnamn är Nutriox, doseras i avloppspumpstationerna i Skuttunge och Läby för att motverka att svavelväte bildas i tryckavloppsledningarna till Björklinge. Mindre mängder oljor, fett och rengöringsmedel används därutöver. Små mängder farligt avfall i form av kasserade lysrör, batterier, färgrester, spillolja m.m. förvaras vid reningsverket i avvaktan på borttransport. Driftövervakning En drifttekniker är stationerad i området, som omfattar avloppsanläggningar i Björklinge, Läby, Skuttunge, Lövstalöt och Bälinge samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för det renade avloppsvattnet är Björklingeån, som tillhör Fyrisåns avrinningsområde. Utsläpp sker i en punkt nära avloppsreningsverket, se karta, bilaga 5. Medelvattenföringen i Björklingeån vid utsläppspunkten är 1,2 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0,1 m 3 /s. Uppgifterna är beräknade av SMHI under 2005. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Olämplig hantering av avloppsslam kan medföra läckage av närsalter och andra ämnen till omgivningen. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län beslutade 2007-04-12 att ge kommunen tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av avloppsvatten från Björklinge m.fl. tätorter till Björklingeån efter rening i Björklinge avloppsreningsverk. 3. Anmälningspliktiga ändringar - 4. Övriga beslut enligt miljöbalken - - 5 -
5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Tillsynsmyndighet för Björklinge avloppsreningsverk är Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun. 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är 5 500 pe med avseende på BOD 7, varvid en pe beräknas som 70 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara 5 500 pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Björklinge, Skuttunge och Läby samhällen. Områdenas omfattning framgår av bilagorna 5a-5c. Antalet anslutna personer uppgick i slutet av 2016 till 3 750 personer, varav 3 390 st i Björklinge, 175 st i Skuttunge och 185 st i Läby, vilket är en ökning med 60 personer. Vid reningsverket behandlas i huvudsak spillvatten från hushållen. I Björklinge finns också sågverk, bilverkstad, restauranger, tandläkarpraktik, distriktsköterska/barnhälsovård, veterinär, förskolor, grundskolor och servicehus. I Läby finns en bilverkstad. Spillvattnet avleds till kommunens ledningsnät. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten bedrivas huvudsakligen i enlighet med vad Uppsala kommun angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Sådana mindre ändringar av verksamheten som avses i 5 tredje stycket förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skall anmälas på det sätt som anges i 22 samma förordning till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Verksamheten har under året drivits enligt handlingarna i tillståndsansökan. 2. Resthalt av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde* inte överstiga 0,3 mg/l, beräknat som kvartalsmedelvärde. I riktvärdet skall totalfosforhalten i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket inräknas i riktvärdet. Kommentar: Resthalten fosfor har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 0.08 mg/l 0.11 mg/l 0.08 mg/l 0.10 mg/l Någon bräddning vid avloppsreningsverket har inte förekommit under året. 3. Mängden totalfosfor i det sammanlagda utsläppet av spillvatten, dvs. summan av renat vatten från reningsverket samt bräddvatten från verket och bräddvatten från ledningsnätet för spillvatten, får som riktvärde* uppgå till högst 150 kg totalfosfor per kalenderår. Kommentar: Mängden totalfosfor har uppgått till 34 kg, varav 0,02 kg från bräddning från ledningsnätet under 2016. Riktvärdet uppfylls. 4. Resthalten av organiskt material analyserat som BOD 7 i utgående avloppsvatten får som riktvärde* inte överstiga 10 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde. I riktvärdet skall halten BOD 7 i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket inräknas i riktvärdet. Kommentar: Resthalten BOD 7 har under varje kvartal varit lägre än riktvärdet, vilket framgår av nedanstående tabell: Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 4 mg/l 5 mg/l 4 mg/l 4 mg/l - 6 -
Bräddning vid avloppsreningsverket har inte förekommit under året. 5. Industriellt avloppsvatten samt avloppsvatten från övriga anslutna verksamheter får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller olägenheter uppkommer för avloppsslammet, recipienten eller omgivningen i övrigt. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att olägenheter uppstår. 6. Införande av nya processkemikalier samt ändring av sådana kemikalier får endast ske efter medgivande av tillsynsmyndigheten. Kommentar: PIX-111 från Kemira används som fällningsmedel i avloppsreningen sedan många år. Under året har Zetag 8127 från BTC använts som flockningsmedel vid avvattning av slam. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet av regn-, grund- och dräneringsvatten till avloppsreningsverket och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och åtgärdas. 8. Det skall finnas en åtgärdsplan för ledningsnätet. Utförda åtgärder och deras effekter avseende bräddning och tillskottsvatten samt planerade åtgärder för nästa verksamhetsår skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet i kommunen redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 9. Hantering av grovrens och slam vid avloppsreningsverket skall ske på ett sådant sätt att olägenheter inte uppkommer i omgivningen. Uppstår problem med lukt eller annan störning från verksamheten skall åtgärder omedelbart vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten för att avhjälpa problemen. Kommentar: Avvattnat avloppsslam har under året transporterats till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Tvättat rens skickas till Vattenfalls anläggning i Uppsala för förbränning. Sanden från sandfånget har transporterats till sandavvattningsplattan på Hovgårdens avfallsanläggning. Den 24 maj inkom ett klagomål om lukt från en fastighetsägare som har en släppbrunn vid tomtgränsen. Brunnen tätades och under våren 2017 beräknas en omdragning av ledningen utföras så att släppbrunnen kan tas ur bruk. 10. Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att inte högre ekvivalent ljudnivå uppkommer som riktvärde* utomhus vid närmaste bostäder än: 50 db(a) dagtid (kl. 07-18), 45 db(a) lördagar, sön- och helgdagar, dagtid (kl. 07-18), 45 db(a) samtliga dagar kvällstid (kl. 18-22) och 40 db(a) samtliga dagar nattetid (kl. 22-07). För återkommande impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall den ekvivalenta ljudnivån sänkas motsvarande 5 db(a)-enheter jämfört med vad som anges inom ovanstående intervall. Den momentana ljudnivån får nattetid, som riktvärde* vid bostäder, inte överstiga 55 db(a). Kommentar. Bullernivån vid närmaste bostäder har inte kontrollerats. Någon förändring av verksamheten har inte skett under året. Något klagomål på buller från verksamheten har, efter vad som är känt, inte framförts. 11. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras på tät, invallad yta under tak. Invallningen skall rymma en volym som motsvarar den största behållarens volym plus minst 10 % av summan av övriga behållares volym. Kommentar: Järnklorid lagras inomhus i två lika stora tankar, som rymmer sammanlagt 20 m 3. Invallningens volym är 14,7 m 3. Varje tank upptar 3 m 3 av invallningsvolymen. Oljor och rengöringsmedel är uppställda i ett plåttråg, som rymmer 700 liter. - 7 -
12. Vid haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att hela eller delar av anläggningen tas ur drift skall åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis överskrids. Kommentar: Reningsverket har varit i drift i sin helhet under året. 13. Senast den 30 juni 2018 skall en periodisk undersökning av avloppsreningsverket genomföras. Kommentar: Periodisk besiktning görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes 8 oktober 2014. * Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 8. Uppgifter om hur Naturvårdsverkets föreskrifter följs 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Avloppsvattenanalyser Slamanalyser Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. COD analyserades under första halvåret 2015. Samma parametrar analyseras på inkommande vatten och i bräddat vatten från inloppspumpstationen och biobäddspumpstationen. Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Länsstyrelsen i Uppsala län har 2015-07-06 beslutat om undantag från Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 vad gäller analys av COD-Cr. Vid COD-bestämningen används bl. a. kvicksilver och kaliumdikromat, som är båda olämpliga ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. COD-Cr har därefter slopats som kontrollparameter. COD-halten beräknas i stället utifrån förhållandet COD/TOC, som fastställts till 3,3 utifrån ett stort antal parallella analyser vid samtliga reningsverk september 2014 - juni 2015. Avloppsvattenflödet mäts kontinuerligt i en mätränna, placerad i slutet av utloppskanalen från biobädden. Rännan är försedd med en mätsticka för att underlätta kontrollen av mätarens funktion. Flödesproportionella prov på utgående vatten tas två till tre gånger per månad och på inkommande vatten en gång per kvartal. Prov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Blandprov på slammet tas varje kvartal. Analyserna görs på dygns-, helg- och kvartalsblandprover enligt ett årligt provtagningsschema, som upprättas av Uppsala Vatten i förväg. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam), ALS Scandinavia (metaller i slam) och Eurofins (organiska ämnen i slam). Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, resthalten av järn samt vattnets alkalinitet och konduktivitet mäts i ett dygnsprov på utgående vatten, som tas en gång - 8 -
per kvartal samtidigt med provtagningen på inkommande avloppsvatten. I avloppsslammet kontrolleras även halterna av järn, mangan, aluminium och kobolt m.fl. parametrar. Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslammet från Björklinge reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999. 9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvatten Under året har 365 700 m 3 avloppsvatten behandlats vid Björklinge avloppsreningsverk, vilket är en större mängd jämfört med tidigare år. Orsaken till ökade avloppsmängder är processvattnet från det nya vattenverket i Björklinge, som avletts till spillvattennätet. Vattenverket togs i drift under hösten 2014. Den 18 november kopplades processvattnet från Björklinge vattenverk bort från avloppsreningsverket. Detta kommer troligtvis att leda till minskande avloppsmängder under nästa år och därmed minskade utsläpp från avloppsreningsverket. Årsnederbörden uppmättes i Uppsala till sammanlagt 467 mm vid manuell mätning, vilket är knappt 80 mm mindre än normalt. Merparten av nederbörden kom under sommarhalvåret och i november. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Avklingningsförloppet under sommaren är normalt snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Nederbörden under sommaren tas till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Tillskottet av smältvatten och den större nederbördsmängden under november framgår tydligt av Figur 1. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Björklinge reningsverk under 2016 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2016-01-01 2016-01-15 2016-01-29 2016-02-12 2016-02-26 2016-03-11 Mängd avloppsvatten (m3)/d 2016-03-25 2016-04-08 2016-04-22 2016-05-06 2016-05-20 2016-06-03 2016-06-17 2016-07-01 2016-07-15 2016-07-29 2016-08-12 2016-08-26 2016-09-09 2016-09-23 2016-10-07 2016-10-21 2016-11-04 2016-11-18 2016-12-02 2016-12-16 2016-12-30 Avloppsmängden under året motsvarar 266 l/p.d. Mängden debiterat spillvatten uppgick till 230 000 m³, vilket motsvarar 168 l/p.d. Mängden spolvatten från vattenverket i Björklinge uppgick till 16 % av producerad vattenmängd eller 53 000 m 3. Mängden ovidkommande vatten till ledningsnätet (skillnaden mellan behandlad mängd och debiterad mängd) blir då 135 700 m 3. Specifik mängd ovidkommande vatten var 100 l/p.d, vilket får anses vara litet. Månadsmängderna renat avloppsvatten under 2016 och nederbörden, uppmätt i Uppsala, redovisas i Bilaga 1. - 9 -
Avloppsmängderna under de senaste åren har sammanställts i nedanstående tabell. Avloppsmängder 2014 2015 2016 Behandlat avloppsvatten (m 3 ) 353 100 396 400 365 700 Bräddning reningsverk (m 3 ) - - - Bräddning ledningsnät (m 3 ) - 145 8 Medelflödet till reningsverket var 1 006 m 3 per dygn. Årets högsta tillrinning under ett dygn, 1 700 m 3, uppmättes i slutet av januari. Bräddning vid reningsverket har inte förekommit under året. Den 14 augusti bräddade ca 8 m 3 avloppsvatten från Långsjögränd avloppspumpstation på grund av ett strömavbrott. 9.2 Halter och mängder i behandlat avloppsvatten Reningsverket har fungerat väl och resthalterna av syreförbrukande ämnen och fosfor är fortsatt låga. Halterna är lägre än rikt- och gränsvärden i Länsstyrelsens tillståndsbeslut och Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:06 Föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten framgår av nedanstående tabell. Halter i utgående vatten 2014 2015 2016 Riktvärde Riktvärde/ Tillstånds- Gränsvärde beslut NFS 2016:06 BOD 7 (mg/l) 4 4.5 4 10 3 15 1 COD (mg/l) 33 31 4 31 4-70 2 TOC (mg/l) - 9,8 9.3 - - Totalfosfor (mg/l) 0.095 0.11 0.094 0.3 3 - Totalkväve (mg/l) 28 26 28 - - Suspenderad substans (mg/l) <5.2 <5.4 <5.0 - - 1 Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Riktvärde, kvartalsmedelvärde 4 Beräknad halt utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3.3 Uppmätta halter är flödesvägda årsmedelvärden. BOD 7 - och fosforhalterna, som var 4 mg/l resp. 0,094 mg/l, är på samma nivå som tidigare. Fosfatfosforhalten kontrolleras i stickprov på det renade avloppsvattnet flera gånger varje vecka. TOC-halten har under året varit 9 mg/l i medeltal. Den beräknade COD-Cr-halten var 31 mg/l. Analyserna av COD-Cr har ersatts av TOC från och med juli 2015. Den biologiska reningen har fungerat stabilt och bra under året. Totalkvävehalten i utgående vatten var 28 mg/l. Halten ammoniumkväve var 16 mg/l. Nitrat- och nitrithalten, som var 11 mg/l, visar en tydlig årstidsvariation. Den spontana nitrifikationen i biobädden försämras vid låg vattentemperatur och kortare uppehållstid. Nitrithalten har analyserats fyra gånger och var i medeltal 0,71 mg/l. Halten suspenderad substans i det renade avloppsvattnet har genomgående varit låg. Sammanlagt har 24 av 26 mätvärden varit <5.0 mg/l. Rapporteringsgränsen har använts vid beräkningen av årsmedelvärdet. Slamavvattningen har fungerat tillfredsställande med undantag för en driftstörning i juni. - 10 -
Utsläppt mängd fosfor är fortfarande avsevärt lägre än riktvärdet för fosfor, vilket framgår av nedanstående tabell. Föroreningsmängd i utgående, behandlat avloppsvatten 2014 2015 2016 Riktvärde Tillståndsbeslut BOD 7 (ton/år) 1.5 1.8 1.6 COD (ton/år) 12 13 2 11 2 TOC (ton/år) - 3.9 3,4 Totalfosfor 1 (ton/år) 0.033 0.043 0.034 0.15 Totalkväve (ton/år) 10 11 10 Suspenderad substans (ton/år) 1.8 2.1 1.8 1 Inklusive fosfor i bräddat avloppsvatten från reningsverk och ledningsnät 2 Beräknad mängd utifrån förhållandet COD/TOC 3.3 En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. 9.3 Reningseffekt Reningseffekten under året uppgår till BOD 7 97 % TOC 93 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 49 % Beräkningen av reningseffekten baseras på 12 dygnsprov tagna på inkommande vatten under 2014-2016 och 26 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under 2016. Provtagningarna på inkommande vatten under 2016 finns sammanställda i Bilaga 1. Föroreningshalten i inkommande vatten kan påverkas av slamvatten från förtjockning och avvattning. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Torrsubstanshalten i det avvattnade slammet var i medeltal 27 % under året, varav andelen organisk substans utgjorde 63 %. Halterna är normala för slammet från Björklinge reningsverk. Avloppsslammet är ostabiliserat, vilket innebär att mullhalten är högre än i rötat slam. Fosfor- och kvävehalterna i avloppsslammet var 19 resp. 33 g/kgts under 2016. Mängden fosfor och kväve i slammet uppgick till 2,2 resp. 3,9 ton. Metallhalterna i avloppsslammet är fortsatt låga. Halterna är betydligt lägre än gränsvärdena för slamkvalitet vid överlåtelse av slam för användning inom jordbruket, vilket framgår av figur 2. Metallhalterna i slammet har minskat med 70-90 % sedan början av 1980-talet. Nytt lägsta årsmedelvärden för koppar (109 mg/kgts) noterades. - 11 -
Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2016 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam 120% 100% 100 2 100 600 2,5 50 800 Procent av gränsvärde 80% 60% 40% 347 20% 9 0,36 16 109 0,35 8,3 0% Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Björklinge (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av olika indikatorparametrar på organiska ämnen i slam under 2016 framgår i nedanstående tabell, där medelvärdena av halterna i två kvartalsblandprov redovisas. Inom parentes anges de riktvärden som överenskommits mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund under 1995. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kgts 4,7 (50) Summa PAH (6 st) mg/kgts 0,40 (3,0) Summa PCB (7 st) mg/kgts 0,024 (0,4) Halterna av organiska ämnen har minskat avsevärt sedan de första mätningarna gjordes 1992. En utförligare redovisning av analyserade parametrar i avloppsslammet finns i bilaga 4. 9.5 Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns Vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Kemiska parametrar Temperatur, absorbans (filtrerat prov) ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 24 km nedströms utsläppspunkten. Provtagningspunkten vid Rosta i Björklingeån utgick vid revideringen av provtagningsprogrammet 2003. Provtagningen återupptogs tillfälligt under 2014. En länk till resultatet av provtagningarna under 2016 finns på vattenförbundets hemsida, www.fyrisan.se. 10. Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt kontrollprogrammet. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid månatliga funktionskontroller visat tillfredsställande resultat. - 12 -
Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan före gallret resp. i samlingsbrunnen, dit vattnet från avdragsrännorna i de båda slutsedimenteringsbassängerna leds. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Sammanlagt har 4 resp. 26 st. dygnsblandprov tagits på inkommande och utgående vatten under året. Slamkvaliteten har kontrollerats i fyra kvartalsblandprov och ett extraprov. Kvartalsproven har använts vid medelvärdesberäkningen. ph, TS, glödförlust, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. I proven för första och tredje kvartalet har halterna av organiska ämnen bestämts av Eurofins, Lidköping. Samtliga laboratorier är ackrediterade för miljöanalyser. All personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar och åtgärder 11.1 Driftstörningar Slamcentrifugen stod still under juni månad på grund av ett fel på bromsmotorn och fel i styrsystemet. Driftstoppet innebar att slammet under juni kördes oavvattnat till Kungsängsverket istället för att köras avvattnat till Hovgårdens avfallsanläggning. Transporterna från reningsverket ökade därmed medan elförbrukningen minskade under månaden. 11.2 Åtgärder Den 2 februari rengjordes inkommande ledning till avloppsreningsverket. I övrigt har normala underhålls- och reparationsarbeten utförts under året. 11.3 Planerade åtgärder Spillvattenledningen i Sätunavägen är i dåligt skick och kommer att läggas om under första halvan av 2017. Ledningen flyttas något i förhållande till det befintliga läget. Släppunkten, där tryckavloppsledningen från Läby övergår till självfallsledning, läggs norr om bebyggelsen. 12. Förbrukning av energi och vatten Elförbrukningen var under året 340 MWh, vilket är lågt historiskt sett. Under året har 48 MWh solel producerats vid reningsverket, vilket utgör 14 % av använd mängd el. Under augusti svarade solcellerna för 36 % av elförbrukningen. Anläggningens totala minskning av CO 2 -ekvivalenter på grund av användningen av solel istället för inköpt el sedan driftsättningen uppgår till 35 ton. Uppsala Vatten använder i övrigt ursprungsmärkt vattenkraftsel. Förbrukning 2014 2015 2016 Elförbrukning (MWh) 375 330 337 varav solel (MWh) - 45 48 Vattenförbrukning (m 3 ) 4 680 2 830 4 100 I vattenförbrukningen ingår brutet vatten som används till bland annat renstvätt, spritsvatten i försedimenteringsbassängen och polymerberedning. 13. Förbrukning av kemiska produkter Järnkloriddoseringen, som är flödesproportionell, uppgick till 184 ml/m 3 under året. Sammanlagt har 96 ton järnklorid använts till utfällning av fosfor. Polyelektrolyter används vid avvattningen av slammet med centrifugen. Polymerdoseringen motsvarar 4 kg/tonts. Användningen av skumdämpare har upphört. - 13 -
I Läby och Skuttunge avloppspumpstationer har 2 000 resp. 200 kg kalciumnitrat använts för att motverka att svavelväte bildas i tryckavloppsledningarna till Björklinge. Kemiska produkter 2014 2015 2016 Järnklorid (ton) 89 85 96 Polyelektrolyt (ton) 0,25 0,45 0,48 I övrigt har mindre mängder smörjoljor använts vid reningsverket och pumpstationerna inom driftområdet, vilket framgår av bilaga 4. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall Producerad mängd avvattnat slam vid Björklinge avloppsreningsverk uppgick till 375 ton under året. Avloppsslammet har transporterats till slamlagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Därutöver har 293 m 3 oavvattnat slam från slamförtjockaren transporterats till Kungsängsverket för behandling under sommaren. Mängden torrsubstans i avvattnat och oavvattnat slam uppgick till sammanlagt 117 ton under året. Mängder 2015 2015 2016 Avvattnat slam (ton) 329 309 375 Oavvattnat slam (m 3 ) 80 188 293 Tvättat rens (m 3 ) 6 6 7 Oljeavfall (liter) - 120 Från grovreningen har 7 m 3 tvättat rens uttagits under 2016. Avfallsbehållarna töms varannan vecka; ibland oftare. Renset körs till Vattenfalls anläggning i Uppsala för förbränning. Sandfånget tömdes i juni. Avskilt material, ca 10 m 3 sediment och vatten, transporterades till sandavvattningsplattan på Hovgårdens avfallsanläggning. Mindre mängder batterier, lysrör och spillolja från anläggningarna i driftområdet förvaras vid reningsverket. Under året har spillolja och metallskrot har hämtats av Uppsala Vatten resp. Skrotcentralen. 15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under 2013. 16. Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 8 oktober 2014. Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger under gällande utsläppskrav. Anläggningen är välskött. UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2016 för Björklinge avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets före- - 14 -
skrifter om miljörapport, 2017-01-19. Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Maria Khalili, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala 2017-03-28 Uppsala Vatten och Avfall AB Sigrid De Geyter VD - 15 -
BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Bräddat avloppsvatten Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Björklinge tätort Flödesschema avloppsreningsverk. - 16 -
Inkommande avloppsvatten Björklinge avloppsreningsverk 2016 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari 32 113 35 9 Februari 31 975 42 11 Mars 35 215 18 4 April 33 973 37 9 Maj 29 815 22 8 Juni 26 724 41 14 Juli 26 546 75 26 Augusti 29 386 79 24 September 27 976 11 5 Oktober 32 452 19 4 November 33 085 67 21 December 26 439 21 7 * Nederbörden är uppmätt SUMMA 365 699 467 med manuell mätning vid Geocentrum i Uppsala. Analyser på inkommande vatten Parameter Antal Inkommande halt Inkommande prover (mg/l) mängd Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov 155 240 57 TOC 4 dygnsprov 356 499 130 Tot-P 4 dygnsprov 6,5 7,1 2,4 Tot-N 4 dygnsprov 57 64 21 SS 4 dygnsprov 435 480 159 Kommentarer: Föroreningshalten är påverkad av slamvatten från förtjockare och rejektvatten från avvattningen av slam - 17 -
Utsläppskontroll behandlat vatten Björklinge avloppsreningsverk 2016 BILAGA 2A Parameter Antal prover Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd reningsverk (ton/år) Bräddad/nödutsläppt mängd ledningsnät (ton/år) Utsläppt mängd totalt (ton/år) BOD 7 25 dygnsprov 4 6 0 st > 10 mg/l 1,6 1,6 TOC 26 dygnsprov 9,3 12 3,4 3,4 Tot-P 26 dygnsprov 0,09 0,15 0 st > 0,3 mg/l 0,034 0,00002 0,034 PO 4 -P 4 dygnsprov 0,033 0,054 0,012 0,012 Tot-N 26 dygnsprov 28 37 10 10 NO 3 - och NO 2 -N 4 dygnsprov 10,6 20,0 3,9 3,9 NH 4 -N 26 dygnsprov 16 28 5,9 5,9 SS 26 dygnsprov <5,0 5,1 1,8 1,8 HCO 3 4 dygnsprov 309 371 Konduktivitet 4 dygnsprov 147 156 ph 26 dygnsprov 7,2 7,4 Fe 4 dygnsprov 1,1 1,8 COD-Cr beräknad 31 40 11 11 (COD/TOC 3,3) Flöde (m 3 /d) 1 000 m³/d 1714 m3/d 365 700 m³ 0 m³ 8 m³ 365 708 m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. SS-halten har varit <5,0 mg/l i 24 av 26 dygnsprov. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränsen använts. - 18 -
Utsläppskontroll bräddat avloppsvatten Björklinge avloppsreningsverk 2016 Parameter Bräddat vid inloppspumpstn Bräddat vid biobäddspumpstn Bräddad Bräddad Bräddad Nödutsläppt Utsläppt mängd mängd mängd mängd mängd Antal prover Halt Antal prover Halt inloppspstn biobäddspstn ledningsnät ledningsnät totalt Provtyp mg/l Provtyp mg/l (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) BOD 7 TOC Tot-P Tot-N NH 4 -N ph 0,00002 0,00002 Antal bräddningar/ 0 st 0 st 0 st 1 st nödutsläpp Flöde 0 m³ 0 m³ 0 m³ 8 m³ 8 m³ Kommentarer: Nödutsläpp har skett vid Långsjögränd avloppspumpstation 14 augusti till följd av (strömavbrott) och utebliven pumpdrift. Fosforhalterna vid nödutsläpp från ledningsnätet har antagits vara 100 % av medelhalten fosfor i inkommande vatten till reningsverket. - 19 -
Utsläppskontroll slam Björklinge avloppsreningsverk 2016 BILAGA 3 Parameter Enhet Antal prov Utgående halt Antal värden större Mängd Provtyp än gränsvärde Medelvärde Maxvärde [SFS 1998:944] (kg/år) ph 5 blandprov 6,8 7,3 Torrsubstans % av vikt 5 blandprov 27,0 30,1 117 000 Glödgningsförlust g/kg TS 5 blandprov 634 666 74 000 Ammoniumkväve g/kg TS 5 blandprov 6,0 6,5 700 Totalkväve g/kg TS 5 blandprov 33 38 3 900 Totalfosfor g/kg TS 5 blandprov 19 23 2 200 Kalium g/kg TS 5 blandprov 1,6 1,8 190 Kalcium g/kg TS 5 blandprov 22 25 2 600 Magnesium g/kg TS 5 blandprov 1,4 1,7 160 5 blandprov Bly mg/kg TS 5 blandprov 9 13 0 st > 100 mg/kg TS 1,1 Kadmium mg/kg TS 5 blandprov 0,36 0,44 0 st > 2 mg/kg TS 0,042 Kobolt mg/kg TS 5 blandprov 2,7 2,9 0,32 Koppar mg/kg TS 5 blandprov 109 133 0 st > 600 mg/kg TS 13 Krom mg/kg TS 5 blandprov 16 17 0 st > 100 mg/kg TS 1,9 Kvicksilver mg/kg TS 5 blandprov 0,35 0,50 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,041 Nickel mg/kg TS 5 blandprov 8,3 9,6 0 st > 50 mg/kg TS 0,97 Zink mg/kg TS 5 blandprov 347 427 0 st > 800 mg/kg TS 41 Järn g/kg TS 5 blandprov 148 181 17 300 Mangan g/kg TS 5 blandprov 0,090 0,104 10,5 Aluminium g/kg TS 5 blandprov 3,4 4,3 400 Silver mg/kg TS 5 blandprov 0,90 1,1 0,105 Nonylfenol mg/kg TS 3 blandprov 4,7 6,6 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,55 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 3 blandprov 0,024 0,077 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0028 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 3 blandprov 0,40 0,52 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,047 Kommentarer: Aritmetiskt beräknade medelvärden. 1 Riktvärden enligt överenskommelse Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB. - 20 -
Användning av kemiska produkter Björklinge avloppsreningsverk 2016 BILAGA 4 Produkt Leverantör/ Produktnamn Användningsområde Använd mängd Järnklorid Kemira/ PIX-111 Fällningsmedel 96 ton Polyelektrolyt BTC/Zetag 8127 Flockningsmedel vid avvattning av slam 475 kg Skumdämpare SNF Nordic/ Flofoam H16 Motverka skumning 0 liter Smörjoljor OKQ8 Kompressorer, reservkraft mm i driftområdet 40 liter Smörjfett SKF LGHP/2 Centrifug 6 kg Köldbärarvätska Kemetyl/ Brineol MEG 10 Värmepump 0 liter Kalciumnitrat* Yara/ Nutriox Motverka H 2 S-bildning 2200 * vid avloppspumpstationerna Skuttunge (168 kg) och Läby (2 000 kg) Typanalys PIX-111 Parameter Medelhalt Enhet Tillförd mängd Enhet med fällningskemikalier Järn 138 g/kg 13 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,03 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,003 kg/år Kobolt 7 mg/kg 0,7 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,1 kg/år Krom 6 mg/kg 0,6 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0005 kg/år Nickel 8 mg/kg 0,8 kg/år Zink 7 mg/kg 0,7 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi 2016-01-01 används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt den europeiska standarden "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" EN 888:2004 typ 2. - 21 -
BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I BJÖRKLINGE - 22 -
Ramböll Sverige AB Region Mitt, VA-Process Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 Uppsala Tfn 010-615 60 00 www.ramboll.se Knowledge taking people further---
Ramböll Sverige AB Region Mitt, VA-Process Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 Uppsala Tfn 010-615 60 00 www.ramboll.se Knowledge taking people further---
Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, 751 44 Uppsala Telefon: 018-727 94 00 Fax: 018-727 93 10 E-post: uppsalavatten@uppsalavatten.se Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7