Var hamnade handslagspengarna?

Var hamnade handslagspengarna? Stor blev större och liten kunde inte hänga med Handslagsrapport 2007:22

Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö 2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten en analys av GIH Handslagets första år 2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? 2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta, Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B. 2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy. 2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/ Pripp Oscar. Malmö högskola 2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet 2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet 2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi, Johnson Urban. 2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH Svender Jenny. 2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration - en kvalitativ utvärdering GIH 2007:14 Oddner Frans Handslaget ett socialisationsprojekt? Malmö högskola 2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva, Söderström Tor. 2007:16 Eriksson Sten, Handslaget från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/ Kristén Lars, Göteborgs universitet Patriksson Göran, Stråhlman Owe. 2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/ Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet STOCKHOLM JANUARI 2008 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTO: Johan Wingborg 2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta. 2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan, Tillgren Per, Wallin Emmie. 2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? Stor blev större och liten kunde inte hänga med 9 789197 733311 Malmö högskola 2007:23 Tydén Olof Handslaget ur ett ungdomsperspektiv Dalarnas forskningsråd

Förord I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna. Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare 50 000 satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar. Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrotten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Handslaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter. RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Karin Mattsson Ordförande Riksidrottsförbundet

Innehåll Förord...3 Inledning...7 Syfte...7 Bakgrund...7 Inspirationskälla...7 Tillvägagångssätt...8 Handslagets fördelningssystem...9 Specialidrottskontexter...9 Kommunkontexter...11 Sammanfattande slutsatser...15 Referenser...17

Inledning Handslaget var en statlig satsning på idrottsrörelsen med syfte att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, intensifiera samverkan med skolan och intensifiera kampen mot droger. Satsningen startade 2004 och under en fyraårsperiod tog idrottsrörelsen emot sammanlagt en miljard kronor. Men vad hände? Var hamnade handslagspengarna? Syfte En miljard kronor fördelades alltså inom idrottsrörelsen under fyra års tid, men vad hände med resurserna? Denna studie handlar om Handslaget och dess fördelningssystem. Studien syftar till att bringa klarhet i frågor som: (1) Hur fungerade fördelningssystemet? (2) Vad kännetecknar de föreningar som beviljades handslagsmedel under handslagets två första år? (3) Vilken betydelse hade faktorer som socioekonomiska och idrottsspecifika kontexter, för vilka föreningar som beviljades, respektive inte hade, medel? Syftet är alltså att belysa logiker som verkar bestämmande för föreningars förutsättningar att beviljas medel inom satsningar som Handslaget. Ett särskilt tack riktas till Mats Trondman som var huvudsaklig upphovsman till studien. Han var ledande i arbetet med att formulera forskningsdesignen och mycket betydelsefull i det inledande arbetet med studien. Ett tack riktas också till kollegerna på enheten Idrottsvetenskap vid Malmö högskola som var ett viktigt stöd vid slutförandet av studien. Bakgrund Staten har under en lång tid haft stort förtroende för idrottsrörelsen. Den anses på många plan ha en positiv inverkan på samhället. Den förmodas främja såväl god folkhälsa, som integration, idealitet, sunda värderingar, jämställdhet och demokrati. Dessutom anses den generera arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och underhållning. På grund av den positiva betydelse idrottsrörelsen förmodas ha för samhället gjorde staten 2004 ett Handslag med idrottsrörelsen. Handslaget var en satsning där idrottsrörelsen fick en miljard kronor under en fyraårsperiod som skulle användas till att: (1) Öppna dörrarna för fler (2) Hålla tillbaka avgifterna (3) Satsa mer på flickors idrottande (4) Intensifiera samverkan med skolan (5) Och delta i kampen mot droger Medlen kom från AB Svenska Spels överskott. Merparten av medlen skulle gå direkt från regeringen till föreningarna och så lite som möjligt skulle fastna på de mellanliggande förbundsnivåerna. Under satsningens första år betalade staten ut 100 miljoner kronor till idrottsrörelsen och dess föreningar. Det andra året erhölls 200 miljoner, det tredje 300 miljoner och 400 miljoner år fyra. Under satsningens första år avsattes en del av medlen till vetenskapliga utvärderingar av satsningen. Denna rapport är resultatet av en sådan utvärdering. Inspirationskälla Studiens inspirationskälla är policyforskaren Robert D. Putnams klassiska studie Den fungerande demokratin 1. I studien undersöktes hur en regionalpolitisk reform implementerades i olika regioner i Italien. Särskild vikt lades vid de regionala kontexternas betydelse för de regionalpolitiska institutionernas effektivitet. Stora skillnader mellan regionerna framträdde och som främsta förklaringsfaktor till varför vissa regioner lyckades bättre än andra identifieras det sociala kapital som fanns i de olika regionala samhällskontexterna, det vill säga särskilda tillgångar i form av normer och värderingar baserade på förtroende och tillit. I de regioner som fungerade väl fanns det högre nivåer socialt kapital än i de regioner som fungerade mindre väl. Putnam studerade alltså olika regioners förmåga att fungera demokratiskt och effektivt i relation till en regionalpolitisk utvecklingsreform. I denna studie studeras på motsvarande sätt olika idrottsföreningars praktiker avseende en idrottspolitisk reform, nämligen Handslaget. Putnams och denna studies gemensamma intresse är alltså organiserade verksamheters genomförande av en reform med uttalade mål. Hur ser de sammanhang ut där de idrottsföreningar som beviljats handslagsmedel verkar? Hur ser socioekonomin ut? Hur ser det fysiska rummet ut? Vilka logiker och strukturer finns det som är av betydelse? 1 Putnam, 1993, 2000 7

Socioekonomiskt kapital I denna studie har nivåerna socioekonomiskt kapital i föreningarnas kommunkontexter studerats. Med socioekonomiskt kapital avses uppsättningar resurser som inkomstnivå, utbildningsnivå, valdeltagande, separationsnivå, sysselsättningsnivå och brottslighetsnivå. Vissa av dessa faktorer indikerar mängden socialt kapital i kommunerna men det sociala kapitlet är bara en del av den uppsättning resurser som är av intresse i denna studie. Här är det kommunernas socioekonomiska nivåer i en vidare mening som studeras. Tillvägagångssätt Varje förening är unik. Den besitter sin specifika karaktäristik och den verkar i sitt specifika sammanhang. Därför har varje förening olika förutsättningar att ta sig an satsningar som Handslaget. En grundläggande hypotes i denna studie är att föreningarnas kontexter har verkat bestämmande för vilka föreningar som beviljats och vilka som inte haft handslagsmedel. Varje förening befinner sig i ett specifikt specialidrottsförbund med egna förutsättningar i fråga om verksamhet, föreningssammansättning med mera. Föreningarnas specialidrottskontexter är således ett av denna studies primära studieobjekt. Mer konkret har följande studerats: (1) Hur mycket handslagsmedel har föreningar i olika SF beviljats? (2) Hur ser SF:ens medlems- och föreningssammansättningar ut? (3) Hur ser förhållandet ut mellan hur mycket LOK-stöd föreningarna beviljades 2004 och hur mycket handslagsmedel de beviljades under satsningens två första år? Varje förening befinner sig också i en specifik kommun med sin specifika karaktäristik. Invånarna har exempelvis sin unika uppsättning socioekonomiskt kapital och kommunen har en viss föreningstäthet och befolkningsdensitet. Även föreningarnas kommunkontexter är således ett av studiens primära studieobjekt. Mer konkret har följande studerats: (1) Hur mycket handslagsmedel har föreningarna i kommunen beviljats? (2) Vad är medelåldern i kommunen? (3) Vilket socioekonomiskt kapital besitter medborgarna i kommunen? (4) Och hur ser kommunernas föreningstäthet och befolkningsdensitet ut? Undersökningens population består av samtliga idrottsföreningar i Skåne, totalt ca 2380 st 2. Ur populationen gjordes tre urval. En första undersökningsgrupp består av alla idrottsföreningar i Skåne som beviljades handslagsmedel under satsningens två första år (Handslagsgruppen). Den andra undersökningsgruppen består av ett stratifierat slumpmässigt urval bland samtliga föreningar i Skåne (Skånegruppen). Den tredje gruppen består av ett stratifierat slumpmässigt urval bland de föreningar i Skåne som inte hade handslagsmedel under satsningens två första år (Handslagslösa gruppen). Undersökningsgrupperna var ungefär lika stora (ca 500 föreningar i varje grupp). De huvudsakliga källorna i denna studie är sekundärempirisk data i form av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), Riksidrottsförbundet (RF) och Specialidrottsförbunden (SF). Fallstudier Illustrativa fallstudier av specialidrottskontexter, kommunkontexter och föreningskontexter har också genomförts. Syftet med dessa är att åskådliggöra hur skilda kontexterna är, och vilken betydelse kontexterna har haft för om föreningarna beviljats eller inte haft handslagsmedel. En specialidrottskontext som analyserades närmare var ett stort och aktivt förbund medlemsmässigt sett som hade fått mycket handslagsmedel. Detta förbund ställdes mot de förbund i Skåne som inte delade ut några handslagsmedel under satsningens två första år. De kommunkontexter som studerades närmare var de där det hamnat flest, respektive minst, antal handslagskronor per invånare under satsningens två första år. I fråga om föreningskontexter kontrasteras den förening som beviljades mest handslagsmedel år ett mot en slumpmässigt utvald förening som inte hade några medel. Svårigheter Några svårigheter fick hanteras i arbetet med studien. Från början var tanken att fyra olika föreningsgrupper skulle jämföras. Föreningarna skulle delas in i fyra grupper beroende på om de sökt handslagsmedel eller inte, samt om de beviljats handslagsmedel eller inte. Det visade 2 Då räknas föreningars medlemskap i olika SF, om det rör sig om en Då räknas föreningars medlemskap i olika SF, om det rör sig om en flersektionsförening med flera idrotter räknas den flera gånger, en gång för varje SF föreningen tillhör. 8

sig att det inte fanns enhetlig dokumentation i SF:en som kunde användas för att göra en sammanställning omfattande vilka SF som sökt handslagsmedel. Det som fanns dokumenterat var vilka föreningar som beviljades handslagsmedel, samt hur mycket de beviljades. Den ursprungliga forskningsdesignen fick därmed förändras utifrån de nya förutsättningarna. Ett förslag är att rutinerna för vilken dokumentation som ska sparas inom ramarna för satsningar liknande Handslaget stramas upp i framtiden så att utförliga utvärderingar kan genomföras. En annan svårighet var att några SF var mindre samarbetsvilliga. De menade att de inte hade resurser, framförallt i fråga om tid, till att ställa upp på en mängd vetenskapliga undersökningar (där denna verkade utgöra en av många). Med anledning av detta är ett förslag att Riksidrottsförbundet bygger upp strategier och kanaler för forskningsprojekt som detta. Det hade varit bra om SF:en hade tid avsatt för insatser som denna, samt att de olika insatser som SF:en utsätts för prioriteras på något sätt. Handslagets fördelningssystem Handslagsmedlens fördelning till de olika specialidrottsförbunden baserades på deras tilldelning av Statligt lokalt aktivitetsstöd och RF-bidrag (50/50). LOK-stödstilldelningen 3 grundar sig på hur många aktiva barn och ungdomar föreningarna har. RF-bidraget baseras i sin tur på faktorer som antal LOK-stödsaktiviteter, utbildningsinsatser samt antal föreningar och medlemmar. LOKstöds aktiviteternas omfattning inom varje SF har alltså varit högst avgörande för deras tilldelning av handslagsmedel. Specialidrottskontexter I detta avsnitt analyseras de SF-kontexter som undersökningens föreningar verkar i. Studien omfattar 65 SF (inte Korpen och skolidrotten 4 ). RF:s specialidrottsförbund är olika på många 3 LOK-stöd står för Statligt lokalt aktivitetsstöd. De idrottsföreningar som tillhör Korpen Svenska motionsidrottsförbundet och Skolidrottsförbundet ingår inte i undersökningen. Korpen har en föreningsstruktur som gör att dess föreningar lämpar sig därmed mindre väl för jämförande studier av detta slag. En avgränsning i denna studie är att inte analysera den del av Handslaget där handslagsmedel delats ut av Distriktsidrottsförbundet (DF). Skolidrottsförbundet har i stort sett endast kunnat söka pengar hos DF eftersom DF fick i uppdrag att (endast) dela ut pengar på området samverkan med skolan. De föreningar som tillhör de övriga 65 SF:en har i de flesta fall kunnat söka medel även på detta område hos sitt SF. Utvärderingen omfattar övriga SF:s satsningar på samverkan med skolan. sätt. Exempelvis skiljer sig deras verksamheter åt och deras medlems och föreningssammansättningar ser olika ut. Med tanke på handslagets fördelningsprinciper samt att olika SF bland annat har olika karaktäristik, verksamheter, strukturer, logiker och sammansättningar har mer handslagsmedel hamnat i vissa föreningar än i andra. Vissa föreningar har alltså, beroende på handslagets fördelningsprinciper och SF-tillhörighet, haft bättre förutsättningar att beviljas handslagsmedel än andra. Analyserna av specialidrottskontexterna visade hur handslagets fördelningsprinciper gav utslag i olika SF-kontexter. Det visade sig att förbunden med flest medlemmar (Tab. 1), föreningar (Tab. 2) och medlemmar per förening (Tab. 3) inte bara delade ut mest medel. De delade också ut mest medel per förening. Dessutom delade de ut medel till störst andel av sina föreningar (Tab. 4). Det blev alltså uppenbart att Handslagets fördelningsprinciper var positiva för SF med många unga aktiva medlemmar. Dessa fick mycket handslagsmedel medan SF med få unga aktiva medlemmar fick mindre. Det var följaktligen de föreningar och förbund som lockade flest som fick bäst förutsättningar att locka fler. Deras specialidrottsförbunds genomsnittliga Grupp medlemsantal Handslagsgruppen 300 000 Skånegruppen 255 000 Handslagslösa gruppen 240 000 Tabell 1 Deras specialidrottsförbunds genomsnittliga Grupp föreningsantal Handslagsgruppen 1200 Skånegruppen 1100 Handslagslösa gruppen 1050 Tabell 2 Deras specialidrottsförbunds genomsnittliga antal medlemmar per Grupp förening Handslagsgruppen 253 Skånegruppen 233 Handslagslösa gruppen 227 Tabell 3 9

Deras specialidrottsförbunds genomsnittliga andel av föreningar som Grupp de har delat ut medel till Handslagsgruppen 33 % Skånegruppen 23 % Handslagslösa gruppen 20 % Tabell 4 Samband mellan LOK-stödstilldelning och handslagskronor per invånare En självförstärkande rundgångsprocess Specialidrottsförbunden tilldelas handslagmedel bland annat utifrån hur mycket LOK-stöd de får. LOK-stödstilldelningen är i sin tur beroende av hur många aktiva barn och ungdomar förbundens föreningar har. Förbund med många LOK-stödsberättigade medlemmar tilldelades alltså mer handslagsmedel än förbund med få. Detta leder till att sannolikheten för att förbundens föreningar ska tilldelas handslagsmedel ökar om förbundet får fler LOK-stödberättigade medlemmar. Om föreningarna tilldelas handslagsmedel får de en möjlighet att utvidga sin verksamhet. En utvidgad verksamhet ger troligtvis fler LOKstödsberättigade medlemmar. Detta leder i sin tur till att förbundets förutsättningar att tilldelas medel från satsningar med fördelningssystem likt handslagets ökar. Fördelningssystemet leder alltså till en självförstärkande rundgångsprocess (se illustrationen nedan). Illustration: En självförstärkande rundgångsprocess Diagram 1 Analys Det finns ett statistiskt säkerställt samband 5 mellan föreningarnas LOK-stödstilldelning och hur mycket handslagsmedel de beviljades. Ju högre LOK-stödstilldelningen var, desto mer handslagsmedel beviljades föreningarna. Enligt regressionsanalysen bidrar LOK-stödstilldelningen med 19 % av förklaringen till varför vissa föreningar beviljades fler handslagskronor än andra. 6 En av de främsta förklaringsfaktorerna till detta samband är även i detta fall att föreningar tillhörande förbund med många unga aktiva medlemmar har haft goda förutsättningar att beviljas handslagsmedel till följd av handslagets fördelningsprinciper. Handslaget fördelningsprinciper har alltså, inte helt oväntat, varit utslagsgivande för i vilka föreningar handslagsmedlen hamnat. LOK-stödets betydelse Sambandet mellan hur mycket LOK-stöd föreningarna i Skåne fick 2004 och hur mycket medel de beviljades under Handslagets två första år har undersökts. Resultaten av analysen visade att det fanns tydliga samband mellan faktorerna. De föreningar som fick mycket LOK-stöd var de föreningar som beviljades mycket handslagsmedel (diagram 1). Illustrativt exempel 1 Specialidrottskontexter (fallstudie) Simföreningarna tillhör ett stort SF omfattande mycket LOK-stödsberättigad aktivitet. Förbundet har många medlemmar och föreningar, liksom många medlemmar per förening. Simförbundet delade ut 6:e mest medel och näst mest medel per förening i Skåne under satsningens två första år. 5 Sannolikheten för att sambandet inte beror på slumpen är 100,0 %. Korrelationen är alltså signifikant på 0.01 nivå. 6 R-square = 0,1 0,14 10

En simförening hade alltså goda förutsättningar att beviljas medel. De flesta simföreningar befinner sig dessutom i tätorter med simanläggningar, det vill säga områden där det socioekonomiska kapitalet förmodligen är ganska högt (mer om detta längre fram). Sämre förutsättningar hade dragkamps-, racerbåt-, bob och rodel-, klättrings-, frisbee-, isseglings-, danssport- och bandyföreningarna. Förbunden till dessa föreningar delade inte ut en handslagskrona i Skåne under satsningens första två år. Samtliga dessa förbund är små såväl medlemsmässigt som föreningsmässigt. Deras LOK-stöd är begränsat liksom deras tilldelning av handslagsmedel. Illustrativt exempel 2 - Föreningskontexter (fallstudie) Den förening som fick mest handslagsmedel under år ett i Skåne var Malmö SS. De beviljades 367 000 kr fördelat på fem projekt. Malmö Simsällskap är Malmös äldsta idrottsförening. År 2004 beviljades klubben 420 471 kr i LOK-stöd vilket var fjärde mest i kommunen. LOK-stödets omfattning tyder på att föreningen har en omfattande ungdomsverksamhet. Föreningen är en av sex simföreningar i staden, detta att jämföra med fotbollen som har ca 50 föreningar. Föreningen ligger i Malmö, Skånes största stad. Folktätheten i kommunen är hög. Det finns många olika idrotter att välja mellan i staden men för dem som är intresserade av simning finns det inte så många föreningar att välja bland. Bouleföreningen Landskrona BK är en slumpmässigt utvald förening som inte fick Handslagsmedel år ett eller två av satsningen. Klubben fick inget LOK-stöd 2004. Detta antyder att föreningen har en liten eller obefintlig ungdomsverksamhet. Boulesporten har en generellt sett hög medelålder bland sina utövare och därmed tilldelas sporten förhållandevis lite Handslagsmedel per utövare. Boulesporten har sjätte minst antal medlemmar per förening i Sverige. Givetvis är det många faktorer som samspelar och påverkar om en förening söker och beviljas handslagsmedel eller inte. Konstateras kan dock att sportens karaktäristik har betydelse. Föreningar i en senioridrott som boulesporten har haft sämre förutsättningar i Handslagets fördelningsprocess då förbundet har få aktiva barn och ungdomar. Slutsats 1 Till följd av Handslagets fördelningsprinciper och specialidrottsförbundens diversifierade karaktär har Handslagsmedlen främst hamnat i förbund och föreningar som redan hade omfattade verksamheter där de redan engagerade många unga individer. Kommunkontexter Specialidrottskontexterna har alltså haft betydelse för vilka föreningar som beviljats och inte haft handslagsmedel. Dessa fynd är i sig inte spektakulära och kan närmast ses som en naturlig följd av handslagets fördelningsprinciper. Men hur ser det ut när det gäller kommunkontexterna? I vilka kommuner har handslagsmedlen hamnat? I Skåne finns det 33 kommuner som allihopa ser olika ut och till följd av detta har föreningarna i kommunerna olika förutsättningar för sin verksamhet. Det finns kommuner som Malmö, Lund, Kristianstad och Helsingborg som är befolkningstäta och till stor del består av tätorter. Men det finns också kommuner som Perstorp, Östra göinge, Osby och Klippan där befolkningstätheten är relativt låg och en stor del av befolkningen bor på landsbygden. Det socioekonomiska kapitalet i kommunerna varierar också och det har betydelse för föreningarnas förutsättningar att verka och ta sig an satsningar som Handslaget. I detta avsnitt redovisas analyserna av kommunkontexterna som Skånes idrottsföreningar verkar i. Särskilt fokuseras samband mellan hur mycket handslagsmedel som hamnade i de olika kommunerna och kommunernas socioekonomiska nivåer, samt de föreningstätheter och befolkningsdensiteter som kommunerna omfattar. Socioekonomi Kommuninvånarnas medelålder, medelinkomst och genomsnittliga utbildningsnivå är indikatorer på kommunernas socioekonomiska nivå. Resultaten av analysen visar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan dessa indikatorer och mängden handslagsmedel som hamnat i de olika kommunerna. Ju högre medelålder, medelinkomst och utbildningsnivå - desto mer handslagsmedel hamnade i kommunen (se diagram 2-4). Resultatet kan sammanfattas som att handslagsmedlen främst kanaliserats till socioekonomiskt starka kommuner. 11

Samband mellan medelålder och handslagskronor per invånare Samband mellan medelinkomst och handslagskronor per invånare Diagram 2 Analys Det finns ett statistiskt säkerställt samband 7 mellan kommunens medelålder och hur många handslagskronor per invånare i kommunen som föreningarna beviljades. Ju högre medelåldern är, desto mer handslagsmedel per invånare i kommunen beviljades föreningarna. Enligt regressionsanalysen bidrar medelåldern i kommunerna med 19 % av förklaringen till varför vissa kommuners föreningar beviljades fler handslagskronor per invånare än andra. 8 Diagram 3 Analys Det finns ett statistiskt säkerställt samband 9 mellan kommunens medelinkomst och hur många handslagskronor per invånare i kommunen som föreningarna beviljades. Ju högre medelinkomsten är, desto mer handslagsmedel per invånare i kommunen beviljades föreningarna. Enligt regressionsanalysen bidrar medelinkomsten i kommunerna med 16 % av förklaringen till varför vissa kommuners föreningar beviljades fler handslagskronor per invånare än andra 10. Ju äldre befolkningen i kommunen är desto mer socioekonomiskt kapital har den troligtvis samlat på sig. Kapitalnivåerna i kommunen har verkat bestämmande på om föreningarna beviljats eller inte haft handslagsmedel. Människors möjligheter att flytta till områden som är rikare på resurser (socioekonomiskt kapital) ökar när de blir äldre eftersom deras kapitalnivåer stiger med åldern. De har då råd att bosätta sig i områden som kräver vissa typer av kapital. 7 Sannolikheten för att sambandet inte beror på slumpen är 98,8%. Korrelationen är alltså signifikant på 0.05 nivå. 8 R-square = 0,19 9 Sannolikheten för att sambandet inte beror på slumpen är 97,9 %. Korrelationen är alltså signifikant på 0.05 nivå. 10 R-square = 0,16 12

Samband mellan utbildningsnivå och handslagskronor per invånare invånare. (4) Ju fler brott per invånare i kommunen, desto mindre handslagsmedel per invånare. Slutsats 2 Nivån på det socioekonomiska kapitalet i kommunen har alltså påverkat föreningarnas förutsättningar att beviljas handslagsmedel. Kommuner där nivån på det socioekonomiska kapitalet är högt har fått mer handslagsmedel än kommuner där nivån på det socioekonomiska kapitalet är lågt. Föreningar i socioekonomiskt starka kommuner har alltså haft bättre förutsättningar att beviljas handslagsmedel än föreningar i kommuner med relativt sett svag socioekonomi. Diagram 4 Analys Det finns ett statistiskt säkerställt samband 11 mellan kommunens utbildningsnivå och hur många handslagskronor per invånare i kommunen som föreningarna beviljats. Ju högre utbildningsnivån är, desto mer handslagsmedel per invånare i kommunen beviljades föreningarna. Enligt regressionsanalysen bidrar utbildningsnivån i kommunerna med 19 % av förklaringen till varför vissa kommuners föreningar beviljades fler handslagskronor per invånare än andra. 12 Övriga variabler En rad ytterligare variabler har också analyserats och även om de inte gått att säkerställa statistiskt i samma utsträckning som de föregående så är sambanden som indikeras intressanta. Samtliga variabler indikerar nämligen samma förhållande, det vill säga att mängden socioekonomiskt kapital i kommunerna samvarierar med föreningarnas förutsättningar att beviljas handslagsmedel. Mer konkret framgick att: Föreningstäthet och befolkningsdensitet Föreningstätheten och befolkningsdensiteten varierar från kommun till kommun. Med föreningstäthet avses antal föreningar per invånare och med befolkningsdensitet avses folktäthet och andel av befolkningen i tätorter. Föreningstätheten och befolkningsdensiteten i kommunen har betydelse för föreningarnas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Förutsättningarna för en förening som befinner sig i en storstadskommun med låg föreningstäthet, hög folktäthet och stor andel av befolkningen i tätorter är annorlunda än för en förening som befinner sig i en glesbygdskommun, med många föreningar per invånare, låg folktäthet och låg andel av befolkningen i tätorter. (Det kan vid första anblick framstå som konstigt att föreningstätheten är lägre i tätbefolkade områden än i glesbefolkade. Men då är det viktigt att uppmärksamma att vi här studerar föreningar per invånare och inte föreningar per kvadratkilometer.) Frågan är då vilken betydelse de olika förutsättningarna för föreningarna i fråga om föreningstäthet och befolkningsdensitet har haft för var handslagsmedlen hamnat? (1) Ju högre valdeltagande i kommunen desto mer handslagskronor per invånare. (2) Ju större andel barn som bor med båda sina föräldrar, desto mer handslagsmedel per invånare. (3) Ju större andel av befolkningen som förvärvsarbetar, desto mer handslagsmedel per 11 Sannolikheten för att sambandet inte beror på slumpen är 95,8 %. Korrelationen är alltså signifikant på 0.05 nivå. 12 R-square = 0,13 13

Samband mellan föreningstäthet och handslagskronor per invånare ekonomiskt kapital i tätbefolkade områden än i glesbefolkade. Men troligtvis finns det även andra, kompletterande, förklaringar. Föreningslivet ser med stor sannolikhet ganska olikartat ut i tätbefolkade områden jämfört med i glesbefolkade och detta borde ha betydelse. Förutsättningarna för föreningarna är förmodligen olikartade. Några möjliga, kompletterande, förklaringsfaktorer diskuteras här nedan och även om det inte finns emiriskt stöd för dem i denna studie är de intressanta, inte minst för att visa att de förklaringsfaktorer som gått att säkerställa statistiskt i denna studie förmodligen inte är de enda. Kontexter är komplexa fenomen som inte analyseras och förklaras med enkelhet. Kanske kan det vara så att (?): Diagram 5 Analys Det finns ett statistiskt säkerställt samband 13 mellan kommunens föreningstäthet och hur många handslagskronor per invånare i kommunen som föreningarna tilldelats. Ju lägre föreningstätheten är, desto mer handslagsmedel per invånare i kommunen har föreningarna tilldelats. Sambandet är alltså negativt. Enligt regressionsanalysen bidrar föreningstätheten i kommunerna med 17 % av förklaringen till varför vissa kommuners föreningar beviljades fler handslagskronor per invånare än andra 14. Det visade sig att de kontextuella faktorerna gällande föreningstäthet och befolkningsdensitet hade betydelse för var medlen hamnade. Medlen hamnade i större utsträckning i kommuner med låg föreningstäthet (se diagram 5), hög folktäthet och hög andel av befolkningen i tätorter än i kommuner med hög föreningstäthet, låg folktäthet och låg andel av befolkningen i tätorter. (Särskilt starkt var sambandet mellan föreningstätheten och var medlen hamnade). Det har alltså hamnat mer handslagsmedel i tätbefolkade kommuner än i glesbefolkade. Vad kan detta bero på? Den huvudsakliga förklaringen i denna studie är att kommunernas uppsättningar socioekonomiskt kapital varierar och det är förmodligen så att det finns högre nivåer socio- 13 Sannolikheten för att sambandet inte beror på slumpen är 98,2 %. Korrelationen är alltså signifikant på 0.05 nivå. 14 R-square = 0,17 (1) I tätorter samsas många föreningar på liten yta och flera föreningar delar upptagningsområde. På landsbygden finns det få föreningar på stora ytor och föreningar behöver i regel inte dela upptagningsområde med andra föreningar på samma vis som i tätorterna. På grund av att det saknas konkurrens från andra idrottsföreningar når föreningarna fram till samtliga potentiella utövare i sitt upptagningsområde. Om en förening känner att den engagerar samtliga individer i sitt upptagningsområde som kan tänkas vara intresserade av deras idrott är det svårt att föreställa sig att den är intresserad av att söka medel som ska användas till att engagera fler. Med andra ord kan det helt enkelt finnas förutsättningar i glesbefolkade områden som gör att det inte varit intressant för föreningarna i dessa områden att söka handslagsmedel. (2) Det är organisatoriskt sett trängre i tätorterna och detta leder till att det inte finns plats för hur många föreningar som helst. De föreningar som får plats i detta organisatoriska landskap 15 blir alltså inte nödvändigtvis fler bara för att det finns fler potentiella utövare i ett upptagningsområde. Istället får varje förening fler medlemmar. Föreningar med många unga aktiva medlemmar har, som visats tidigare, haft bättre förutsättningar att beviljas handslagsmedel än dem med få. (3) Det är i tätorterna som kommunerna förlägger sina stora idrottsanläggningar. Därför är det inte en slump att föreningar som kräver stora, kostnadskrävande, anläggningar i regel etableras i tätorter. Och, som sagt, föreningar med många 15 Ahrne & Papakostas, 2002 14

unga aktiva medlemmar har goda förutsättningar att beviljas handslagsmedel. Slutsats 3 Handslagsmedlen har främst hamnat i tätbefolkade kommuner, med stor andel av befolkningen i tätorter och få föreningar per invånare. Förutsättningarna att beviljas handslagsmedel har varit bättre för tätortsföreningar än för glesbygdsföreningar. 16 Illustrativt exempel 3 (fallstudie) Den kommun, av Skånes 33 kommuner, där det hamnade flest handslagskronor per invånare under satsningens två första år var Lomma. Utmärkande för Lomma är att kommunen har höga nivåer socioekonomiskt kapital. Medelinkomsten var den högsta i länet och utbildningsnivån var den näst högsta (efter Lund). Därtill var medelåldern relativt hög, länets 11:e högsta. Sysselsättningsnivån var den näst högsta. Lomma var dessutom den fjärde folktätaste kommunen. Kommunen hade störst positiva förändring av medelinkomsten sedan 1997. Den hade femte högst befolkningsmässiga tillväxttakt i länet. Den hade också minsta antal separationer per invånare och tredje minst antal brott per invånare. Dessutom hade den minst antal idrottsföreningar per invånare. Den kommun där det hamnade minst handslagskronor per invånare var Perstorp. Medelåldern i kommunen var den sjunde yngsta. Kommunen hade 17:e högst medelinkomst. Utbildningsnivån var den 7:e lägsta. Kommunen hade 5:e lägsta sysselsättningsnivån. Den hade den tredje sämsta inkomstförändringen i länet. Andelen barn i kommunen som bodde med båda föräldrarna var relativt låg, fem av kommunerna hade en lägre andel. Brottslighetsnivån var dessutom den tredje högsta i länet. Föreningstätheten var den högsta i länet. Befolkningsförändringen var den tredje sämsta. Dessutom var kommunen den nionde folkglesaste i länet. 16 Observera att variablerna föreningstäthet, befolkningstäthet och andel av befolkningen i tätorter har ställts mot variabeln handslagskronor per invånare. Sammanfattande slutsatser Föreningarnas specialidrottskontexter har påverkat deras förutsättningar att beviljas handslagsmedel. Framförallt har föreningar som tillhör specialidrotter där det finns många föreningar med omfattande och aktiva barn och ungdomsverksamheter haft goda förutsättningar. Detta förhållande kan framförallt förklaras med hjälp av handslagets fördelningsprinciper. SF med mycket LOK-stödsberättigad verksamhet har fått mycket handslagsmedel. Därför har föreningar tillhörande dessa förbund haft goda förutsättningar att beviljas medel om de har sökt. Att vissa föreningar fått mer medel än andra på grund av SF tillhörighet är inte så konstigt utan ska främst ses som en följd av handslagets fördelningsprinciper. Något som är desto intressantare är att det finns samband mellan föreningarnas kommunkontexter och hur mycket handslagsmedel föreningarna i kommunerna beviljades. Mer konkret har föreningar i socioekonomiskt välmående kommuner haft bättre förutsättningar att beviljas handslagsmedel än föreningar i kommuner med lägre socioekonomisk nivå. Lika intressant är sambandet mellan kommunernas föreningstäthet och befolkningsdensitet och hur mycket handslagsmedel föreningarna i kommunerna beviljades. Föreningarna i befolkningstäta kommuner har haft bättre förutsättningar att beviljas handslagsmedel än föreningar i glesbefolkade kommuner. Handslagsmedlen har alltså främst kanaliserats till redan populära idrotter, i tätorter, i välbärgade kommuner. Stor har blivit större och liten har inte kunnat hänga med. Med tanke på den självförstärkande rundgångsprocess som finns inbyggd i systemet kommer denna polarisering rimligtvis förstärkas om liknande satsningar i framtiden utformas på samma vis. Mot denna bakgrund är det intressant att titta på Lars-Magnus Engströms studie Idrott som social markör från 1999 där han visar att det är i socioekonomiskt fattiga, glesbefolkade, kontexter som den fysiska inaktiviteten är som påtagligast 17. Det är således här som behovet av rörelse är som störst men det är inte här som handslagsmedlen hamnat. 17 Engström, 1999 15

RF:s förbund har i stor utsträckning tilldelats medel baserat på hur omfattande LOK-stöd de har haft. Detta kan naturligtvis betraktas som rättvist. Men ett resultat av denna fördelningsprincip blev att medlen främst hamnade i tätbefolkade, socioekonomiskt välbärgade, kontexter. Frågan är dock om det var i dessa kontexter som behovet av insatser motsvarande handslaget var som störst? Man kan även reflektera över om de idrotter som redan lockar många nödvändigtvis ska ha bäst förutsättningar att locka fler? Kanske skulle fördelningen ha sett annorlunda ut om större fokus lagts på handslagets mål och de särskilda behoven i kontexter där idrottslivet är relativt begränsat? Då kanske även liten hade kunna hänga med? 16

Referenser Ahrne, Göran & Papakostas, Apostolis. (2002). Organisationer, samhälle och globalisering: tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar. Lund: Studentlitteratur. Engström, Lars-Magnus. (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag. Putnam, Robert D. Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. (2000). New York: Simon & Shuster. Putnam, Robert D. Making Democracy Work: Civic Tradition in Modern Italy. (1993). Princeton, NY: Princeton University Press. Källförteckning Följande data har inhämtats från Riksidrottsförbundet (RF): Information om LOK-stödsfördelningen. (RF, 2004) Information om hur många föreningar SF:en har. (RF, 2005) Information om många medlemmar SF:en har. (RF, 2005) Information om vilka föreningar som har beviljats handslagsmedel år ett och två av handslagssatsningen, samt hur mycket medel de tilldelats. (RF, 2006) Följande data har inhämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB): Folktäthet i kommunerna. (SCB, 2005) Medelinkomster i kommunerna. (SCB, 2004) Valdeltagande i kommunerna. (SCB, 2002) Andel av barnen i kommunerna som bor med båda sina föräldrar. (SCB, 2004) Andel av befolkningen i kommunerna som bor i tätorter. (SCB, 2000) Andel av befolkningen i kommunerna som är förvärvsarbetande. (SCB, 2004) Andel av befolkningen i kommunerna med eftergymnasial utbildning. (SCB, 2004) Antal brott per hundra invånare i kommunerna. (SCB, 2004) Medelålder i kommunerna. (SCB, 2005) Folktäthet i tätorterna. (SCB, 2005) 17

Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Tel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 9 789197 733311 Var hamnade E-post: handslagspengarna? riksidrottsforbundet@rf.se Stor blev Hemsida: större och www.rf.se liten kunde inte hänga med 18