Dnr: 2016/1589-1.2 Nämnden för lärarutbildning (NLU) Lärarutbildningens alumnenkät 2015 Annika Rosengren Kansliet för lärarutbildning 2016-04-13
Inledning På uppdrag av 25 lärosäten som bedriver lärarutbildning genomfördes en enkätundersökning av enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB). Enkätundersökningen vände sig till de före detta lärarstudenter som tog ut en lärarexamen läsåret 2011/12 och 2012/13 och genomfördes under perioden oktober-december 2015. Syftet med undersökningen är att mäta kvaliteten på utbildningen genom att låta tidigare studenter utvärdera sin lärarutbildning och urvalsramen skapades från Universitets- och högskoleregistret. Av de 14 602 personer som tog ut ett examensbevis från lärarutbildning under läsåren 2011/12 och 2012/13 och därmed erbjöds att delta i enkätundersökningen var det 6 366 personer (44 procent) som besvarade enkäten. Det var 1 199 alumner från Linnéuniversitetet som tog ut ett examensbevis under den aktuella perioden och av dessa var det 568 personer (47 procent) som svarade. Undersökningen är återkommande och har tidigare genomförts 2010 (examen 2007/08), 2011 (examen 2008/09) och 2013 (examen 2009/10 och 2010/11). Syftet med denna rapport är att kortfattat sammanfatta det omfattande undersökningsmaterial som SCB samlat in. Fokus ligger på Linnéuniversitetets läraralumner, inte bara som en enda grupp utan även uppdelat på olika examensinriktningar. En jämförelse med tidigare alumnenkäter med likartade frågor, 2011 och 2013, synliggör förändringar över tid. Sammanfattningsvis kan man utifrån alumnenkäten se att Linnéalumnernas uppfattning om sin utbildning utifrån de olika frågeområdena över lag ligger högre än rikets läraralumners uppfattning om sin utbildning. En mer djupgående analys av de olika examensinriktningarnas uppfattning avslöjar att skillnader mellan de olika kompetensområdena återfinns mellan examensinriktningarna. Värt att notera är bland annat att läraralumnerna är nöjda med ämnesundervisning och vetenskaplig förankring. Man kan även utifrån denna sammanställning se att tidigare identifierade problemområden, konflikthanteringskompetens, bedömningskompetens och undervisning i en flerspråkig miljö, kvarstår. Generellt sett kan man säga att läraralumner som gått en utbildning mot de lägre åldrarna är mer nöjda jämfört med de läraralumner som gått en utbildning mot de högre åldrarna. Av Linnéuniversitetets läraralumner anger 73 procent att de är nöjda med sitt yrkesval och av de som arbetar inom skolverksamhet eller motsvarande återfinns majoriteten inom den verksamhet som utbildningen var avsedd för. Hela 92 procent av läraralumnerna från Linnéuniversitetet är så nöjda med sin lärarutbildning att de kan tänka sig att rekommendera andra att läsa till lärare vid Linnéuniversitetet. 2 (18)
Jämförelse mellan rikets och Linnéuniversitetets läraralumner I SCB:s undersökningsmaterial finns möjlighet att för varje fråga extrahera ut svarsfrekvenser för lärarutbildningen totalt likväl som uppdelat på olika examensinriktningar. Inledningsvis i diagram 1 och diagram 2 tittar vi på läraralumnerna som en grupp oavsett examensinriktning. Presenterat i diagram 1 finns resultatet från en av de frågor som ställdes i läraralumnen där respondentens åsikt angående olika områdens tillräcklighet i utbildningen. Diagrammet visar den procentuella andelen läraralumner som svarat I mycket/ganska hög grad på frågan I vilken grad tycker du att utbildningen inom nedanstående områden var tillräcklig? Svaren finns presenterade för Linnéuniversitetets läraralumner som heldragen linje och som jämförelse finns hela rikets läraralumners svar presenterat med streckad linje. Diagram 1. En sammanställning över den andel läraralumner (i procent) som uppfattar att undervisningen kring angivna områden var tillräcklig. Linnéuniversitetets läraralumner presenteras med heldragen linje och hela rikets läraralumner presenteras med streckad linje. Enkätsvaren visar på att skillnaderna mellan Linnéalumnernas åsikter om olika områdens tillräcklighet i utbildningen skiljer positivt från hela rikets alumner. Man kan se att Linnéuniversitetets läraralumner till större del än rikets läraralumner utrycker att utbildningens olika områden var tillräcklig, detta gäller för alla områden det frågades om förutom områdena Prov och betygssättning och Undervisning och lärande i en flerspråkig miljö där Linnéalumnerna låg marginellt lägre än resten av riket. Man kan i diagram 1 se att vissa områden utmärker sig genom att alumnerna uppfattar sig ha fått en otillräcklig utbildning. Dessa områden är Prov 3 (18)
och betygsättning, Pedagogiskt ledarskap och konflikthantering samt Undervisning och lärande i en flerspråkig miljö. Några ytterligare enkätfrågor har valts ut och presenteras genom den andel som angett att de i mycket/ganska hög grad instämmer i ett påstående, diagram 2. Även dessa enkätsvar visar på en tendens till att Linnéuniversitetets läraralumner till större del än rikets läraralumner utrycker att de i mycket/ganska hög grad instämmer i påståendena. När det gäller IT-kompetens utmärker sig Linnéuniversitetets läraralumner extra positivt relativt hela rikets läraralumner. Här har 64 procent av Linnéuniversitetets läraralumner angett att de instämmer i påståendet att deras lärarutbildning gett dem goda kunskaper att använda digitala verktyg och att ta hänsyn till olika mediers och digitala miljöers roll i den pedagogiska verksamheten, jämfört med 48 procent i riket. Man kan i diagram 2 se att kompetensområdet konflikthantering utmärker sig genom att alumnerna i lägre grad anser sig fått goda kunskaper inom dessa områden (gäller både rikets och Linnéuniversitetets alumner). Bäst kompetens anser sig läraralumnerna erhållit inom kompetensområdena ämneskompetens, vetenskaplig kompetens och demokratisk kompetens. 4 (18)
Diagram 2. Några utvalda enkätresultat där värdena representerar andel läraralumner (i procent) som angett att de i mycket/ganska hög grad instämmer i ett påstående. Linnéuniversitetets läraralumner presenteras med runda punkter och heldragen linje och hela rikets läraralumner presenteras med fyrkantiga punkter och streckad linje. 5 (18)
Jämförelse över tid Jämförelse över tid försvåras till viss del av att vissa av frågorna i formuläret har förändrats, speciellt såg frågorna annorlunda ut 2010 varför resultaten från detta år har utelämnats vid denna jämförelse över tid (se tabell A1 och tabell A2 för exakt frågeformulering). Även svarsalternativen har förändrats, 2010 och 2011 var det en femgradig skala (Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer till liten del och Instämmer inte alls) medan det 2013 och 2015 var en fyrgradig skala (I mycket hög grad, I ganska hög grad, I ganska låg grad och I mycket låg grad). Detta gör att andelen som svarar Instämmer helt och Instämmer till stor del inte är direkt jämförbara med I mycket hög grad och I ganska hög grad. Detta medför i sin tur att diagram 3 och 4 måste tolkas med försiktighet avseende förändring över tid. Notera att svaren mellan 2013 och 2015 är direkt jämförbara. Diagram 3. Några utvalda enkätresultat som visar andelen (i procent) som uppfattar att undervisningen kring angivna områden var tillräcklig. Diagrammet visar Linnéuniversitetets läraralumner från alumnenkätens svar 2011 (fyrkant, blå), 2013 (triangel, svart) och 2015 (cirkel, röd) där streckad röd linje avser svaren från hela rikets läraralumner. Där värden saknas beror det på att motsvarande fråga saknades i den alumnenkäten. Exakt frågeformulering 2011 och 2013 återfinns tillsammans med frågeformulering 2015 i tabell A1. En jämförelse mellan åren 2013 (examen 2009/10 och 2010/11) och 2015 (examen 2011/12 och 2012/13) antyder att det är en positiv utveckling över tid när det gäller alla presenterade resultat på universitetsnivå, diagram 3 och 4. 6 (18)
Diagram 4. Några utvalda enkätresultat som visar andelen (i procent) som angett att de i instämmer i påståendet att de fått tillräcklig undervisning inom området. Några utvalda enkätresultat (i procent) för Linnéuniversitetets läraralumner från alumnenkätens svar 2011 (fyrkant, blå), 2013 (triangel, svart) och 2015 (cirkel, röd) där streckad röd linje avser svaren från hela rikets läraralumner. Där värden saknas beror det på att motsvarande fråga saknades i den alumnenkäten. Exakt frågeformulering 2010, 2011 och 2013 återfinns tillsammans med frågeformulering 2015 i tabell A2. 7 (18)
Alumnernas nuvarande sysselsättning I enkäten ställdes även ett antal frågor om alumnens nuvarande situation. I denna sammanställning presenteras andelen som svarat på frågan om vilken huvudsaklig sysselsättning man har för närvarande, diagram 5. För de som svarat att man arbetar inom skolverksamhet eller motsvarande ställdes följdfrågorna om man arbetar inom den verksamhet för vilken utbildningen var avsedd, resultat presenteras i tabell 1, samt hur man fick sin nuvarande anställning, resultat presenteras i diagram 6. Diagram 5. Andelen (i procent) som angett respektive svarsalternativ på frågan om huvudsaklig sysselsättning. Linnéuniversitetets läraralumner anges med fylld stapel, rikets läraralumner med rutig stapel. Diagram 5 visar att de flesta av läraralumnerna har arbete och att en majoritet av dessa arbetar inom skolverksamheten. Tabell 1 visar att av de som arbetar inom skolverksamhet eller motsvarande arbetar den största andelen helt eller delvis inom den verksamhet för vilken utbildningen var avsedd. Tabell 1. Andelen (i procent) av de som arbetar inom skolverksamhet eller motsvarande som svarat på följdfrågan om man arbetar inom den verksamhet för vilken utbildningen var avsedd. Linnéuniversitetets läraralumner betecknas Lnu och hela rikets läraralumner betecknas Riket. Ja helt eller till största delen Ja, delvis Nej inte alls Uppgift saknas Lnu 84 12 3 1 Riket 82 15 3 0 Av de som angett att man arbetar inom skolverksamhet eller motsvarande anger det stora flertalet att man fick jobbet genom att svara på en annons, diagram 6. 8 (18)
Diagram 6. Andelen (i procent) som angett respektive svarsalternativ på frågan om hur man fick sin nuvarande anställning. Linnéuniversitetets läraralumner anges med fylld stapel, rikets läraralumner med rutig stapel. 9 (18)
Jämförelse mellan olika lärarexamina vid Linnéuniversitetet I SCB:s resultatsammanställning finns även möjlighet att för varje fråga extrahera ut svarsfrekvenser för svarande inom olika examensinriktningar. Antalet läraralumner som omräknat till population svarat inom de olika examensinriktningarna skiljer sig åt och presenteras i tabell 2. Tabell 2. Antal svarande omräknat till populationsnivå fördelat på examensinriktning. Linnéuniversitetets läraralumner betecknas Lnu och hela rikets läraralumner betecknas Riket. Inriktning Lnu Riket Fritidshem 32 303 Fritidshem/grundskolans tidiga år + Förskola/fritidshem/grundkolans tidiga år 337 2897 Förskola/förskoleklass/grundskolans tidiga år 0 1749 Förskola/förskoleklass 404 2635 Förskola/förskoleklass/fritidshem 0 193 Grundskolans senare år 31 1314 Grundskolans senare år/gymnasieskolan 210 2262 Grundskolans tidigare och senare år samt Grundskolans tidigare år 53 1286 Gymnasieskolan 121 1643 Övriga kombinationer av verksamheter 0 120 Yrkeslärarexamen samt Ämneslärarexamen, gymnasieskolan 0 66 Eftersom flera av de möjliga examensinriktningarna för gruppen Linnéalumner innehåller ett för litet antal svarande för att ge tillförlitliga resultat presenteras de examensinriktningsuppdelade enkätsvaren enbart för examensinriktningarna Fritidshem/grundskolans tidiga år + Förskola/fritidshem/grundkolans tidiga år (337 individer på populationsnivå), förskola/förskoleklass (404 individer på populationsnivå), Grundskolans senare år/gymnasieskolan (210 individer på populationsnivå), och Gymnasieskolan (121 individer på populationsnivå). I diagram 7 presenteras en sammanställning över den andel läraralumner inom olika examensinriktningar som anser att undervisningen kring olika områden var tillräcklig. 10 (18)
Diagram 7. En sammanställning över den andel läraralumner (i procent) som uppfattar att undervisningen kring områdena var tillräcklig. Resultat för alumngruppen Fritidshem/grundskolans tidiga år + Förskola/fritidshem/grundkolans tidiga år anges med fyllda cirklar, förskola/förskoleklass fyllda kvadrater, Grundskolans senare år/gymnasieskolan öppna cirklar och Gymnasieskolan öppna kvadrater. Vid jämförelsen Linnéuniversitetets läraralumner och rikets läraralumner visar enkätsvaren att andelen som uppfattar undervisningen kring de olika områdena i diagram 1 som tillräcklig inte skiljer sig nämnvärt åt. Om man istället delar upp enkätsvaren beroende på examensinriktning, diagram 7, kan man se att betydligt större skillnader visualiseras. Om vi fokuserar på de områden som i diagram 7 utmärker sig genom att alumnerna uppfattar sig ha fått en otillräcklig utbildning kan vi se att när det gäller Prov och betygsättning kan man se att här känner alumnerna sig tryggare när de har en examen från gymnasieskolan jämfört med de tidigare åren. När det gäller Pedagogiskt ledarskap och konflikthantering känner de Linnéalumner som har en examen riktad mot de tidigare åren tryggare, medan Undervisning och lärande i en flerspråkig miljö är ett område inom vilket alla läraralumner känner att de ej fått tillräcklig undervisning, dock allra mest de alumner som har examen riktad mot de senare åren. Några ytterligare enkätfrågor har valts ut och presenteras genom den andel som angett att de instämmer i ett påstående, diagram 8. 11 (18)
Diagram 8. Några utvalda enkätresultat presenterar andel (i procent) som svarat att de fått tillräcklig utbildning inom olika kompetensområden. Resultat för alumngruppen Fritidshem/grundskolans tidiga år + Förskola/fritidshem/grundkolans tidiga år anges med fyllda cirklar, förskola/förskoleklass fyllda kvadrater, Grundskolans senare år/gymnasieskolan öppna cirklar och Gymnasieskolan öppna kvadrater. 12 (18)
Även dessa enkätsvar visar på att svaren skiljer sig åt beroende på examensinriktning. När det gäller kompetensområdet IT-kompetens utmärker sig Linnéuniversitetets läraralumner positivt jämfört med riket som helhet, se diagram 2. Från diagram 8 kan man dock se att arbetet kring IT-kompetens som bedrivits inom lärarutbildningens lägre åldrar vid Linnéuniversitetet kan lyftas fram som ett positivt exempel. Medan 72 procent av Linnéuniversitetets läraralumner med examensinriktning mot Fritidshem/grundskolans tidiga år + Förskola/fritidshem/grundkolans tidiga år angett att de instämmer i påståendet att deras lärarutbildning gett dem goda kunskaper att använda digitala verktyg och att ta hänsyn till olika mediers och digitala miljöers roll i den pedagogiska verksamheten instämmer bara 44 procent av de med examen mot Grundskolans senare år/gymnasieskolan i samma påstående. Ur diagram 8 kan man också utläsa att kompetensområdena konflikthantering och bedömning utmärker sig genom att alumnerna i lägre grad anser sig fått goda kunskaper inom dessa områden. Även här kan vi se inbördes skillnader beroende på examensinriktning. 13 (18)
Jämförelse mellan kompletterande (kort) och sammanhängande (lång) utbildning vid Linnéuniversitetet I SCB:s undersökningsmaterial finns även möjlighet att för varje fråga extrahera ut svarsfrekvenser för svarande inom olika examensinriktningar för de studenter som angett att de följt ett kompletterande (kort) lärarutbildning som endast innehöll allmänt utbildningsområde (AUO) (till exempel PPU, KPU, VAL, ULV). Antalet läraralumner som svarat inom de olika examensinriktningarna (omräknat till populationsnivå) skiljer sig åt och presenteras i tabell 3. Tabell 3. Antal svarande omräknat till populationsnivå fördelat på examensinriktning för alumner som följt en kompletterande (kort) lärarutbildning. Linnéuniversitetets läraralumner betecknas Lnu och hela rikets läraralumner betecknas Riket. Inriktning Lnu Riket Fritidshem 2 14 Fritidshem/grundskolans tidiga år + Förskola/fritidshem/grundskolans tidiga år 10 301 Förskola/fritidshem/grundskolans tidiga år 0 51 Förskola/förskoleklass 6 115 Förskola/förskoleklass/fritidshem 0 7 Grundskolans senare år 0 346 Grundskolans senare år/gymnasieskolan 42 482 Grundskolans tidigare och senare år samt Grundskolans tidigare år 2 89 Gymnasieskolan 76 736 Övriga kombinationer av verksamheter 0 14 Yrkeslärarexamen samt Ämneslärarexamen, gymnasieskolan 0 42 Eftersom flera av de möjliga examensinriktningarna för gruppen Linnéalumner innehåller ett för litet antal svarande för att ge tillförlitliga resultat presenteras de examensinriktningsuppdelade enkätsvaren enbart för examensinriktningarna Grundskolans senare år/gymnasieskolan (42 individer på populationsnivå), och gymnasieskolan (76 individer på populationsnivå). I diagram 9 presenteras en sammanställning över den andel läraralumner inom olika examensinriktningar som anser att undervisningen kring olika områden var tillräcklig. 14 (18)
Diagram 9. En sammanställning över den andel läraralumner (i procent) som uppfattar att undervisningen kring angivna områden var tillräcklig. Resultat presenteras för examensinriktning Grundskolans senare år/gymnasieskolan öppna cirklar och Gymnasieskolan öppna kvadrater. Heldragen linje representerar kort program medan streckad linje representerar långt program. I diagram 10 finns möjlighet att jämföra alumnernas uppfattning om undervisningens tillräcklighet kring de angivna områdena för de som följt ett kompletterande (kort) utbildningsprogram med uppfattningen från de alumner som följde ett långt program. 15 (18)
Diagram 10. En sammanställning över den andel läraralumner (i procent) som uppfattar att undervisningen kring angivna områden var tillräcklig. Resultat för alumngruppen Grundskolans senare år/gymnasieskolan öppna cirklar och Gymnasieskolan öppna kvadrater. Heldragen linje representerar kort program medan streckad linje representerar långt program. 16 (18)
Appendix Tabell A1. En sammanställning över de exakta frågeställningarna 2011, 2013 och 2015. Frågorna i alumnenkäten 2010 skiljde sig alltför mycket från frågorna senare enkäters frågor för att vara relevant att jämföra. 2011 2013 och 2015 I vilken grad tycker du att undervisningen inom nedanstående områden var tillräcklig? Yrkets innehåll och uppdrag Teorier om lärande och grupprocesser Prov och bedömning Prov och bedömning Uppföljning, utvärdering, utveckling Ämnen och dess undervisningsaspekter Pedagogiskt ledarskap och konflikthantering Praktisk lärarkunskap/undervisningsövningar Det vidare skolarbetet I vilken grad tycker du att utbildningen inom nedanstående områden var tillräcklig? Yrkets innehåll och uppdrag Teorier om lärande och grupprocesser Dokumentation och bedömning Prov och betygsättning (gäller ej förskollärare) Uppföljning, utvärdering, utveckling Ämnen och dess undervisningsaspekter Pedagogiskt ledarskap och konflikthantering Undervisning och lärande i en flerspråkig miljö 17 (18)
Tabell A2. En sammanställning över de exakta frågeställningarna 2010, 2011 samt 2013 och 2015 för några utvalda enkätresultat (i procent). Där frågeställning saknas beror det på att motsvarande fråga saknades i alumnenkäten. 2010 2011 2013 och 2015 Min lärarutbildning innebär att jag har kunskap om/i ämnen lärande och den verksamhet som min utbildning syftade till. förmåga att göra pedagogiska analyser och till stöd för min undervisning. förmåga att tillämpa vetenskaplig metodik/ vetenskapligt förhållningssätt i mitt arbete i skolan. förmåga att i min undervisning motivera rättigheter, motverka diskriminering och förankra den demokratiska värdegrunden förmåga till samarbete inom skolan. förmåga att förebygga och hantera konflikter. förmåga att förebygga och hantera konflikter i arbetslag och andra samarbetssituationer. förmåga att självständigt identifiera och formulera verksamhetens utvecklingsbehov förmåga att bygga upp ny kunskap av relevans för skolans utveckling. förmåga att göra bedömningar av elevers arbeten. Min lärarutbildning har gett mig goda kunskaper/ förutsättningar/förmåga i de ämnen (inriktningar/områden) som ingick i utbildningen att reflektera och göra pedagogiska/didaktiska bedömningar för att utveckla min undervisning att agera som pedagogisk ledare för individen och gruppen att använda vetenskaplig metodik och ett vetenskapligt förhållningssätt att förankra den demokratiska värdegrunden i min undervisning att tillämpa jämställdhetsaspekter och genusperspektiv i min roll som lärare att utföra arbetet utanför den direkta undervisningssituationen, t.ex. föräldrakontakter, utvecklingssamtal etc. att samarbeta kollegialt inom skolan (exv. arbetslaget/ lärarlaget) att förebygga och hantera konflikter att förebygga och hantera konflikter i arbetslag och andra samarbetssituationer att självständigt identifiera och formulera verksamhetens utvecklingsbehov att bidra med ny kunskap för utveckling av verksamheten att göra bedömningar av elevers arbeten I vilken grad har din lärarutbildning gett dig goda kunskaper/förmåga i de ämnen (inriktningar/områden) som ingick i utbildningen? att göra pedagogiska/didaktiska bedömningar för att utveckla din undervisning? att agera som pedagogisk ledare för individen och gruppen? att använda vetenskaplig metodik och ett vetenskapligt förhållningssätt? att förankra den demokratiska värdegrunden i din undervisning? att tillämpa jämställdhetsperspektiv i din roll som lärare? till ett professionellt förhållningssätt gentemot föräldrar och vårdnadshavare? att samarbeta med kollegor? att förebygga och hantera konflikter? att förebygga och hantera konflikter i arbetslag och andra samarbetssituationer? att självständigt identifiera och formulera verksamhetens utvecklingsbehov? att bidra med ny kunskap för utveckling av verksamheten? att göra bedömningar av elevers arbeten? att använda digitala verktyg och att ta hänsyn till olika mediers och digitala miljöers roll i den pedagogiska verksamheten? 18 (18)