Rapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Relevanta dokument
Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2018:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

2013:10 NTU Regionala resultat

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Brottsförebyggande rådet

Välkommen till Svensk Försäkrings årsmöteskonferens Twittertagg #sfar2017

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Rapport 2012:2 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

NTU Kortanalys 1/2019. Nationella trygghetsundersökningen resultat på kommunal nivå

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Företagarpanelen Q Hallands län

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Personer lagförda för brott

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Utsatthet för brott 2016

Rapport 2013:1 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende

Statistik Förmedlingsprocenten

NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Företagsamheten 2018 Hallands län

Företagsamheten 2018 Uppsala län

Företagsamheten 2018 Uppsala län

Polisregion Väst Datum Dnr Nationella Transportsäkerhetsgruppen A /2015. Transport- och dieselstölder

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Satsningen på fler poliser

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen

Företagsamheten 2018 Örebro län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Billigt att bo dyrt att flytta

Företagsamheten 2018 Kalmar län

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Företagarpanelen Q Extrafrågor

Personer lagförda för brott år 2002

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Företagsamheten 2018 Västernorrlands län

Företagsamheten 2018 Östergötlands län

Företagsamheten 2018 Östergötlands län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012

Företagsamheten 2018 Gotlands län

LänsUndersökningen 2004

Företagsamheten 2018 Södermanlands län

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Utvecklingen i riket och länen

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län

Företagsamheten 2018 Jönköpings län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Patienters tillgång till psykologer

Utvecklingen i riket och länen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av februari månad 2012

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

Rapport 2015:1. Nationella trygghetsundersökningen. Om utsatthet, otrygghet och förtroende

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Samtliga 21 landsting och regioner

Statistikbilder. för december 2016

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Företagsamheten 2018 Kronobergs län

Rapport 2017:1. Nationella trygghetsundersökningen. Om utsatthet, otrygghet och förtroende

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Transkript:

Rapport 2016:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat

Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Rapport 2016:2

Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. ISSN 1100-6676 URN:NBN:SE:BRA-633 Brottsförebyggande rådet 2016 Författare: Sara Westerberg Omslag: Ordförrådet Omslagsbild: Helena Halvarsson Produktion: Brottsförebyggande rådet, Enheten för kommunikation Box 1386, 111 93 Stockholm Telefon 08-527 58 400, fax 08 411 90 75, e-post info@bra.se, www.bra.se Denna rapport kan laddas ner från Brås webbplats, www.bra.se

Innehåll Tabellförteckning...4 Förord...5 Sammanfattning...6 Inledning...7 Resultat...9 Referenser...30

Tabellförteckning Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person 2005 2014, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion... 9 Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) 2005 2014, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...10 Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket 2006 2014, enligt NTU 2007 2015. Andel i procent för respektive län och polisregion...11 Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll, enligt NTU 2006 2015. Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...12 Tabell 5. Uppfattning om huruvida antalet brott har ökat de senaste tre åren, enligt NTU 2006 2015. Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion....13 Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...14 Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...15 Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...16 Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...17 Tabell 10. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...18 Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt samt avstått aktivitet), enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion....19 Tabell 12. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...20 Tabell 13. Stort (ganska/mycket) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...21 Tabell 14. Stort (ganska/mycket) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...22 Tabell 15. Stort (ganska/mycket) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...23 Tabell 16. Stort (ganska/mycket) förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...24 Tabell 17. Stort (ganska/mycket) förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...25 Tabell 18. Stort (ganska/mycket) förtroende för att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...26 Tabell 19. Stort (ganska/mycket) förtroende för att rättsväsendet behandlar utsatta bra, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...27 Tabell 20. Stort (ganska/mycket) förtroende för att polisen hanterar misstänkta rättvist, enligt NTU 2008 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...28 Tabell 21. Stort (ganska/mycket) förtroende för att polisen behandlar utsatta bra, enligt NTU 2008 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion...29 4

Förord Brottslighet är ett ämne som ständigt engagerar, och allt högre krav ställs på samhällets arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Rättsväsendets myndigheter ansvarar för en stor del av detta arbete. Att ha förtroende för rättsväsendet är en grundförutsättning för att allmänheten ska vilja och våga delta i rättssamhället, till exempel genom att anmäla brott eller vittna i en rättegång. Därmed ökar behoven att kunna följa och analysera brottsligheten, otryggheten och förtroendet för rättsväsendet, såväl nationellt som regionalt. I detta sammanhang är Nationella trygghetsundersökningen (NTU) en viktig faktakälla. I följande rapport publiceras resultaten från Sveriges 21 län och de sju polisregionerna. Rapporten är beskrivande och visar utvecklingen mellan 2006 och 2015 när det gäller otrygghet, utsatthet för brott och förtroende för rättsväsendet. Rapportens författare är Sara Westerberg, utredare vid Brå. Stockholm i januari 2016 Erik Wennerström Generaldirektör Anna Sellin Enhetschef 5

Sammanfattning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. I denna rapport presenteras en sammanställning av regionala resultat från undersökningarna gjorda mellan 2006 och 2015, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid. När man studerar resultaten från NTU på länsnivå eller regional nivå framträder tendenser till att storstäder har en större andel brottsutsatta och otrygga personer. Det visar sig att de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland återkommer som län med högst andel otrygga och brottsutsatta personer. De län som över tid har haft en mindre andel utsatta personer är Västerbottens och Norrbottens län, och de som har en mindre andel personer som upplever otrygghet och oro för brott jämfört med riket i stort är Gotland, Jämtland och Västerbotten. När det gäller förtroende för rättsväsendet framträder inte samma mönster, och skillnaderna är mindre mellan länen. Över tid har Blekinge, Skåne och Kronobergs län en mindre andel personer med stort förtroende än riket totalt sett, och Uppsala, Västerbottens och Gotlands län har störst andel personer med stort förtroende för rättsväsendet. 6

Inledning Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en brottsoffer- och trygghetsundersökning som Brå genomfört årligen sedan 2006, enligt regeringens instruktion. NTU bygger på intervjuer med ett stort slumpmässigt urval av personer i åldern 16 79 år bosatta i Sverige. Undersökningen beskriver den svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet (Brå 2016a). I den här rapporten redogörs på ett övergripande vis resultaten för alla län och de sju polisregionerna. För att göra det möjligt att följa utvecklingen i varje län och polisregion över tid presenteras resultaten som tidsserier. När värde 0 förekommer i en tabell innebär det att procenttalet har avrundats till 0, det vill säga att svarsalternativet har angetts av minst en svarande men av mindre än 0,5 procent i respektive redovisningsenhet. I NTU:s tekniska rapport (Brå 2016b) finns en detaljerad redogörelse för hur undersökningen genomförs. I tabell A framgår hur många personer i respektive län och polisregion som deltagit i undersökningen. Tabell A. Antal respondenter i respektive län och polisregion i NTU 2006 2015. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 1 575 3 035 2 996 2 751 2 813 2 674 2 702 2 467 2 697 2 697 Stockholms län 1 381 2 645 2 608 2 404 2 442 2 335 2 343 2 143 2 362 2 378 Gotlands län 194 390 388 347 371 339 359 324 335 319 Polisregion Öst 848 1 699 1 669 1 526 1 604 1 574 1 520 1 404 1 349 1 335 Södermanlands län 216 419 436 386 389 394 396 343 354 344 Östergötlands län 358 722 673 662 703 685 628 599 573 562 Jönköpings län 274 558 560 478 512 495 496 462 422 429 Polisregion Syd 1 526 2 948 3 030 2 823 2 800 2 756 2 648 2 568 2 305 2 475 Kronobergs län 183 375 392 365 359 347 339 306 308 307 Kalmar län 210 390 394 386 375 360 351 339 295 317 Blekinge län 270 514 516 516 498 479 467 439 287 329 Skåne län 863 1 669 1 728 1 556 1 568 1 570 1 491 1 484 1 415 1 522 Polisregion Väst 1 395 2 724 2 701 2 656 2 617 2 608 2 514 2 452 2 288 2 407 Hallands län 245 490 480 484 464 455 445 444 380 432 Västra Götalands län 1 150 2 234 2 221 2 172 2 153 2 153 2 069 2 008 1 908 1 975 Polisregion Bergslagen 713 1 369 1 395 1 226 1 334 1 253 1 252 1 212 1 056 1 149 Värmlands län 231 467 453 414 450 404 430 385 334 405 Örebro län 246 453 481 389 454 430 403 440 389 411 Dalarnas län 236 449 461 423 430 419 419 387 333 333 Polisregion Mitt 730 1 418 1 464 1 338 1 319 1 295 1 246 1 161 1 091 1 097 Uppsala län 285 545 544 486 480 480 462 434 439 443 Västmanlands län 198 394 420 397 391 371 376 337 316 329 Gävleborgs län 247 479 500 455 448 444 408 390 336 325 Polisregion Nord 900 1 752 1 718 1 584 1 628 1 559 1 504 1 407 1 244 1 257 Västernorrlands län 222 431 422 384 387 379 364 351 294 286 Jämtlands län 210 407 421 374 389 369 355 327 321 335 Västerbottens län 237 471 451 434 443 413 408 387 316 345 Norrbottens län 231 443 424 392 409 398 377 342 313 291 Hela riket 7 687 14 945 14 973 13 904 14 115 13 719 13 386 12 671 12 030 12 417 7

Vid tolkning av resultaten är det viktigt att ha följande i åtanke: Polisregionerna var ingen administrativ indelning före 2015, men för enkelhetens skull benämns områdena som polisregioner i rapporten. De regionala siffrorna, speciellt de för länen, grundar sig på relativt små urval, vilket innebär att precisionen i punktskattningarna inte är lika säker på regional nivå som på nationell nivå. Detta gör att resultaten för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet, och mer fokus bör läggas på de sammanlagda resultaten för flera år. I NTU 2006 var det totala urvalet 10 000 personer, medan det därefter har varit 20 000 personer. Detta har betydelse för jämförelsen mellan 2006 och följande år, då skattningarna inte är lika säkra vid ett mindre urval. Detta är något som ytterligare understryker vikten av att se till resultaten för flera år sammantaget i stället för att fokusera på resultaten för ett enskilt år. Intervjupersonernas fördelning till län respektive polisregion baseras på det län, respektive polisregion som de är folkbokförda i, vilket innebär att: - ett län eller en polisregion med en stor andel utsatta personer kan framstå som särskilt drabbat. Att ett visst län eller en viss polisregion har en stor andel utsatta personer behöver inte betyda att fler brott har begåtts där. De som är folkbokförda i länet kan ha utsatts för brotten i andra län än där de är folkbokförda. - det inte går att säga om förtroendet för rättsväsendet handlar om rättsväsendet i hela Sverige eller i det län eller den polisregion där man är bosatt, eftersom detta inte specificeras i frågan i studien. Variationen inom länen eller polisregionerna kan vara stor. Till exempel kan en kommun ha en större andel otrygga personer än en annan kommun i samma län. Undersökningens frågeområden studerar förhållanden under olika tidsperioder. - Utsatthet för brott Referensperioden när det gäller utsatthet för brott är föregående kalenderår (i NTU 2015 redovisas alltså utsattheten 2014). Redovisningssättet för egendomsbrott mot hushåll ändrades mellan det första och det andra årets undersökning, vilket medför att jämförelse över tid inte kan göras med utsattheten 2005. - Otrygghet I kapitlet om otrygghet redovisas oro för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (räknat från intervjutillfället). De mer övergripande frågorna avser den uppfattning som intervjupersonen har vid intervjutillfället. - Förtroende för rättsväsendet I avsnittet om allmänhetens förtroende för rättsväsendet efterfrågas intervjupersonens uppfattning vid intervjutillfället. 8

Resultat Tabell 1. Utsatthet för brott mot enskild person 2005 2014, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Polisregion Stockholm 15,1 13,4 12,9 13,1 13,6 12,2 13,4 13,5 13,6 12,3 Stockholms län 15,1 13,5 12,9 13,1 13,7 12,2 13,5 13,6 13,6 12,4 Gotlands län 15,1 11,7 11,9 11,6 10,7 9,5 11,1 10,3 11,3 10,7 Polisregion Öst 13,3 11,9 11,4 11,1 10,2 11,5 11,3 10,9 12,5 10,5 Södermanlands län 15,7 10,7 11,7 9,6 8,9 13,6 11,2 14,5 14,9 14,2 Östergötlands län 11,9 12,1 11,4 10,5 11,6 10,7 11,0 11,3 13,4 10,0 Jönköpings län 13,3 12,7 11,2 13,0 9,5 11,0 11,6 7,4 9,2 8,2 Polisregion Syd 14,7 13,9 12,3 11,0 11,1 12,5 11,7 12,1 13,3 12,5 Kronobergs län 13,9 11,4 9,2 9,5 8,6 9,1 11,6 9,4 13,2 12,6 Kalmar län 10,3 10,2 13,0 8,3 7,2 7,8 9,2 10,6 14,5 10,0 Blekinge län 11,4 12,7 12,1 10,3 11,7 9,4 8,7 12,9 8,5 10,1 Skåne län 16,1 15,2 12,7 11,8 12,2 14,2 12,5 12,7 13,7 13,2 Polisregion Väst 13,8 12,2 13,0 11,5 12,1 11,8 10,8 10,9 11,9 12,1 Hallands län 16,2 10,9 11,9 9,4 11,8 9,8 11,6 8,7 12,8 11,1 Västra Götalands län 13,4 12,5 13,2 11,9 12,1 12,2 10,6 11,3 11,7 12,3 Polisregion Bergslagen 10,2 9,8 9,9 10,7 10,1 9,9 11,5 10,4 10,8 8,8 Värmlands län 7,9 8,1 11,2 10,7 8,7 9,9 10,7 9,8 10,0 9,5 Örebro län 10,1 9,3 9,8 13,3 12,3 10,6 14,2 12,6 12,4 7,9 Dalarnas län 12,7 11,9 8,6 8,3 9,4 9,1 9,4 8,7 10,0 9,1 Polisregion Mitt 9,1 11,1 11,3 10,3 10,7 9,4 10,4 9,5 15,1 9,8 Uppsala län 11,6 12,3 11,4 10,4 9,7 9,5 9,8 10,4 15,9 11,1 Västmanlands län 9,0 11,3 12,2 12,1 11,8 7,8 12,4 7,9 18,2 9,2 Gävleborgs län 6,4 9,4 10,3 8,7 10,8 10,9 9,3 9,7 11,3 8,9 Polisregion Nord 10,1 9,2 9,6 11,2 8,5 9,5 10,1 8,8 11,1 9,5 Västernorrlands län 6,6 8,4 10,3 13,7 9,6 9,2 9,2 9,4 13,7 11,0 Jämtlands län 8,9 9,7 10,1 12,3 10,0 9,1 11,7 11,0 10,9 11,0 Västerbottens län 13,0 9,0 8,6 8,9 7,4 11,4 9,2 7,8 10,0 9,6 Norrbottens län 11,2 9,9 9,8 10,5 7,7 8,1 11,1 8,2 10,1 7,1 Hela riket 13,1 12,1 11,9 11,5 11,4 11,4 11,6 11,4 12,7 11,3 I kategorin brott mot enskild person ingår brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier och trakasserier. Sammantaget uppger 11,3 procent av befolkningen (16 79 år) att de blev utsatta för något eller några av dessa brott under 2014. Det är en minskning jämfört med förra året (2013 var andelen 12,7 %) men en återgång till ungefär samma nivå som uppmättes 2012. De polisregioner som sett över tid tycks ha en mindre andel utsatta jämfört med riket i stort är region Bergslagen och region Nord. Andelen utsatta i region Mitt har återgått till att vara lägre än i riket i stort efter att ha legat över rikssnittet vid förra årets mätning. Polisregion Stockholm tycks ha en större andel utsatta och har sedan 2005 legat över rikssnittet. Dalarnas, Gävleborgs, Norrbottens, Värmlands och Västerbottens län har alla haft en mindre andel utsatta än riket i stort. De län som alla år har haft en större andel utsatta än riket i stort är Skåne och Stockholms län. 9

Tabell 2. Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) 2005 2014, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Polisregion Stockholm 8,8 7,8 7,3 7,1 8,1 7,0 8,0 7,3 6,9 6,4 Stockholms län 8,8 7,9 7,3 7,1 8,1 7,1 8,0 7,3 6,9 6,4 Gotlands län 9,0 6,2 6,8 7,8 7,2 4,1 6,4 5,3 4,6 5,0 Polisregion Öst 7,1 7,2 7,1 6,8 5,2 6,7 6,3 6,1 6,3 5,4 Södermanlands län 8,8 7,3 6,9 6,1 4,7 8,5 7,0 9,0 8,2 8,9 Östergötlands län 6,0 7,5 7,7 5,8 5,9 5,6 5,0 5,8 7,3 5,1 Jönköpings län 7,3 6,6 6,4 8,6 4,8 6,8 7,4 4,1 3,4 3,1 Polisregion Syd 7,6 8,3 6,9 5,6 6,0 6,7 6,3 6,3 6,8 6,5 Kronobergs län 6,0 7,0 3,5 5,8 5,3 7,0 9,4 2,8 7,2 7,5 Kalmar län 4,4 5,3 8,5 4,2 3,5 5,7 4,5 6,4 7,0 4,4 Blekinge län 7,9 7,3 6,6 6,8 7,0 4,4 5,5 8,0 4,2 4,6 Skåne län 8,4 9,2 7,1 5,8 6,4 7,1 6,3 6,6 7,0 7,0 Polisregion Väst 7,6 7,3 7,3 6,8 6,8 7,4 6,2 5,6 5,7 7,0 Hallands län 10,0 6,7 6,4 4,4 8,3 5,8 4,8 4,1 5,9 5,1 Västra Götalands län 7,2 7,4 7,5 7,3 6,5 7,7 6,5 5,8 5,7 7,3 Polisregion Bergslagen 5,5 5,2 6,0 6,5 6,2 5,9 6,5 6,2 6,0 5,4 Värmlands län 3,5 4,9 7,1 6,8 6,7 4,6 7,4 4,7 5,5 5,8 Örebro län 4,6 3,9 6,0 8,4 7,0 7,5 8,4 8,6 6,0 5,3 Dalarnas län 8,5 6,8 4,7 4,3 5,0 5,5 3,9 5,3 6,4 5,1 Polisregion Mitt 5,0 6,4 6,8 5,4 6,1 5,6 5,6 4,2 8,7 4,9 Uppsala län 5,4 6,7 6,8 5,3 5,0 4,8 5,2 4,3 9,7 5,9 Västmanlands län 6,2 7,2 7,7 5,9 7,8 5,0 7,1 3,2 10,8 4,3 Gävleborgs län 3,4 5,3 6,0 5,0 6,1 7,1 4,7 5,0 5,5 4,1 Polisregion Nord 6,5 5,6 5,6 6,7 5,8 5,6 4,9 4,8 5,1 5,5 Västernorrlands län 4,4 6,0 7,1 8,8 6,8 4,8 4,0 4,4 6,9 6,0 Jämtlands län 5,5 6,0 4,6 7,0 5,9 4,3 7,4 5,9 3,9 5,8 Västerbottens län 6,7 4,3 5,1 5,5 4,6 6,6 3,9 3,5 4,1 6,4 Norrbottens län 8,7 6,5 5,3 5,6 6,1 6,1 5,5 6,1 5,2 3,8 Hela riket 7,3 7,2 6,9 6,5 6,5 6,6 6,5 6,0 6,5 6,1 Andelen personer i riket som utsatts för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) var 6,1 procent 2014. Detta är en minskning jämfört med 2013 (då motsvarande siffra var 6,5 %) och även en minskning sedan mätningarna inleddes 2005, då andelen utsatta var 7,3 procent. Polisregion Mitt har, förutom 2013, haft en mindre andel utsatta för våldsbrott än riket i genomsnitt. Utsattheten i polisregion Väst har, efter att under åren 2011 2013 legat under riksgenomsnittet, återgått till samma nivå som år 2010 och hamnar därmed ovanför riksgenomsnittet. I polisregion Stockholm har andelen utsatta varit större än riksgenomsnittet sedan mätningarna inleddes. De län som över tid tycks ha en mindre andel utsatta jämfört med riket som helhet är Dalarnas (med undantag för 2005), Gävleborgs (med undantag för 2010) och Uppsala län (med undantag för 2013). Även Västerbotten har haft en mindre andel utsatta jämfört med riket i stort sedan mätningarna inleddes, men placerar sig i år strax ovanför riksgenomsnittet. Det enda län som i alla år har haft en större andel utsatta än riket i stort är Stockholms län. 10

Tabell 3. Utsatthet för egendomsbrott bland hushåll i riket 2006 2014, enligt NTU 2007 2015. Andel i procent för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Polisregion Stockholm 12,0 9,4 10,8 9,8 9,8 10,2 9,5 10,6 8,8 Stockholms län 12,1 9,5 10,9 9,8 9,8 10,3 9,5 10,7 8,8 Gotlands län 10,6 8,3 10,1 8,4 9,6 5,5 6,9 8,3 7,0 Polisregion Öst 10,6 12,0 11,4 9,4 9,1 11,1 10,5 9,1 8,8 Södermanlands län 8,2 13,6 9,7 10,6 10,2 15,1 12,4 7,4 9,1 Östergötlands län 12,5 12,7 12,8 9,8 9,7 10,4 11,2 12,5 9,5 Jönköpings län 10,0 9,8 11,0 7,7 7,7 8,9 8,0 5,8 7,7 Polisregion Syd 14,8 15,1 12,3 14,8 13,2 13,3 11,8 13,1 11,4 Kronobergs län 12,4 10,2 12,0 13,0 12,0 11,6 8,9 8,4 8,9 Kalmar län 12,1 15,7 10,3 11,0 9,8 10,9 8,3 9,8 8,5 Blekinge län 8,7 7,4 9,0 10,2 6,8 10,0 8,1 7,2 5,6 Skåne län 16,4 16,7 13,2 16,3 14,8 14,4 13,3 15,1 13,0 Polisregion Väst 13,2 11,9 11,1 10,1 9,3 8,7 7,3 8,6 9,3 Hallands län 12,8 14,6 9,7 9,7 9,3 7,4 7,9 9,0 9,2 Västra Götalands län 13,3 11,5 11,3 10,2 9,3 9,0 7,2 8,6 9,3 Polisregion Bergslagen 13,1 11,8 10,9 8,9 9,1 9,9 8,9 9,4 8,0 Värmlands län 12,6 11,7 10,8 7,0 6,4 9,7 6,9 7,8 6,8 Örebro län 14,8 15,8 14,8 11,6 10,6 12,5 10,8 12,1 9,6 Dalarnas län 11,8 7,8 7,5 8,1 10,2 7,5 8,9 8,2 7,4 Polisregion Mitt 12,3 11,7 13,0 13,8 10,5 10,1 9,3 8,8 9,9 Uppsala län 13,1 12,3 13,3 13,0 10,5 11,6 8,8 10,8 9,3 Västmanlands län 15,2 12,5 14,3 16,9 9,8 11,1 9,7 8,9 13,6 Gävleborgs län 9,0 10,3 11,5 12,0 11,2 7,2 9,6 6,1 7,3 Polisregion Nord 10,2 9,4 8,7 9,3 6,8 8,6 5,7 4,8 5,8 Västernorrlands län 10,5 8,8 7,4 7,0 6,2 8,1 4,6 3,6 4,6 Jämtlands län 8,6 10,8 7,8 6,0 4,9 9,6 5,7 2,7 6,9 Västerbottens län 11,1 10,5 9,8 12,8 8,4 8,6 6,6 6,3 6,7 Norrbottens län 9,7 8,1 9,2 9,4 6,8 8,7 5,9 5,6 5,2 Hela riket 12,6 11,7 11,2 11,0 10,0 10,4 9,2 9,7 9,1 Brottskategorin egendomsbrott mot hushåll omfattas i NTU av brottstyperna bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld. Andelen utsatta var 9,1 procent under 2014 vilket är en minskning jämfört med 2013 (då andelen utsatta var 9,7 %) och den övergripande trenden är att andelen som utsätts för egendomsbrott har sjunkit sedan 2006 (då andelen utsatta var 12,6 %). Minskningen består framför allt av en sjunkande andel utsatta för stöld ur eller från fordon. Andelen utsatta i polisregion Nord har legat under riksgenomsnittet sedan första mätningen 2006, och utsattheten i polisregion Bergslagen har legat under riksgenomsnittet sedan 2008. Polisregion Stockholm har återgått till att ha en mindre andel utsatta för egendomsbrott än riket i stort (likt tidigare år), medan polisregion Väst har gått från att ha legat under rikssnittet till att i år placera sig strax ovanför. Syd har legat över genomsnittet i riket varje år sedan 2006. Ser man till utsattheten i länen så har Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län haft en mindre andel utsatta än riksgenomsnittet under hela perioden. Även andelen utsatta i Dalarnas, Värmlands och Västerbottens län har varit lägre än i riket i genomsnitt, utom några enstaka år. I Skåne och Örebro län har andelen utsatta hushåll varit högre än genomsnittet i riket sedan mätningarna började, och i Uppsala län har andelen varit högre än riksgenomsnittet de flesta åren. 11

Tabell 4. Otrygghet vid utevistelse sen kväll, enligt NTU 2006 2015. Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 23 21 18 18 16 17 17 17 18 16 Stockholms län 24 22 18 18 16 18 17 17 18 16 Gotlands län 13 11 12 14 10 8 8 7 9 12 Polisregion Öst 19 17 15 16 16 15 15 14 15 15 Södermanlands län 20 18 17 18 15 16 14 15 13 18 Östergötlands län 17 17 14 16 16 15 17 15 18 15 Jönköpings län 20 16 14 16 16 15 13 13 13 14 Polisregion Syd 23 20 21 18 17 17 18 17 14 18 Kronobergs län 15 18 19 14 13 15 18 15 13 19 Kalmar län 16 13 14 10 10 14 10 14 9 11 Blekinge län 19 19 21 15 16 17 15 15 11 15 Skåne län 26 22 22 21 19 18 20 18 16 20 Polisregion Väst 20 16 16 14 15 16 15 15 16 14 Hallands län 16 19 18 14 15 14 13 15 15 12 Västra Götalands län 21 16 16 14 15 16 15 15 16 14 Polisregion Bergslagen 18 13 16 16 14 14 14 11 13 15 Värmlands län 18 12 13 18 9 11 12 8 12 14 Örebro län 17 17 20 18 18 18 19 13 16 20 Dalarnas län 18 11 15 12 15 13 11 12 11 11 Polisregion Mitt 23 15 16 17 15 14 14 14 15 15 Uppsala län 19 14 14 15 12 13 12 9 14 10 Västmanlands län 31 20 17 25 19 15 20 20 18 18 Gävleborgs län 20 11 17 13 14 15 13 14 14 18 Polisregion Nord 15 11 12 11 10 11 10 9 9 10 Västernorrlands län 16 13 15 15 12 10 12 11 10 13 Jämtlands län 10 11 9 11 7 9 12 10 7 9 Västerbottens län 15 9 13 8 11 8 9 5 10 8 Norrbottens län 16 12 10 10 9 15 10 10 7 8 Hela riket 21 17 17 16 15 16 15 15 15 15 Andelen personer i riket som känner mycket stor eller ganska stor otrygghet sena kvällar i det egna bostadsområdet, eller som inte går ut till följd av sin otrygghet, har de senaste fyra åren legat på 15 procent vilket är en minskning från 2006, då andelen låg på 21 procent. Polisregionerna Bergslagen och Nord har samtliga år haft en mindre andel otrygga jämfört med riksgenomsnittet. Polisregion Stockholm har haft en större andel otrygga än riksgenomsnittet sedan mätningarna började 2006. Bortsett från 2014 då polisregion Syd placerade sig under riksgenomsnittet, har andelen otrygga i regionen varit större än i riket i stort sedan 2006. I Uppsala, Kalmar, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, och Norrbottens län återfinns alla år en mindre andel otrygga personer jämfört med riket i stort. Stockholms, Skåne och Västmanlands län har för de flesta åren haft en större andel otrygga personer jämfört med riket. 12

Tabell 5. Uppfattning om huruvida antalet brott har ökat de senaste tre åren, enligt NTU 2006 2015. Andel som uppger att de tror att antalet brott har ökat kraftigt/något de senaste tre åren, i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 77 71 72 70 69 67 69 66 65 66 Stockholms län 77 71 72 70 69 66 69 66 65 66 Gotlands län 83 75 75 76 75 71 72 71 70 73 Polisregion Öst 82 78 81 80 78 75 78 74 69 78 Södermanlands län 82 76 78 79 75 77 79 71 70 82 Östergötlands län 83 73 80 79 78 75 77 74 69 77 Jönköpings län 81 85 84 82 81 73 79 77 69 76 Polisregion Syd 81 80 83 80 78 74 81 74 71 75 Kronobergs län 81 78 85 83 79 73 82 79 72 78 Kalmar län 76 81 84 78 81 76 81 73 73 74 Blekinge län 84 85 86 85 79 74 79 75 73 78 Skåne län 81 79 82 79 77 73 80 73 70 75 Polisregion Väst 81 78 81 77 78 73 77 73 71 74 Hallands län 85 77 81 81 78 74 75 76 71 73 Västra Götalands län 80 78 81 76 79 73 78 73 72 74 Polisregion Bergslagen 84 77 83 76 77 76 77 73 69 78 Värmlands län 83 78 84 79 76 74 76 74 71 84 Örebro län 82 78 82 74 74 75 77 70 69 79 Dalarnas län 85 76 83 73 79 77 78 75 66 73 Polisregion Mitt 83 76 79 76 75 71 77 70 69 72 Uppsala län 80 72 76 71 72 65 68 65 62 64 Västmanlands län 86 82 78 78 76 71 81 71 73 75 Gävleborgs län 85 77 83 82 79 79 83 75 72 79 Polisregion Nord 85 83 82 80 78 75 77 73 70 76 Västernorrlands län 85 84 82 79 76 75 76 72 70 80 Jämtlands län 87 87 85 79 77 76 80 76 76 80 Västerbottens län 79 77 80 77 76 71 74 71 66 70 Norrbottens län 89 86 83 85 83 78 82 76 71 75 Hela riket 81 77 79 77 76 72 76 72 69 73 Andelen personer i riket som tror att antalet brott har ökat kraftigt eller något de senaste tre åren är 73 % enligt NTU 2015, vilket är en något högre nivå jämfört med förra året då motsvarande siffra var 69 procent. Sett över tid har dock denna andel minskat med 8 procentenheter (från 81 % år 2006). Polisregion Stockholm är den enda regionen som har legat under riksgenomsnittet sedan mätningarna inleddes och därmed haft en mindre andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren. Polisregion Öst, Väst och Nord har legat över riksgenomsnittet samtliga år, likaså polisregion Syd med undantag för år 2006. Stockholms och Uppsala län har sedan 2006 haft en mindre andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren jämfört med riket i stort, och även Västerbottens län har legat under rikssnittet sedan 2011. Blekinge, Skåne, Jämtlands och Norrbottens län har under samtliga år haft en större andel som tror att antalet brott har ökat de senaste tre åren, likaså Jönköpings, Kalmar, Värmlands och Gävleborgs län förutom enstaka år. 13

Tabell 6. Stor oro över brottsligheten i samhället, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 30 24 26 23 19 18 18 17 17 18 Stockholms län 30 24 26 23 20 18 18 17 18 18 Gotlands län 26 25 22 21 14 11 17 14 14 16 Polisregion Öst 29 25 28 24 18 19 19 22 20 24 Södermanlands län 33 24 25 24 17 20 19 23 18 31 Östergötlands län 27 24 31 25 19 19 19 21 22 23 Jönköpings län 27 25 26 24 18 19 18 22 17 21 Polisregion Syd 30 30 33 28 27 19 27 21 23 27 Kronobergs län 25 25 27 23 23 14 27 17 19 25 Kalmar län 28 28 36 24 23 16 19 18 24 17 Blekinge län 35 33 31 30 24 18 22 19 20 21 Skåne län 30 31 33 29 29 21 29 22 23 29 Polisregion Väst 32 27 33 27 25 21 23 22 22 24 Hallands län 34 32 34 27 24 18 21 24 22 24 Västra Götalands län 31 26 33 27 26 22 24 22 22 24 Polisregion Bergslagen 25 22 27 20 21 17 18 19 17 20 Värmlands län 20 18 23 23 19 13 16 16 18 17 Örebro län 28 26 27 20 22 21 19 20 19 23 Dalarnas län 26 24 31 18 21 17 19 20 15 20 Polisregion Mitt 28 22 25 22 20 17 20 17 19 20 Uppsala län 28 21 22 19 15 13 16 15 13 15 Västmanlands län 30 23 24 23 23 20 25 16 23 22 Gävleborgs län 28 23 30 24 25 18 19 20 22 26 Polisregion Nord 22 22 26 21 17 16 18 14 14 21 Västernorrlands län 23 21 28 18 18 14 21 16 17 26 Jämtlands län 17 24 27 26 20 18 23 15 19 24 Västerbottens län 19 19 23 18 13 13 9 12 12 16 Norrbottens län 28 24 25 23 19 19 20 15 11 21 Hela riket 29 25 29 24 22 19 21 19 19 22 Drygt var femte person (22 %) upplever stor oro för brottsligheten i samhället. Detta är en något högre andel jämfört med förra året (19 % år 2014), men sett över tid har andelen minskat från 29 procent 2006 till 22 procent 2015. Polisregionerna Stockholm, Bergslagen, Mitt och Nord har de flesta åren haft en mindre andel än riksgenomsnittet som känner stor oro för brottsligheten i samhället, medan polisregionerna Syd och Väst har en större andel personer som känner den här typen av oro jämfört med riksgenomsnittet. Stockholms, Uppsala, Gotlands, Värmlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län har de flesta åren sedan 2006 haft en mindre andel än riksgenomsnittet som känner oro för brottsligheten i samhället. Storstadslänen Skåne och Västra Götaland har alla år haft en större andel oroliga än riket i stort. 14

Tabell 7. Oro (ganska/mycket ofta) för att närstående ska drabbas av brott, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 36 32 31 31 28 27 25 24 24 26 Stockholms län 36 33 31 31 28 28 25 24 24 26 Gotlands län 28 24 24 28 22 16 19 19 17 18 Polisregion Öst 32 28 30 28 27 24 22 25 23 23 Södermanlands län 36 28 28 28 31 33 23 26 21 26 Östergötlands län 32 27 32 28 27 23 20 25 26 21 Jönköpings län 27 29 30 27 25 20 24 24 21 23 Polisregion Syd 34 34 35 32 32 26 28 27 26 27 Kronobergs län 36 34 31 29 26 26 29 27 24 28 Kalmar län 30 30 30 28 23 24 23 22 21 18 Blekinge län 32 33 31 33 32 25 18 24 24 27 Skåne län 35 35 37 34 34 26 30 28 27 28 Polisregion Väst 32 29 30 28 29 26 27 25 22 25 Hallands län 38 34 35 36 31 22 25 25 24 29 Västra Götalands län 31 28 30 27 28 26 28 25 21 24 Polisregion Bergslagen 30 27 28 23 26 24 23 23 19 23 Värmlands län 27 22 27 26 25 24 20 22 21 23 Örebro län 35 31 30 25 28 26 29 22 20 26 Dalarnas län 26 27 27 19 24 22 21 25 15 20 Polisregion Mitt 29 29 28 28 27 23 22 22 22 23 Uppsala län 33 32 28 27 23 20 19 21 21 22 Västmanlands län 30 30 26 31 34 25 28 22 25 22 Gävleborgs län 23 25 28 26 27 25 20 23 22 26 Polisregion Nord 25 22 24 21 22 19 21 16 16 22 Västernorrlands län 23 24 29 22 26 20 21 14 17 27 Jämtlands län 26 23 23 22 24 18 20 19 18 23 Västerbottens län 23 19 22 17 17 19 17 12 18 20 Norrbottens län 26 23 23 22 24 18 23 20 13 20 Hela riket 32 30 30 28 28 25 25 24 22 25 Andelen personer som oroar sig ganska eller mycket ofta för att en närstående ska drabbas av brott har ökat något jämfört med föregående år, från 22 procent år 2014 till 25 procent år 2015. Över tid har dock andelen på riksnivå sjunkit med 7 procentenheter (från 32 procent 2006). I polisregionerna Bergslagen och Nord har andelen som oroar sig för att närstående ska utsättas för brott varit mindre än i övriga riket varje år sedan mätningarna inleddes. I polisregion Syd har andelen som uppger att de känner en sådan oro varit större än i övriga riket sedan mätningarna inleddes, och även polisregion Stockholm har legat över riksgenomsnittet bortsett från år 2010. I Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har andelen som känt oro för att närstående ska drabbas av brott varit mindre än i riket i genomsnitt bortsett från enstaka år. Skåne, Hallands och Kronobergs län har återkommande en större andel oroliga än riket i stort. 15

Tabell 8. Oro (ganska/mycket ofta) för bostadsinbrott, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 18 17 15 16 15 18 16 16 16 19 Stockholms län 19 17 15 16 15 18 17 16 16 19 Gotlands län 5 11 8 9 7 4 7 9 7 7 Polisregion Öst 13 13 14 15 14 12 18 15 15 15 Södermanlands län 15 12 15 16 11 12 11 14 13 16 Östergötlands län 11 11 13 12 15 11 14 13 16 13 Jönköpings län 16 17 15 18 15 11 29 19 16 17 Polisregion Syd 20 20 21 22 20 17 23 20 22 24 Kronobergs län 15 19 23 26 21 18 24 23 22 29 Kalmar län 22 18 20 20 17 14 19 18 16 16 Blekinge län 23 22 23 21 23 19 19 17 22 20 Skåne län 20 20 20 21 20 17 24 20 22 25 Polisregion Väst 17 16 17 15 15 15 18 17 16 18 Hallands län 19 20 19 19 21 17 21 20 18 25 Västra Götalands län 17 15 17 15 14 14 18 17 16 17 Polisregion Bergslagen 16 12 11 13 13 9 11 15 14 14 Värmlands län 14 11 9 15 12 9 9 15 19 15 Örebro län 19 13 14 12 12 11 12 18 12 14 Dalarnas län 16 11 12 12 16 8 12 13 11 12 Polisregion Mitt 16 13 14 13 15 11 12 13 13 13 Uppsala län 15 13 15 11 11 9 12 11 10 12 Västmanlands län 15 12 12 15 21 13 13 14 17 12 Gävleborgs län 17 15 15 14 13 11 11 13 13 16 Polisregion Nord 14 9 10 10 10 9 12 10 12 21 Västernorrlands län 14 12 14 12 8 10 10 11 13 24 Jämtlands län 7 9 6 10 10 8 12 10 15 22 Västerbottens län 13 7 7 7 7 9 10 10 8 19 Norrbottens län 17 9 10 13 13 10 14 8 13 21 Hela riket 17 15 16 16 15 14 17 16 16 19 År 2015 uppger 19 procent i riket som helhet att de oroar sig ganska eller mycket ofta för bostadsinbrott, vilket är en ökning jämfört med 2014 (då motsvarande siffra var 16 %). Med undantag för årets och 2011 års undersökningar har andelen legat mycket stabilt. I polisregionerna Bergslagen, Mitt och Nord (bortsett från 2015) har andelen som oroar sig för bostadsinbrott varit mindre än i riket i genomsnitt sedan 2006. I polisregion Syd har andelen som oroar sig för bostadsinbrott däremot varit större än riksgenomsnittet under samma period. I Uppsala, Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län har andelen oroliga för bostadsinbrott varit lägre än riksgenomsnittet under hela perioden bortsett från enstaka år. I Kronobergs, Blekinge, Skåne, Kalmar och Hallands län har andelen som oroat sig för bostadsinbrott varit större än i riket som helhet nästan varje år under den här perioden. 16

Tabell 9. Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 19 16 16 15 14 14 11 13 12 12 Stockholms län 20 17 17 15 14 14 12 13 13 12 Gotlands län 8 8 10 11 9 5 6 5 7 10 Polisregion Öst 12 12 12 11 12 10 9 11 9 11 Södermanlands län 18 14 13 13 13 13 9 10 9 15 Östergötlands län 12 12 13 11 13 11 10 13 11 10 Jönköpings län 8 11 10 10 10 7 8 8 6 8 Polisregion Syd 17 14 16 14 13 13 13 11 12 11 Kronobergs län 13 14 12 11 13 9 12 9 14 12 Kalmar län 13 8 11 11 10 9 7 7 9 7 Blekinge län 13 15 15 11 14 11 10 10 7 11 Skåne län 19 15 18 15 14 15 15 12 13 12 Polisregion Väst 15 12 14 12 12 12 11 10 10 11 Hallands län 14 14 16 16 15 9 9 8 6 12 Västra Götalands län 16 12 14 11 12 13 12 10 10 10 Polisregion Bergslagen 12 10 11 9 9 10 10 9 9 10 Värmlands län 13 7 10 11 8 6 7 9 7 8 Örebro län 13 13 14 10 11 15 16 9 11 14 Dalarnas län 11 9 9 6 10 8 7 8 7 6 Polisregion Mitt 13 13 12 12 12 10 10 10 9 10 Uppsala län 12 13 11 13 10 9 9 8 9 9 Västmanlands län 16 15 12 13 15 10 13 12 11 10 Gävleborgs län 12 11 13 10 12 11 7 10 8 12 Polisregion Nord 11 8 9 8 8 7 8 5 6 8 Västernorrlands län 10 9 12 8 9 6 9 6 8 10 Jämtlands län 6 9 6 7 7 7 10 6 6 8 Västerbottens län 15 8 8 8 9 6 6 3 7 8 Norrbottens län 11 8 7 7 7 9 8 6 4 6 Hela riket 15 13 14 12 12 12 11 10 10 11 Andelen personer i riket som ganska ofta eller mycket ofta är oroliga för att utsättas för överfall eller misshandel är 11 procent enligt NTU 2015, vilket är på ungefär samma nivå som föregående år (10 % år 2014). Sett över tid har andelen personer som oroar sig för överfall eller misshandel minskat med 4 procentenheter sedan 2006. Polisregionerna Bergslagen och Nord har haft en mindre andel som oroar sig för överfall eller misshandel än riket i stort sedan 2006, medan polisregionerna Stockholm och Syd har haft en andel som legat något över riksgenomsnittet i princip varje år under samma period. Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län har en mindre andel oroliga än riket samtliga år. En större andel oroliga återfinns för alla år i storstadslänen Skåne och Stockholm. 17

Tabell 10. Oro (ganska/mycket ofta) för skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur/från fordon, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 23 19 17 17 15 15 13 14 15 13 Stockholms län 23 19 17 17 15 15 13 14 15 14 Gotlands län 11 15 10 10 8 8 8 9 8 8 Polisregion Öst 21 18 19 14 12 11 12 12 11 10 Södermanlands län 23 17 20 11 12 11 11 12 13 10 Östergötlands län 18 18 17 13 11 10 11 11 10 10 Jönköpings län 22 18 21 17 13 11 14 12 9 11 Polisregion Syd 22 22 22 18 18 14 16 14 16 16 Kronobergs län 17 16 21 17 12 13 15 16 16 16 Kalmar län 19 19 19 16 14 13 12 14 11 10 Blekinge län 20 23 19 18 19 15 14 12 16 15 Skåne län 24 23 23 19 19 15 17 15 17 17 Polisregion Väst 27 19 21 16 15 15 15 13 12 14 Hallands län 24 19 22 13 11 10 11 13 12 13 Västra Götalands län 28 19 21 17 15 16 16 12 12 15 Polisregion Bergslagen 21 16 16 14 12 9 10 10 9 9 Värmlands län 18 13 13 13 11 9 9 9 11 9 Örebro län 22 19 19 16 13 11 11 10 9 11 Dalarnas län 22 15 14 12 12 9 11 11 8 8 Polisregion Mitt 19 14 16 15 14 11 13 13 11 11 Uppsala län 20 10 14 13 10 8 14 10 10 9 Västmanlands län 19 17 17 18 19 16 13 14 15 10 Gävleborgs län 18 17 17 14 13 11 12 17 8 14 Polisregion Nord 16 11 11 12 9 9 10 6 7 11 Västernorrlands län 15 12 14 15 8 10 11 6 8 13 Jämtlands län 13 11 11 9 12 11 12 8 6 11 Västerbottens län 12 8 7 8 6 7 5 4 5 11 Norrbottens län 23 13 12 14 10 11 13 7 9 8 Hela riket 22 18 18 16 14 13 13 12 12 13 När det gäller oro för att utsättas för stöld eller skadegörelse på fordon är andelen personer som ganska eller mycket ofta oroar sig 13 procent, vilket är ungefär samma nivå som förra året (12 % 2014). Andelen personer som oroar sig för fordonsrelaterade brott har dock minskat påtagligt med 9 procentenheter sedan 2006. Polisregionerna Bergslagen och Nord har haft en mindre andel oroliga för den här typen av brott än riket i stort under alla år sedan 2006. Även polisregion Öst har haft en mindre andel oroliga än riksgenomsnittet sedan mätningarna inleddes, bortsett från år 2008. Polisregionerna Stockholm och Syd har haft en större andel oroliga än riket i stort nästan alla år under samma period. Uppsala, Östergötlands, Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län hade en mindre andel oroliga än riksgenomsnittet de flesta år under den här perioden. Det enda län där andelen oroliga för att utsättas för stöld eller skadegörelse på fordon är större än genomsnittet i riket under hela perioden är Skåne län. 18

Tabell 11. Otrygghetens påverkan på beteende (andel personer som valt annan väg/färdsätt samt avstått aktivitet), enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 6 6 5 5 5 5 3 4 4 4 Stockholms län 6 6 5 5 5 5 3 4 4 4 Gotlands län 3 2 5 4 2 2 3 1 1 2 Polisregion Öst 3 3 3 3 3 2 2 3 3 3 Södermanlands län 3 3 3 4 2 2 3 3 3 5 Östergötlands län 5 3 3 2 3 3 3 4 3 4 Jönköpings län 2 4 2 2 4 1 2 2 2 2 Polisregion Syd 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 Kronobergs län 3 5 4 3 3 5 4 2 2 4 Kalmar län 6 3 3 2 2 2 1 2 3 3 Blekinge län 5 5 4 4 3 3 1 3 2 2 Skåne län 4 5 5 5 4 3 4 3 4 4 Polisregion Väst 4 3 3 3 3 4 3 3 2 2 Hallands län 3 3 3 5 3 4 2 3 1 2 Västra Götalands län 4 3 3 2 3 4 3 3 3 2 Polisregion Bergslagen 4 3 2 2 1 3 3 3 2 3 Värmlands län 2 1 3 3 2 1 2 3 2 3 Örebro län 6 5 1 2 2 5 4 4 3 5 Dalarnas län 3 2 2 2 1 3 1 3 2 2 Polisregion Mitt 5 3 2 3 3 2 3 3 4 2 Uppsala län 7 3 2 3 2 2 3 3 4 2 Västmanlands län 4 3 2 4 6 2 6 5 3 3 Gävleborgs län 4 2 3 2 3 3 1 3 4 3 Polisregion Nord 4 2 2 2 2 2 2 1 1 1 Västernorrlands län 2 1 3 0 2 2 2 2 1 2 Jämtlands län 4 2 2 1 1 1 3 2 1 0 Västerbottens län 7 2 3 3 3 3 2 1 2 2 Norrbottens län 3 1 2 1 2 3 1 2 1 1 Hela riket 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 Vad beträffar otrygghetens påverkan på personers beteende (om de valt en annan väg eller ett annat färdsätt, eller om de avstått från en aktivitet) är utvecklingen relativt stabil över tid. För riket som helhet sedan 2006 är det 3 4 procent som uppger denna påverkan på beteendet. De regionala skillnaderna är små, men andelen personer som känt sig så otrygga att det påverkat deras beteende sedan 2006 har varit något större i polisregion Stockholm än i riket i stort. Andelen i polisregion Stockholm tycks dock ha minskat något under perioden (från 6 % 2006 till 4 % 2015). Även i polisregion Nord har andelen minskat under perioden, om än på en något lägre nivå än riksgenomsnittet. Stockholms län är det enda län som har haft en högre nivå än riket i stort varje år sedan 2006. Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län har haft en lägre andel personer som känt sig så otrygga att det påverkat deras beteende under nästan samtliga år den här perioden. 19

Tabell 12. Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan), enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 16 14 12 12 10 10 9 9 10 9 Stockholms län 16 14 12 12 10 11 10 10 10 9 Gotlands län 6 6 7 6 5 3 3 4 5 6 Polisregion Öst 10 9 10 8 7 6 7 7 7 7 Södermanlands län 15 9 12 7 6 9 7 8 8 11 Östergötlands län 9 9 9 8 7 6 7 7 9 6 Jönköpings län 7 10 8 8 7 5 7 6 4 6 Polisregion Syd 11 10 11 9 9 9 11 8 10 10 Kronobergs län 7 10 9 9 9 9 12 7 10 10 Kalmar län 7 6 8 7 5 6 4 5 9 5 Blekinge län 9 11 8 10 8 8 6 9 7 8 Skåne län 12 11 13 10 10 10 13 9 11 11 Polisregion Väst 11 10 10 7 9 8 9 9 7 8 Hallands län 12 11 10 10 8 5 6 9 7 6 Västra Götalands län 10 9 11 7 9 9 10 9 7 8 Polisregion Bergslagen 8 8 9 7 6 5 7 7 6 8 Värmlands län 7 6 8 7 3 2 7 6 6 8 Örebro län 10 9 10 8 7 9 8 7 8 8 Dalarnas län 8 9 8 5 6 5 5 8 5 9 Polisregion Mitt 12 8 9 8 7 5 6 8 8 9 Uppsala län 11 9 8 8 5 5 6 7 6 7 Västmanlands län 15 9 9 9 12 6 9 10 10 10 Gävleborgs län 10 6 9 6 6 5 4 8 8 10 Polisregion Nord 7 6 5 5 5 5 6 4 5 6 Västernorrlands län 4 4 5 5 4 4 6 3 6 7 Jämtlands län 3 6 3 4 6 4 8 4 5 6 Västerbottens län 11 6 6 6 5 4 4 4 4 6 Norrbottens län 9 8 4 5 5 7 6 4 5 6 Hela riket 11 10 10 9 8 8 9 8 8 8 När det gäller frågan om otryggheten påverkar människors livskvalitet uppger 8 procent i riket att otrygghet har en viss eller stor påverkan. Detta är en lika stor andel som i NTU 2014, och över tid noteras en svagt nedåtgående trend. År 2006 uppgav 11 procent att oro för brott påverkar deras livskvalitet, medan andelen de senaste tre åren har varit 8 procent. Polisregionerna Öst, Bergslagen och Nord har under samtliga år haft en mindre andel personer vars oro har påverkat deras livskvalitet jämfört med genomsnittet i riket. Polisregion Stockholm har haft en större andel än riket i stort som uppger att deras livskvalitet påverkas av oro, men den andelen har minskat från 16 procent 2006 till 9 procent 2015. Uppsala, Gotlands, Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Jönköpings, Västerbottens och Norrbottens län har alla år haft en mindre andel personer som uppger påverkan på livskvaliteten än i riket som helhet. Skåne och Stockholms län har i alla år haft en större andel än riket i stort (även om andelen i Stockholms län har minskat över tid). 20

Tabell 13. Stort (ganska/mycket) förtroende för rättsväsendet som helhet, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 53 54 58 59 62 62 62 61 60 64 Stockholms län 53 54 58 59 62 62 61 61 60 64 Gotlands län 53 61 57 62 65 67 65 60 61 68 Polisregion Öst 55 59 57 61 63 65 62 60 62 64 Södermanlands län 55 57 54 58 58 62 60 58 60 60 Östergötlands län 54 61 59 65 64 69 60 60 62 68 Jönköpings län 56 58 56 59 67 63 66 62 63 64 Polisregion Syd 51 52 54 58 58 59 56 59 56 62 Kronobergs län 53 53 51 57 59 61 58 59 54 62 Kalmar län 53 54 60 59 60 63 58 60 58 67 Blekinge län 48 54 49 51 58 54 51 55 58 66 Skåne län 51 52 54 59 58 59 55 59 56 61 Polisregion Väst 54 57 57 61 62 61 60 61 59 65 Hallands län 46 54 56 63 61 62 63 59 65 66 Västra Götalands län 56 57 57 61 62 61 60 61 58 65 Polisregion Bergslagen 50 57 60 61 60 61 59 62 62 66 Värmlands län 55 60 58 64 63 59 59 62 60 72 Örebro län 49 61 64 62 61 65 62 64 63 66 Dalarnas län 45 50 59 58 57 58 56 59 63 62 Polisregion Mitt 55 58 59 59 62 63 60 62 60 64 Uppsala län 56 62 62 64 66 68 65 63 64 69 Västmanlands län 52 56 60 55 59 63 57 59 58 65 Gävleborgs län 56 56 55 57 59 59 56 63 56 58 Polisregion Nord 57 59 63 62 62 66 62 62 62 62 Västernorrlands län 57 58 62 60 58 64 56 60 59 59 Jämtlands län 57 60 63 65 60 65 60 63 64 60 Västerbottens län 63 67 66 65 67 68 67 63 62 65 Norrbottens län 52 50 60 60 61 66 62 61 62 63 Hela riket 54 56 58 60 61 62 60 61 60 64 Andelen i riket med stort förtroende för rättsväsendet har ökat från 60 procent år 2014 till 64 procent år 2015. Över tid har andelen ökat med 10 procentenheter (från 54 % år 2006). Polisregion Nord har haft en högre andel personer med stort förtroende för rättsväsendet jämfört med genomsnittet i riket, med undantag för det senaste året. Polisregion Syd har haft en mindre andel med stort förtroende för rättsväsendet, även om andelen har ökat från 51 till 62 procent mellan 2006 och 2015. Uppsala och Västerbottens län har alla år haft en större andel med stort förtroende för rättsväsendet jämfört med riket, medan Skåne, Kronobergs och Blekinge län har haft en mindre andel jämfört med riket under större delen av mätperioden. 21

Tabell 14. Stort (ganska/mycket) förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 53 58 59 58 63 64 59 61 60 64 Stockholms län 53 58 59 58 62 64 59 61 60 64 Gotlands län 60 72 62 65 72 70 66 67 63 71 Polisregion Öst 57 61 61 61 62 66 62 61 62 65 Södermanlands län 58 60 59 60 62 61 62 57 59 61 Östergötlands län 59 62 62 63 61 71 60 62 63 67 Jönköpings län 54 62 61 59 64 63 64 62 62 67 Polisregion Syd 52 56 57 59 60 62 57 60 59 64 Kronobergs län 57 56 51 61 57 62 60 58 57 64 Kalmar län 55 54 61 62 65 67 59 60 60 70 Blekinge län 49 60 47 52 59 60 55 57 60 69 Skåne län 51 55 58 60 59 61 56 60 59 61 Polisregion Väst 56 61 57 61 63 64 60 60 59 66 Hallands län 51 60 59 62 62 66 64 64 63 68 Västra Götalands län 57 61 56 60 63 64 60 59 59 66 Polisregion Bergslagen 53 61 63 62 63 63 60 62 61 67 Värmlands län 56 59 60 65 65 63 61 63 60 71 Örebro län 54 66 65 63 64 66 60 64 64 68 Dalarnas län 51 59 63 58 59 60 58 57 58 63 Polisregion Mitt 61 64 60 61 63 67 60 62 61 67 Uppsala län 61 66 59 65 66 70 63 61 64 68 Västmanlands län 61 63 65 58 64 65 58 62 59 69 Gävleborgs län 62 62 57 60 59 63 59 62 60 62 Polisregion Nord 57 63 63 63 65 68 64 62 62 61 Västernorrlands län 65 63 66 61 59 69 57 58 58 60 Jämtlands län 56 64 64 63 65 71 63 62 64 61 Västerbottens län 58 66 62 64 72 67 69 65 63 63 Norrbottens län 51 60 61 63 64 67 65 63 63 61 Hela riket 55 60 59 60 62 65 60 61 60 65 Andelen i riket med stort förtroendet för polisens sätt att bedriva sitt arbete har ökat med 5 procentenheter jämfört med föregående år (från 60 % år 2014 till 65 % år 2015). Jämfört med 2006 har andelen ökat med 10 procentenheter (då motsvarande siffra var 55 %). Polisregionerna Mitt och Nord (med undantag för 2015) har under hela mätperioden haft en större andel personer med stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete jämfört med genomsnittet i riket. Polisregion Syd har haft en mindre andel med stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete, även om andelen har ökat från 52 till 64 procent mellan 2006 och 2015 och därmed ligger på ungefär samma nivå som riksgenomsnittet i den senaste undersökningen. Gotlands, Uppsala, Jämtlands och Västerbottens län har under de flesta åren, sedan mätningarna inleddes 2006, haft en större andel med stort förtroende jämfört med riket i stort. Blekinge, Skåne, Stockholms och Dalarnas län har nästan alla år legat under rikets nivå. 22

Tabell 15. Stort (ganska/mycket) förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, enligt NTU 2006 2015. Andel i procent av befolkningen för respektive län och polisregion. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Polisregion Stockholm 41 39 48 50 49 49 49 48 47 50 Stockholms län 42 39 48 50 49 49 49 48 47 50 Gotlands län 38 49 45 52 54 53 55 53 51 53 Polisregion Öst 44 43 49 49 54 50 51 49 51 49 Södermanlands län 48 43 45 50 53 44 50 45 46 43 Östergötlands län 42 42 47 49 51 54 49 49 53 50 Jönköpings län 44 44 55 49 58 50 54 53 52 51 Polisregion Syd 40 42 48 48 49 50 47 49 47 51 Kronobergs län 41 44 48 47 44 50 42 44 41 47 Kalmar län 45 44 51 50 52 51 47 50 51 53 Blekinge län 40 44 45 44 51 44 43 46 43 51 Skåne län 39 41 48 49 48 50 48 50 48 52 Polisregion Väst 42 45 49 54 51 51 48 50 49 55 Hallands län 38 42 48 52 50 49 49 46 50 53 Västra Götalands län 43 45 49 54 51 51 47 51 48 55 Polisregion Bergslagen 39 45 52 54 51 52 50 49 52 52 Värmlands län 46 47 49 57 51 54 51 46 51 55 Örebro län 37 50 59 54 53 55 52 51 53 57 Dalarnas län 35 39 49 50 50 48 46 48 51 45 Polisregion Mitt 44 47 54 50 52 52 47 49 49 49 Uppsala län 50 49 54 58 56 58 50 51 52 57 Västmanlands län 40 42 56 45 46 50 46 46 47 47 Gävleborgs län 40 48 51 45 53 47 45 50 47 41 Polisregion Nord 49 46 51 50 53 53 52 50 51 50 Västernorrlands län 45 44 46 45 47 44 47 48 46 47 Jämtlands län 49 48 56 52 53 56 49 47 48 45 Västerbottens län 53 51 53 52 56 56 58 50 50 51 Norrbottens län 48 42 50 51 55 58 50 53 58 56 Hela riket 42 43 50 51 51 51 49 49 49 51 I riket har drygt fem av tio (51 %) stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete. Andelen är något högre jämfört med 2014, då motsvarande siffra var 49 %, och har sedan mätningarna inleddes ökat med 9 procentenheter (från 42 % 2006). Polisregionerna Bergslagen och Nord har under nästan hela mätperioden haft en större andel personer med stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete jämfört med genomsnittet i riket. Polisregion Stockholm har under hela mätperioden haft en mindre andel personer med stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete. Även polisregion Syd har, bortsett från enstaka år, legat under rikssnittet sedan mätningarna inleddes 2006. Uppsala, Västerbottens och Örebro län har i nästan alla år haft en större andel personer med stort förtroende för åklagarna än resten av riket. Stockholms, Dalarnas, Kronobergs, Blekinge och Västmanlands län har under stora delar av mätperioden haft en mindre andel personer med stort förtroende jämfört med riket i stort. 23