Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning

Relevanta dokument
Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar

Tekniska krav och anvisningar

Energistrategier. Vision 2040

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Indata till energianalys 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet?

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Administrativa uppgifter

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Byggnadstypologier Sverige

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Energianalys/energideklaration per byggnad

Energikrav för lokalbyggnader

Principer för energi- och volymmätning

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

FORTIFIKATIONSVERKET LOGISTIKBYGGNAD

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Att ställa energikrav och följa upp

Brf Utsikten i Rydebäck

Svärtesgränd 2E, Mariehamn Mariehamn kommun

Tekniska anvisningar Energi

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Uppvärmning av flerbostadshus

Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken. Martina Berg

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

ENERGIDEKLARATION. Skytteskogsgatan 3, Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID:

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

ENERGIDEKLARATION. Handarbetsvägen 4, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1976 Energideklarations-ID:

Energikrav för lokalbyggnader

BELOK och Totalprojekt. CIT Energy Management Per-Erik Nilsson

Detta vill jag få sagt!

Energikartläggning Mälarenergi

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun

Energioptimering av kommersiell byggnad

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 57832

ENERGIDEKLARATION. Norrjevägen 79, Höllviken Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1985 Energideklarations-ID:

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Börje-Broby 8:1

ENERGIDEKLARATION. Byvägen 65, Landvetter Härryda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1974 Energideklarations-ID:

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Sammanställning Resultat från energiberäkning

ENERGIDEKLARATION. Källdisvägen 4, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID:

indata och resultat

ENERGIDEKLARATION. Västerfjärden 4, MARIEHAMN Mariehamn kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1970 Energideklarations-ID: 1449

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIDEKLARATION. Generalsvägen 132, Österskär Österåkers kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2006 Energideklarations-ID:

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

ENERGIDEKLARATION. Hasselvägen 9, Örsundsbro Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1990 Energideklarations-ID:

CHECKLISTA ENERGIKARTLÄGGNING 2017:11

Resultat från energiberäkning

Projekteringsanvisningar

ENERGIDEKLARATION. Purpurgatan 48, Västra Frölunda Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Planetgatan 13, Lund Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Båtsmansklevet 20, Hägersten Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1928 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Kärravägen 69, Varberg Varbergs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID:

Ett hus, fem möjligheter

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

ENERGIDEKLARATION. Fältspatsvägen 3A, Vaxholm Vaxholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1948 Energideklarations-ID:

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

ENERGIDEKLARATION. Kingsgatan 13, Färnäs Mora kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

ENERGIDEKLARATION. Kungsörnsvägen 32, Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gösvägen 28, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Ekorrvägen 9, Sollefteå Sollefteå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1991 Energideklarations-ID:

Energideklarationsrapport

ENERGIDEKLARATION. Hoddebjärsvägen 14, Båstad Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1974 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum

ENERGIDEKLARATION. Badvikshöjden 15, Gunnilse Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1989 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Västermo, Stora Sundby Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1899 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Tönsäng 106, Ellös Orust kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Bilaga Riktlinjer LCC

Riktlinje Energi och miljö

Transkript:

Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet gäller för: Nybyggnad, 1 (8)

Innehållsförteckning 1. Mål och strategi...2 2. Val av primärenergi...3 3. Solceller...3 4. Övergripande krav på energi- och effektanvändning...3 5. Teknisk utformning av lokaler...3 6. Tillfälliga lokaler...6 7. Förhyrda lokaler...7 8. Energianalys...7 9. LCC-kalkyl...7 10 Mätning och uppföljning...7 11 Brukarpåverkan.....7 12 Energideklaration....8 13 Bygga E...8 1. Mål och strategi Byggnaders energianvändning ska hållas så låg som möjligt inom givna ekonomiska ramar utan att arbetsmiljö eller inomhusklimat påverkas negativt. Göteborgs Stad och lokalförvaltningen har som offentliga aktörer ett ansvar att föregå med gott exempel och visa på möjligheter att bidra till en utveckling mot en mer hållbar energianvändning. Göteborgs Stad har bl.a. skrivit under Borgmästaravtalet, tagit fram och beslutat om Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020 samt tagit fram ett Klimatstrategiskt program för Göteborg. Lokalförvaltningens nämnd och ledning beslutade i februari 2014 om Energieffektiviseringsplan 2014-2020, som fungerar som ett styrande dokument för lokalförvaltningens arbete med energieffektivisering. Planen visar att lokalförvaltningen måste minska energianvändningen per kvadratmeter med 11 % mellan 2014 och 202 för att klara stadens mål. Planen berör följande projekt: - Långsiktiga förvaltningsfastigheter Belok-totalprojekt - Planeringsfastigheter Belok-totalprojekt eller ersättning med nybyggnad - Större ombyggnader, A2-projekt Belok-totalprojekt - Mindre projekt åtgärder baserat på energiutredningar - Nyproduktion lågenergi I budgeten för Göteborgs Stad 2014 finns även 22 prioriterade mål, varav fyra direkt har bäring på miljö och klimat och flera andra indirekt. Ett av målen är att Göteborg ska minska sin klimatpåverka för att bli en klimatneutral stad. Lokalförvaltningens nämnd och ledning beslutade i januari 2018 om ett Solenergiprogram. Programmet ska verka mot det långsiktiga målet att mer än 60 % av den el (fastighets- och verksamhetsel) som förvaltningen behöver skall produceras med hjälp av solceller. Göteborgs Stad eftersträva tekniska lösningar som främjar hållbar teknik och som nyttjar förnyelsebara energikällor. Inte minst inom skolsektorn är det ytterst viktigt att kommunen upplevs som en förebild och som gott exempel i energihushållning och miljöarbete. 2 (8)

2. Val av primärenergi Fjärrvärme skall användas som primärenergi. Om anslutningsavgiften för fjärrvärmen överstiger 15 000 kr/kw i VS-effekt kan alternativ primärenergi användas. I andra hand ska hållbart producerad närvärme eller förnybara energikällor som biobränsle användas som primärenergi. Detta gäller anläggningar med mer än 100 kw i VS-effekt I tredje hand kan värmepump, företrädesvis bergvärme, användas som primärenergi. Fossila bränslen, elpannor eller direktverkande el ska inte användas till energiproduktion. 3. Solceller Tabell 1 Solceller Solceller skall monteras på tak i alla byggnader där solinstrålningen är 950 kwh/m2, år eller mer. Solcellsanläggningar < 30 kw skall dock ej byggas. Se anvisning RA-1836-v.6.0 El-, hiss- och solcellssystem. Vid takomläggningar skall solceller installeras lika nyproduktion. 4. Övergripande krav på energi- och effektanvändning Se Miljöplan för ny- och ombyggnad. 5. Teknisk utformning av lokaler 5.1 Allmänt om teknisk utformning av lokaler Tabell 2 Teknisk utformning av lokaler, allmänt. I alla större ombyggnader ska lönsamma energibesparande åtgärder enligt Belok Totalmodellen utföras. Se http://www.belok.se. 3 (8)

5.2 Klimatskal och stomme Tabell 3 Klimatskal och stomme. Krav på U-värde U dörr U golv U vägg U tak 0,90 W/m 2, K 0,10 W/m 2, K 0,10 W/m 2, K 0,08 W/m 2, K U fönster 0,90 W/m 2, K Köldbryggor Byggnadens kölbryggor ska minimeras. Linjära köldbryggor bör inte överstiga: Ψ > 0,01 W/m, K (yttervägg) Punktformiga köldbryggor bör inte överstiga Χ > 0,02 W/K Vid utbyte av fönster ska ny- och tillbyggnadskrav gälla. Övriga isoleringsåtgärder inom ramen för Belok Total. Värden samt beräkningsmetod för köldbryggor redovisas i energianalysen. 5.3 Fastighetsenergi Tabell 4 Fastighetsenergi. Avseende krav på pumpar och fläktar se Huvuddokument för Rörsystem och Huvuddokument för Luftbehandlingssystem. 5.4 Verksamhetsenergi 5.4.1 Vitvaror (personalkök, pentry o. d.) Tabell 5 Verksamhetsenergi. Vitvaror ska väljas med hänsyn till så låg energianvändning som möjligt. A++ som lägst. Elektriska apparater utöver vitvaror ska i förekommande fall om möjligt förses med timer för att minska onödig elanvändning. Vid utbyte av vitvaror gäller nybyggnadskrav. 4 (8)

5.4.2 Belysning Tabell 6 Belysning. Se TKA El avseende effektkrav för belysning. Vid ny- och tillbyggnad ska tas hänsyn till bästa möjliga utnyttjande av dagsljus. Vid utbyte av belysning gäller nybyggnadskrav. 5.5 Värmesystem Tabell 7 Värmesystem. Radiatorer ska inte överbyggas med fönsterbänkar eller annat som inskränker på luftcirkulationen. Vid projektering av radiatorplacering ska hänsyn tas till tänkt (möjlig) möblering. Om U-värde på fönster är < 1,0 kan radiatorer med fördel placeras på innerväggar. Värmesystem som är baserad på fossila energiformer (olja, gas o.d.) eller med direktverkande el eller elpannor ska bytas mot annan primär energikälla om byggnaden beräknas stå kvar i mer än tre år efter ombyggnaden. 5.6 Luftbehandlingssystem Tabell 8 Luftbehandlingssystem. Luftbehandlingssystem ska alltid förses med värmeåtervinning. Betr. SFP-tal, se Huvuddokument för Luftbehandlingssystem. 5.7 Spillvattensystem Tabell 9 Spillvattensystem. I ombyggnadsprojekt ska statusen på kanalsystem och luftbehandlingsaggregat fastställas och bytas vid behov. Utred om lokalerna kan förses med behovsstyrd ventilation. Vid ersättning av gammalt system mot nytt ska samtliga nybyggnadskrav uppfyllas. I de fall det kan bli stora volymer av varmt avloppsvatten skall energiåtervinning utredas. 5 (8)

5.8 Komfortkylsystem Tabell 10 Komfortkylsystem. Komfortkyla ska undvikas. Oönskad uppvärmning genom solinstrålning åtgärdas bäst med utvändig solavskärmning, se TKA Bygg. I de undantagsfall komfortkyla erfordras ska val av system bestämmas i samråd med beställarens kyl- och energisakkunniga. 5.9 Tappvattensystem 5.9.1 Tappvarmvatten Tabell 11 Tappvarmvatten. Lönsamhetsutredning för försörjning av tappvarmvattenanvändning med solvärme kan utföras. Värmesystem som är baserad på fossila energiformer (olja, gas o. d.) eller med direktverkande el eller elpannor ska bytas mot annan primär energikälla om byggnaden beräknas stå kvar i mer än tre år efter ombyggnaden. 6. Tillfälliga lokaler Liksom lokaler som uppförs i lokalförvaltningens regi ska så låg energianvändning som möjligt eftersträvas även för tillfälliga lokaler. Kraven gäller såväl för inhyrda tillfälliga lokaler som för av lokalförvaltningen ägda tillfälliga lokaler. Tabell 12 System- och prestandakrav, tillfälliga lokaler. Användning Tid* Krav Evakueringslokaler < 2 år Undvik el som primärenergi för uppvärmning. Utred möjlighet till värmeåtervinning. Tillfälliga lokaler > 2 år Energikrav enligt BBR. Vattenburet VS-system. Värmeåtervinning (FTX, önskemål) VAV-system. Primärenergi fjärrvärme eller biobränsle. Eluppvärmning ej tillåtet. * Med tid avses den maximala tid som tillfälliga lokaler ska användas. 6 (8)

7. Förhyrda lokaler Liksom lokaler som uppförs i lokalförvaltningens regi ska så låg energianvändning som möjligt eftersträvas även för förhyrda lokaler. För byggnaden gällande energideklaration ska inhämtas. 8. Energianalys Energianalys ska alltid utföras, se Anvisningar för Energianalys, Indata för Energianalys samt Mall för Energianalys. 9. LCC-kalkyl Lönsamhet utifrån ett livscykelperspektiv ska ligga till grund för beslut om energiinvesteringar under förvaltningsskedet i lokalförvaltningens fastighetsbestånd. Lönsamhetskalkyl (LCC-kalkyl) ska alltid tas fram som en del av beslutsunderlaget. LF använder nuvärdesmetoden; samtliga investeringar, kostnader och intäkter under kalkyltiden beaktas och räknas om (diskonteras) till ett nuvärde. För aktuella indata vad avser energipriser, kalkylränta mm, kontakta LF. 10. Mätning och uppföljning Byggnadens energi- och effektanvändning ska kunna mätas och följas upp. Mätare ska installeras, omfattning se Principer för energi och volymmätning. Redovisning av energi- och effektanvändning bör göras lätt tillgänglig för verksamheterna i eller i anslutning till byggnaden med infopanel o.d. Under förvaltningsskedet ska uppföljning ske med syfte att verifiera att byggnadens energioch effektprestanda och verkningsgrad upprätthålls. 11. Brukarpåverkan Vid överlämnande ska projektet se till att brukare informeras om hur verksamheterna påverkar energianvändningen. Denna information ska ges för att brukarna ska få en förståelse för hur de ska använda lokalerna på ett energioptimalt sätt. Informationen kan bl. a. omfatta: vädring in- och utpassage inomhustemperaturer (för varje grad inomhustemperaturen måste värmas upp ökar energianvändningen cirka 5 %) möblering (exempel: eftersträva ett minimiavstånd om 30 cm mellan radiator och inredning) behovsstyrning av ventilation behovsstyrning av belysning torkrumsfunktion 7 (8)

12. Energideklaration I alla ny-, till- och större ombyggnadsprojekt ska energideklaration upprättas. Energideklarationen ska överlämnas till lokalförvaltningens fastighetsavdelning i samband med överlämnande till förvaltning. 13. Bygga E Lokalförvaltningen tillämpar Bygga E i alla ny- och tillbyggnadsprojekt. Omfattningen varierar och avgörs av energisakkunnig i varje projekt Bygga E är en metod för att arbeta med energifrågorna genom hela byggprocessen. Det innebär kvalitetssäkrad kravformulering, projektering och produktion. Metoden bygger på att kvaliteten säkerställs genom att arbetet löpande dokumenteras, kommuniceras, kontrolleras och verifieras med hjälp av kvalitetsstyrande rutiner och checklistor. 8 (8)