ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Relevanta dokument
Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

På väg mot en hållbar framtid

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan Stockholm. Byggnadsår: Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016.

Fossilbränslefri kommun 2025

Hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden

Dina sopor en resurs i Norra Djurgårdsstaden

Hållbara Järva! Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia

stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia Hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad

Järva. Järva. Byggdes boende lägenheter 700 hus radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Till Växjö, Europas grönaste stad

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljöprofil

Klimatanapassning - Stockholm

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Hållbar stadsutveckling

Solenergiteknik i den hållbara staden

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Vegetation som föroreningsfilter

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

Vårt Stockholm Med karta över Stockholm

Grundläggande Miljökunskap

Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Sammanställning Grupparbete Workshop Plats för avfall Grupp 1

Ansökan till Delegationen för hållbara städer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden

Frågor för framtiden och samverkan

Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad

SnABbT, snyggt och hållbart

Motion till Kommunfullmäktige

Miljöredovisning 2018

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Säbytown. Skala:1:500

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II)

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Hållbart är det normala

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Miljöstrategi för Sollentuna kommun. Innehållsförteckning SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

CITY OF STOCKHOLM PAGE 1

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Klimatanpassning in i minsta detalj

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara transporter i kommunsektorn. Stockholm Lördagen den 27 november 2010

Att användas av parter som är involverade i byggnationen av Norra Djurgårdsstaden. Innehåll

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Temagruppernas ansvarsområde

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Tekniska nämndens uppdragsplan 2015

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Ett grönare Västerås. Västeråsmoderaternas klimat- och miljöprogram

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Vårt Sollentuna Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Hållbara stadsutvecklingsprojekt

Transkript:

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen, planeras för 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser. Norra Djurgårdsstaden är en del i stadens vision om ett Stockholm i världsklass 2030 liksom i stadens översiktsplan, Promenadstaden, som anger strategierna för ett mer sammanhållet och tillgängligt Stockholm. De ambitiösa miljömålen för området innebär att staden, byggherrar, arkitekter och andra aktörer arbetar tätare tillsammans än vanligt och satsar extra resurser för att realisera visionen om en miljöstadsdel i världsklass - ett hållbart samhälle i en levande stadsdel. Det är ett omfattande arbete att realisera visionen, och staden fungerar många gånger som kravställare för att driva på utvecklingen. Det innebär allt från att gammal industrimark renas till att bygga ut kollektivtrafiken, stärka den biologiska mångfalden och skapa förutsättningar för att minska resursanvändning genom slutna kretslopp för vatten, avfall och energi. Energisnåla hus och förnybar energi från exempelvis sol och vatten är också viktiga för att realisera visionen. De lösningar som utvecklas behöver vara enkla att förstå och använda. Stadens politiker har bland annat fattat beslut om övergripande klimatmål för stadsdelen. Den ska klimatanpassas, vara fossilbränslefri till 2030 och utsläppen av växthusgaser ska vara lägre än 1,5 ton per person och år redan 2020. Arbetet med Norra Djurgårdsstadens miljöprofil fokuserar på ett antal områden. KLIMATANPASSAD OCH GRÖNSKANDE UTOMHUSMILJÖ Stadsdelen som helhet ska klara ökad nederbörd, ett varmare klimat och högre havsnivåer. Urbana våtmarker anläggs och ekar planteras. Eken är en av de artrikaste miljöerna i landskapet och en gammal ek utgör ett eget ekosystem med stor biologisk mångfald. Våtmarker håller vatten likt en tvättsvamp och jämnar ut vattenflödena. En grönytefaktor tas fram utifrån varje etapps naturliga förutsättningar som vägledning för utformningen av utemiljön. Poäng ges för sociala och ekologiska kvaliteter. Att plantera en ek ger exempelvis högre poäng än att plantera en buske. Om eken dessutom ger skugga till en närliggande lekpark ges ytterligare poäng. ENERGI Målsättningen är att området ska innehålla energieffektiva byggnader som lågenergihus och även plusenergihus när utvecklingen når Loudden. Energin ska vara förnybar och byggnader utformas för att kunna generera solenergi. KRETSLOPP Slutna kretslopp där avloppsprodukter används som en resurs är viktiga för att minska mängden näringsämnen som leds till Östersjön och därmed risken för övergödning. Växtnäringen i det källsorterade toalettavfallet är av mycket god kvalitet och har låga halter av tungmetaller och kemikalier som återfinns i bl.a. bad- och tvättvatten. Därför ska näringsämnen utvinnas ur avloppsvatten och återföras till jordbruksmark. I Norra Djurgårdsstaden är målet att allt matavfall ska samlas in för framställning av biogas. I Hjorthagen kommer alla lägenheter att ha hushållskvarnar. Ett sopsugsystem minskar mängden transporter och därmed även buller och utsläpp till luft. Sopsugen har tre olika nedkast för tidningar, förpackningar och restavfall. För att säkerställa goda möjligheter att sortera, återanvända och återvinna avfall kommer det också att finnas källsorteringsutrymmen i alla hus och ett återbrukscentrum i Gasverket.

MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER Hur man utformar en stadsdel har stor inverkan på vilka resemönster som skapas, inom såväl som till och från området. Stockholms översiktsplan fastslår att all planering ska främja de som går och cyklar. Planeringen av trafiksystemen i Norra Djurgårdsstaden prioriterar gående, cyklande och kollektivtrafik för att möjliggöra hållbara resor och transporter. Stadsdelen ska därför ha en mångfald av alternativ som underlättar hållbart resande: utbyggda gång- och cykelbanor, tunnelbana, buss, spårväg, båtbuss, bilpooler. Det kommer att finnas möjligheter att ladda elbilar i hela området. Närheten till det mesta, i kombination med e-servicelösningar, minskar förhoppningsvis också transportbehoven. ATT BO OCH ARBETA I OMRÅDET Delaktighet och engagemang och de val som boende och verksamma i området gör spelar en avgörande roll i utvecklingen. De boendes och de verksammas kunskap och förståelse kring miljöfrågor är en viktig del i hur exempelvis den totala energianvändningen slutligen blir. Därför ska det vara enkelt att se hur resursanvändningen ökar eller minskar beroende på det egna beteendet. Information om energianvändning genom visualisering förtydligar de konsekvenser som våra val får och hur var och en kan göra skillnad för helheten. Området längs Husarviken i Hjorthagen kommer att byggas under en tioårsperiod. Under de första åren kommer det att vara ett bostadsområde med ett ständigt ökande antal boende samtidigt som det är en byggarbetsplats för kommande etapper. Det innebär, som alltid vid större stadsutveckling, att allt inte kommer att finnas på plats från första början, utan service och kommersiellt utbud etableras och utvecklas efter hand. Kartan i broschyren visar bland annat den service, lekplatser och transporter som hittills är planerade för Hjorthagen. Här planeras ett antal förskolor, den första öppnar under våren 2013, en skola i Gasverket och ett äldreboende i etappen Brosfästet. Kartan visar också vilken etapp som byggs när och vilket år det är dags för inflyttning.