RAPPORT Dnr LiU-2008/04065 2008-10-29 s Nybörjarenkät år 2008 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten samt deras bedömning av vår marknadsföring Maria Boberg TFK Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 AVGRÄNSNINGAR... 2 METODBESKRIVNING... 2 URVAL, POPULATION OCH BORTFALL... 3 BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA... 6 ÅLDER... 6 KÖN... 7 FRÅGA 1. TILL VILKET LÄN HÖR DIN HEMORT... 8 FRÅGA 2. PÅ VILKEN GYMNASIESKOLA TOG DU STUDENTEN?... 9 FRÅGA 3. VILKET ÅR SLUTADE DU GYMNASIET?... 10 FRÅGA 4. ÄR SVENSKA DITT MODERSMÅL?... 10 FRÅGA 5. HAR DU HEMMAVARANDE BARN UNDER 18 ÅR?... 11 VAL AV UTBILDNING... 13 FRÅGA 7. VAD VAR DET FRÄMSTA SKÄLET TILL ATT DU VALDE DETTA UTBILDNINGSPROGRAM?... 13 FRÅGA 8. VAD VAR DET FRÄMSTA SKÄLET TILL ATT DU VALDE ATT LÄSA PÅ LITH?... 13 FRÅGA 9. VAD VILL DU HELST GÖRA EFTER EXAMEN?... 14 MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION... 15 FRÅGA 10. HAR DU FÅTT INFORMATION OM LITH GENOM NÅGRA AV FÖLJANDE INFORMATIONSKÄLLOR?... 15 Universitetets katalog... 17 Webbsidor... 17 Kamrater... 18 Programmets egen broschyr... 18 Föräldrar / anhöriga... 19 Utbildningsmässor... 19 Lärare på gymnasiet, komvux mm... 20 VHS anmälningsmaterial... 20 Studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF m.m... 21 Studiebesök på... 21 Studenter från / LiU som besökte min gymnasieskola... 22 Studievägledare vid... 22 Annonser... 23 Tidningsmagasinet Technat... 23 OnLiU webbklubb... 24 Skugga en student... 24 Annat... 25 Minikurs för kvinnor vid (Quintek)... 25 FRÅGA 11. HADE DU VELAT HA MER INFORMATION OM NÅGOT/NÅGRA AV NEDANSTÅENDE ALTERNATIV INNAN DU ANSÖKTE?... 26 FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV... 27 FRÅGA 12. R BEDÖMER DU DINA MATEMATIKKUNSKAPER?... 27 FRÅGA 13. HAR DU FÖRBERETT DIG INFÖR KOMMANDE STUDIER GENOM ATT FÖLJA SOMMARKURSEN I MATEMATIK SOM GICK VIA INTERNET?... 28 FRÅGA 14. R BEDÖMER DU DINA KEMIKUNSKAPER?... 28 FRÅGA 15. OM DU FICK ETT ÖVNINGSMATERIAL I KEMI HEMSKICKAT INNAN TERMINEN STARTADE, R HAR DU DÅ ANVÄNT DIG AV DET?... 29 FRÅGA 16. KÄNNER DU NÅGON ORO INFÖR STUDIERNA VAD GÄLLER FÖLJANDE?... 30 FRÅGA 17. FINNS DET NÅGRA FAKTORER SOM DU TROR KOMMER ATT PÅVERKA DIN STUDIESITUATION NEGATIVT?... 32 FRÅGA 18. ANGE DE 3 VIKTIGASTE FAKTORERNA SOM DU TROR KOMMER PÅVERKA DINA STUDIER POSITIVT!. 33 1 (33)
Inledning Bakgrund Den första tiden på universitet och högskola innebär en stor omställning för de flesta nyblivna studenter. Större krav och nya levnadsförhållanden är något de nya studenterna snabbt måste anpassa sig till. Kurserna omfattar ett mycket större material än de gjorde på gymnasiet. Kraven på eget ansvar för inlärning och strukturering av tiden är därför också större. Förhållningssättet till studierna formas mycket under den första tiden och vilka studievanor som anammas påverkar i hög grad hur väl studenterna lyckas med sina studier. För att ytterligare utveckla och förbättra studiestarten för de nyantagna studenterna vid utformade studievägledningen hösten 2001 en enkät som delades ut till alla årskurs 1 studenter på civil- och högskoleingenjörsprogrammen i samband med uppropet. Inför studiestarten år 2002 delades samma enkät ut till alla nybörjare på, dvs även till nybörjarstudenter på de matematisk-naturvetenskapliga programmen. Likaså delades en något omarbetad version ut till nybörjarstudenterna 2003 och 2004. En nyhet år 2005 var att en ny utbildningskategori anslöts till, nämligen yrkeshögskoleutbildningarna. Även år 2006 togs en ny utbildningskategori med, nämligen studenter på kandidatutbildning. Förändringar i 2007 års nybörjarenkätundersökning var att antalet frågor skars ner samtidigt som ett par nya frågor lades till, och att gruppen idatstudenter utökades med fler utbildningar. Utformningen av årets nybörjarenkät, 2008, är mycket lik fjolårets. De flesta frågor är desamma. En ny utbildningsgrupp har dock tillkommit i årets enkät, nämligen Carl Malmstensutbildningarna. En annan förändring är att Datavetenskap (180 hp) har flyttats från gruppen Matematisk- Naturvetenskaplig utbildning till gruppen idatprogram. Syfte Det huvudsakliga syftet med enkäten är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till att lyckas med studierna. Vidare är även avsikten att undersöka hur olika informationsinsatser påverkar studenternas val av utbildning samt om det finns ytterligare åtgärder som kan förbättra arbetet med mottagningen och introduktionen av de nyantagna. Enkäten är också tänkt att användas vid uppföljning av studieresultaten bland studenterna senare under utbildningen. Avgränsningar Den population som undersökts är de studenter som börjat på första året på något program på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet hösten 2008. Metodbeskrivning Undersökningen är en årligt återkommande enkätundersökning gjord av studievägledningen vid tekniska fakultetskansliet, där studenterna som besvarar enkäten ej är anonyma. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorier: Bakgrund bland nybörjarstudenterna Val av utbildning Marknadsföring och information Förväntningar och behov 2 (33)
De enskilda frågorna redovisas främst uppdelat på utbildningsområde samt för totalt, men uppdelning på kön, utbildningsort och ålderskategori har också gjorts där detta har ansetts relevant. De olika utbildningsområdena förkortas på följande sätt i diagrammen: = Civilingenjörsutbildning = Högskoleingenjörutbildning = idatprogram MatNat = Matematisk Naturvetenskaplig utbildning = Carl Malmstensutbildningar = Högskoleexamen En förändring här är att utbildningen Datavetenskap (180 hp) definitionsmässigt har flyttats från utbildningskategorin Matematisk- Naturvetenskaplig utbildning till utbildningskategorin idatprogram. Urval, population och bortfall Nybörjarenkätundersökningen har genomförts bland de studenter som började första året på något program på tekniska högskolan vid Linköpings universitet hösten 2008. Studenter som påbörjat Basår, Asienkunskap eller Masterprogram har fått svara på andra enkäter som är specialutformade just för dessa grupper. Det totala antalet individer i vår målpopulation (som alltså inte innefattar studenter på Basår, Asienkunskap och Master) är därmed 1509 personer. Avsikten var att dela ut enkäten till samtliga av dessa. Bortfallet är mycket lågt, endast 2%. Med andra ord har vi fått in svaren från 1478 studenter vilket innebär att 98% av målpopulationen har svarat på enkäten. All statistik i rapporten bygger därav på svaren från dessa 1478 personer. Ett visst partiellt bortfall finns på enskilda frågor eftersom studenterna av olika anledningar inte har besvarat alla frågor / ej besvarat på korrekt sätt. Om svarsfrekvensen är minst 9 räknas statistiken på totala antalet studenter som besvarade enkäten (dvs 1478 studenter). Om svarsfrekvensen på en fråga understiger 9 anges detta och statistiken beräknas utifrån det faktiska antal studenter som besvarade frågan. Nedan följer en översikt över antal svarande från resp utbildning. 3 (33)
Utbildningskategori: Civilingenjörsutbildning Antal svarande Datateknik, 300 hp 105 Design- och produktutveckling, 300 hp 77 Elektronikdesign, 300 hp 31 Industriell ekonomi, 300 hp 165 Industriell ekonomi - internationell, 300 hp 53 Informationsteknologi, 300 hp 36 Kemisk biologi, 180 / 300 hp 42 Kommunikations- och transportsystem, 300 hp 30 Maskinteknik, 300 hp 159 Medieteknik, 300 hp 64 Teknisk biologi, 300 hp 40 Teknisk fysik- och elektroteknik, 300 hp 125 Teknisk fysik- och elektroteknik 31 - internationell, 300 hp Totalt 958 Utbildningskategori: Högskoleingenjör Antal svarande Byggnadsteknik, 180 hp 63 Datateknik, 180 hp 30 Elektroteknik, 180 hp 13 Kemisk analysteknik, 180 hp 29 Maskinteknik, 180 hp 72 Totalt 207 Utbildningskategori: idat Antal svarande Datavetenskap, 180 hp 35 Grafisk design och kommunikation, 180 hp 60 Industriell ekonomi, 180 hp NY 28 Innovativ programmering, 180 hp 28 Samhällets logistik, 180 hp 30 Totalt 181 Utbildningskategori: Antal svarande Biologi ekologi, miljö och naturvård, 180 hp 11 Biologi etologi och djurbiologi, 180 hp 15 Biologi molekylärgenetik och fysiologi, 180 hp 9 Fysik och nanovetenskap, 180 hp 9 Kemi, 180 hp 6 Matematik, 180 hp 13 Totalt 63 4 (33)
Utbildningskategori: Antal svarande Möbeldesign, 180 hp 7 Möbelkonservering, 180 hp 4 Möbelsnickeri, 180 hp 6 Möbeltapetsering, 180 hp 3 Totalt 20 Utbildningskategori: Antal svarande Driftteknik, 120 hp 21 Elteknik och automation, 120 hp 28 Totalt 49 5 (33)
Bakgrund bland nybörjarstudenterna I detta inledande avsnitt presenteras bakgrundsfakta om studenterna så som ålders- och könsfördelning samt fakta om hemförhållanden och studiebakgrund. Detta har besvarats genom följande frågor i enkäten: Ålder Kön Fråga 1. Till vilket län hör din hemort? Fråga 2. På vilken gymnasieskola tog du studenten? Fråga 3. Vilket år slutade du gymnasiet? Fråga 4. Är svenska ditt modersmål? Fråga 5. Har du hemmavarande barn under 18 år? Ålder Precis som föregående år visar diagrammet att majoriteten (ca 6) av nyantagna studenter på är upp till 20 år gamla. Det finns dock skillnader mellan de olika utbildningskategorierna. Andelen unga studenter (upp till 20 år) i gruppen har ökat något (ca 5%) sedan förra året medan både och minskar andelen unga studenter med ca 1 jämfört med förra året. tar igen det med ca +1 i åldergruppen 21-25 och tar igen det med ca +1 i gruppen 26-. gruppen ligger tämligen stabil sedan förra året. En stapel som sticker ut är i åldergruppen 26- där andelen studenter ligger på 7. Åldersgrupper, uppdelat på utbildningsområde 8 7 6 5 4 3 2 1-20 21-25 26-6 (33)
Kön Könsfördelningen på är fortfarande sned och ligger på precis samma nivå som förra året med 26% kvinnor resp 74% män. Till skillnad från förra året har andelen kvinnor i gruppen sjunkit (-15%) medan andelen kvinnor i gruppen har ökat mycket kraftigt (+3). Detta har dock sin huvudsakliga förklaring i att Datavetenskap 180 hp (med stark manlig majoritet) har flyttats över från -gruppen till. De gruppper som nu har kvinnlig majoritet på är och, där är den utbildningsgrupp med högst andel kvinnliga studenter, nämligen 6 kvinnliga studenter. Gruppen ligger stabil med drygt 2 kvinnliga studenter medan gruppen tyvärr har sjunkit med 7% bland de kvinnliga studenterna. Kön, uppdelat på utbildningsområde 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinna Man 7 (33)
Fråga 1. Till vilket län hör din hemort Andelen studenter från Östergötland har sjunkit något, från 3 till 27%, sett på hela. Lokalrekrytering av ligger tämligen stabil sedan förra året. Lokalrekrytering av från Östergötland har dock sjunkit med ca 5% sedan förra året för att istället öka med +7% från Skåne. Lokalrekryteringen av från Östergötland har också sjunkit med ca 5%. Lokalrekrytering av -studenter från Östergötland har däremot ökat med 7% medan dess rekrytering från Stockholm har sjunkit med 8%. Den lokala rekryteringen av -studenter från Östergötland har precis som förra året sjunkit med ytterligare 1 och är nu nere på ca 6. Rekrytering av -studenter från Södermanland har dock ökat från år 2007 till 1 år 2008. När det gäller studenter på kommer inga från Östergötland. Däremot kommer 5 från Stockholm, vilket inte är överraskande eftersom det är där som utbildningen bedrivs. De län som står för den största andelen studenter till är Östergötland (27%), Stockholm (14%), Västra Götaland (7%) och Jönköping (6%). Andelen studenter från Dalarna, Kalmar, Skåne, Södermanland, Västmanland och Örebro står för 4-5% vardera. Fråga 1. (2008) Blekinge 1% 5% Dalarna 6% 6% 3% 2% 6% 5% Gotland 1% 1% 1% 3% 1% Gävleborg 3% 3% 3% 2% 5% 3% Halland 2% 2% 2% 5% 1% Jämtland 1% 1% 2% 1% Jönköping 6% 3% 6% 6% 2% 6% Kalmar 4% 6% 3% 3% 4% 4% Kronoberg 2% 1% 3% 2% 2% Norrbotten 2% 2% 1% 2% 2% 2% Skåne 3% 9% 4% 2% 4% Stockholm 16% 5% 15% 13% 5 4% 14% Södermanland 5% 9% 2% 8% 1 5% Uppsala 3% 1% 2% 2% Värmland 2% 2% 2% 2% 2% Västerbotten 1% 1% 2% 1% Västernorrland 2% 2% 2% 2% 2% Västmanland 5% 3% 3% 2% 2% 4% Västra Götaland 7% 7% 12% 5% 1 4% 7% Örebro 5% 2% 3% 3% 5% 2% 4% Östergötland 23% 35% 32% 41% 59% 27% 8 (33)
Fråga 1. Till vilket län hör din hemort? 7 6 5 4 3 2 1 Östergötland Stockholm Västra Götaland Övriga län Fråga 2. På vilken gymnasieskola tog du studenten? Svarsfrekvensen på denna fråga ligger på 89%, varför totala antalet studenter i statistiken beräknas utifrån de 1313 studenter som besvarade frågan (och inte de 1478 studenter som besvarat enkäten). Ett antal gymnasieskolor fanns som färdiga svarsalternativ. Bland dessa gymnasieskolor kan vi se att precis som förra året kommer störst andel studenter från Berzeliusskolan i Linköping (8%), vilket motsvarar 100 studenter, och Ebersteinska skolan i Norrköping (4%). Bland de nyantagna kommer 8% från Berzeliusskolan, vilket motsvarar 64 st vilket är en ökning från förra året då vi rekryterade 47 studenter därifrån till. Bland de nyantagna studenterna på MatNat har andelen från Berzeliusskolan sjunkit från 15% år 2007 till 9%. Däremot har andelen ökat från Hagaskolan i Norrköping, från 3% 2007 till 7% 2008. Andelen nyantagna -studenterna från Ebersteinska skolan i Norrköping har sjunkit från 35% 2007 till 22% 2008. 25% 2 15% 1 5% Fråga 2. På vilken gymnasieskola tog du studenten? Här visas de skolor som bidrar med 4% eller mer till utbildningsgruppens studentantal. Berzeliusskolan, Linköping Katedralskolan, Linköping Anders Ljungstedts, Linköping Ebersteinska, Norrköping Hagagymnasiet, Norrköping IT-gymnasiet, Norrköping Västerviks gymnasium, Väs... Rinmanskolan, Eskilstuna Gripenskolan, Nyköping 9 (33)
Fråga 3. Vilket år slutade du gymnasiet? Diagrammet visar en jämnt fallande skala av studenter, ju längre bak i tiden man kommer för tiden då de tog studenten. Detta skiljer sig från förra årets enkätsvar som visade att det var nästan lika många studenter som slutat gymnasiet året innan (dvs 2006) som innevarande år (2007). Av årets nyantagna studenter är det totalt sett 37% som tog studenten i våras vilket är en ökning med 5% sedan förra. Andelen studenter som tog studenten för ett år sedan har däremot sjunkit och ligger nu på 24% vilket är en minskning med 7% jämfört med förra året. I grupperna och finner vi den största andelen studenter bland dem som tog studenten 2003 eller tidigare. toppar med en stapel på 85% för studenter som tog studenten 2003 eller tidigare. Fråga 3. Vilket år slutade du gymnasiet? 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2008 2007 2006 2005 2004 2003 eller tidigare Fråga 4. Är svenska ditt modersmål? I fråga om svenska som modersmål anger i genomsnitt 8% av studenterna att de inte har svenska som modersmål vilket är en ökning med 2% sedan förra året. Förra året sjönk andelen studenter som inte har svenska som modersmål på, från ca 3 2006 till ca 1 2007. Men i år har denna siffra återigen ökat till ca 3. I gruppen har andelen studenter utan svenska som modersmål ökat med ca 5% sedan förra året. Övriga utbildningsgrupper ligger tämligen oförändrade sedan förra året. 10 (33)
Fråga 4. Är svenska ditt modersmål? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ja Nej Vi tittar på samma fråga, men delar upp gruppen i åldersintervall. Här ser vi att i åldergruppen 26+ har andelen studenter, som inte har svenska som modersmål, sjunkit sedan förra året från 24% till 2. Övriga åldersgrupper ligger dock tämligen oförändrade. Fråga 4. Är svenska ditt modersmål? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1-20 21-25 26- Ja Nej Fråga 5. Har du hemmavarande barn under 18 år? Andelen studenter med hemmavarande barn har återigen svängt upp något sedan förra året, från ca 1% 2007 till ca 2% 2008. En grupp som särskiljer sig är där andelen studenter med hemmavarande barn ligger på hela 15%. I gruppen har andelen studenter med hemmavarande återigen ökat sedan förra årets nedgång till 7%, och nivån ligger nu på ca 12%. MatNat har också ökat något, från ca 2% i fjol till 4% i år. Andelen studenter som är äldre än 25 år och har barn har också ökat något från förra årets nedgång till 16% och har nu svängt upp till 19% i år. 11 (33)
Fråga 5. Har du hemmavarande barn under 18 år? 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Ja Fråga 5. Hemmavarande barn bland studenter som är 26 år eller äldre. Barn Ej barn 12 (33)
Val av utbildning I följande avsnitt tar vi upp frågor kring studenternas val av utbildning vilka har besvarats genom följande frågor i enkäten: Fråga 7. Vad var det främsta skälet till att du valde detta utbildningsprogram? Fråga 8. Vad var det främsta skälet till att du valde att läsa på? Fråga 9. Vad vill du helst göra efter examen? Fråga 7. Vad var det främsta skälet till att du valde detta utbildningsprogram? Diagrammet visar att de flesta studenterna, drygt 4, väljer sin utbildning pga Programinnehållet. Gruppen toppar där med en stapel på ca 65%. När det gäller utbildningens Bredd tycker ca 2 av och att detta är viktigast. Inom grupperna, och spelar de Framtida arbetsuppgifterna en större roll än inom andra utbildningsgrupper då de ligger på ca 3. Programmets senare inriktning är särskilt viktig för -gruppen, medan Programmets rykte är särskilt viktig just för -studenterna, jämfört med övriga grupper Fråga 7. Vad var det främsta skälet till att du valde detta utbildningsprogram? 7 6 5 4 3 2 1 Programmets innehåll Programmets rykte Programmets bredd Programmets inriktning Framtida arbetssuppgifter Förväntningar om hög lön Annat Fråga 8. Vad var det främsta skälet till att du valde att läsa på? s Goda rykte ligger stabilt sedan förra året då 47% av de nyantagna anger detta som det främsta skälet till att de valde. Tittar man närmare på -studenterna är det drygt 5 i denna grupp som angivit Gott rykte. En positiv förändring sedan förra året är att s Goda rykte har ökat i betydelse för grupperna och, där har ökat från ca 10 % till ca 3 och har ökat från ca 1 till ca 2. Gruppen -studenter är fortfarande den grupp som ser skälet Nära hem som det viktigtaste skälet till att välja. studenterna har under de två senaste åren angivit Intressant program som det viktigaste skälet till att välja. Det är dock en svikande kurva neråt, från att ha legat på 6 2006, ner till 13 (33)
5 2007 för att i år hamna på drygt 3. En stapel i diagrammet som sticker ut är där 7 anger att Programmet finns enbart på är det främsta skälet till att de valde. Fråga 8. Vad var det främsta skälet till att du valde att läsa på? 8 7 6 5 4 3 2 1 Nära hem har gott rykte Intressant program Programmet finns enbart på Annat skäl Fråga 9. Vad vill du helst göra efter examen? På frågan vad studenterna planerar att göra efter examen svara de flesta (ca 6), precis som förra året, att de tänker Arbeta i Sverige. På andraplats kommer precis som förra året att Arbeta utomlands, med ca 2. På alternativet Forska är det precis som förra året studenter på som är på topp, med ca 1. Bland studenterna är det fortfarande låg andel, 3% (= 24 studenter), som angivit att de vill Forska efter examen. En stapel som sticker ut är där 25% vill Läsa vidare i Sverige. I gruppen vill 35% av studenterna Starta eget. Fråga 9. Vad vill du helst göra efter examen? 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Arbeta i Sverige Arbeta utomlands Starta eget företag Forska Läsa vidare på univ./högsk. i Sverige Läsa vidare på univ. utomlands Annat 14 (33)
Marknadsföring och information Följande avsnitt handlar om den marknadsföring och information som studenterna har fått innan de påbörjade studierna vid, vilket har besvarats genom följande frågor i enkäten: Fråga 10. Har du fått information om genom några av följande informationskällor? Ange i sådana fall vilken betydelse den hade för ditt val av den utbildning du påbörjat. Om du inte kommit i kontakt med informationskällan kryssar du i NEJ. Fråga 11. Hade du velat ha mer information om något/några av nedanstående alternativ innan du ansökte? Fråga 10. Har du fått information om genom några av följande informationskällor? Följande stapeldiagram visas andel studenter som uppgivit att de fått information genom respektive informationskälla. Jämfört med förra året har många fler studenter kommit kontakt med flera av informationskällorna! I år har nästan dubbelt så många (9st) av informationskällorna nått 3 eller fler av studenterna, jämfört med förra året då endast 5 av informationskällorna nådde 3 eller fler av studenterna. Precis som tidigare år står LiU-katalogen och Internet för den största spridningen då ca 8 av studenterna uppger att de fått information genom dessa informationskällor. Intressant är att LiU-katalogen i år har gått om Internet vad gäller spridningen. På tredjeplats kommer, precis som förra året, Kamrater med 65% vilket är en ökning med 1 sedan förra året. Informationskällan Broschyrer från program fortsätter att öka, från att ha legat på 35% år 2006, upp till 45% år 2007 och nu upp till 6 i år. Alltså en ökning på nästan 10 på 2 år. Informationskällor som har passerat 3-strecket är Mässor, Lärare gymnasiet, VHSmaterial och SYO, där Lärare gymnasiet och SYO har ökat med över 1 sedan i fjol. Fråga 10 (A). Har du fått information om genom några av följande informationskällor. Sammanställning av alla som har svarat JA på frågan. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 LiU-katalog Webbsidor Kamrater Broschyr från program Föräldrar Mässor Lärare gymnasiet VHS-material SYO Studiebesök på Studenter från Stvl vid Annonser Technat OnLiU Skugga en student Annat Quintek 15 (33)
De studenter som fått information via en viss informationskälla fick också ange vilken betydelse den informationskällan hade haft för deras val av utbildning. De fick gradera mellan 1-5 där 1 betyder Ingen betydelse och 5 betyder Stor betydelse. Följande diagram visar samtliga informationskällor, rangordnade efter betyg på deras betydelse för studenternas val av utbildning. Staplarnas höjd visar, precis som i det förra diagrammet, andelen studenter som respektive informationskälla har nått ut till. Således är det en fördel om de informationskällor som finns till vänster i diagrammet (dvs de med gott betyg) också når ut till många studenter (har höga staplar). Flera av de aktiviteter som når ut till stor andel av studenterna har också fått högt medelbetyg. Vi finner t ex LiU-katalog och Internet i topp med betyg på 3,67 resp 3,59. Därefter har ordningen kastats om jämfört med diagrammet ovan. Om vi tittar närmare på de informationskällor som har betyg på över 3,0 så når de flesta ut till fler än 45% av studenterna. Vi finner dock två informationskällor, Studiebesök och Skugga en student, som når ut till färre än 3 av studenterna. Om vi tittar på SYO och Gymnasielärare, som ju hade nått ut till fler studenter i år än förra året, så hamnar deras medelbetyg under 3,0. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4,15 Annat Fråga 10 (B). Har du fått information om genom någon av följande informationskällor. y-axeln: andel studenter som fått information genom resp. informationskälla X-axel: rangordning av informationskällorna efter medelbetyg 3,67 LiU-katalog 3,59 Webbsidor 3,57 Studiebesök på 3,52 Broschyr från program 3,41 Föräldrar 3,31 Kamrater 3,25 Skugga en student 2,97 Mässor 2,84 Quintek 2,66 Lärare gymnasiet 2,76 Studenter från 2,62 Stvl vid 2,60 VHS-material 2,53 SYO 2,29 OnLiU 2,19 Technat 2,07 Annonser På följande sidor presenteras informationskällorna i fallande ordning, enligt diagram 10 A ovan. Eftersom det på samtliga svarsalternativ är mindre än 9 som svarat räknas följande statistik på det faktiska antalet totala svarande. Där det är 2% eller färre studenter som svarat på en fråga visar vi diagrammen i Antal studenter istället för %-andel studenter. 16 (33)
Universitetets katalog 82% svarande, Medelbetyg 3,67 Universitetets katalog har haft stört spridning och högst betyg (bortsett från svarsalternativet Annat ). Av de nybörjarstudenter som fick information via LiU-kataloger ger 27% (=331 st) betyget 5 till denna informationskälla, vilket är en ökning med 7% sedan i fjol! idatstudenter är fortfarande de som har påverkats starkast av LiU-katalogen då 33% (=47 st) av de kandidatstudenter som fick info via LiU-katalogen ger betyget 5. Fråga 10. Informationskällan "Universitetets katalog" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 7 6 5 4 3 2 1 Webbsidor 8 svarande, Medelbetyg 3,59 Internet har nått många studenter samtidigt som det har haft stor betydelse för deras val av utbildning. Hela 27% (=323 st) av de nybörjarstudenter som fick info via Internet, uppger att det haft stor betydelse (= betyg 5) för deras studieval. Fråga 10. Informationskällan "Webbsidor" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 17 (33)
Kamrater 66% svarande, Medelbetyg 3,31 Kamraters betydelse för val av utbildning har sjunkit något sedan förra året då medelbetyget sjönk från 3,45 år 2007 till 3,31 i år. idatstudenterna verkar vara de som påverkats starkast av Kamrater då hela 27% (= 26 st) av dem som kom i kontakt med denna informationskälla har givit betyget 5. Inom uppger 37% (=51 st) av de studenter som fått information via Kamrater att detta haft ganska stor betydelse för studievalet (betyg 4). Fråga 10. Informationskällan "Kamrater" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Programmets egen broschyr 59% svarande, Medelbetyg 3,52 Samtidigt som Programmets egen broschyr har nått många fler studenter i år jämfört med förra året (+ 15%), har betyget på dess betydelse för val av utbildning sjunkit, från 3,69 år 2007 till 3,52 i år. Puckeln ligger på betyg 4, dvs det har haft ganska stor betydelse för val av utbildning. Drygt 200 -studenter har givit betyg 4. -studenterna är den grupp där högst andel, 29% (=23 st), ger betyget 5. 45% Fråga 10. Informationskällan "Programmets egen broschyr" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 18 (33)
Föräldrar / anhöriga 47% svarande, Medelbetyg 3,41 Även föräldrar och anhöriga har en stor betydelse för nybörjarstudenternas val av utbildning. Bland de MatNat-studenter som fått info via föräldrar anger 4 (= 10 st) att det haft en ganska stor betydelse (betyg 4) för deras val. Inom uppger 25% av dem som fått information via Föräldrar att detta haft stor betydelse (betyg 5) vilket motsvaras av ca 130 studenter. Andelen -studenter som givit betyget 5 har ökat med 6% jämfört med ifjol! 7 Fråga 10. Informationskällan "Föräldrar och anhöriga" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 6 5 4 3 2 1 Utbildningsmässor 28% svarande, Medelbetyg 2,97 Betyget för Utbildningsmässor ligger nära 3,0. Inom, och har 50-6 av de studenter som kommit kontakt med Utbildningsmässor givit betyget 3 eller 4. Över 4 (=11 st) av de -studenter som fick information via Mässor gav betyget 1 och är därmed den grupp som gav lägst betyg till Mässor. Inom ser vi en hög stapel på betyg 4, men den representerar endast 2 studenter. Fråga 10. Informationskällan "Utbildningsmässor" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 7 6 5 4 3 2 1 19 (33)
Lärare på gymnasiet, komvux mm 35% svarande, Medelbetyg 2,66 De studenter som fått info om genom lärare på gymnasiet och komvux ger i genomsnitt betyget 2,66 vilket är en betygssänkning sedan förra året då genomsnittsbetyget låg på 2,96. Samtidigt är det fler studenter (+1) i år som uppger att de fått information via denna informationskälla. I genomsnitt har nästan 25% (=123 st) av de studenter som fått information via lärare uppgivit att denna information inte har betytt något (betyg 1) för deras studieval. 35% Fråga 10. Informationskällan "Lärare på gymnasiet, komvux m.m." - dess betydelse för studenternas val av utbildning 3 25% 2 15% 1 5% VHS anmälningsmaterial 35% svarande, Medelbetyg 2,60 Av de nybörjarstudenter som kommit i kontakt med denna informationskälla uppger ca 5% att det haft avgörande betydelse, medan fem gånger så många studenter, dvs ca 25% (=125 st) uppger att det inte hade någon betydelse alls. Förra årets topp bland -studenter (då 4 av dem gav betyget 4 till VHS-materialet) ser vi inget av i årets siffror. har en hög stapel på betyg 1, men den representerar endast 2 studenter. Fråga 10. Informationskällan "VHS anmälningsmaterial" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 7 6 5 4 3 2 1 20 (33)
Studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF m.m 34% svarande, Medelbetyg 2,53 Totalt har 34% av nybörjarstudenterna fått information via Studie- och yrkesvägledare. Detta motsvarar drygt 500 studenter. Den högsta -stapeln finner vi på betyg 1, dvs ca 3 (=150 st) av de studenter som fått information denna väg har satt betyg 1. Detta är en försämring sedan i fjol då det var ca 15% av studenterna som gav betyget 1. Betyg 3 har i genomsnitt fått 23% av rösterna, vilket är en sänkning med 15% sedan i fjol. Inom och uppger 5 av studenterna att denna informationskälla inte haft någon betydelse (betyg 1) för deras val av utbildning. På är stapel hög (10) på betyg 4, men den representerar endast 1 student. 10 Fråga 10. Informationskällan "Studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF m.m." - dess betydelse för studenternas val av utbildning 8 6 4 2 Studiebesök på 29% svarande, Medelbetyg 3,57 Denna informationskälla har både ökat i spridning och medelbetyg sedan förra året! studenterna sticker återigen ut med högt betyg till Studiebesök. Av de -studenter som fått information denna väg ger över 4 (=12 st) betyget 5. Bland de -studenter som fått info denna väg sätter över 5 (= ca 180 studenter) betyget 4 eller 5! 10 Fråga 10. Informationskällan "Studiebesök på " - dess betydelse för studenternas val av utbildning 8 6 4 2 21 (33)
Studenter från / LiU som besökte min gymnasieskola 24% svarande, Medelbetyg 2,76 Jämfört med förra året (2007) har information genom /LiU-studenter nått ut till 2% fler studenter, men haft mindre betydelse för deras studieval. Förra årets medelbetyg låg på 2,96 medan årets medelbetyg ligger på 2,76. I år har 2 (=ca 70 st) av de studenter som fått information via /LiU-studenter kryssat i betyg 1 vilket är en ökning sedan ifjol då 1 kryssade i betyg 1. 6 Fråga 10. Informationskällan "Studenter från /LiU som besökte min gymnasieskola" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 5 4 3 2 1 Studievägledare vid 2 svarande, Medelbetyg 2,62 Information via denna informationskälla har nått ut till 5% fler studenter i år jämfört med förra året. Medelbetyget har dock sjunkit från nästan 3,0 i fjol ner till 2,62 i år. Andelen studenter som givit betyget 5 till denna informationskälla ligger stabilt sedan förra året på ca 1 (=30st). Andel studenter som givit betyget 3 resp 4 har dock sjunkit med 1 sedan förra året medan andel studenter som givit betyget 1 och 2 ökat med motsvarande siffra. Inom finner vi, precis som förra året, en hög stapel på betyget 5 denna stapel representerar dock inte fler än 4 studenter. 35% 3 25% 2 15% 1 5% Fråga 10. Informationskällan "Studievägledare vid " - dess betydelse för studenternas val av utbildning 22 (33)
Annonser 14% svarande, Medelbetyg 2,07 Informationskällan Annonser nådde ut till något fler studenter i år (+5%) jämfört med förra året, men ligger kvar på samma låga betygsnivå sedan förra året. Betyget ligger på 2,07 vilket är årets lägsta betyg på dess betydelse för studenternas val av utbildning. 10 Fråga 10. Informationskällan "Annonser" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 8 6 4 2 Tidningsmagasinet Technat 13% svarande, Medelbetyg 2,19 Tidningsmagasinet Technat nådde ut till större andel studenter i år än förra året då 8% av studenterna uppgav att de fått information denna väg. Dess medelbetyg har dock sjunkit från 2,55 till 2,19. 5 Fråga 10. Informationskällan "Tidningsmagasinet Technat" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 4 3 2 1 23 (33)
OnLiU webbklubb 5% svarande, Medelbetyg 2,29 Webbklubben OnLiU har både nått ut till lägre andel studenter och även fått lägre betyg i år jämfört med förra året. OnLiU har nått fram till totalt 5% av nybörjarstudenterna vilket motsvarar 75 st. 6 Fråga 10. Informationskällan "Webbklubben OnLiU" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 5 4 3 2 1 Skugga en student 4% svarande, Medelbetyg 3,25 Denna aktivitet ligger kvar på samma låga spridningsnivå (endast 4% = 60 studenter) men har precis som förra året bra betyg som ligger på 3,25. Av de studenter som har Skuggat en student uppger en tredjedel att detta haft stor betydelse (betyg 5) för deras studieval. Det verkar dock vara en aktivitet som antingen har haft stor betydelse eller ingen betydelse för studenternas studieval, dvs de högsta staplarna för -totalt finns på betyg 1 resp betyg 5. 7 Fråga 10. Informationskällan "Skugga en student" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 6 5 4 3 2 1 24 (33)
Annat 3% svarande, Medelbetyg 4,15 Andra informationskanaler, genom vilka studenterna har fått info om, har haft mycket stor betydelse för deras val av utbildning. Medelbetyget hamnar på 4,15 vilket är det högsta medelbetyget i undersökningen. Det har också ökat kraftigt då Annat fick betyg 3,33 förra året, 2007. Det är dock inte fler än 39 studenter som kryssat i detta svarsalternativ. Fråga 10. Informationskällan "Annat" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 10 8 6 4 2 Följande Informationskanal har nått fram till så få studenter (2%) att vi i diagrammet går över till att visa Antal studenter, i stället för %-andel studenter. Minikurs för kvinnor vid (Quintek) 2% svarande, Medelbetyg 2,84 För de studenter som kommit i kontakt med Quintek (32 st) så har det haft större inverkan på deras val av utbildning i år än vad fjolårets studentern uppgav. Medelbetyget har stigit markant, från 2,16 till 2,84! Detta verkar vara en aktivitet som, precis som Skugga en student, antingen haft stor betydelse eller liten betydelse för deras studieval. Dvs de högsta staplarna återfinns på betyg 1 resp 5. Fråga 10. Informationskanalen "Minikurs för tjejer vid (Quintek)" - dess betydelse för studenternas val av utbildning 14 12 10 8 6 4 2 0 25 (33)
Fråga 11. Hade du velat ha mer information om något/några av nedanstående alternativ innan du ansökte? Precis som förra året vill ca 3 av studenterna ha mer information om Innehållet i utbildningen, Hur undervisningen går till, respektive om Arbetsuppgifter efter examen. Därefter är det information om Utlandsstudier som efterfrågas (ca 2 av studenterna). En skillnad mot förra året är att hälften av -studenterna efterfrågar information om Framtida arbetsuppgifter, vilket är en ökning med 15% sedan i fjol. Däremot har - och -studenternas efterfrågan på mer information om Innehållet i utbildningen minskat från ca 45% i fjol ner till 35% resp 2 i år. En fjärdedel av studenterna uppger att de är nöjda med den information som de har fått. 6 Fråga 11. Hade du velat ha mer information om något/några av nedanstående alternativ innan du ansökte? 5 4 3 2 1 Utbildningar Innehåll Undervisning Utlandsstudier Arbetsuppgifter Bostad Studentliv Utbildningsort Annat Nej MatNat 26 (33)
Förväntningar och behov Avslutningsvis fick studenterna besvara frågor kring hur de bedömer sina förkunskaper samt vilka behov och förväntningar de har inför studiestarten. Fråga 12. Hur bedömer du dina matematikkunskaper? Fråga 13. Har du förberett dig inför kommande studier genom att följa sommarkursen i matematik som gick via internet? Fråga 14. Hur bedömer du dina kemikunskaper? Fråga 15. Om du fick ett övningsmaterial i kemi hemskickat innan terminen startade, hur har du då använt dig av det? Fråga 16. Känner du någon oro inför studierna vad gäller följande? Fråga 17. Finns det några faktorer som du tror kommer att påverka din studiesituation negativt? Fråga 18. Ange de 3 viktigaste faktorerna som du tror kommer att påverka dina studier positivt! Fråga 12. Hur bedömer du dina matematikkunskaper? I samtliga utbildningsgrupper, utom i, uppger över 9 av studenterna att de bedömer sina förkunskaper i matematik som Tillräckliga eller bättre (Goda och Mycket goda). och har alltså bytt plats kring 9-strecket sedan förra året då det endast var som låg under 9-strecket. uppskattar alltså sina matematikkunskaper högre i år jämfört med tidigare år (2006 och 2007) då de legat under 9 strecket. Ser vi två år bakåt (år 2006) var det endast som låg över 9-strecket. Inom -gruppen finner vi stört andel studenter (16%) som uppskattar sina matematikkunskaper som Mycket goda, vilket är 5% fler än på där 11% uppskatta sina matematikkunskaper som Mycket goda. Inom finner vi däremot den största andelen studenter (43%) som uppskattar sina matematikkunskaper som Goda. är dessutom, precis som förra året, enda gruppen där fler än hälften av studenterna uppskattar sina matematikkunskaper som Goda eller Mycket goda. Fråga 12. Hur bedömer du dina matematikkunskaper? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Svaga Tillräckliga Goda Mycket goda 27 (33)
Fråga 13. Har du förberett dig inför kommande studier genom att följa sommarkursen i matematik som gick via internet? För andra gången i år erbjöds blivande studenter på,, och en sommarkurs i matematik som gick via Internet. Här ser vi att ca 10-2 av studenterna svarat att de utnyttjat denna möjlighet. -studenterna är den grupp där störst andel (21%) förberett sig genom sommarkursen i matematik via Internet, medan -studenterna är den grupp med lägst andel (11%) studenter som utnyttjat denna möjlighet. Fråga 13. Har du förberett dig inför kommande studier genom att följa sommarkursen i matematik som gick via internet? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ja Nej Totalt Fråga 14. Hur bedömer du dina kemikunskaper? Totalt sett bedömer ca 65% av studenterna sina kemikunskaper som Tillräckliga eller bättre (Goda eller Mycket goda). MatNat är den grupp som bedömer sina förkunskaper i kemi högst medan och ligger lägst med 45% resp 35% studenter som uppger sig ha Tillräckliga eller bättre kemikunskaper. Fråga 14. Hur bedömer du dina kemikunskaper? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Svaga Tillräckliga Goda Mycket goda 28 (33)
Fråga 15. Om du fick ett övningsmaterial i kemi hemskickat innan terminen startade, hur har du då använt dig av det? Resultatet nedan baseras på svaren från de 152 studenter som påbörjat utbildningar med kemiinnehåll, och som därför har fått ett övningsmaterial i kemi hemskickat. Övningsmaterialet i kemi har, precis som förra året, använts av de flesta studenter som fick det hemskickat, närmare bestämt 92%. Kemisk analysteknik på var den grupp som förra året (2007) förberedde sig minst då över hälften uppgav att de Bara skummat igenom materialet eller Inte öppnat det alls. I år däremot är Kemisk analysteknik på den grupp som har högst andel studenter (34%) som har Läst och räknat de flesta uppgifter. Förra året (2007) var det Kemistudenterna på MatNat som hade förberett sig mest noga då närmare 3 av dem hade Läst och räknat de flesta uppgifterna. I år däremot är det inga Kemistudenter som uppger att de har Läst och räknat de flesta uppgifter. Teknisk biologi och Biologiekologi är de två utbildningar med störst andel studenter (60-7) som bara har skummat igenom övningsmaterialet. Notera att 25% av Biologi-etologi-studenterna har valt att inte svara på denna enkätfråga. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Biologi -ekologi, 180 hp Biologi -etologi, 180 hp Fråga 15. Om du fick ett övningsmaterial i kemi hemskickat innan terminen startade, hur har du då använt dig av det? Biologi -molekylär, 180 hp Kemi, 180 hp Kemisk analysteknik, 180 hp Kemisk biologi, 180/300 hp Teknisk biologi, 300 hp Totalt Ej svarat på denna enkätfråga Nej, inte öppnat det Bara skummat igenom Läst, men inte räknat så mycket Läst och räknat de flesta uppgifter Förberett mig mycket noga 29 (33)
Fråga 16. Känner du någon oro inför studierna vad gäller följande? På denna fråga fick studenterna ange flera svarsalternativ, varför inte staplarnas summa blir 10. - Uppdelat på utbildningsområde Precis som förra året oroar sig många studenter (3) för sina Matematikkunskaper, sin Studieteknik och/eller sin förmåga att Planera sin tid. är den grupp som oroar sig mest då 85% av dem kryssat i något/några av oros-alternativen. På i genomsnitt ligger denna siffra på 73%. toppar 12 av de 19 oroskategorierna och de oroar sig särskilt mycket för sina Kemikunskaper och förmågan att Planera sin tid. toppar oros-kategorierna Studieteknik och Programmering då ca 3 resp ca 2 av -studenterna känner oro inför detta. är den grupp som oroar sig minst då endast 4 av dessa studenter oroar sig inför studierna. Med andra ord toppar de stapeln över studenter som Inte oroar sig. Fråga 16. Känner du någon oro inför studierna vad gäller följande? 6 5 4 3 2 1 Nej, ingen oro Läs Skriv Muntlig Matte Fysik Kemi Biologi Tänka Kritiskt Studieteknik Planera Tid Engelska Programmering Dator Inlärning Grupparbete Motivation Studier Motivation Yrke Studentaktiviteter Annat MatNat 30 (33)
- Uppdelat på kön När vi tittar på samma fråga, men jämför svaren mellan kvinnor och män, ser vi att kvinnor, precis som förra året, oroar sig i mycket högre grad än män. Det är bara 18% kvinnor som uppgivit att de Inte oroar sig alls, medan en nästan dubbelt så stor andel män, 31%, uppger att de Inte oroar sig. Orosmoment som är relativt stora (minst 15% av kvinnorna oroar sig) och där kvinnor och män skiljer sig åt som mest är precis som förra året Dator-, Programmerings-, Fysik- och Engelskkunskaper. Något som en stor andel (25-35%) både män och kvinnor verkar oroa sig för är Matematikkunskaperna, Studieteknik samt förmåga att Planera sin tid. De enda orosmoment där männen är i majoritet är Läsförmåga och Motivation för studierna. Fråga 16. Känner du oro inför studierna vad gäller följande? 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Nej, ingen oro Läs Skriv Muntlig Matte Fysik Kemi Biologi Tänka Kritiskt Studieteknik Planera Tid Engelska Programmering Dator Inlärning Grupparbete Motivation Studier Motivation Yrke Studentaktiviteter Annat Kvinna Man 31 (33)
Fråga 17. Finns det några faktorer som du tror kommer att påverka din studiesituation negativt? Nästan hälften (49%) svarar NEJ på frågan om de tror att något kommer att påverka deras studier negativt. Detta är dock en minskning med 5% sedan förra året. Med andra ord har vi i år 5% fler studenter som tror att det finns faktorer som kommer att påverka deras studiesituation negativt. De fyra faktorer som fler än 1 av studenterna tror kommer påverka deras studiesituationen negativt är Inte klara av studierna, Pengarna räcker inte, Inte klara ansvar för studierna och Inte tid för studierna. En stapel sticker ut i diagrammet, nämligen -studenter, där 4 tror att studierna kan påverkas negativ av att Pengarna inte kommer att räcka. 6 Fråga 17. Finns det några faktorer som du tror kommer att påverka din studiesituation negativt? 5 4 3 2 1 Nej Inte klara av studierna Pengar räcker inte Inte få några vänner Inget stöd från familj och kamrater Känna mig ensam Inte klara av ansvar för studier Inte passa in i universitetsmiljön Inte tid för studier Personliga faktorer MatNat Annat 32 (33)
Fråga 18. Ange de 3 viktigaste faktorerna som du tror kommer påverka dina studier positivt! Vi kan se att över 5 av nybörjarstudenterna tror, precis som förra året, att deras studier kommer att påverkas positivt av att de får Nya vänner bland sina studiekamrater, samt av att Lärarna är duktiga och inspirerande. På andraplats (kring 4) kommer Stöd från familjen, och att de kan ta Ansvar för sina studier. God ekonomi är inte något som studenterna tror kommer att påverka deras studier särskilt mycket. Endast ca 15% tror att det kommer att påverka studierna positivt. Fråga 18. Ange de tre viktigaste faktorerna som du tror kommer att påverka dina studier positivt. 8 7 6 5 4 3 2 1 God ekonomi Stöd från familj Stöd från vänner Nya vänner bland studiekamrater Ansvar för mina studier Stimulerande studiemiljö Trivs med bostad Duktiga och inspirerande lärare Utbildning motsvarar förväntningar MatNat Annat 33 (33)