Utredningen av finansiering, subvention och prissättning av läkemedel Agneta Karlsson (S), statssekreterare, Socialdepartementet Socialdepartementet 1
Agenda Vilka utmaningar finns med dagens system? Vad är regeringens mål med utredningen? Vad är utredarens uppdrag? Koppling till nationell läkemedelslista Socialdepartementet 2
Bakgrund: dagens system är komplext Läkemedel finansieras på olika sätt Förmånsläkemedel finansieras dels av staten genom ett särskilt statsbidrag till landstingen, dels av patienterna genom egenavgifter. Läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen finansieras av landstingen (visst statsbidrag för hiv och hepatit C). Receptfria läkemedel betalas som huvudregel fullt ut av patienten. Vissa läkemedel som inte ingår i förmånerna finansieras fullt ut av patienten. Vissa läkemedel som inte ingår i förmånerna finansieras av landstingen. Läkemedel som används i sluten vård finansieras av landstingen. Läkemedel prissätts på olika sätt TLV fastställer pris och beslutar om subvention för förmånsläkemedel. Landstingen upphandlar i slutenvården. Fri prissättning för receptbelagda läkemedel som inte ingår i förmånerna. Fri prissättning huvudregel för receptfria läkemedel. Socialdepartementet 3
Några av utmaningarna i dagens system Finansierings- och prissättningsmodellerna är komplexa. Bygger på uppdelningen öppen/sluten vård; denna uppdelning har i praktiken förändrats. Skillnader i möjlighet till uppföljning. Omregleringen av apoteksmarknaden har lett till att nya former för läkemedelsdistribution har utvecklats. Vissa läkemedelsgrupper passar inte in i pusslet. Förändringar i prissättningssystemet har gjort det komplext och svåröverskådligt. Socialdepartementet 4
Regeringen har tillsatt en utredning 1 nov 2017: Delredovisning med övergripande problembeskrivning och beskrivning av fortsatt arbete 1 dec 2018: Slutredovisning Utredningen leds av Toivo Heinsoo Socialdepartementet 5
Övergripande mål för utredningen Att användningen av läkemedel ska vara kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv. God tillgång till befintliga och nya effektiva läkemedel till en rimlig kostnad. En jämlik och patientcentrerad vård. Långsiktig hållbarhet genom att bidra till att läkemedelskostnaderna hålls på en rimlig nivå. Tydlig ansvarfördelning mellan stat och landsting. Förutsägbara processer för berörda aktörer. Att eftersträva goda förutsättningar för forskning och innovation till nytta för patienten. Socialdepartementet 6
Utredning i två delar Del 1: Finansiering av läkemedel ansvarsfördelningen mellan stat och landsting Del 2: Subvention och prissättning av läkemedel Socialdepartementet 7
Utredning i två delar Del 1: Finansiering av läkemedel ansvarsfördelningen mellan stat och landsting Del 2: Subvention och prissättning av läkemedel Socialdepartementet 8
Del 1: Finansiering av läkemedel Är ett särskilt statsbidrag ändamålsenligt eller bör det förändras? Ska det särskilda statsbidraget bibehållas eller inordnas i sin helhet eller i delar i det generella statsbidraget? Hur kan systemet göras långsiktigt hållbart, effektivt, tydligt och mer förutsägbart? Finns fortsatt behov av uppdelning i öppenvårdsläkemedel respektive slutenvårdsläkemedel eller någon annan form av uppdelning? Socialdepartementet 9
Del 1: Finansiering av läkemedel (forts.) Finna behov av en annan ansvarsfördelning mellan stat och landsting kring finansieringen av nya effektiva läkemedel? Finns behov av kostnadsutjämning mellan landstingen vad gäller läkemedel? Utredaren ska väga för- och nackdelar med de olika alternativen och lämna de förslag till åtgärder som bedöms kunna uppfylla målen på bästa sätt. Vissa delar gäller även förbrukningsartiklar. Socialdepartementet 10
Utredning i två delar Del 1: Finansiering av läkemedel ansvarsfördelningen mellan stat och landsting Del 2: Subvention och prissättning av läkemedel Socialdepartementet 11
Del 2: Subvention och prissättning av läkemedel Analysera nuvarande subventions- och prissättningssystem och det utvecklingsarbete som har genomförts. Utvärdera tillgång till och faktiska priser på läkemedel i Sverige i förhållande till andra jämförbara länder. Utvärdera effekterna på priser och tillgång till läkemedel i Sverige av att Sverige används som referensprisland, vid behov föreslå åtgärder. Analysera vilka konsekvenser som apotekens förhandlingsrätt har på subventions- och prissättningssystemet och vid behov föreslå åtgärder. Socialdepartementet 12
Del 2: Subvention och prissättning av läkemedel (forts.) Analysera, överväga och eventuellt lämna förslag på någon form av priskontroll för samtliga offentligt finansierade läkemedel. Analysera och överväga olika prissättningsmodeller innan förslag utformas. Föreslå ett subventions- och prissättningssystem som skapar god och jämlik tillgång till och användning av effektiva läkemedel samtidigt som det inte ger ökade kostnader jämfört med dagens system. Analysera och redogöra för hur berörda myndigheters och landstingens roll påverkas av förslagen. Socialdepartementet 13
Ds Nationell läkemedelslista Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria (Ds 2016:44). Förslaget har skickats på remiss till 130 remissinstanser. Remissyttranden kan lämnas t.o.m. den 13 april. Huvudsyfte: att ge vården, apotek och patienten åtkomst till uppgifter om receptförskrivna läkemedel (uppgifter om aktuella förskrivningar och uthämtade läkemedel). Socialdepartementet 14
Ds Nationell läkemedelslista Den nationella läkemedelslistan ska bidra till ökad patientsäkerhet samtidigt som patienters personliga integritet skyddas från otillbörlig behandling av personuppgifter. Övergripande disposition: - Dagens läge (behovsanalys) - Juridiska förutsättningar och tidigare förslag - Nationell läkemedelslista - överväganden och förslag när det gäller ett första steg i införandet - Utvecklingsmöjligheter framöver. Socialdepartementet 15
Ds Nationell läkemedelslista Förutom ökad patientsäkerhet förbättras även förutsättningar för uppföljning av (nya) läkemedel: - Förslaget bygger på strukturering och standardisering av läkemedelsordinationer, vilket förväntas öka jämförbarheten av uppgifterna och underlätta överföring till exempelvis kvalitetsregister - Aktuella förskrivningar ska direkt spegla läkemedelsordinationer i journalen - Uppgift om ordinationsorsak kommer att kunna följas upp och vid behov användas vid subventionsbeslut - Elektronisk förskrivning ska vara huvudregel Socialdepartementet 16