Anvisning för tillämpning av hushållsvattenförordningen. Del I Författningar om hushållsvatten

Anvisning för tillämpning av hushållsvattenförordningen Del I Författningar om hushållsvatten Anvisning 12/2016

Anvisning 12/2016 2 (23) Förord Social- och hälsovårdsministeriet har utifrån bemyndiganden i 8 i och 21 i hälsoskyddslagen (763/1994) utfärdat en förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten 1352/2015. Förordningen benämns nedan hushållsvattenförordningen. Genom hushållsvattenförordningen genomförs Europeiska unionens råds direktiv (98/83/EG) om kvaliteten på dricksvatten, dvs. dricksvattendirektivet, och Rådets direktiv 2013/51/EURATOM av den 22 oktober 2013 nationellt. Förordningen har utfärdats med stöd av hälsoskyddslagen och strålskyddslagen (592/1991). Med stöd av 4 i hälsoskyddslagen styr Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira, genomförandet och tillsynen av hushållsvattenförordningen. Valvira (Jaana Kilponen) reviderade anvisningen för tillämpning av hushållsvattenförordningen i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet (Jarkko Rapala), regionförvaltningsverkena (Anne- Kaarina Lyytinen, Erja Alanen, Kari Leskinen, Lise-Lott Rintamäki, Sini Mustakallio, Ulla Ahonen), Institutet för hälsa och välfärd (Outi Zacheus) och Strålsäkerhetscentralen (Eija Venelampi, Kaisa Vaaramaa, Pia Vesterbacka). I anvisningen för tillämpning har sammanställts de riktlinjer som är nödvändiga för en enhetlig riksomfattande tillsyn av förordningen. Vid reformen har de kommentarer på den föråldrade tillämpningsanvisningen (461/2000) som inhämtas beaktats till tillämpliga delar. Valvira tackar alla de parter som gett utlåtanden. Anvisningen för tillämpning av hushållsvattenförordningen omfattar tre delar. I del I behandlas författningarna om hushållsvatten, i del II anvisningar för tillämpning av specifika bestämmelser i hushållsvattenförordningen och i del III grunderna för de maximivärden av variabler som anges i hushållsvattenförordningen, samt för driftskontrollen lämpliga metoder. Hushållsvattenförordningen, dricksvattendirektivet och en modell för ett program för kontrollundersökningar har bifogats till tillämpningsanvisningen. Anvisningen för tillämpning av hushållsvattenförordningen omfattar följande delar och bilagor: Del I Författningar om hushållsvatten Del II Anvisningar om specifika bestämmelser Del III Grunderna för maximivärden Bilaga 1 SHM:s förordning 1352/2015 Bilaga 2 Dricksvattendirektivet 98/83/EG Bilaga 3 Modell för program för kontrollundersökningar Anvisningen för tillämpning av hushållsvattenförordningen har modifierats på basis av den anvisning för tillämpning av social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten (461/2000) av den 7 oktober 2015 som sammanställts av Jaana Kilponen (Valvira), Jarkko Rapala (SHM), Raili Venäläinen (SHM), Outi Zacheus (THL), Sini Mustakallio (RFV i S. Finl.), Erja Alanen (RFV i V. Finl.), Pia Ratilainen (RFV i V. o. I. Finl.), Kari Leskinen (RFV i V. o. I. Finl.), Lise-Lott Rintamäki (RFV i V. o. I. Finl.), Ulla Ahonen (RFV i Ö. Finl.) och Anne-Kaarina Lyytinen (RFV i Ö. Finl.). Värdefulla texter och

Anvisning 12/2016 3 (23) kommentarer av experter gavs av Hannu Komulainen (THL), Tarja Pitkänen (THL), Ilkka Miettinen (THL), Pia Vesterbacka (STUK), Eija Venelampi (STUK), Katariina Rautalahti (Valvira), Reetta Honkanen (Valvira), Tuija Kaunisto (Vatteninstitutet WANDER), Ritva Britschgi (SYKE), Jaakko Mannio (SYKE), Isto Mononen (Kuopio stad), Tomi Kekki (Päijänne-Tavastlands samkommun för social- och hälsovården), Heljä Lumme (Esbo), Annika Pihlajasaari (Evira), Jukka Ikäheimo (Pöyry Finland Oy.) samt Vattenverksföreningen vattenverksgrupp, där representanter var Riina Liikanen (VVY), Mika Rontu (VVY), Osmo Seppälä (VVY), Leo Aspholm (HS- Vesi), Markku Lehtola (Kuopion Vesi), Juha Lemmetyinen (Joensuun Vesi), Ismo Lindfors (Porin Vesi), Jari Mäntylä (Seinäjoen Vesi), Jouni Räisänen (Napapiirin Vesi), Emmi-Maria Ukko (Kymenlaakson Vesi Oy) och Veli-Pekka Vuorilehto (HRM). Valvira tackar Vattenverksföreningen för rätten att utnyttja den av Finlands Kommunförbund och Vatten- och avloppsverksföreningen år 2000 publicerade Handboken i tillämpning av hushållsvattenförordningen 461/2000. Texterna i handboken har utnyttjats när tillämpningsanvisningen utarbetades. Den ursprungliga handboken i tillämpning skrevs av Jukka Meriluoto och Maa ja Vesi Oy har upphovsrätten till den. Mer information Överinspektör Jaana Kilponen, tfn 0295 209 621, jaana.kilponen@valvira.fi Direktör Jussi Holmalahti Överinspektör Jaana Kilponen

Anvisning 12/2016 4 (23) Del I Innehåll 1. Författningar om hushållsvatten... 5 2. Hälsoskyddslagen, HsL (763/1994)... 6 2.1. Hushållsvatten... 6 2.2. Vatten som inte omfattas av definitionen på hushållsvatten... 8 2.3. Anläggning som levererar hushållsvatten och godkännande av den... 9 2.4. Övervakning av kvaliteten på hushållsvattnet i anläggningar som levererar hushållsvatten... 10 2.5. Inspektion av vattendistributionsområden för anläggningar som levererar hushållsvatten... 11 2.6. Verksamhetsutövare (partivattenverk) som levererar vatten till anläggningar, som levererar hushållsvatten, samt godkännande och tillsyn av verksamhetsutövaren... 12 2.7. Anläggningsteknisk och hushållsvattenhygienisk kompetens samt... vattenarbetskort... 14 2.8. Undersökningslaboratorier... 14 2.9. Avgifter för ansökan, kontrollundersökningar och inspektioner... 15 3. Hälsoskyddsförordningen, HsF (1280/1994)... 15 3.1. Ansökan om anläggning som levererar hushållsvatten... 15 3.2. Ansökan om ändring av verksamhet... 16 4. Lag om vattentjänster, LVT (119/2001)... 16 4.1. Vattentjänstverk... 17 4.2. Vattentjänstverk och anläggning som levererar hushållsvatten... 18 5. Statsrådets förordning om utredning av livsmedels- och vattenburna epidemier (1365/2011)... 18 6. Statsrådets förordning om laboratorier som utför undersökningar enligt livsmedelslagen, foderlagen och hälsoskyddslagen (152/2015)... 19 7. Strålskyddslagen, SSL (592/1991)... 20 8. Beredskapslagen (1552/2011)... 20 9. Miljöskyddslagen, MSL (527/2014)... 20 10. Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004)... 21 10.1. Klassificering av yt- och grundvatten... 21 10.2. Övervakningsprogram för vattenförvaltningsområdena... 22 11. Vattenlagen, VL (587/2011)... 22

Anvisning 12/2016 5 (23) Del I 1. Författningar om hushållsvatten Bestämmelserna om anskaffning, beredning och leverans av samt kvaliteten på hushållsvatten hör till förvaltningsområdena för social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet samt justitieministeriet. Hushållsvattenförordningen har utfärdats av social- och hälsovårdsministeriet med stöd av hälsoskyddslagen, HsL, (763/1994) och strålskyddslagen, SSL, (592/1991). Centrala författningar avseende hushållsvatten anges i tabell 1. Tabell 1. Centrala författningar om hushållsvatten, deras nummer och förkortningar på dem har angetts i tabellen. Författning Nummer Förkortning Lag om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen Social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter Social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten Social- och hälsovårdsministeriets förordning om den anläggningstekniska och hushållsvattenhygieniska kompetens som krävs av den som arbetar vid en anläggning som levererar hushållsvatten och om testning av sådan kompetens 1299/2004 Vattenvårdslagen 401/2001 Lilla hushållsvattenförordningen 1352/2015 Hushållsvattenförordningen 1351/2006 Strålskyddslag 592/1991 SSL Hälsoskyddsförordning 1280/1994 HsF Hälsoskyddslag 763/1994 HsL Beredskapslag 1552/2011 Statsrådets förordning om laboratorier som utför undersökningar enligt livsmedelslagen, foderlagen och hälsoskyddslagen Statsrådets förordning om utredning av livsmedels- och vattenburna epidemier 152/2015 Laboratorieförordningen 1365/2011 Statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen 1040/2006 Statsrådets förordning om vattenhushållningsärenden 1560/2011 Statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön 1022/2006

Anvisning 12/2016 6 (23) Lag om vattentjänster 119/2001 LVT Vattenlag 587/2011 VL Miljöskyddslag 527/2014 MSL 2. Hälsoskyddslagen, HsL (763/1994) I HsL föreskrivs om anläggningar som levererar hushållsvatten, kvaliteten på och tillsynen av hushållsvatten samt om beredskap för särskilda situationer som hotar hushållsvattnets kvalitet. Syftet med lagen är att upprätthålla och främja befolkningens och individens hälsa samt förebygga, minska och undanröja de faktorer i livsmiljön som eventuellt orsakar sanitära olägenheter. Lagen hör till förvaltningsområdet för social- och hälsovårdsministeriet. Hushållsvattenförordningen har utfärdats med stöd av HsL och SSL. 2.1. Hushållsvatten Enligt 16 i HsL avses med hushållsvatten allt vatten som är avsett för dryck, för matlagning eller för andra hushållsändamål, oavsett om vattnet tillhandahålls genom ett distributionsnät, från tankbil eller tankbåt, i flaskor eller i behållare (Tabell 2). Detta gäller med undantag av naturligt mineralvatten och vatten som används som läkemedel. Hushållsvatten är även allt vatten som i ett företag inom livsmedelsbranschen används för tillverkning, bearbetning, konservering eller saluföring av livsmedel. De hushållsvatten som omfattas av tillämpningsområdet för hushållsvattenförordningen uppräknas i 2 i förordningen. Vattenkvaliteten och sådant hushållsvatten i livsmedelslokaler och -anläggningar som används eller levereras för användning som hushållsvatten ingående i offentlig eller kommersiell verksamhet kontrolleras enligt hushållsvattenförordningen om verksamhetsutövaren har en egen vattentäkt eller egen vattenbehandling. I vissa fall kan en kommunal hälsoskyddsmyndighet besluta att kvaliteten på vattnet från en verksamhetsutövares vattentäkt kontrolleras enligt den lilla hushållsvattenförordningen (se tillämpningsanvisningens del II, tabell 1). Sådant i livsmedelslokaler använt vatten som används till tvätt av händer och de ytor som kommer i beröring med livsmedel är hushållsvatten även om hushållsvattnet som sådant slutligen inte skulle ingå i livsmedel. Tabell 2. Godkännande av anläggningar, tillsyn av kvaliteten på hushållsvatten samt inspektion av vattendistributionsområden och partivattenverk. X eller preciserad text innebär att förpliktelsen enligt kolumnens rubrik tillfaller aktören i fråga eller ingår i verksamhetstypen.

Anvisning 12/2016 7 (23) Aktör eller verksamhetstyp Inspektion och provtagning vid misstanke om sanitär olägenhet X Anläggning som levererar hushållsvatten (1352/2015) 3 Anläggning som levererar hushållsvatten (401/2001) Vattendistributionsområde för anläggning som levererar hushållsvatten 10 m 3 vatten/dygn eller för 50 personer (1352/2015) Vattendistributionsområde för anläggning som levererar hushållsvatten < 10 m 3 vatten/dygn och för < 50 personer (401/2001) Partivattenverk (en aktör som saknar egna slutanvändare och levererar vatten till anläggningar, som levererar hushållsvatten) Användning av hushållsvatten inom offentlig eller kommersiell verksamhet, egen vattentäkt (1352/2015) Användning av hushållsvatten inom offentlig eller kommersiell verksamhet, egen vattentäkt (401/2001) Hushållsvatten som används av livsmedelslokal, egen vattentäkt (1352/2015) Hushållsvatten som används av livsmedelslokal, egen vattentäkt (401/2001) Brunn eller annan vattentäkt i gemensamt eller privat bruk, minst 50 personer (1352/2015) Brunn eller annan vattentäkt i gemensamt eller privat bruk, under 50 personer (401/2001) Godkännande, HsL 18 X X Distributionsområdena definieras i beslutet för godk. av anläggning Distributionsområdena definieras i beslutet för godk. av anläggning Regelbunden inspektion 1) Program för kontrollundersökningar, inkl. provtagningsplan 2) Provtagningsplan Regelbunden kontroll av kvaliteten på hushållsvatten X X X X, föreskrifter för anläggningen X X X X, föreskrifter för anläggningen X 4) X Driftskontroll 5) X 6) X X X 6) X X X 6), 7) X och egenkontroll enligt livsmedelslagen X X 6), 7) X och egenkontroll X X enligt livsmedelslagen X X X, föreskrifter för ägaren till vattnet (brunnen) X X, föreskrifter för ägaren till vattnet (brunnen)

Anvisning 12/2016 8 (23) 1) Kontrollfrekvensen har fastställts i det riksomfattande programmet för tillsynen över hälsoskyddet: http://www.valvira.fi/web/sv/miljo-och-halsa/tillsynsprogram-for-miljo-ochhalsoskyddet 2) Anläggningens plan för driftskontroll ska införas i programmet för kontrollundersökningar. 3) Alla anläggningar som förpackar hushållsvatten är anläggningar som levererar hushållsvatten såsom avses i förordning 1352/2015. 4) RP till riksdagen med förslag till lag om ändring av HsL är under beredning. 5) Parametrarna under punkten provtagningsplats i bilaga II till hushållsvattenförordningen kan undersökas i vattnet från partivattenverket eller i dess distributionsnät om vattnet levereras som sådant från anläggningen som levererar hushållsvatten till slutanvändaren. 6) Om objektet (t.ex. en läroanstalt eller inkvarteringslokal) är föremål för regelbunden tillsyn enligt hälsoskyddslagen rekommenderas att vattentäkten eller brunnen och dess konstruktioner inspekteras vid planenliga inspektioner. 7) Om objektet omfattas av livsmedelslagen ska riskerna med hushållsvattnet och ledandet av det beaktas i planen för egenkontroll. Det rekommenderas att vattentäkten eller brunnen och dess konstruktioner inspekteras vid inspektioner enligt livsmedelslagen. 2.2. Vatten som inte omfattas av definitionen på hushållsvatten Enligt 16 i HsL är naturligt mineralvatten och vatten som används som läkemedel inte hushållsvatten. Hushållsvatten är inte heller vatten som används uteslutande för tvättning, bykning eller städning, för sanitetsändamål eller för andra motsvarande ändamål. Uppvärmt vattenledningsvatten, dvs. bruksvatten, är avsett att vara tvättvatten och det bör inte drickas eller användas till matlagning. Inte ens bruksvatten får medföra sanitära olägenheter, men dess vattenkvalitet undersöks inte, utan myndighetstillsynen är riktad på det kalla hushållsvattnet. Fastighetens ägare ansvarar för att de sanitära olägenheter som orsakas av kvaliteten på och temperaturerna av uppvärmt vattenledningsvatten förebyggs. Kvaliteten på vattnet försämras i varmvattensystemet i en fastighet emedan temperaturen ökar upplösningen av metaller, och ibland även av ämnen med lukt- och smakolägenheter, från fastighetens vattenanordningar och vattenarmaturer. Med tiden kan det i varmvattenberedare också samlas fällningar som försämrar vattnets kvalitet. Den mikrobiologiska kvaliteten på bruksvatten kan försämras om temperaturen av det uppvärmda vattnet inte är tillräckligt hög. För att undvika att bakterien Legionella förökar sig ska det uppvärmda vattenledningsvattnet vara minst 55 C i alla användningspunkter. I Finlands byggbestämmelsesamling del D1 rekommenderas att temperaturen av kallt vatten helst inte bör stiga över 20 C. Legionella kan också föröka sig i kallvattenledningar med högre vattentemperatur än den rekommenderade. Hushållsvattenförordningen tillämpas inte på kvaliteten av det vatten i s.k. dubbla vattensystem som används till att tvätta sig. Detta möjliggör till exempel användningen av sjö- eller regnvatten som dusch- och bastuvatten

Anvisning 12/2016 9 (23) på campingområden eller av havsvatten till att spola toaletter. Hälsoskyddsmyndigheten ska dock enligt HsL säkerställa att vattnet som används i dubbla vattensystem är lämpligt för syftet och att de vattenpunkter som ger annat vatten än hushållsvatten är tydligt markerade. Tvättvattnet får inte innehålla t.ex. sinnesmässigt synliga blågrönalger. Nätverk med annat vatten får inte anslutas till de distributionsnät som innehåller hushållsvatten. I Finlands byggbestämmelsesamling del D1 har det föreskrivits att vattenanordningar som anslutits till ett vattentjänstverk inte får ha direkt förbindelse till vattenanordningar som får vattnet från en annan vattenkälla. Begreppet hushållsvatten begränsas till vatten avsett att användas av människor. Hushållsvattenförordningen tillämpas således inte på bl.a. vatten för bevattning av grönsaker, tvättvatten på boskapsgårdar och dricksvatten för hus- eller keldjur, eller på industriella processvatten när processvattnet inte kan användas av människor, hamna i livsmedel eller vara i beröring med livsmedel. I jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen vid primärproduktion av livsmedel (1368/2011) föreskrivs om kvalitetskraven på vattnet som används vid primärproduktion. Det finns ofta mindre läckage i ett distributionsnät och därför ska det hållas under tryck. Vid fastställande av minimifrekvensen för provtagningar kan man från vattenmängden som levererats till ett vattendistributionsområde dra av det ofakturerade hushållsvatten som läcker ut i marken respektive används vid spolning, eftersom det inte når användarna (se del II, stycke 9.1.1 i tillämpningsanvisningen). 2.3. Anläggning som levererar hushållsvatten och godkännande av den Enligt 16 i HsL avses med anläggning som levererar hushållsvatten anläggningar som för användning som hushållsvatten levererar vattenledningsvatten eller vatten som säljs på flaskor eller i behållare. Anläggningar som levererar hushållsvatten skall senast tre månader innan verksamheten inleds hos den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ansöka om godkännande av verksamheten (HsL 18 ). Hushållsvatten får inte levereras innan anläggningen har godkänts. Det berättas om ansökan i stycke 3.1. Ansökan om godkännande av verksamheten ska också göras om vattentäkten eller vattenbehandlingen väsentligt utvidgas eller ändras eller om det sker sådana förändringar i vattnets kvalitet eller distribution som är väsentliga för kvaliteten på det vatten som levereras. (se stycke 3.2). Om man för en sedan länge verksam anläggning som levererar hushållsvatten inte hittar eller den saknar ett godkännande behöver man inte fatta ett nytt beslut om det utan det räcker med att uppgifterna som ingår i ansökan har beskrivits i t.ex. programmet för kontrollundersökningar. Med anläggning som levererar hushållsvatten avses verksamhetsutövare som för användning som hushållsvatten levererar vatten genom ett distributionsnät, i flaskor eller i behållare (Tabell 2). Med anläggning avses en av ägarbasen oberoende verksamhetsutövare. Sedvanliga anläggningar som levererar hushållsvatten är de vattentjänstverk som levererar hushållsvatten och omfattas av tillämpningsområdet för lagen om vattentjänster (119/2001), LVT, samt sådana vattenandelslag som inte omfattas av lagen om vattentjänster. Även en leverantör av hushållsvatten som inte har organiserat sig som ett vattenandelslag kan anses vara en anläggning

Anvisning 12/2016 10 (23) som levererar hushållsvatten om vattenleveransen sker regelbundet och vattnet levereras genom gemensamma vattenledningar eller nätverk till att användas av flera privata hushåll eller livsmedelslokaler. Det är dessutom alltid fråga om verksamhetsutövning och anläggningar som levererar hushållsvatten när det tas ut avgifter eller andra vederlag för vattnet. Anläggningar som levererar hushållsvatten har alltid slutanvändare till vilka vattnet levereras till att användas som hushållsvatten. Livsmedelslokaler med egna brunnar blir anläggningar som levererar hushållsvatten ifall de börjar leverera det vatten som de bereder till att användas som hushållsvatten av slutanvändare såsom andra verksamhetsutövare eller privata hushåll. Enligt 17 i HsL ska vatten som är avsett att nyttjas som hushållsvatten vara oskadligt för hälsan och också i övrigt lämpligt för det avsedda ändamålet. Vattentäkt och anläggning som levererar hushållsvatten ska planeras, förläggas, byggas och skötas så att hushållsvattnet uppfyller de krav som anges i meningen ovan. Vid planering av adekvat vattenbehandling samt vid planering, placering och skötsel av vattentäkter ska man beakta de planer för vattenvårdsförvaltningen som föreskrivs i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) och den enligt 10 e i samma lag utarbetade skyddsplanen för grundvattenområdet ifråga. En part med rätt att hålla en vattentäkt kan med stöd av 4 kap. 12 i vattenlagen (587/2011) ansöka om skyddsområdesbestämmelser för vattentäkten. Den tekniska och estetiska kvaliteten på hushållsvatten ska vara sådan att vattnet inte t.ex. orsakar omfattande korrosion eller missfärgning av vattenarmaturer samt att användarna kan acceptera vattnets färg, lukt och smak. Vattenarmaturerna som är i kontakt med hushållsvattnet ska vara lämpliga för användningssyftet. Det utgående vattnet ska undersökas för alla parametrar innan man börjar leverera det. 2.4. Övervakning av kvaliteten på hushållsvattnet i anläggningar som levererar hushållsvatten Enligt 20 i HsL ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten regelbundet övervaka kvaliteten på vatten som distributeras av anläggningar som levererar hushållsvatten samt kvaliteten på hushållsvatten avsett för försäljning från tankbil eller tankbåt, i flaskor eller i behållare. I del II i tillämpningsanvisningen berättas det mer exakt om kontrollen av hushållsvattnets kvalitet. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten tillsammans med leverantören av hushållsvattnet vidtar åtgärder för att rätta till situationen om hushållsvattnets kvalitet inte uppfyller de krav eller rekommendationer som ställs på den. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten kan bestämma att hushållsvatten skall desinficeras eller behandlas på något annat sätt, om detta ska anses vara nödvändigt med hänsyn till vattnets kvalitet, eller för förebyggande av sanitär olägenhet meddela föreskrifter om vattnets användning (HsL 20 ). Enligt 51 i HsL har den kommunala hälsoskyddsmyndigheten också rätt att meddela enskilda förbud och bestämmelser som är nödvändiga för att avhjälpa eller förebygga sanitär olägenhet.

Anvisning 12/2016 11 (23) 2.5. Inspektion av vattendistributionsområden för anläggningar som levererar hushållsvatten Kommunen sammanställer och godkänner en tillsynsplan för hälsoskyddet avseende regelbunden kontroll, dvs. en kommunal tillsynsplan, om vilken föreskrivs i 6 i HsL. Genom den riskbaserat utarbetade planen säkerställs att tillsynen är av hög kvalitet, regelbunden och att den förebygger sanitära olägenheter. I den kommunala tillsynsplanen ska man beakta det i 4 a i HsL föreskrivna riksomfattande tillsynsprogrammet för hälsoskyddet som ingår i det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet. Valvira sammanställer ett riksomfattande tillsynsprogram för hälsoskyddet. Programmet innehåller anvisningar för utformande av kommunala tillsynsplaner, bl.a. avseende frekvensen av inspektioner av vattendistributionsområden för anläggningar som levererar hushållsvatten samt innehållet i inspektionerna. Med inspektion enligt den kommunala tillsynsplanen av vattendistributionsområdet för en anläggning som levererar hushållsvatten avses inspektion av en helhet som kan omfatta inspektionsbesök till flera vattentäkter samt t.ex. dokumentinspektioner såsom kontroll av resultaten gällande vattenkvaliteten. Vid inspektion av ett vattendistributionsområde granskas bl.a. vattentäkterna, deras läge, råvattnets kvalitet, eventuella behandlingsutrymmen, metoderna för vattenbehandling, kvaliteten på det behandlade vattnet, kemikalierna som används vid behandlingen, programmet för kontrollundersökningar samt beredskapsplanen för störningssituationer. Under inspektionen granskar man även de aktiviteter i miljön som äventyrar kvaliteten på vattnet samt hur de beaktas inom driftskontrollen, programmet för kontrollundersökningar och beredskapen. Vid inspektionen utreder man ur perspektivet för hälsoskyddet bland annat: Huruvida verksamheten sker i enlighet med såväl ansökan om den som beslutet för dess godkännande Huruvida missförhållanden som upptäckts under tidigare inspektioner har rättats till Genomförandet av programmet för kontrollundersökningar Med systemet WSP (Water Safety Plan) för riskkontroll genomförda riskrapporter samt åtgärds- och kontrollprogram Tillräckligheten av driftskontrollen som utförs av anläggningen Beredskapsplanerna för störningssituationer Ändamålsenligheten av omgivningen kring vattentäkterna Konditionen av vattentäkternas konstruktioner och nätverk Sanering Prydligheten och konditionen av utrymmena Giltigheten av arbetstagarnas vattenarbetskort (se stycke 2.7) Bland tillsynsanvisningarna för hälsoskyddet på Valviras webbplats finns en instruktion för inspektion av anläggningar som levererar hushållsvatten: TO1, Anläggningar och vattentäkter som levererar hushållsvatten.

Anvisning 12/2016 12 (23) Enligt 15 a i LVT svarar ett vattentjänstverk för att vattentjänsterna för de till verkets ledningsnät anslutna fastigheterna är tillgängliga i störningssituationer. Verket ska utarbeta och uppdatera en plan för beredskap för störningssituationer och vidta de åtgärder som behövs enligt planen. Vattentjänstverken ska lämna sina planer för beredskap i störningssituationer till tillsynsmyndigheterna, vilka är NTM-centralerna samt de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna och miljöskyddsmyndigheterna. Utöver tillsynsmyndigheterna ska planen dessutom lämnas till räddningsmyndigheterna och kommunen. 2.6. Verksamhetsutövare (partivattenverk) som levererar vatten till anläggningar, som levererar hushållsvatten, samt godkännande och tillsyn av verksamhetsutövaren Hushållsvattnet som levererats till ett vattendistributionsområde har inte alltid kommit från anläggningens egna vattentäkter utan det kan köpas av en annan anläggning som levererar hushållsvatten, eller av ett s.k. partivattenverk. I denna tillämpningsanvisning kallas en sådan verksamhetsutövare partivattenverk som själv inte har en enda slutanvändare av hushållsvatten men ändå levererar vatten till de anläggningar som levererar hushållsvatten. I lagen om vattentjänster (119/2001) och i vattenlagen (587/2011) har man för partivattenverk använt termen: [anläggning] som levererar vatten till vattentjänstverk. I 16 i HsL föreskrivs att med anläggning som levererar hushållsvatten avses anläggningar som för användning som hushållsvatten levererar vattenledningsvatten eller vatten som säljs på flaskor eller i behållare. Hälsoskyddslagen revideras. På verksamhetsutövare som levererar vatten till anläggningar som levererar hushållsvatten kommer man då att tillämpa de bestämmelser som föreskrivits för anläggningar som levererar hushållsvatten (RP till riksdagen med förslag till ändring av HsL). För nya partivattenverk som grundas efter revideringen av HsL ska man av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten senast inom tre månader innan den planerade verksamheten börjar, ansöka om godkännande enligt 18 i HsL. Det berättas om ansökan i stycke 3.1. Ansökan om godkännande av verksamheten ska också göras om vattentäkten eller vattenbehandlingen väsentligt utvidgas eller ändras eller om det sker sådana förändringar i vattnets kvalitet eller distribution som är väsentliga för kvaliteten på det vatten som levereras (se stycke 3.2.). Enligt 8 i hälsoskyddsförordningen (HsF 1280/1994) ska av ansökan framgå bl.a. verksamhetsutövarens kontaktuppgifter, var vattentäkterna är belägna, de årliga leveransvolymerna av hushållsvatten samt antalet användare, en utredning om råvattnets kvalitet, driftskontrollen och behandlingsmetoder, en utredning om det behandlade vattnets kvalitet och de kemikalier som används vid behandlingen, en utredning om hur kontrollen är ordnad, uppgifter om vattenverkets ansvariga skötare och en utredning om beredskapen för exceptionella situationer. Kommunen har som uppgift att övervaka hälsoskyddet samt sammanställa och godkänna en tillsynsplan för hälsoskyddet avseende regelbunden kontroll. Eftersom de bestämmelser som tillämpas på anläggningar som levererar hushållsvatten även tillämpas på partivattenverk, är de enligt 16 i HsL föremål för systematisk tillsyn. Den kommunala hälso-

Anvisning 12/2016 13 (23) skyddsmyndighet inom vars område ett partivattenverk är beläget övervakar det. Partivattenverk driver en i 2 i HsL avsedd verksamhet som påverkar livsmiljön. Enligt paragrafens 2 moment ska verksamheten utövas så att uppkomsten av sanitära olägenheter så långt som möjligt förhindras. En kommunal hälsoskyddsmyndighet genomför inspektioner av partivattenverk lika ofta som vad som har antecknats i den kommunala tillsynsplanen. Vid inspektion av ett partivattenverk granskas bl.a. vattentäkterna, deras läge, råvattnets kvalitet, driftskontrollen, eventuella behandlingsutrymmen, metoderna för vattenbehandling, kvaliteten på det behandlade vattnet, kemikalierna som används vid behandlingen samt beredskapsplanen för störningssituationer. Under inspektionen granskar man även de aktiviteter i miljön som äventyrar kvaliteten på vattnet samt hur de beaktas inom driftskontrollen och beredskapen. Dessa uppgifter ska också finnas beskrivna i beredskapsplanerna och programmen för kontrollundersökningar hos de uppköpande anläggningarna. Vid inspektioner utreder man ur perspektivet för hälsoskyddet samma förhållanden som för anläggningar som levererar hushållsvatten: Huruvida verksamheten sker i enlighet med såväl ansökan om den som beslutet för dess godkännande Huruvida missförhållanden som upptäckts under tidigare inspektioner har rättats till Med systemet WSP (Water Safety Plan) för riskkontroll genomförda riskrapporter samt åtgärds- och kontrollprogram Tillräckligheten av driftskontrollen som utförs av anläggningen Beredskapsplanerna för störningssituationer Ändamålsenligheten av omgivningen kring vattentäkterna Konditionen av vattentäkternas konstruktioner och nätverk Sanering Prydligheten och konditionen av utrymmena Partivattenverk har inte skyldighet att göra upp program för kontrollundersökningar, eftersom de saknar egna vattendistributionsområden. Partianläggningarna ska i stället delta i utformandet av programmen för kontrollundersökningar hos anläggningarna till vilka de levererar vatten. Enligt 8 i hushållsvattenförordningen ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten i samarbete med anläggningar som levererar hushållsvatten respektive anläggningar som levererar vatten till dem, för regelbunden tillsyn av anläggningar som levererar hushållsvatten i en omfattning om minst 10 m 3 om dagen eller för minst 50 personers behov, göra upp ett för varje vattendistributionsområde specifikt program för kontrollundersökningar i vilket särdragen kring upptagning, behandling och distribution av vatten beaktats. Enligt 15 a i LVT svarar ett vattentjänstverk för att vattentjänsterna för de till verkets ledningsnät anslutna fastigheterna är tillgängliga i störningssituationer. Verket ska utarbeta och uppdatera en plan för beredskap för störningssituationer och vidta de åtgärder som behövs enligt planen. Det som nämndes ovan gäller också för anläggningar, dvs. partianläggningar, som levererar vatten till vattentjänstverk. Vattentjänstverken ska lämna sina planer för beredskap i störningssituationer till tillsynsmyndigheterna, vilka

Anvisning 12/2016 14 (23) är NTM-centralerna samt de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna och miljöskyddsmyndigheterna. Utöver tillsynsmyndigheterna ska planen dessutom lämnas till räddningsmyndigheterna och kommunen. 2.7. Anläggningsteknisk och hushållsvattenhygienisk kompetens samt vattenarbetskort Den som utför åtgärder som påverkar hushållsvattnets kvalitet i en anläggning som levererar hushållsvatten för fler än 50 personers behov eller mer än 10 m 3 hushållsvatten per dag ska ha ett intyg över sin anläggningstekniska och hushållsvattenhygieniska kompetens. Intyget kallas vattenarbetskort och man får det efter att med godkänt resultat ha presterat ett kompetenstest som påvisar anläggningsteknisk och hushållsvattenhygienisk kompetens. Vid kompetenstester kan man avlägga tester för vattenverk och vattenledningsnät. Vattenarbetskortet gäller i fem år. Testerna ordnas av testare som har godkänts av Valvira och kontaktuppgifterna för dem anges på Valviras webbplats för vattenarbetskort. På webbplatsen finns det också information om hur vattenarbetskortet presteras och hur man ansöker som testare. I social- och hälsovårdsministeriets förordning om den anläggningstekniska och hushållsvattenhygieniska kompetens som krävs av den som arbetar vid en anläggning som levererar hushållsvatten och om testning av sådan kompetens (1351/2006) föreskrivs närmare om frågorna kring kompetensområdet för kompetenstester. 2.8. Undersökningslaboratorier Enligt 49 a i hälsoskyddslagen ska de för myndigheterna avsedda undersökningarna för den regelbundna kontrollen utföras i ett laboratorium som Livsmedelssäkerhetsverket har godkänt. Valvira har utfärdat en anvisning om metoder att använda vid undersökningar enligt hälsoskyddslagen. Evira upprätthåller en förteckning över godkända laboratorier och deras för undersökningar enligt hushållsvattenförordningen lämpliga metoder. De godkända laboratorierna och metoderna kan kontrolleras på Eviras webbplats. Innan Evira godkänner metoder att användas vid de undersökningar enligt hushållsvattenförordningen som är avsedda för myndigheterna ber Evira om utlåtande av Valvira, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Strålsäkerhetscentralen (STUK), vilka ger utlåtanden till Evira om huruvida metoderna följer kraven i hushållsvattenförordningen. Valvira ger utlåtande om kemiska metoder och huruvida de uppfyller de krav i bilaga III till hushållsvattenförordningen som avser riktighet, precision och detektionsgräns. THL ger utlåtande om mikrobiologiska metoder och STUK om metoder för bestämning av radioaktiva ämnen. I statsrådets förordning om laboratorier som utför undersökningar enligt livsmedelslagen, foderlagen och hälsoskyddslagen (152/2015) har det föreskrivits noggrannare om kompetenskraven på och skyldigheterna för laboratorier som utför undersökningar. Ett godkänt laboratorium ska utan dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om undersökningsresultat som tyder på en sanitär olägenhet och sända de mikrobstammar som isolerats från provet till Institutet för hälsa och välfärd (HsL 49 a ).

Anvisning 12/2016 15 (23) Under störningssituationer kan man låta utföra ytterligare undersökningar hos även andra laboratorier än de som har godkänt av Evira. Vid undersökningarna kan man tillämpa de metoder som bedöms vara bäst för att utreda saken. Vid driftskontrollen i anläggningar som levererar hushållsvatten kan man anlita även andra undersökningsinstanser än av Evira godkända laboratorier och metoder. 2.9. Avgifter för ansökan, kontrollundersökningar och inspektioner Enligt 50 i HsL ska kommunen för ansökning om anläggning som levererar hushållsvatten och för en i den kommunala tillsynsplanen ingående inspektion av vattendistributionsområden för anläggningar som levererar hushållsvatten ta ut en avgift enligt en av kommunen godkänd taxa. Kommunen ska även ta ut avgifter för ansökningar om partianläggningar och för de inspektioner av partianläggningar som ingår i tillsynsplanen. Anläggningar som levererar hushållsvatten, övriga verksamhetsutövare och parter, för vars hushållsvatten myndigheten övervakar vattenkvaliteten, betalar för såväl undersökningar enligt programmet för kontrollundersökningar eller enligt provtagningsplanen som de övriga undersökningar som den kommunala hälsoskyddsmyndigheten förordnar. Tiden som använts vid granskning av kontrollresultat på basen av tillsynsplanen är sådant arbete enligt tillsynsplanen och HsL 20 som den kommunala hälsoskyddsmyndigheten kan beakta i avgifterna (HsL 50 3 mom. 3 punkten). Verksamhetsutövarna kan inte faktureras för tid som använts vid rapportering av kontrollresultat till RFV. En del av de i 7 i hushållsvattenförordningen föreskrivna parametrarna för den regelbundna kontrollen av hushållsvatten kan kvantifieras i det vatten som leds ut från vattentäkten eller till vattenledningsnätet (det finns en förteckning i bilaga II till hushållsvattenförordningen över parametrarna i första provtagningspunkten) och en del av den i 10 föreskrivna driftskontrollen kan utföras genom försorg av en annan anläggning som levererar hushållsvatten eller av en partianläggning. Det ska antecknas i programmet för kontrollundersökningar eller i provtagningsplanen vem som ansvarar för undersökningen av de olika parametrarna. Detta underlättar tillsynen samt allokeringen av kostnaderna som enligt 50 tas ut för tillsynen. 3. Hälsoskyddsförordningen, HsF (1280/1994) 3.1. Ansökan om anläggning som levererar hushållsvatten Enligt 18 i HsL och 7 i HsF ska verksamhetsidkaren göra en skriftlig anmälan skriftligen till hälsoskyddsmyndigheten i kommunen om grundande av en anläggning som levererar hushållsvatten. Verksamhetsidkaren skall göra anmälan skriftligen till hälsoskyddsmyndigheten i den kommun där vattenverket har sin hemort. Anläggningen som levererar hushållsvatten skall senast tre månader innan verksamheten inleds ansöka om godkännande av verksamheten. Hushållsvatten får inte levereras innan anläggningen har godkänts. Om innehållet i ansökan om anläggning som levererar hushållsvatten har föreskrivits i 8 i HsF.

Anvisning 12/2016 16 (23) Åtminstone följande uppgifter ska framgå av ansökan om anläggning som levererar hushållsvatten: 1) verksamhetsidkarens namn och hemort samt kontaktuppgifter, 2) var anläggningen som levererar hushållsvatten samt vattentäkterna är belägna, 3) de årliga leveransvolymerna av hushållsvatten och antalet användare, 4) utredning om kvaliteten på råvattnet och om behandlingsmetod, 5) utredning om det behandlade vattnets kvalitet och de kemikalier som används vid behandlingen, 6) utredning om hur kontrollen av vattenkvaliteten är ordnad, 7) utredning om den ansvariga föreståndaren för anläggningen som levererar hushållsvatten, 8) övriga uppgifter som eventuellt behövs för bedömning av kvaliteten på hushållsvattnet samt 9) utredning om beredskapen för särskilda situationer. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska reservera hälsoskyddsmyndigheterna i de kommuner till vars område anläggningen som levererar hushållsvatten levererar vatten eller från vars område den tar vatten samt det vederbörliga regionförvaltningsverket (RFV) respektive närings-, trafik och miljöcentralen (NTM-centralen) tillfälle att ge utlåtande i ärendet. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten kan meddela i 20 i HsL avsedda föreskrifter i sitt beslut om godkännande. Sådana är t.ex. kontrollförpliktelser avseende vattnets kvalitet, föreskrifter om desinficering eller annan behandling av vattnet samt för förebyggande av sanitär olägenhet, föreskrifter om vattnets användning. Bland tillsynsanvisningarna för hälsoskyddet på Valviras webbplats finns en modellhandling avseende godkännandebeslut om anläggning som levererar hushållsvatten: AK 2, Beslut enligt 18 i hälsoskyddslagen. 3.2. Ansökan om ändring av verksamhet Enligt 18 i HsL ska ansökan om godkännande av verksamheten också göras om vattentäkten eller vattenbehandlingen väsentligt utvidgas eller ändras eller om det sker sådana förändringar i vattnets kvalitet eller distribution som är väsentliga för kvaliteten på det vatten som levereras. En ansökan som gäller verksamhetsförändringar skall göras senast 30 dygn innan verksamheten i väsentlig grad ändras. Verksamheten får inte ändras innan ansökan har godkänts. Ändringarna ska tas i beaktande i programmet för kontrollundersökningar, anläggningens beredskapsplan för störningssituationer och i den kommunala hälsoskyddsmyndighetens plan för särskilda situationer. 4. Lag om vattentjänster, LVT (119/2001) I LVT föreskrivs om utveckling och ordnande av vattentjänster, omsorgen om dem samt om relationen mellan vattentjänstverk och deras kunder. Enligt LVT har vattentjänstverket skyldighet att hålla sig informerat och kontrollskyldighet samt skyldighet att trygga vattentjänstverkets tjänster i störningssituationer. Skyldigheten att hålla sig informerat innebär att vattentjänstverket ska hålla sig informerat om dels de risker som hänför sig

Anvisning 12/2016 17 (23) till kvantiteten av eller kvaliteten på det råvatten som det använder, dels i vilket skick verkets anordningar är. I LVT 14 föreskrivs att vattentjänstverket skall se till att det hushållsvatten som verket levererar uppfyller kvalitetskraven i hälsoskyddslagen. Med vattentjänst avses vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten till att användas som hushållsvatten, samt avloppsinstallationer, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och av dräneringsvatten från fundament. Lagen hör till förvaltningsområdet för jord- och skogsbruksministeriet. 4.1. Vattentjänstverk Enligt 3 i LVT avses med vattentjänstverk en inrättning som sköter ett samhälles vattentjänster (vattenförsörjning och avloppsinstallationer) inom ett verksamhetsområde som kommunen har godkänt. I 7 i LVT har föreskrivits att verksamhetsområdena för vattentjänstverken inom en kommuns område ska omfatta de områden där det på grund av den faktiska eller den planerade samhällsutvecklingen är behövligt att ansluta fastigheterna till vattentjänstverkets vattenledning eller spillvattenavlopp. Principiellt ska alla detaljplaneområden uppfylla kriterierna för verksamhetsområdet (Handbok i lagen om vattentjänster, JSM 5/2015). Enligt 8 i LVT godkänner kommunen verksamhetsområdet för ett vattentjänstverk och ändrar vid behov det godkända verksamhetsområdet på framställning av en anläggning som lämpar sig för att sköta vattentjänsterna. Om ett vattentjänstverk inte har gjort en sådan framställning om sitt verksamhetsområde kan kommunen godkänna det efter att ha hört anläggningen. Innan verksamhetsområdet godkänns eller ändras ska information om saken ges i tillräcklig utsträckning och tillsynsmyndigheterna ges tillfälle att ge utlåtande. Även ägarna till och innehavarna av fastigheter i området ska ges tillfälle att bli hörda. Verksamhetsområdet ska vara sådant att 1) vattentjänstverket klarar av att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sköta de vattentjänster som det ansvarar för, och 2) de avgifter för vattentjänster som tas ut för att täcka kostnaderna för vattentjänsterna blir skäliga och rättvisa. Ett i 3 i lagen om vattentjänster avsett vattentjänstverk ska således ha ett verksamhetsområde som kommunen har godkänt. Hänvisningen till att sköta ett samhälles vattentjänster ställer de allra minsta anläggningar som levererar hushållsvatten och som saknar ett verksamhetsområde utanför tillämpningsområdet. Begränsningen i dricksvattendirektivet kan tillämpas som ett värderingskriterium avseende storleken. Tillämpningsområdet för lagen om vattentjänster kan i regel således anses omfatta de vattentjänstverk som levererar vatten över 10 m 3 om dagen eller betjänar minst 50 personer, om de betjänar fler än ett fåtal fastigheter. Lagen om vattentjänster reglerar vattentjänstverkens verksamhet oberoende av deras ägarbas. Till exempel de vattenandelslag som antingen har egen vattenförsörjning eller som av en annan anläggning eller ett partivattenverk köper vattnet som de levererar till sina kunder är således vattentjänstverk, om de har ett verksamhetsområde. Alla de anläggning som levererar hushållsvatten och som inte har ett av kommunen godkänt verksamhetsområde blir således utanför tillämpningsområdet för lagen om vattentjänster.

Anvisning 12/2016 18 (23) Partivattenverk omfattas inte av definitionen på vattentjänstverk och således inte heller av lagen om vattentjänster. Partivattenverk omfattas dock av den i 15 i vattentjänstlagen föreskrivna skyldigheten att kontrollera och hålla sig informerat samt av den i 15 a föreskrivna skyldigheten att utarbeta och uppdatera en plan för beredskap för störningssituationer och vidta de åtgärder som behövs enligt planen. 4.2. Vattentjänstverk och anläggning som levererar hushållsvatten Med anläggning som levererar hushållsvatten avses verksamhetsutövare som för användning som hushållsvatten levererar vatten genom ett distributionsnät, i flaskor eller i behållare. I relation till definitionen på vattentjänstverk enligt LVT är således en anläggning som levererar hushållsvatten antingen (A) ett vattentjänstverk som levererar hushållsvatten (B) en annan anläggning som levererar hushållsvatten Alla de vattentjänstverk som levererar hushållsvatten är således även anläggningar som levererar hushållsvatten. På dem tillämpas HsL och de bestämmelser som utfärdats med stöd av HsL. Enligt motiveringen till LVT ställer hänvisningen till omsorg om samhällets vattentjänster de anläggningar utanför tillämpningsområdet för LVT som har omsorg om vattentjänsten för bara en enskild eller några fastigheter. Sådana anläggningar är i punkt B avsedda andra anläggningar som levererar hushållsvatten. Kvaliteten på hushållsvatten kontrolleras enligt den lilla hushållsvattenförordningen (401/2001) om anläggningen som levererar hushållsvattnet levererar hushållsvattnet mindre än 10 m 3 om dagen och under behovet för färre än 50 personer. De anläggningar som förpackar hushållsvatten är anläggningar som levererar hushållsvatten och på tillsynen av dessa tillämpas alltid hushållsvattenförordningen. De är dessutom livsmedelslokaler som kontrolleras enligt livsmedelslagen. Vattentäkter i gemensam användning, eller brunnar varifrån privata hushåll själva hämtar hushållsvatten, är inte i hälsoskyddslagen avsedda, egentliga anläggningar som levererar hushållsvatten. En vattentäkt eller brunn jämte dess nätverk bildar ett vattendistributionsområde. Vid misstanke om sanitära olägenheter riktas eventuella föreskrifter till ägaren av hushållsvattnet i vattentäkten eller brunnen (tabell 2). 5. Statsrådets förordning om utredning av livsmedels- och vattenburna epidemier (1365/2011) Enligt SR:s förordning (1365/2011) ska kommunen ha en för utredning av epidemier tillsatt utredningsarbetsgrupp i vilken ingår de myndigheter som uppräknas i bestämmelsen, till exempel den i hälsoskyddslagen avsedda ledande tjänsteinnehavare som styr tillsynen och en representant för instansen som ansvarar för områdets vattentjänst. Om utredningsarbetsgruppen får vetskap om en vattenburen epidemi har den som uppgift att

Anvisning 12/2016 19 (23) utan dröjsmål anmäla om misstanken till THL och det behöriga RFV. Om minst fem personer har fått en till symptomen likartad sjukdom efter att ha intagit hushållsvatten av samma ursprung ska utredningsarbetsgruppen i RYMY-systemet meddela om misstanke om epidemi. I SR:s förordning anses det redan vara en epidemi när två personer har insjuknat. Enheten för vatten och hälsa vid THL ger experthjälp i situationer med hushållsvattenburna epidemier: www.thl.fi/sv/web/thlfi-sv#, och STUK i situationer med radioaktiv förorening. THL:s enhet för bakterieinfektioner bistår med experthjälp vid planering av enkätformulär för patientundersökningar av patienter som exponerats för förorenat hushållsvatten. Mikrober som har orsakat en epidemi kan lättare identifieras i patientprover, emedan det i dem finns fler sjukdomsalstrande mikrober än i hushållsvattenprover. I 4 i SR:s förordning (1365/2011) uppräknas arbetsgruppens uppgifter kring utredning av epidemier noggrannare. 1 Utredningsarbetsgruppen lägger in ett meddelande om epidemiutredning i RYMY-systemet. Meddelandet ska registreras så fort som möjligt och senast inom tre månader efter att epidemin upphörde. THL och Evira har utformat ett mallunderlag för en bilaga till utredningsmeddelandet. Enligt 3 i SR:s förordning (1365/2011) svarar THL för närmare undersökning, typbestämning och uppföljning av sådana alstrare av epidemier som isolerats från människor eller vatten. Valvira har utfärdat en anvisning 1/2013 om Sändning av mikrobstammar, genomprover och sekvenser som isolerats från vatten till Institutet för hälsa och välfärd. En följeblankett för THL har bifogats till anvisningen. I Valviras anvisningar Förfaranden för tryggande av hushållsvattnets kvalitet behandlas epidemiutredningar närmare. 6. Statsrådets förordning om laboratorier som utför undersökningar enligt livsmedelslagen, foderlagen och hälsoskyddslagen (152/2015) Enligt 49 a i hälsoskyddslagen ska för myndigheterna avsedda undersökningar utföras i ett laboratorium som Evira har godkänt. Evira upprätthåller en förteckning över godkända laboratorier och deras för undersökningar enligt hushållsvattenförordningen lämpliga metoder, se stycke 2.8. De godkända laboratorierna och metoderna kan kontrolleras på Eviras webbplats. Evira kan godkänna ett sådant laboratorium att utföra kontrollundersökningar enligt hushållsvattenförordningen som är ackrediterat och vars metoder är ackrediterade för parametrar för vilka det enligt HsL har föreskrivits en maximi- eller minimimängd eller ett annat numeriskt värde. Valvira har utfärdat en anvisning om metoder att använda vid undersökningar enligt hälsoskyddslagen. 1 Det finns ett formulär för utredningsmeddelanden på webbplatsen: https://palvelut2.evira.fi/rymy/. Det behövs ett för tillsynsenheten specifikt lösenord för att komma in på webbplatsen. Lösenordet ges av Evira.

Anvisning 12/2016 20 (23) 7. Strålskyddslagen, SSL (592/1991) I 11 i SSL har definierats att med strålningsverksamhet avses 1) användning av strålning och 2) en verksamhet eller ett förhållande där den exponering för naturlig strålning för vilken människor utsätts medför eller kan medföra men för hälsan. STUK avgör vid behov i enskilda fall om en verksamhet ska anses vara strålningsverksamhet. Strålningsverksamhet kan till exempel vara att radioaktiviteten i det vatten som vattenverket levererar överskrider maximivärdet. Enligt SSL 45 är en verksamhetsutövare (t.ex. anläggning som levererar hushållsvatten) skyldig att reda ut den exponering för strålning som hushållsvattnet medför om det med fog kan misstänkas att verksamheten är strålningsverksamhet. Om maximivärdet för radioaktivitet överskrids ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten utan dröjsmål rapportera detta till STUK (vesitiimi@stuk.fi). STUK meddelar behövliga föreskrifter om en begränsning av exponeringen för strålning (SSL 46 ) och kontrollerar att föreskrifterna genomförs. STUK delger den kommunala hälsoskyddsmyndigheten för kännedom de föreskrifter som STUK meddelar anläggningen som levererar hushållsvatten. STUK och den kommunala hälsoskyddsmyndigheten samarbetar för att nödvändiga åtgärder genomförs och ytterligare undersökningar utförs. 8. Beredskapslagen (1552/2011) Enligt 12 i beredskapslagen ska statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter, statens självständiga offentligrättsliga inrättningar, övriga statsmyndigheter och statliga affärsverk samt kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. Ordet också i beredskapslagens bestämmelse innebär att man utöver störningssituationer under normala förhållanden också ska ha beredskap för undantagsförhållanden. I 44 i beredskapslagen har föreskrivits att jord- och skogsbruksministeriet genom sitt beslut kan förplikta ett vattentjänstverk att leverera eller tillhandahålla vatten utanför sitt eget verksamhetsområde för tillgodoseende av utomstående behov av vatten samt genom sitt beslut ändra en rätt till vattentäkt. 9. Miljöskyddslagen, MSL (527/2014) I miljöskyddslagen och med stöd av den utfärdade förordningar bestäms om förebyggande av föroreningar från avloppsvatten. I lagen föreskrivs bestämmelser om bl.a. allmän skyldighet att rena avloppsvatten, förutsättningarna för beviljande av miljötillstånd för ledande av avloppsvatten, föreskrifter och skyldigheter att införas i tillstånd, förbud att förorena grundvatten samt skyldighet att rena förorenad jordmån och förorenat grundvatten. Lagen hör till förvaltningsområdet för miljöministeriet. I 15 i MSL föreskrivs om beredskapsskyldighet. Lagen kräver att den som utövar tillståndspliktig verksamhet, liksom även vattentjänstverk, ska ha beredskap att hindra olyckor och andra exceptionella situationer och att