Tungmetalljonbytare för rening av rökgaskondensat. Presenterat vid Matarvattenkonferensen 2014 Barbara Goldschmidt

Relevanta dokument
TUNGMETALLJONBYTARE FÖR RENING AV RÖKGASKONDENSAT

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Programkonferens Bränslebaserad el- och värmeproduktion. Program den 15 juni juni Inledning

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3


Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.


Slamspridning på Åkermark

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut Linköping, telefon , telefax Totalhalt

ICH Q3d Elemental Impurities

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

TUNGMETALLJONBYTARE FÖR RENING AV RÖKGASKONDENSAT

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration

PM F Metaller i vattenmossa

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Grundvattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Stockholm Ackrediteringsnummer ICP-MS > 0,2 µg/l Sötvatten Nej Nej. ICP-MS > 0,012 µg/g TS Biologiskt material/biota Nej Nej

Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Kisaska - geokemiska egenskaper

Kyvett-test LCK 320 Järn 2+/3+

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Prislista. Fasta bränslen och askor

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Varifrån kommer partiklarna?

Slamspridning på åkermark

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Referensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1

Vatten Avlopp Kretslopp

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

MILJÖRAPPORT. Emissionsdeklaration För Nyvångsverket AVR (Åstorp)( ) år: 2014 version: 1. Meto d

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

LÄNSHÅLLET VATTEN. Anvisningar för hantering av länshållet vatten i Nacka kommun

SLU EkoForsk. Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Miljöövervakning Projekt Elnaryd Redovisning av referensprovtagningar

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Slamspridning på åkermark

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Sammanfattning. Inledning

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Svensk författningssamling

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Översättning från Tyska av utlåtande nr /02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik

Transkript:

Tungmetalljonbytare för rening av rökgaskondensat Presenterat vid Matarvattenkonferensen 2014 Barbara Goldschmidt Värmeforskprojekt 2 Del 1 - Benchmarking Intervjuade anläggningar: Staffanstorp, Kalmar, Hässleholm, Händelö, Tekniska Verken, Sysav, Mälarenergi, Nyköping, Karlskoga, Skövde, Sundsvall Del 2 - Pilotförsök Testade jonbytare: Lewatit TP 207 och Resinex CH-23 (2+), Lewatit TP 214 (Hg), Bayoxide E33 och Lewatit FO 36 (As), Lewatit S 108 (avhärdare)

Pilotriggen 3 Diameter: 75 mm Höjd: 1500 mm Massavolym: 3,5 liter Flöde: 35 liter/h Förfilter: 10 mm Pilotförsöket 4 80 cm bäddhöjd inga randeffekter Kondensat från avfallsförbränningsanläggning och samförbränningsanläggning Provtagning före/efter alla jonbytare Analys av As, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn mm Analysproblem vid låga halter

Analysproblem 5 Detektionsgräns mg/liter Händelökondensat mg/l Sysavkondensat mg/l Dricksvattennormer mg/liter As 0,5 1,4 3,6 Cd 0,05 <0,05 7,7 5 Cr 1 1,6 2,0 50 Cu 1 2,7 27 2000 Hg 0,02 4,0 13 1 Ni 0,5 2,6 0,9 20 Pb 0,5 1,9 50 10 Zn 5 120 2200 - Undersökt ph-intervall 6 Pilotförsöks-pH: Max ph 8 för att inte riskera OH-utfällning Min ph 4 för att alla Tungmetaller ska fastna As-jonbytare min ph 5 för att inte järnoxid ska lösas upp

µg/l,as,cd,cr,cu,hg,pb µg/l,zn Jonbytarnas ph-beroende 7 Inget alls! 60 3000 (inom intervallet ph 4-8) 50 40 2500 2000 1 As µg/l 1 Cd µg/l 1 Cr µg/l 30 1500 1 Cu µg/l 1 Hg µg/l 20 1000 1 Pb µg/l 10 500 1 Zn µg/l 0 0-prov Efter 2+ ph 3 Efter 2+ ph 4 Efter 2+ ph 5 Efter 2+ ph 6,5 Efter 2+ ph 8 0 Jonbytarnas selektivitet (teori) 8 Avhärdningsjonbytare: Fe 3+ > Al 3+ > Ba 2+ > Ca 2+ > Ni 2+ > Cd 2+ > Cu 2+ > Zn 2+ > Fe 2+ > Mg 2+ > K + > NH4 + > Na +. 2+-selektiv tungmetalljonbytare: Fe 3+ > Cu 2+ > Hg 2+ > Pb 2+ > Ni 2+ > Zn 2+ > Cd 2+ >> Ca 2+ > Mg 2+ > Ba 2+ >>> Na + m fl alkalimetaller. Hg-selektiv tungmetalljonbytare: Hg 2+ > Ag + > Au + > Pt 2+ > Cu 2+ > Pb 2+ > Zn 2+ > Cd 2+ > Ni 2+. As-selektiv massa: Järnoxid som är selektiv för As-oxider (AsO 4 3- och AsO 3 3- )

Jonbytarnas avskiljningsgrad (praktik) 9 2+-selektiv tungmetalljonbytare: 90-100% av 2+-tungmetaller (Cd, Cu, Pb och Zn) 40-90% av Hg 10-90% av As Cd efter jonbytare <0,05 mg/liter (~10 mg/liter före jonbytare) Hg efter jonbytare 1-2 mg/liter (~10 mg/liter före jonbytare) As efter jonbytare 1-3 mg/liter (4 mg/liter före jonbytare) Jonbytarnas avskiljningsgrad (praktik) 10 Hg-selektiv tungmetalljonbytare: 90-100% av Hg 90-100% av 2+-tungmetaller (Cd, Cu, Pb, dock ej Zn) 10-70% av As Hg efter jonbytare 0,2-0,3 mg/liter (ibland <0,02 mg/liter) Cd efter jonbytare <0,05 mg/liter

Jonbytarnas avskiljningsgrad (praktik) 11 As-selektiv massa: 90% av As 90-100% av 2+-tungmetaller (Cd, Cu, Pb och Zn) 50-70% av Hg As efter jonbytare <0,5 mg/liter (4 mg/liter före jonbytare) Cd efter jonbytare <0,05 mg/liter (~10 mg/liter före jonbytare) Jonbytarnas avskiljningsgrad (praktik) 12 Avhärdningsjonbytare: 90-100% av 2+-tungmetaller (Cd, Cu, Pb och Zn) 60-90% av Hg 20-40% av As (rökgaskondensaten innehöll <1 mg/l Ca, dvs tungmetallerna hade inte så stor konkurrens från Ca god möjlighet till inbindning av tungmetaller till jonbytaren i stället)

Jonbytarnas kapacitet (teori) Av leverantör angiven kapacitet Kapacitet omräknad till g Zn 2+ /liter (M w =65 g/mol) 2+-jonbytare Lewatit TP 207 2,2 ekvivalenter/liter 70 g Zn/liter Resinex CH-23 0,6 ekvivalenter Cu/liter 20 g Zn/liter Purolite S930 45 g Cu/liter (=1,4 ekv Cu/liter) 45 g Zn/liter Hg-jonbytare Lewatit TP 214 1 ekvivalent/liter 30 g Zn/liter Purolite S920 200 g Hg/liter (=2 ekvivalenter Hg 2+ /liter) 60 g Zn/liter Tulsion CH-97 150 g Hg/liter (=1,5 ekvivalenter Hg 2+ /liter) 45 g Zn/liter As-massa/jonbytare Bayoxide E33 2% As * Lewatit FO 36 3,5-4 g As/liter ** 13 Avhärdningsjonbytare Lewatit S 108 2,2 ekvivalenter/liter 70 g Zn/liter *Info från Kati Koskela, Lanxess **Info från Stefan Andersson, Lanxess Jonbytarnas kapacitet (praktik) 14 Meningen med pilotförsöken var att studera jonbytarnas tungmetallavskiljningsgrader Därför var pilotanläggningens storlek, försökstider och rökgaskondensatvolymer anpassade så att jonbytarna inte skulle kunna bli mättade under försöken Försöken gav inga svar på vilken kapacitet jonbytarna har

Jonbytarnas kapacitet (praktik) 15 Jonbytarna analyserades efter pilotförsöken De innehöll bara kring 0,1-1 g tungmetaller per liter massa Detta är långt från mättnad (tumregel för 2+-jonbytare: 20 g/l) Det mesta var Zn, eftersom kondensaten innehöll mest Zn Kondensat före jonbytare: Händelökondensat: 100 mg/l Zn, 1-10 mg/l övriga tungmetaller Sysavkondensat: 2000 mg/l Zn, 50 mg/l Pb, 1-10 mg/l övriga Jonbytarnas kapacitet (praktik) 16 Mälarenergi har analyserat mättad Hg-jonbytare Jonbytarmassan innehöll 5-7 g tungmetaller per kg TS Tungmetallerna var huvudsakligen Hg och Cu Fler analyser mottages tacksamt! barbara.goldschmidt@grontmij.com Ange jonbytartyp/namn och provtagningsställe (uppe/nere i kolonnen?), livslängd samt kondensat (bio/avfall?)

Jonbytarnas kapacitet (praktik) 17 Och slutligen: Igenslamning på grund av otillräcklig förfiltrering kan förkorta jonbytarmassans livslängd Tungmetalljonbytare och TMT 15 18 2+-jonbytare som polisfilter efter fällningssteg konkurrens mellan två starka komplexbindare IDA TMT 15

Tungmetalljonbytare och TMT 15 19 Resultat från pilotförsöken: TMT 15 störde tungmetallinbindningen till 2+-jonbytare TMT 15 störde inte tungmetallinbindningen till As-jonbytare Vid låga resthalter av TMT 15 kan tungmetalljonbytare fungera som polisfilter trots detta om tungmetallhalterna är så höga att TMT 15 inte räcker till för att hindra all inbindning om man väljer As-jonbytare i stället för 2+-jonbytare Tungmetalljonbytare för rening av rökgaskondensat 20 Rapport tillgänglig i december 2014 på www.varmeforsk.se Författare: Barbara Goldschmidt, Per-Olof Johansson, Henrik Olsson (Grontmij) Deltagare i pilotförsöken: Magnus Svensson (Grontmij), Eurowater, Alstom, Sysav, Händelöverket, Evonik Intervjuade anläggningar: Staffanstorp, Kalmar, Hässleholm, Händelö, Tekniska Verken, Sysav, Mälarenergi, Nyköping, Karlskoga, Skövde, Sundsvall