Rapport om Europas Digitala Utveckling (EDPR) 2016 En rapport som kompletterar 1 landsprofilen i Digitala Ekonomi- och samhällsindexet (DESI) SVERIGE Sverige hamnar på tredje plats i EU i fråga om digitalisering, enligt Digitala Ekonomi- och Samhällsindexet (DESI 2016) 2. Det var högpresterande inom alla dimensioner och hamnar i gruppen högpresterande saktar in 3. Landets poäng är klart högre än EUgenomsnittet, men ökningen jämfört med förra året är lägre än genomsnittet. Sverige står inför utmaningen att kontinuerligt förbättra digitaliseringen från redan höga nivåer inom de flesta områden. Den dimension där Sverige rankas högst är internetanvändning, medan digitala offentliga tjänster är den största relativa svagheten. Sammantaget är Sverige ett av världens främsta länder avseende digitalisering 4. 1 Uppkoppling Sveriges resultat i de fem Desi-dimensionerna jämfört med andra EU-länder Sveriges poäng är klart högre än EU-genomsnittet, men framstegen var små jämfört med förra året. På internationell nivå är Sveriges resultat strax under Sydkoreas och Japans. Eftersom 99 % av hushållen i Sverige har tillgång till fast bredband finns det en utmärkt grund för digitalisering av samhället. Fjärde generationens nät och relaterade mobila bredbandstjänster är också tillgängliga för 99 % av hushållen, tack vare spektrumtilldelningar och licensvillkor i rätt tid som gynnade marknadens investeringar och utveckling av LTE-nät även på landsbygden. Operatörerna har därför kunnat tillgodose den ökade efterfrågan på trådlösa tjänster, vilket även speglas i en mycket hög utbyggnadsgrad av mobilt bredband och stor konsumtion av mobildata bland svenskar. På landsbygden har 93,6 % av hushållen fast bredband, över EU-genomsnittet på 90,6 %, ett bra resultat med tanke på landets geografi. Sverige hamnar bara på 18:e plats bland medlemsstaterna i fråga om NGA-täckning (Next Generation Access), där 76 % av hushållen har ett bredband som klarar nedladdningar på minst 30 Mbit/s (jämfört med 71 % i EU), vilket är 1 Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) är ett sammansatt index som tagits fram av Europeiska kommissionen (DG CNECT) för att bedöma EU-ländernas utveckling mot en digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Det innehåller ett antal indikatorer som är strukturerade runt 5 dimensioner: uppkoppling, humankapital, internetanvändning, integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster. Länderna delas in i fyra grupper: ligger före, högpresterande saktar in, hämtar in, sackar efter. För mer information om Desi, se https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/desi 2 Desi:s landsprofil för Sverige: https://ec.europa.eu/digital-single-market/scoreboard/sweden 3 Andra högpresterande länder där utvecklingen börjar sakta in är Belgien, Danmark, Finland, Förenade kungariket, Irland, Litauen och Luxemburg. 4 I-DESI: https://ec.europa.eu/digital-single-market/news-redirect/31457 1
lägre än landets resultat i övriga dimensioner. Enligt uppgifter som nyligen publicerades i Sverige har dock en ökning av NGA-täckningen skett på senare tid. Däremot finns det mycket bra tillgång till och introduktion av höghastighetsuppkopplingar över 100 Mbit/s, på grund av kontinuerlig utbyggnad av fiber driven av konsumentefterfrågan. Fiberinvesteringarna fokuseras nu på landsbygden och friliggande bostadshus där en stigande andel av den sista sträckan även finansieras av konsumenterna. Abonnemang med hastigheter över 1Gbs erbjuds på marknaden, vilka liknar de konsumenttjänster med gigabitanslutningar som kännetecknar de japanska och koreanska marknaderna. Den aktuella bredbandsstrategin 5 antogs 2009 med det övergripande målet att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det långsiktiga målet är att uppnå en täckning på 90 % av alla hushåll och företag med 100 Mbit/s till 2020. Sveriges regering understryker den roll som det privata kapitalet och marknaden har i att investera i nätinfrastruktur, och begränsar i princip sin egen roll till att tillhandahålla en främjande miljö vad gäller lagstiftning och marknad. Det finns statligt stöd till utbyggnad av höghastighetsbredband på landsbygden där marknadsaktörerna inte är villiga att investera. Stödet fördelas genom två EU-fonder: Landsbygdsprogrammet och i norra Sverige även genom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Sveriges kommuner är nyckelaktörer i utbyggnaden av höghastighetsbredband, genom att de antar lokala digitala strategier, bygger ut nät och äger fiberbaserad infrastruktur. Ett av syftena är att tillhandahålla välfärdstjänster till medborgarna, t.ex. kommuninformation, tjänster inom utbildning, hälso- och sjukvård samt social omsorg via bredbandsnät. Fiberutbyggnad främjas också av riktlinjerna för kommunala bostadsbolag, eftersom de investerar i fiber till lägenheter. Hyresgästföreningar och fastighetsägare har enats om hyreshöjningar för fiberanslutna fastigheter, vilket speglar mervärdet av fiberanslutning för hyresgästen. Sverige har fortfarande inte införlivat direktivet om kostnadsminskningar 6, vilket skulle kunna bidra till att snabba på utbyggnaden av bredband. 2 Humankapital I Desi 2016 rankas Sverige på andra plats i dimensionen humankapital, men har inte gjort några framsteg sedan förra året. Sammantaget använder 89 % av den svenska befolkningen internet och 72 % av befolkningen har grundläggande digitala färdigheter som gör att de kan ta del av det internet har att erbjuda och dra nytta av de möjligheter som erbjuds av ett digitalt samhälle och digital ekonomi. Sverige har också det näst högsta antalet IKT-specialister av den europeiska arbetskraften. Efterfrågan på IKT-specialister i Sverige är dock högre än tillgången. Landet hamnar först på 19:e plats när det gäller att utbilda akademiker inom vetenskap och teknik, och företag säger sig ha svårt att rekrytera IKT-specialister. Samtidigt har antalet sökande till tekniska program ökat på senare år, vilket bör få en positiv effekt i framtiden på kompetensunderskottet. Det finns för närvarande ingen nationell sammanslutning för digitala färdigheter och jobb, eller strategi för att utveckla de digitala färdigheterna i Sverige. Digitaliseringskommissionen, en offentlig utredning, föreslog i sin senaste rapport att regeringen bör inrätta ett nationellt råd för samverkan för att utveckla de högre utbildningsprogrammen för digitala jobb. 2015 uppdrog regeringen åt Skolverket att ta fram program för utveckling av digitala färdigheter hos lärare, 5 http://www.regeringen.se/rapporter/2009/11/n20098317itp/ (svenska) 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (EUT L155, 15.5.2014, s. 1) 2
skolledare och skolväsendet, föreslå nationella it-strategier för den svenska grundskolan, gymnasieskolan och skolväsendet för vuxna, föreslå nödvändiga förändringar i läroplaner för att stärka elevernas digitala och entreprenöriella färdigheter, däribland kodning, och föreslå ändringar för att stärka innovation och samarbete med arbetsmarknaden som en del av utbildningen. I en avancerad och i hög grad digitaliserad ekonomi kommer en av utmaningarna sannolikt vara att minska klyftorna i digitala färdigheter. Detta är redan fallet i Sverige, eftersom efterfrågan på IKT-specialister som nämnts är högre än tillgången, den sista icke-digitala delen av befolkningen vill inte digitaliseras och alla jobb utförs i allt högre grad med vissa digitala inslag. Om detta inte åtgärdas kan det bromsa en fortsatt digitalisering av ekonomin och samhället i Sverige. Initiativet till ikt-strategier för skolväsendet är ett positivt steg och bör bidra till att minska klyftorna i digitala färdigheter på lång sikt. Med tanke på att arbetet fokuseras på det formella utbildningssystemet kommer det att påverka de som utbildas just nu och efter att åtgärderna har vidtagits. Bortsett från detta bör åtgärder riktas mot de som ingår i arbetskraften och är ute ur utbildningssystemet. Åtgärderna kan komma från regeringen eller annan part, men den potentiella effekten på samhället om detta inte åtgärdas kommer att bli en fråga för regeringen. Sverige skulle ha nytta av ett partnerskap med många intressenter, som en nationell sammanslutning för digitala färdigheter och jobb, samt en eller flera strategier för att hantera klyftorna i digitala färdigheter på kort och lång sikt. Den senaste digitala agendan från 2011 omfattade visserligen några aspekter av digitala färdigheter, men de flesta av åtgärderna är nu inaktuella. Fokus: Hem-PC reformen datorer till alla! 1998 genomfördes en skattereform som innebar att kostnaden för en dator som en arbetsgivare tillhandahåller till sina anställda kunde dras av från lönen, och därmed undantas från förmånsbeskattning. Det minskade kostnaden för en dator med 30 50 % för medborgarna. Fackföreningarna erbjöd också sina medlemmar att hyra en dator till ett förmånligt pris. Med dessa initiativ underströks vikten av att förbättra de digitala färdigheterna hos alla medborgare, och de syftade till att göra Sverige till en av världens ledande digitala nationer. Det råder ingen tvekan om att det fick en positiv effekt, även om den exakta betydelsen är svårmätbar och i viss mån omdiskuterad. Initiativet drogs in efter omkring tio år när Sverige hade nått en hög nivå av datortillgång i hemmen. 3 Användning av internet När det gäller användning av internet hamnar Sverige på andra plats bland EU-länderna. En digital ekonomi lever delvis av medborgarnas digitala aktivitet och konsumtion. Den svenska befolkningen utnyttjar aktivt en mängd tjänster på nätet. De läser nyheter på nätet (83 %), lyssnar på musik, tittar på filmer och spelar spel på nätet (57 %), använder internet för kommunikation via videosamtal (43 %) eller via sociala nätverk (69 %), och tittar på video med hjälp av sin bredbandsuppkoppling (49 % av hushållen abonnerar på beställvideo). 78 % av internetanvändarna handlar på nätet, men föredrar att handla i hemlandet, eftersom endast 35 % av dem gör inköp i andra länder. 4 Integrering av digital teknik 3
I Desi 2016 rankas Sverige på tredje plats bland EU-länderna i digitalisering av företag och e- handel, klart högre än genomsnittet. Trots en placering sämre än förra året har poängen förbättrats något, men framstegen ligger under EU-genomsnittet. Internationellt placerar de sig efter USA men före Sydkorea och Japan. En viktig källa till tillväxt och innovation är digitalt baserade, potentiellt snabbväxande och globala företag startupföretag inom internet. Startup Manifesto 7 tracker indexerar hur 22 åtgärder i startupmanifestet genomförs nationellt för att främja digitalt företagande och innovation. I fråga om införande av manifestets rekommendationer ligger Sverige under det europeiska genomsnittet i dimensionerna Institutionell ram (Institutional Framework), Tillgång till talang (Access to Talent), Bättre tillgång till kapital (Better Access to Capital) och Mental föregångare (Thought Leadership), och över genomsnittet i Utbildning & färdigheter (Education & Skills) och Policy, skydd och integritet för uppgifter (Data Policy, Protection & Privacy). Sverige är fortfarande ett av världens mest framgångsrika länder i att få fram startupföretag inom internet och nyligen utsågs en startupdirektör för att upprätta snabbare dialog och feedback mellan näringsliv och politik. Under det senaste årtiondet har Sveriges inställning till digitalisering av industrin varit ungefär samma som dess inställning till bredband regeringens roll har främst inriktats mot att tillhandahålla goda marknadsvillkor genom enbart nödvändig lagstiftning. På sistone har regeringen tagit några mer proaktiva initiativ för att stimulera digitaliseringen av företag och företagande. En av dem är den nyligen tillkännagivna strategin Smart industri 8 som pekar ut fyra avgörande områden där den svenska industrin behöver stärka sin förmåga, för att hantera den snabba omvandling som den befinner sig i. 5 Digitala offentliga tjänster Här har Sverige sin lägsta placering i alla Desi-dimensionerna 2016, även om landet innehar en sjundeplats inom EU. Att tillhandahålla moderna, offentliga tjänster på nätet på ett ändamålsenlig sätt är ett sätt att minska utgifterna inom den offentliga förvaltningen och uppnå effektivitetsvinster på marknaden. Poängen visar att Sverige ligger klart över EU-genomsnittet när det gäller att genomföra och introducera tjänster. 2015 tillkännagav den svenska regeringen ett fyraårsprogram för införande av digital förvaltning. Programmet har senare kompletterats med principen digitalt först, som innebär att alla myndigheter i första hand bör använda digitala kanaler för att leverera sina tjänster till medborgare och företag. Ett nationellt råd för digital förvaltning har inrättats, där företrädare för offentliga myndigheter sitter med för att stärka samarbetet och öka myndigheternas genomförande. Vissa offentliga myndigheter är ansvariga för att samordna digitaliseringen inom särskilda livshändelser och områden. De svenska e-legitimationerna utfärdas främst av banker i Sverige. Över sju miljoner svenskar har en e-legitimation som kan användas för att nå en mängd offentliga och privata tjänster. För 2015 bedömdes antalet transaktioner uppgå till två miljarder. 7 Startup Manifesto skapades 2013 av Leaders Club, en grupp grundare av europeiska teknikbolag, på uppmaning av EU-kommissionen. Det innehåller 22 politiska åtgärder för att främja företagande och innovation för att stärka tillväxten inom EU. 4
Svenskar har tillgång och starka rättigheter avseende tillgång till offentlig information. Enligt Svenska Regeringen begränsar det incitamenten för öppna data. Regeringen har dock som mål att öppna data ska bli ännu mer lättillgängliga och det pågår ett arbete att utforma riktlinjer för öppna data. I fråga om e-hälsa lade regeringen nyligen fram en ny vision i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting. I visionen fastslås att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att uppnå en god och jämlik hälsa år 2025. Överlag gör Sverige bra ifrån sig på många områden inom e-förvaltning. Däremot utnyttjar inte Sverige sin fulla potential i detta avseende, jämfört med många andra högpresterande länder. Med tanke på landets ledande ställning inom digital ekonomi och digitalt samhälle skulle ännu bättre e-förvaltningstjänster kunna vara en drivkraft för ökad teknologisk anpassning bland företag och medborgare. 5