Sv(Y sk slljk!k()t{trskrl0ftrrrrr!l dr!luksk0lltlskornirs l)rotrss()nella {JfganisaI(nt. Vl loretaadef D(Jlcssr0nel15 kul]jk,l0..onl ade Il(.d5y{tealt'ralnj! 5[ lli]t] Ve(jk lg'l )ll] giin Alla egrtrrrreralde!jrrkskr)ter!kof odr slukskoler,jkeshrdefarde kar b[ llred]erirrar. www.swenurse.so U)r, a /'r't', ; -',.1 - Stockholm 5 november 2015 Svensk sjukskiiterske{tirening Dm 12/21 /1 5 Till Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Remiss Betiinkande Hiigre utbildning under tjugo ir (SOU 2015:70) Svensk sj u kskiiterskeftirenings yttrande Svensk sjukskdterskef)rening cir en professionell sammanslutning av sjukskdterskor- Svensk sjukskdterskefdreningfdretrdder professionens kunskapsomrdde med syfte au frcimja forsbting och utveckling, utbildning[ samt kvalitetsutveckling inom vdrd och omsorg. Fdreningen har ca 70 000 medlemmar. Svensk sjukskdterskeftirening avgriinsar remissvaret till konsekvenser fiir legitimerade sjukskd,terskor och sjukskiiterskeutbildningen pi grund- och avancerad nivi. Synpunkter har aven inhamtas fran Professorsniitverket, bestiende av samtliga professorer i virdvetenskap och omvirdnad i Sverige vilket redovisas i siirskild bilaga till remissvaret ( l). Overgripande synpunkter Svensk sjukskd,terskeftirening uppmerksammar att forskarutbildning saknas i utredningen. Forskarutbildning och forskning utgor kunskapsnavet fbr bide h6gskolor och universitet och lir basen fiir all hdgre utbildning. F0reningen anser att den utvecklingen b0r uppmarksammas och att en utredning bd,r tillsattas i syfte aft synliggdra de konsekvenser det kan fa ftir lerosatenas framtida uweckling. Enligt utredaren [r dubbla examina ett utpreglat svenskt fenomen och menar att det rader en missuppfattning att ftirutom en yrkesexamen behdvs 6ven en generell examen ftlr tilltade till utbildning pril avancerad nivi och forskarnivi. En generell examen lr nddvdndig fiir att utbilda sjuksktiterskor till aktiva forskningskonsumenter och mdjliggora meritering nationellt och intemationellt. Utredaren verkar ha influerats av internationella tongilngar om att unga sjuksk6terskor inte liingre vill utltira omvirdnad och att det av den anledningen iir skadligt med akademiska examina. Snarare kan man dra slutsatsen att kvinnodominerade yrken ska hillas utanliir kompetensutveckling och karriiirmdj li gheter. Det iir idag fullt mojligt att genomftira studier med syftet aft ne tve, eller flera examensmil pi samma lektion, liireldsning eller examination. Svensk sjukskiiterskefiirening delar inte utredarens bedomning att dubbla examina kan suboptimera miluppfollelse i examina. Det er otydligt och oqirdigt tiinkt eftersom beslut om dubbla examina grundas pi miluppfllelsen av examensmil liir yrkesexamen respektive generell examen. Ett sammanhellet utbildningsprogram som leder till bred yrkeskunskap och iimnes{iirdjupning kan mdta framtidens krav pa hdg kompetens i virden. Sverige har sedan ir 2007 haft ett sjukskd,terskeprogram diir examensm en fiir yrkesexamen och generell examen har integrerats. Universitetskanslersambetets utviirderingar (201 l-20l4) giillande sjukskdterskeexamen, specialistsjuksk6terskeexamen och generella examina pa kandidat, magister- och masternivil visar tydligt att utbildningen kan ni olika uppsiittningar av examensmil i ett sammanhillet utbildningsprogram. SVTNSK SJUKSK0II RSKf.fORf NING llaldersgalafr l L Post ssi\qswtrrrrrse 5e 1l/ 2/ Stul\ro.nl lc vr rr8dl-l 240'. ax.b4l2 24 2a Plus,{rc 5213/ / Oryn t 802()42 9842 Sterkor sjukskiiterskans profossion
Behov av utveckling Examensmilen frin 5r 1993 och 2001 ltir sjukskdterskors grund- och specialistutbildn ing behdver ses Over liir att battre svara mot framtidens krav pi evidensbaserad vird och dvriga kzimkompetenser. Specialistutbildningens samband med forskarutbild n ing behdver klargoras. Det behdvs en ny modell av sjukskdterskors specialistutb ildn ing som tydligare utgar fran huvudomridet omvirdnad pi avancerad nivi. Utgingspunkten ar att efter avslutad specialistutbildning erhilla en yrkesexamen samt en generellexamen pi masterniv6. Kunskap om vetenskaplig metod och de sex kiirnkompetenserna personcentrerad v6rd, samverkan iteam, evidensbaserad vard, itirb?ittringskunskap ftr kvalitetsutveckling, saker verd samt informatik behdver sammanfliitas med omvirdnadsamnet genom hela specialistutbildn ingen. Progression i huvudomridet omvardnad iir niidviindig liir att utveckla specialistsjukskdterskans ltirmiga att sjiilvstindigt beddma, planera och itgiirda komplexa omvirdnadsbehov och fungera som omvirdnadsexpert i samarbete med andra professioner. En specialistsjukskdterska med bide generellexamen inom huvudomridet omvirdnad och en yrkesexamen inom vald specialitet kan ta avancerade kliniska beslut och medverka till ltirbiittrad vardkvalitet. Yrkesexamen och generell examen i sj uksktiterskeutbildningen lnforandet av Hdgskolereformen ir 1977 mediiirde en kulturfiiriindring och integration av yrkesutbildn ingar i den nya hdgskolan. Fiir sjukskdterskeutbildningens del innebar det att forskningsanknl,tning i undervisningen formellt ltjrdes in och en forskningsbas byggdes upp. Det har medfiirt en pitaglig utveckling av sjukskiiterskors kunskapsomride omvirdnad vilket har bidragit till fiirbiittrad vird ltir patienter och nirstiende. Sverige fick sin fiirsta professor i omvirdnad ir l98l och har idag fler iin 70 verksamma professorer i omvirdnad/virdvetenskap och cirka 1300 disputerade sjukskoterskor. I och med 1993 irs examensordning blev sjukskdterskeutbildningen treirig. I examenstrukturen gavs en distinktion mellan yrkesexamen och generell examen. Fdr sjukskd'terskeutbildningens del innebar yrkesexamen en tydlig koppling till legitimationsyrket sjukskdterska och den generella examen synliggjorde forskning och utveckling av kunskapsomrildet omvirdnad/virdvetenskap. Genom inltirandet av utbildnings- och examensreformen ir 2007 (Bolognareformen) formulerades nya mil pi avancerad nivi. Refonnen stallde krav pi att utveckla studenternas fiirutsiittningar fiir yrkesverksamhet, sjiilvstiindighet och forsknings- och utvecklingsarbete. Reformen innebar liir sjuksk0terskor en mdjlighet till rd'rlighet pa en internationell arbetsmarknad och behdrighet till forskarutbildning nationellt och internationellt. Allt fler liinder inom EU utdkar idag sin grundutbildning med en kandidatexamen i omvirdnad/vilrdvetenskap. Dubbla examina iett sammanh6llet utbildningsprogram anger att hdgskolan ansvarar fior utbildningen in sin helhet {iir att s?ikra det akademiska vardet och kopplingen till relevant forskning. Med dubbla examina tydliggors kunskapsornradet omvirdnad som innefattar det vetenskapliga omredet och yrket. Dagens magister- och masteruppsatser har i hog grad bidragit till lorbiittringar av virden. Forskningsanknytningen i utbildningen har utvecklat studenterna till forskningskonsumenter. En akademiskt utbildad sjukskdterska kan ta del av aktuell forskning och implementera den i dagligt arbete. Enbart en yrkesexamen iir inte tillr?ickligt iiir dagens och framtidens komplexa vird. Internationell forskning visar att akademiskt utbildade sjuksktiterskor Okar patientsakerheten och minskar mortaliteten inom slutenvird. Utbildningsutbud Svensk sjuksk<iterskeltirening instammer i utredningens bedomning att det har skett en 6kad "programifiering" av utbildningar och ftir sjuksk<iterskors del rniirks det pi avancerad nivi. Genom ett antal remissvar och debattartiklar har ltireningen beskrivit konsekvenser rred dagens elva traditionella inriktningar och den iippna, tolfte inriktningen av specialists.iukskoterskeexamen. Hdgskolans ansvar 5r att anordna utbildningar mot ett brett, viildefinierat och varaktigt omride, med til lriicklig anstiillningsbarhet.
Den 6ppna, tolfte inriktningen har medltirt att laroseten genomftir attraktiva utbildningar som kortsiktigt motsvarar virdens behov och studenternas efterfrigan, men som inte nddvendigtvis ar stadigvarande d'ver tid. Autonomireformen har medftirt att laroseten i vissa sammanhang konkunerar med varandra. Behovet av specialistutbildade sjukskd'terskor iir stort och det finns risk att landstingen anordnar egna, korta specialiseringsprogram ftir att snabbt 6ka antalet sjukskiiterskor med specialutbildning. Vid korta program riskerar kunskaper om evidensbaserad omvirdnad bli bortprioriterade vilket innebiir en allvarlig tillbakaging ftir sjukskoterskans profession. Fortbildning En allt mer specialiserad vard stliller krav pi djup kunskap och kompetens. Kontinuerlig fortbildning iir nddviindig och verksamhetens ansvar ltir kompetensutveckling iir obestridligt. Ftireningen ser med oro pi d,kad efterfrigestyrd uppdragsutbildning/fortbildning som riskerar att ersitta hd'gskolans reguljiira specialistutbildningsprogram och fristaende kurser pi avancerad nivi. Svensk sjukskdterskeftirening anser att det behdvs en granskning av uppdragsutbildningar med avseende pi innehill, omfattning och kunskapsomridets progression. Nationell samverkan Svensk sjukskd'terskeltirening instammer i utredningens ftirslag att regeringen b6,r skapa arenor fiir regelbunden och systematisk samverkan och di i synnerhet liir de identifierade hinder som petreffats n?ir det giiller virdutbildningar. Hdgskolans uppgift iir att dimensionera efter arbetsmarknaden och samhellets ttvriga behov. Fdreningen har upprepade ginger genom remissvar och debattartiklar framhallit vikten av en nationell samverkan ddr myndigheter, larosaten, verksamhetsfiiretriidare och Svensk sjukskotersketitrening tar ett gemensamt ansvar ftir lingsiktig planering av sjuksk6terskors utbildning pi grund- och avancerad nivi. ldag saknas en nationell samordning liir dimensionering av ett nationellt utbildningsutbud. En samordning nationellt ftirhindrar att vissa specialistutbildningsprogram stalls in trots verdens behov av specialistsjukskiiterskor. Det ltirekommer samverkan regionalt mellan lerosete och verksamhet. Den samverkansformen bygger ofta pi l6sa bindningar och medfiir inte ansvar fiir att koordinera utbildningsprogrammen nationellt. Svensk sjukskdterskeliirening inst?immer i utredningens oro iiver nedliiggningshotade utbildningar pi framliirallt avancerad nivi som inte blir ekonomiskt biirkraftiga med ftir IE studenter. Resurstilldelningssystemet beh6'ver ses dver di dagens system hindrar ett strategiskt samarbete mellan verksamhet och utbildningsanordnare. Svensk sjukskdterskefiirening anser att dubbla examina liir sjuksk<iterskors grund- och specialistutbildning ar en {iirutsattning fiir virden, forskningen och professionens utveckling. ru/m,lt e-.tt=;z Birgitta wedahl Ing-Marie Moegelin / Kanslichef z=-7{a- - Yaqez..-' Sakkunnig utbildningsfrigor
Bilaga 1 Bilaga till Svensk siukskiiterskefiirenings remissvar Professorsnatverkets synpunkter pe: Betenkande av utredningen om h6gskolans utbildningsutbud {SOU 2015:70}- Hiiere utbildnine under 20 6r Professorsn;werket, besteende av samtliga professorer ivsrdvetenskap och omverdnad isverige, har tagit del av utredningen SOU 2OI5:7O. Undertecknade, som ansvarar fdr nasta ers professorsnatverkstriiff har fitt uppdraget att sammanstalla synpunkter och avge ett samlat svar fran professorsgruppen. Professorsgruppen instemmer istort sett med utredarens bed6mning av utvecklingen civer 20 6r, men vill samtidigt papeka att utredningen inte innefattar forska rutbild ningen, vilket vi ser som en brist. Enligt vir uppfattning utg6r forskarutbildning en stor och viktig del av universitetens och hogskolornas totala utbildningsutbud och fr6gan om forskarutbildning hinger diirfdr intimt samman med h6gskolans dvriga utbildningar inom respektive iimne/kunskapsomrade. Enligt utredningen er det en missuppfattning att det forutom en yrkesexamen behcivs en generell examen fdr tilltrede till utbildning p6 avancerad niv6 och forskarniv6. I den slutsatsen blir det tydligt att utredaren fdljer en del aktuella trender i Europa, der till exempel artiklar fren Storbritannien beskriver att sjukskdterskor blivit "fdr fina att tvatta patienter/' och derf6r inte bor ha akademiska examina. Man kan spekulera i om detta er politiska och ekonomiska mandvrer fdr att stora grupper av yrken, sarskilt kvinnodominerade, ska h6llas utanfdr kompetensutveckling och karriirmrijligheter. I Sverige har sjuksk6terskeyrkets akademisering pegett sedan 1970-talet, och idag finns omfattande internationell forskning som visar att akademiskt utbildade sjukskiiterskor iikar patientsekerheten och minskar mortaliteten inom slutenv6rd. Utredaren ger forslag att regeringen utreder hur en endring av hcigskolefcirordningen kan ske enligt f<iljande: att leroseten inte fer utfarda tvi examina eftersom det finns en risk f<ir suboptimering med dubbla examina pa samma studiemeriter. Detta med suboptimering er dock felaktigt eftersom beslut om dubbla examina grundas pa m6luppfitllelse av examensmilen f<ir yrkesexamen respektive generell examen. Det er fullt miijligt att genomfdra studier med syftet att n6 flera examensmal. Faktum ar att det ar bede onskvart och naidvandigt att tiverbrygga klyftan mellan teori och praktik genom att integrera lsrandem6loch examensm6ltill en helhet i undervisningen. Ett sedant arbete har sedan ldnge p6g6tt inom sjukskoterskeutbildningen. Beslut om dubbla examina handlar om hur vi ser p6 innebrirden av kompetens. I dagens snabba utveckling av h6lso- och sjukv6rden recker det inte lsngre med en empatisk hellning, utan varden behiiver baseras p6 evidens och fcir detta behovs gedigen kunskap inom flera omriden. Detta krever en akademiskt utbildad sjukskijterska som kan ta del avoch omsetta evidens. Sedanerlgg3harvi i Sverige haft ett sjukskoterskeprogram dair vi lyckats bra med att integrera examensmilen fdr yrkesexamen med den generella examen, kandidatexamen. Integreringen av examensmal pi avancerad nivi har inte lyckats lika vel. Ett skel till detta ar otydligheten ihuvudomredet inom specialistutbildningarna. Huvudomradet omv6rdnad/ vardvetenskap iir her inte sa tydligt framskrivet. Professorsnetverkets standpunkt er att specia listutbild n inga rna behtiver forlsngas till tva er, samt knytas till en mastersexamen.
Bilaga 1 Detta fiir att skapa en internationell anpassning till Bologna, samt ge bredd och djup i kunskaperna. I dagsldget erh6ller studenterna en yrkesexamen och dessutom en generell examen (magister) efter ettarsstudierpa heltidoch kunskapsniv6n riskerar dermed att brista fijr b6da examina. Vi st6rnu infdr ett scenario dar behovet av specialistutbildade sjukskoterskor er stort, och det finns ddrfdr en risk att landstingen startar korta fdrdjupningsprogram for att snabbt tika antalet specialister. Akademiska kunskaper avseende evidensbaserad verd prioriteras da sannolikt bort och detta blir en tillbakaging for sjukskdterskans profession. Frigan om dubbla examina i en utbildning innebar att inte enbart att ge studenten en bred kunskap utan aven amnesdjup, med tydlig progression inom emnet. Mot bakgrund av den utveckling som skett inom hdlso- och sjukverden kan vi vara tamligen overens om att specia listutbilda d e sjukskdterskor ska vara aktiva forskningskonsumenter. Fiir att kunna vara detta m6ste kompetenser som kritisk granskning, vetenskaplig metod, evidensbaserad vard och liknande undervisas och examineras. Detta gors igenerella examensm6l. En godkiind yrkesexamen er inte tillr6ckligt fajr att en sjukskoterska ska kunna fungera i dagens och framtidens vard, de kraven iir hiigre stdllda bland annat p6 evidensbaserad v6rd och kunskap om de ovriga kiirnkompetenserna. Mot den her beskrivna bakgrunden ar det rimligt att krava att examensm6len ses over, eftersom vi flera ginger diskuterat att examensmiilen dr fo16ldrade. Dessutom bdr specialistutbildningarna ses tiver med tanke pe att de er for korta itid och dr omoderna. Specialistutbildningarna bdr byggas in i en 2-erig masterutbildning och sambandet med forskarutbildning meste klarg6ras. Uppsala 2015-10-13 FOr professorsnatverket/ Inger K Holmstrdm, Claudia Lampic och Margret Lepp