Samhälle, religion, manligt och kvinnligt. Kulturhistoriska perspektiv på historien

Relevanta dokument
Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet

Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse. Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017

Kristendomen. Inför provet

Världens största religion

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Den kristna kyrkans inriktningar

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Kristendomen. Kloster

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Kyrkan från Jesus till idag - kyrko- och missionshistorisk översikt (15p)

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.

Kristendomen. måndag 17 december 12

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Tio tumregler för god ekumenik

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Jesus och grundandet av kristendomen

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

M E D I A I N M O T I O N

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Det som det kretsar kring

Uppgift 1. Uppgift 2.

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Dramatisering kristendomen

Det mangreligiösa Sverige

5.15 Religion. Mål för undervisningen

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Från konflikt till gemenskap

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:3 2004

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Medeltiden. Kyrkans framväxt

Svenskt förord. Historien bakom Cape Town 2010

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

Fasta för gott eller av ondo?

500 år av reformation

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

LPP i religion ht. 2015

Block 4 Tematiska tvärsnitt

Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Norden blir kristet långsamt

Sveriges kristna råds Rådsmöte Minnesanteckningar

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Söndagen den 4 november predikar Kyrkornas Världsråds generalsekreterare Dr Olav Fykse Tveit i Uppsala Domkyrka. Predikan i Uppsala Domkyrka

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Katolicitet och kontinuitet

i om jesus och islam Jesusgestalten 15 Islam i frälsningshistorien (av Olivier Clément) 25 Muhammed, Koranens profet? (av Mahmut Aydin) 63

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön

Predikan nyårsdagen Bibeltext: Rom 14:7-9 Ingen av oss lever för sig själv och ingen dör för sig själv. Lever vi så lever vi för Herren.

Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt

7 söndagen under året år A

REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

Vi reser tecken på Guds rike

Evangelisk-luthersk religion

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

KONFIRMATIONENS SAKRAMENT

Identitet - vilka är du?

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr

Sverige - världens mest kristna land Olof Skötkonung Samhället

Varför firar vi alla helgons dag? En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Transkript:

Samhälle, religion, manligt och kvinnligt Kulturhistoriska perspektiv på historien

Kursens mål Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse för Samspelet mellan religion, politik, kultur, klass och genusföreställningar från högmedeltiden och fram till 1900-talet kvinnors och mäns skiftande villkor, verksamheter och ansvarsområden i samhället Teorier och analytiska begrepp

Kursens delmoment Religion, identitet och föreställningar om kvinnligt och manligt Modernisering, klass, emancipation och kön Forskningspresentationer och panelsamtal Werners seminarier Seminarium 1: Kyskhet och sexualitet - kristna genusideal före 1600 Seminarium 5: Dygdeideal, familj och genus i det protestantiska samhället Seminarium 6: Katolskt och protestantiskt i det moderna samhället feminisering och remaskulinisering

Sekulariseringsparadigmet och den religionsblinda historieforskningen

Religion - en viktig politisk faktor

Gud blir människa svepeduken i Turin

Jesus Kristus och jungfru Maria den kristna frälsningshistoriens centralgestalter

Kristendomen från förföljd sekt till statsreligion

Det monastiska livet Benedikt och Skolastica

Ora et labora arbete och bön

Samverkan mellan kyrka och statsmakt

Heliga ordensgrundare Franciskus, Klara och Dominicus

Kanonisering kriterier på helighet

Heligt krig och kristen manlighet

Ett religiöst präglat samhälle

Renässanspåvarna Julius II och Leo X

Missbruk i kyrkan

Den tyske reformatorn

Martin Luther och Katharina von Bora

Katolsk reformator

Ignatius av Loyola

Katolsk reform Pius V, Innocentius XI, Teresa av Avila reformkonciliet i Trient

Konfession och kultur - teologiskt formade diskurser

Westfaliska freden 1648 cuius regio, eius religio

Krig och kristen manlighet

Kyrkan som arena i tidigmodern tid

Franska revolutionen Deklarationen om de mänskliga rättigheterna1789 som ett nytt samhällsfundament

Religiös väckelse Protestantiskt väckelsemöte Vallfärden till Trier 1844

Protestantisk fromhetskultur tradition och förnyelse Husförhör och husandakt, väckelsetidskrifter och musikaliska väckelsemöten

Kristendomens feminisering? Aloysius Gonzaga, Thérèse av Lisieux och nidbild av frälsningssoldater

Religion och emancipation Manlösa kvinnor Fredrika Bremer

Mission och emigration Emelie Petersen på Herrestad, Erikjansarna och protestantiska missionärer

Frälsningsarméns genuskonstruktioner kamp och kärlek

Protestantismen - en religion för män J A Eklund och ungkyrkorörelsen nationell och manlig kristendom Ur korsfararpsalmen Fädernas kyrka Kristet och fritt ville Sverige bo, råda för landet allena. Därom i manlig och kristen tro, därom i strid eller lagfäst ro konung och folk sig förena.

Kulturkamp och katolsk motkultur Kamp mellan katolska kyrkan och statsmakten runt om i Europa

Katolska genuskonstruktioner Feminina ordensmän Klerikala ordenssystrar

Monastiska ideal - transcenderar socialt konstruerade genusskillnader

I totalitarismens skugga Arisk kristendom Bekännelsekyrkan

Ras och religion - medborgarrättsrörelsen Baptistpastorn Martin Luther King

Andra vatikankonciliet 1962-65 Katolska kyrkan anpassar sin praxis till det moderna samhället - liturgireform

Det romerska samhället Religiös tolerans under värnande av statens överhöghet Förföljelse av de kristna Ediktet i Milano 313 Kristendomen tolereras Kristendomen statsreligion år 380 Hedniska kulter förbjuds Klosterväsendets uppkomst Liturgi, askes, ställföreträdande bot

Medeltiden Kristen mission i Europa 1054 kyrkan splittras i en östlig och en västlig sfär Kristen enhetskultur i Europa på katolsk resp. grekisk/rysk-ortodox grund Dynamisk utveckling i västkyrkan Lärostrider, kamp mot kätteri Nya religiösa ordensgemenskaper Kamp mellan kejsarmakt och kyrka

Det moderna samhället 1800-talet De politiska ideologierna uppkommer Religionen ifrågasätts av de moderna naturvetenskaperna Ideologisering respektive privatisering av religionen Väckelserörelser på katolsk och på reformatorisk grund Ultramontanism, pietism, evangelikalism Sekularisering av stat och kultur Rekonfessionalisering och kulturkamp Maktkamp mellan katolska kyrkan och statsmakten

1900- och det tidiga 2000-talet Avkristning och minskat kyrkligt inflytande Totalitära ideologier och aggressiv antikyrklig politik Politiserad religion Minskat kyrkligt inflytande Konfessionalismens sammanbrott Ekumenik och religionsdialog Radikaliserad sekularisering av samhället Religionens återkomst som en social faktor Postmodernism, nyreligiositet och islamrenässans Nyreligiositet, kristen traditionalism, islamrenässans

Det katolska kyrkosystemet Bibel och kyrklig tradition rättesnöre Krav på respekt för kyrkans frihet autonomikrav i förhållande till staten Betoning av det kyrkligt religiösa livet klosterlivet norm för det kristna livet Kallet omfattar det präster och ordensfolk celibatet i centrum Frälsning inom ramen för den kyrkliga gemenskapen nåd och goda gärningar

Det evangelisk-lutherska kyrkliga systemet Bibeln allena - tolkad i ljuset av bekännelseskrifterna Skillnad mellan andligt och världsligt regemente - kyrkans underordning under staten Betoning av praktisk verksamhet och lydnad för överheten Kallet omfattar alla verksamheter- familjelivet i centrum Frälsning genom den enskildes relation till Gud - nåden allena