Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Relevanta dokument
Förslag till nya föreskrifter

Förslag till nya föreskrifter

Ändrade föreskrifter för användning och besiktning av trycksatta anordningar. Energi- & Industridagarna Skadegruppens Temadag

AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar. Trust Quality Progress

Viktig information om regler för hydraulackumulatorer

Certifiering av pannskötare

AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar. sammanfattning. Kiwa Asset Health

Trycksättning med gas. Ackreditering. Föreskrifter. Riskbedömning

Besiktning och underhåll av fordon

Besiktning av trycksatta anordningar

tij ARBETSMILJÖ Användning och kontroll av trycksatta anordningar VERKET AFS 2019:1

tillverkning och besiktning av fjärrvärmesystem

Tillsyn trycksatta anordningar

Naturvårdsverkets författningssamling

Användning och kontroll av trycksatta anordningar. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

De vanligaste besiktningsanmärkningarna, tryckkärl & pannor

Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

Tillämpning av AFS 2005:2 och AFS 2005:3 på biogasanläggningar Sammanställt av Gasföreningen och SWETIC

Riskbedömning & FLT av Tryckkärl i fastigheter

Föreskriftsarbete Kan ändrade regler förebygga

Ackreditering. Ett öppet system

Att vara gasföreståndare. Arbetsuppgifter Ingrepp i gasanläggning

Xxxxx Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Checklista rullmaskiner och omrullningsmaskiner.

Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Förslag till föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Föreskriftsarbete Kan ändrade regler förebygga vissa typer av olyckor och tillbud?

SSG-säkerhetskonferens september Nova Park Conference i Knivsta

BESIKTNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Myndigheters erfarenheter från Sevesotillsyn

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Cisternkontroll. Lyftanordningar /1175. Kontrollorgan Kiwa Inspecta AB Ackrediteringsnummer 1181

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Besiktning av trycksatta anordningar

Tillstånd och tillsyn -en överblick. Daniel Aulik Energigas Sverige

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014

Checklista. Skolans kemiundervisning

Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar

Brandfarliga Köldmedium Mats Blomkvist, Incert

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Underhåll av tekniska anordningar

LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

SAM vid uthyrning av

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete

Varför har vi regler för maskiner?

Checklista Maskiner. Mekaniskt driven enknivsskärmaskin. Hur säker är skärmaskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

METODBESKRIVNING. Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar INSPECTA. Revision nr: 1

Skara-Lundsbrunns Järnvägar

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Erfarenhetsdokument till BFS 2011:12 och AFS 2003:6

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Vad säger: Gällande Europastandarder. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket. Leverantörer. Viktiga tillbehör. Kontroll av lagerinredningar EN

Sökandes uppgifter Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

BESIKTNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR

Yttrande över förslag till föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar

Så fyller du i ansökan för brandfarliga varor

Resultatet av inspektionen

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Säkra maskiner. om regler för maskiner

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Enskilt godkännande. Kontrollbesiktning. Lämplighetsbesiktning /1334

Ansvarsregler och Ansvarsfördelning

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar

Bruksanvisning smutsfilter VM 6323 Typ CL-603FS. Ett bra val! Smutsfilter i segjärn och i flänsat utförande för vätskor, ånga och gaser.

Checklista Maskiner. Treknivsmaskin. Hur säker är treknivsmaskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet

Resultatet av inspektionen 15 november ,,~,,{,f~ /

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Explosionsskyddsdokument ett ledningssystem i miniatyr under utveckling

Checklista Maskiner. Falsmaskin. Hur säker är falsmaskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

Svensk författningssamling

Metodhandbok för kontroll av cisterner, rörledningar och tillhörande utrustning för brandfarliga vätskor Utgåva 2, 2016

Sammanställd av branschorganen

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

Produktsäkerhet och CE-märkning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet grundas på att personalen utför ett fortlöpande arbete med att

Transkript:

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1

Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång av vissa förändringar per kapitel

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Föreskrifterna ersätter - Användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1) - Besiktning av trycksatta anordningar (AFS 2005:3) - Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar (AFS 2005:2, fast enbart de delar som reglerar anläggningskontroll och montering av rörledningar till trycksatta anordningar). - Gasflaskor (AFS 2001:4) 3

Föreskriftens struktur 1 kap. Allmänna bestämmelser 2 kap. Allmänna krav på användning 3 kap. Användning av gasflaskor, bärbara brandsläckare och gasflaskor för andningsapparatur 4 kap. Trycksatta anordningar i klass A och B 5 kap. Kontroll 6 kap. Övervakning av pannor 7 kap. Kontroll- och certifieringsorgan 8 kap. Bestämmelser om sanktionsavgifter 4

Kapitel 1 Allmänna bestämmelser 5

Vad är en trycksatt anordning (1 kap. 6 )? En trycksatt anordning är en anordning som antingen är en cistern, ett vakuumkärl, ett tryckkärl eller en rörledning. 6

De nya föreskrifterna inför begreppet trycksättning (1 kap. 6 ) En aktivitet där en trycksatt anordnings skall belastas så att tryck- eller dragspänningar uppstår på grund av ett inre negativt eller positivt tryck. Med trycksättning avses för cisterner de spänningar som uppkommer av det statiska tryck som vätska i cisternen ger upphov till då cisternen fylls. Begreppet finns även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:8) om provning med över- eller undertryck men det finns ingen definition i de föreskrifterna. 7

Syfte (1 kap. 1 ) Att förebygga ohälsa och olycksfall vid viss användning av trycksatta anordningar Att precisera och komplettera AFS 2006:4 om användning av arbetsutrustning 8

Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Exempel på bestämmelser Krav på produkter (AFS 2006:4, 7-8 ) En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för. (AFS 2006:4, 10 ). Underhåll och kontroll (AFS 2006:4, 17-21 ). 9

Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Information till arbetstagare (AFS 2006:4, 14 ) Arbetstagarna ska få nödvändiga instruktioner och information om användningen, onormala situationer som kan förutses, i tillämpliga fall erfarenheter som man gjort under tidigare användning av arbetsutrustningen samt vilken personlig skyddsutrustning de skall använda. De instruktioner som följer med arbetsutrustningen vid leverans ska vara tillgängliga för de arbetstagare som berörs, och vid behov kompletteras med skriftliga eller muntliga instruktioner. Information och instruktioner ska vara begripliga för de arbetstagare som berörs. 10

Kapitel 2 Allmänna krav på användning 11

Undersökning och riskbedömning (2 kap. 1 ) I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att åtgärder ska vidtas för att förebygga riskerna. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt 12

Undersökning och riskbedömning (2 kap. 1 ) Vid bedömningen av riskerna ska arbetsgivare ta hänsyn till: - erfarenheter från användningen av anordningen, - uppgifter om anordningens återstående livslängd, - utförda reparationer och ändringar, - inträffade olyckor och tillbud, samt - eventuella avvikelserapporter och resultat från kontroll av de trycksatta anordningarna. 13

Demontering, montering och isärtagning av trycksatta anordningar (2 kap. 7 ) Innan en trycksatt anordning monteras till annan anordning, demonteras eller tas isär ska den göras trycklös och tömmas på ett säkert sätt. En rörledning får bara monteras eller infogas på en annan trycksatt anordning som är trycksatt om det finns rutiner för hur monteringen ska utföras säkert. Sådana rutiner ska minst beskriva - den metod som monteringen utförs enligt, - vilka fysiska personer som får utföra montering, - hur en kontrollplan ska upprättas vid varje enskild montering, och - hur stort riskområde monteringen ger upphov till och hur detta område ska avgränsas så att endast de som utför monteringen kan röra sig inom riskområdet. 14

Kapitel 4 - Trycksatta anordningar i klass A eller B 15

Trycksatta anordningar i klass A och B Indelning av anordningar i klass A eller B Faran med att använda olika trycksatta anordningar varierar. Därför delas in anordningarna utifrån: Fluidens egenskaper (säkerhetsdatabladet). Uppgifter om hur andningen är avsedd att användas (tryck, temperatur, volym, diameter och effekt). Typ av anordning. 16

Trycksatta anordningar i klass A och B Indelning av gaser och vätskor Föreskrifterna delar in fluider in gas och vätska. Av säkerhetsdatabladet framgår om en fluid är vätska, gas eller kondenserad gas. Av säkerhetsdatabladet framgår även fluidens kokpunkt. I tabellerna ska fluiden vara en gas utifall: - Fluiden är klassificerad som gas eller kondenserad gas i säkerhetsdatabladet. - Fluiden ska även betraktas som en gas (ånga) i tabellerna om den är en vätska som används 10 C över kokpunkten. - Arbetsgivaren kan betrakta en fluid som vätska vid högre temperaturer om de kan visa att ångtrycket inte överstiger den normala atmosfärstrycket med mer än 0,5 bar. 17

Trycksatta anordningar i klass A och B Gruppering av fluider Fluider indelas i två grupper 1a och 2a, se 4 kap. 3. Vilken grupp fluiden tillhör avgörs av fluidens faroklass (er) och kategori (er), dessa finns angivna i säkerhetsdatabladet. 18

Trycksatta anordningar i klass A och B Användning av tryck och temperatur vid tillämpning av tabellerna 1. Om det finns en bedömning av ett kontrollorgan så ska kontrollorganets bedömning av lämpliga högsta tryck och temperatur användas. 2. Om det inte finns någon bedömning av ett kontrollorgan så ska den tryckrespektive temperaturnivå vid vilken säkerhetsutrustningen aktiveras användas. Om det inte finns någon information enligt punkt 1-2 ovan så ska det tryck och temperatur som anges på anordningen användas. Saknas även denna information så finns det skäl att misstänka att anordningen inte uppfyller konstruktions- och tillverkningsreglerna. 19

Exempel på tabeller - tryckkärl (4 kap. 10 ) 20

Trycksatta anordningar i klass A och B Trycksatta anordningar i klass A eller B omfattas av särskilda krav på dokumentation och övervakning. 1. Samordning av vissa arbeten (4 kap. 14 ). 2. Förteckning (4 kap. 15 ). 3. Övervakning av behållare (4 kap. 16 ). 4. Rutiner för fortlöpande tillsyn (4 kap. 17 ). 5. Journal över anordningens återstående livslängd (4 kap. 18 ). 6. Dokumentation av avvikelser (4 kap. 19 ). 7. Sammansättning, reparationer och ändringar (4 kap. 20-22 ). 21

Sanktionsavgift för avsaknad av rutiner för fortlöpande tillsyn Den arbetsgivare som låter en trycksatt anordning vara trycksatt utan att det finns rutiner för fortlöpande tillsyn ska betala sanktionsavgift. Sanktionsavgiften varierar mellan 10 000 och 100 000 kronor. Maximalt belopp gäller för företag med fler än 500 anställda. Avgift = 10 000 kronor + (antal sysselsatta 1) x 180 kronor. 22

Kapitel 5 - Kontroll 23

Vilka kontrollformer finns och vem får utföra kontroll? Dessa former av kontroll finns: Första kontroll. Återkommande kontroll. Revisionskontroll. Egenbesiktning (AFS 2005:3, 36-38 ) tas bort i de nya föreskrifterna moment 1-3 finns får istället utföras av kontrollorgan typ B. Funktionskontroll av säkerhetsutrustning. In- och utvändig undersökning av rörledningar. moment 4 ska utföras enligt ett program för riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars skick (AFS 2017:3, 7-15 ). 24

Första kontroll (5 kap. 3 ) Alla trycksatta anordningar i klass A eller B ska genomgå första kontroll innan de trycksatts förförsta gången eller om de har varit stationära och ska trycksättas efter det att de bytt placering. Det finns inga undantag från första kontroll men omfattningen av första kontrollen är en annan om den trycksatta anordningen t.ex. är en del av ett aggregat. 25

Återkommande kontroll (5 kap. 4 ) Trycksatta anordningar i klass A och B ska genomgå återkommande kontroll enligt bilaga 1. För trycksatta anordningar i klass B utförs återkommande kontroll i form av driftprov. Nya föreskrifterna undantar inte pannor i öppet värmesystem där temperaturen är högst 110 C från återkommande kontroll. För trycksatta anordningar i klass A utförs återkommande kontroll i form av driftprov eller driftprov i kombination med in- och utvändig undersökning. Flexibla intervall mellan in- och utvändig undersökning införs för rörledningar och cisterner. 26

Revisionskontroll (5 kap. 16 ) Trycksatta anordningar i klass A eller B ska genomgå en revisonskontroll när de 1. väsentligen har reparerats eller ändrats, 2. har utsatts för sådana risker att de kan ha skadats, 3. ska vara trycksatta med väsentligt ändrade driftsförhållanden, eller 4. ska vara trycksatta efter det att journalen i 4 kap. 18 visar att det inte finns någon återstående livslängd. Arbetsgivaren ska visa för kontrollorganet att alla åtgärder uppfyller 4 kap. 20-22. Kontrollorganet bedömer om kraven är uppfyllda.

Kapitel 6 Övervakning av pannor 28

Övervakning av pannor Pannor i klass A och B omfattas av krav på bedömning av ständig eller periodisk övervakning. Ett kontrollorgan ska bedöma att pannan har förutsättningar att användas säkert med den övervakning som arbetsgivaren avser att tillämpa. Bedömningen förnyas vid återkommande kontroll. Kontrollorganets bedömning om periodisk eller ständig övervakning dokumenteras på intyg för återkommande kontroll. Sanktionsavgift införs om pannan är i drift utan bedömning men den som betalar en sanktionsavgift för att pannan inte är kontrollerad behöver inte betala två avgifter. 29

Övervakning av pannor Personalens kunskaper och färdigheter (6 kap. 4 ) - Arbetsgivaren ska se till att kompetensen hos minst en av de som deltar i övervakningen av en panna i klass A eller B har bedömts överensstämma med kraven för pannoperatör i bilaga 2. Bedömningen ska vara utförd av ett certifieringsorgan. - Arbetsgivaren ska dessutom se till att operatören får de kompletterande kunskaper och färdigheter som driften av den specifika pannan kräver. 30

Övervakning av pannor Pannoperatörer ska certifieras (7 kap. 1, Bilaga 2) - Certifiering utförs av certifieringsorgan, det är inte den som utbildar operatörer som utför certifiering. - Certifikat är indelad i fyra kategorier och är giltigt i 5 år. - Om en operatör visat oaktsamhet i samband med en olycka eller tillbud eller på annat sätt visat sig olämplig för arbetet så finns det grund för att dra tillbaka certifikat. - Övergångsbestämmelser finns för tidpunkten då kravet om certifiering börjar gälla. - 3 år för kategori 1-2. - 5 år för kategori 3-4. 31

Övervakning av pannor Uppdraget att övervaka en panna ska dokumenteras (6 kap. 5 ) - En arbetsgivare som låter någon övervaka en panna i klass A eller B ska dokumentera uppdraget. - På ett gemensamt arbetsställe ska den samordningsansvariga arbetsgivaren ha rutiner för att säkerställa att den som övervakar pannor har ett dokument från sina respektive arbetsgivare. 32

Övervakning av pannor Periodisk övervakning (6 kap. 7 ) - Periodisk övervakning förutsätter att operatören kan nås av säkerhetsrelaterade larm från pannan även när operatören befinner på en plats där operatören inte omedelbart kan nå pannan. - Operatören får endast befinna sig på så stort avstånd från pannan att operatören hinner inställa sig vid pannan inom den tid som kontrollorganet fastställt. - Övervakningsintervall anpassas till de intervall som finns angivna i standarder detta ger kravnivåer för kontrollorganen då de ska bedöma intervall. 33

Övervakning av pannor Arbetsgivarens rutiner (6 kap. 12 ) - Arbetsgivaren ska ha rutiner som visar exempelvis att - Pannoperatörer har rätt certifikat. - Dokumenterat uppdrag - Pannan inte lämnas utan övervakning (ständig övervakning) - Pannoperatörer inställer sig i tid (periodisk övervakning) - Pannoperatörer nås av säkerhetsrelaterade larm (periodisk övervakning) - Start och stopp av pannan - Kontrollorganet ska kontrollera att arbetsgivarens rutiner inte uppenbart strider mot kraven.