Strategi för ett fossilbränslefritt och. Program Strategi Policy Riktlinje. energieffektivt Östersund Avser perioden

Strategi för ett fossilbränslefritt och Program Strategi Policy Riktlinje energieffektivt Östersund 2030 - Avser perioden 2018-2022

Sida 2 Dokumentnamn: Strategi för ett fossilbränslefritt och energieffektivt Östersund 2030 Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar (ex Alla nämnder och förvaltningar) Fastställd av: Kommunfullmäktige åååå-mm-dd Dokumentansvarig: Klimatsamordnare Gäller från: 2018-09-01 Gäller till: 2022-12-31 Sammanfattning Östersunds kommun ska fortsätta ligga i framkant för att åtgärda klimatproblem. Vi ska vara föregångare och visa att det är möjligt att leva gott utan att bidra till negativ klimatpåverkan lokalt och globalt. Lösningen är både beteendeförändringar och nya lösningar till följd av teknisk utveckling. Klimatprogrammet och klimatstrategin samlar vårt klimatarbete och leder in oss på vägen mot att Östersunds kommun som geografiskt område och som kommunorganisation ska vara fossilbränslefritt och energieffektivt 2030. Det handlar om vårt långsiktiga klimatarbete, vilket omfattar såväl den kommunala organisationen som näringslivet, organisationer och alla invånare. Klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. Uppvärmningen är uppenbar, samtidigt som människans påverkan på klimatsystemet är tydlig och ökande. Klimatfrågan påverkar hela samhället, omställningen måste ske på alla nivåer inom många sektorer och det krävs ett uthålligt och långsiktigt arbete för att uppnå resultat. Utsläppen måste minska kraftigt och dessutom inom en nära framtid eftersom koldioxid och andra växthusgaser är långlivade i atmosfären. Östersund har stora förutsättningar att bli fossilbränslefri eftersom det i regionen kan produceras rikliga mängder förnybar energi. Det finns en betydande potential att ställa om till en fossilbränslefri och energieffektiv kommun, bli ett gott exempel och samtidigt skapa tillväxt. Arbetet med att vässa kommunens klimatarbete påbörjades i mars 2016 när tog kommunstyrelsen tog beslut om att en Klimatfärdplan med tillhörande handlingsplan, strategi och förslag till åtgärder skulle tas fram. Klimatfärdplanen har resulterat i två dokument: Klimatprogram färden mot ett fossilbränslefritt och energieffektivt Östersund 2030, som ger en långsiktig bild över vilken politisk inriktning som klimatarbetet i Östersunds kommun ska ha. Det andra dokumentet är Strategi för ett fossilbränslefritt och energieffektivt Östersund 2030, med tillhörande bilaga med förslag på åtgärder. Strategin har en kortare inriktning och beskriver de prioriterade strategiska utvecklingsområdena för klimatarbetet i Östersunds kommuns som geografiskt område och som kommunorganisation de närmsta åren, 2018-2022. Utifrån strategin ska sedan nämnderna anta nämndsmål och förvaltningarna genomföra aktiviteter. De strategiska utvecklingsområdena är valda utifrån den rådighet som kommunen har och utifrån hur kommunen på snabbast och mest effektiva vis kan minska utsläppen från fossila bränslen och energianvändning. Områdena är: Organisation och styrmedel för ett effektivt klimatarbete Hållbara och energieffektiva resor och transporter Förnybar energiproduktion Effektiv energianvändning Fossilbränslefria och energieffektiva arbetsmaskiner Östersund är medvetet och hållbart att leva, göra, bo och besöka Samhällsplanering och hållbart byggande Fossilfria kapitalplaceringar och gröna obligationer Områden att utveckla vidare

Sida 3 Till strategin finns också fyra bilagor som innehåller 216 åtgärdsförslag som kommit in under processen via medborgadialoger, dialog och kunskapsinhämtning från organisationer, näringsliv, experter från näringsliv och forskning samt kommunala förvaltningar och bolag.

Sida 4 Innehållsförteckning 1. Varför behövs en klimatstrategi?... 5 1.1 Uppdraget... 6 1.2 Östersunds kommuns klimatmål... 6 1.3 Syfte... 6 1.4 Hur har klimatstrategin och förslag till åtgärder tagits fram?... 6 1.5 Vad omfattar strategin?... 6 2. Underlag till strategin... 8 2.1 Faktaunderlag... 8 2.1.1 Utsläpp av fossil koldioxid i Östersunds kommun som geografisk enhet... 8 2.1.2 Utsläpp av fossil koldioxid i Östersunds kommunorganisation... 9 2.1.3 Befolkningsutveckling... 10 2.1.4 Östersunds kommuns fordonsflotta... 11 2.1.5 Analys av Östersunds kommuns tjänste- och pendlingsresor... 12 2.1.6 Färdmedelsandel kollektivtrafikbarometern... 12 2.1.7 Bilinnehav och körsträcka... 13 2.1.8 Elbilsutveckling i Östersunds kommun som geografiskt område... 13 2.2 Forskning... 14 2.2.1 Aktiva transporter är samhällsekonomiskt lönsamma... 14 2.2.2 Beteendepåverkan... 14 2.3 Konkreta exempel... 15 2.3.1 Klimatpolitiskt ramverk och klimatpolitiskt råd... 15 2.3.2 Klimatbudget... 15 2.3.3 Nätverk... 17 2.3.4 Miljöbyggnad... 17 2.3.5 Bidragsmöjligheter... 17 3. Strategiskt utvecklingsarbete... 19 3.1 Organisation och styrmedel för ett effektivt klimatarbete... 19 3.2 Hållbara och energieffektiva resor och transporter... 20 3.3 Förnybar energiproduktion... 22 3.4 Effektiv energianvändning... 22 3.5 Fossilbränslefria och energieffektiva arbetsmaskiner... 23 3.6 Samhällsplanering och hållbart byggande... 23 3.7 Östersund är medvetet och hållbart att leva, göra, bo och besöka... 24 3.8 Fossilfria kapitalplaceringar och gröna obligationer... 25 3.9 Områden att utveckla vidare... 25 4. Ansvar och uppföljning mm... 26 4.1 Ansvar och spridning... 26 4.2 Uppföljning... 26 4.3 Relaterade dokument... 26

Sida 5 1. Varför behövs en klimatstrategi? Klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. Uppvärmningen är uppenbar, samtidigt som människans påverkan på klimatsystemet är tydlig och ökande temperatur, nederbörd, stormar och isavsmältning har nått nya rekordnivåer världen över. Rader av dramatiska väderfenomen och väderrelaterade naturkatastrofer har ägt rum såväl i Sverige som utomlands. 1 Effekterna märks även i Jämtland och Östersund. Det finns idag en samsyn om att temperaturökningen måste begränsas för att inte riskera de grundläggande förutsättningarna för livet på jorden, som tillgång till vatten, livsmedelsproduktion, hälsa och ekosystemtjänster. Klimatfrågan påverkar hela samhället, omställningen måste ske på alla nivåer inom många sektorer och det krävs ett uthålligt och långsiktigt arbete för att uppnå resultat. Utsläppen måste minska kraftigt och dessutom inom en nära framtid, eftersom koldioxid och andra växthusgaser är långlivade i atmosfären. En viktig aspekt som lyfts fram är att åtgärder för att framgångsrikt hantera klimatfrågan finns att tillgå redan idag och att klimatsmarta lösningar alltmer framstår som de självklara valen. Med denna klimatstrategi, som bygger på Östersunds klimatprogram, vill Östersunds kommun gå i frontlinjen och visa att en aktiv klimatpolitik kan vara en hävstång för långsiktigt hållbar utveckling på alla plan. Beteendeförändring, medvetenhet, modiga politiska beslut och tekniska lösningar är viktiga för omställningen till ett samhälle med lägre klimatpåverkan. Kloka investeringsbeslut och förändrade beteenden är viktiga. Därför vill vi stödja de som vill ställa om och leva mer klimatsmart, samtidigt som vi arbetar för att sprida förståelse och kunskap för klimatfrågan. Samhällets normer anger riktlinjer för beteende och livsstilsval och därför behöver vi en omställning där klimathänsyn blir en självklar del i de beslut som invånarna tar i vardagen. Kommande klimatåtgärder behöver en stor acceptans hos invånarna om klimatarbetet ska få full genomslagskraft. Det måste vara enkelt och självklart för Östersundsborna att kunna leva klimatsmart. Strategin är därför ett viktigt stöd för att vi ska kunna genomföra klimatprogrammet. Strategin innebär att vi ska underlätta för invånare, organisationer och näringsliv att utifrån sin egen livssituation och sina förutsättningar minska sin klimatpåverkan. Kommunen ska bidra med användbara verktyg och tydlig information om vad de själva kan åstadkomma. Vi ska visa på klimatnyttan både med åtgärder som invånarna själva kan utföra (såsom energirenoveringar och förändrade resmönster) och åtgärder som påverkar (till exempel införande av styrmedel för parkering). Vi ska underlätta för engagemang och medvetenhet tidigt i åldrarna genom dialog, utbildning och praktiska möjligheter att agera klimatsmart. Genom samarbeten och forum för kunskapsutbyte kan vi nyttja kunskaperna på bästa sätt och nå ut till många barn och unga och ge dem ökade möjligheter till inflytande och delaktighet i beslut och processer inom kommunens klimatarbete. Den opartiska energi- och klimatrådgivningen till privatpersoner, organisationer och små och medelstora företag i kommunen är ett viktigt verktyg. Vi kan också arbeta kontinuerligt med kampanjer, evenemang, dialog och kommunikation med olika målgrupper och bistå med råd och tekniska hjälpmedel. Vi behöver dessutom skapa olika typer av morötter och piskor - incitament och styrmedel för att invånarna ska minska sin klimatpåverkan. Strategin bidrar till minskad klimatpåverkan genom förändrade sociala beteenden och ökad medvetenhet. Vissa klimatåtgärder kan också leda till ekonomiska besparingar både för samhället i stort och för individen. 1 Naturvårdsverket. En varmare värld.

Sida 6 1.1 Uppdraget Vårt klimatarbete behöver samordnas och styras i en långsiktigt hållbar riktning för att ge optimal effekt där insatser stödjer och förstärker varandra. I mars 2016 tog kommunstyrelsen beslut om att en Klimatfärdplan med tillhörande handlingsplan, strategi och förslag till åtgärder skulle tas fram. Klimatfärdplanen har resulterat i två dokument: Klimatprogram färden mot ett fossilbränslefritt och energieffektivt Östersund 2030, samt Strategi för ett fossilbränslefritt och energieffektivt Östersund 2030 med tillhörande bilaga med förslag på åtgärder. Utifrån strategin ska sedan nämnder anta nämndsmål och förvaltningarna genomföra aktiviteter. Kommunfullmäktige har gjort en översyn och beslutat att ett program för Miljö och klimat för ett hållbart Östersund ska färdigställas, där denna strategi kommer att lyftas in som en del. Denna strategi är ett politiskt styrdokument som beskriver de prioriterade strategiska utvecklingsområdena för klimatarbetet i Östersunds kommun de närmsta åren. 1.2 Östersunds kommuns klimatmål Kommunfullmäktige har fastställt en långsiktig vision för en hållbar utveckling i kommunen: Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Kommunfullmäktige har förtydligat de fyra dimensionerna i visionen genom långsiktiga mål, det långsiktiga målet för ekologisk hållbarhet är: I det ekologiskt hållbara Östersund är livsmiljön hållbar, trygg och säker och främjar biologisk mångfald. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030. 1.3 Syfte Klimatstrategin är ett styrande dokument som beskriver de prioriterade strategiska utvecklingsområdena för klimatarbetet i Östersunds kommun som geografiskt område och som kommunorganisation de närmsta åren, 2018-2022. Strategin ska utgöra underlag för verksamhetsplanering inom kommunkoncernen. Klimatstrategin visar på inom vilka områden kommunorganisationen bör vidta åtgärder för att det övergripande målet om en fossilbränslefri och energieffektiv kommun och kommunorganisation ska kunna uppnås. 1.4 Hur har klimatstrategin och förslag till åtgärder tagits fram? Strategin med förslag till åtgärder har tagits fram i bred samverkan genom medborgadialoger, men också med kunskapsinhämtning från organisationer, näringsliv, experter från näringsliv och forskning, samt kommunala förvaltningar och bolag. 1.5 Vad omfattar strategin? I grunden är klimatstrategin begränsad till Östersunds kommuns geografiska område. Kommunen har inte rådighet över vare sig all produktion eller konsumtion av energi, varor och tjänster. Strategin omfattar därför i första hand det vi kan göra lokalt, där vi har rådighet, och kan göra mest nytta, oavsett om effekten är lokal eller global. Strategins områden omfattar både den interna kommunorganisationen samt den geografiska kommunen. Fokus i strategin är att minska klimatpåverkande utsläpp och bli fossilbränslefri och energieffektiv till år 2030. Klimatanpassning ingår inte i klimatstrategin utan kommer att ingå i programmet för

Sida 7 Miljö och klimat för ett hållbart Östersund och är något som kommunen belyser i Översiktsplanen 2040. Fossilbränslefritt och energieffektivt 2030 ska uppnås i samverkan med kommunens övriga mål och beslut i kommunen. I de fall de står mot varandra är det politiska beslut som avgör vilka mål som ska prioriteras. Om målen ska nås är det viktigt att klimatutsläpp har hög prioritet och beaktas i varje beslut. Samtidigt får arbetet mot fossilbränslefrihet och energieffektivt Östersund 2030 inte motverka andra hållbarhetsmål.

Sida 8 2. Underlag till strategin I detta avsnitt presenteras fakta om klimat och energi, aktuellt forskningsläge, samt konkreta exempel på verktyg och hur andra organisationer arbetar. 2.1 Faktaunderlag 2.1.1 Utsläpp av fossil koldioxid i Östersunds kommun som geografisk enhet De fossila koldioxidutsläppen i den geografiska kommunen har minskat med 38% mellan 1998 och 2016. Minskningen beror främst på att användningen av fossila bränslen i Jämtkrafts kraftvärmeverk ersatts mer och mer av biobränslen och torv. Till exempel har användningen av eldningsolja minskat med ca 90%. Även transporterna har effektiviserats, en övergång från bensin till diesel samt högre inblandning av biodrivmedel har minskat utsläppen från transportsektorn med ca 26% sedan 1998. Transportsektorn är idag den största källan till utsläpp i Östersunds kommun som geografiskt område. Data kommer i huvudsak från SCB och levereras ett år efter aktuellt år, vilket innebär en eftersläpning. Målet om en fossilbränslefri kommun 2030 kommer inte att nås med nuvarande takt. Mellan perioden 1998 och 2016 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med drygt 5 250 ton varje år. Fram till 2030 behöver minskningen av koldioxid vara minst ca 11 100 ton per år för att målet ska nås. Fossila koldioxidutsläpp per sektor Östersunds kommun Fossila koldioxidutsläpp per sektor 2016 300 000 250 000 200 000 150 000 Arbetsmaskiner 19% Övrigt 5% Energiförsörjning 17% 100 000 50 000 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Transporter 59% Energiförsörjning Transporter Arbetsmaskiner Övrigt Fossila koldioxidutsläpp per sektor i Östersunds kommun som geografiskt område. Fördelning av fossila koldioxidutsläpp per sektor 2016 i Östersunds kommun som geografiskt område.

Sida 9 Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn transporter Bussar 4% Övriga transporter 3% Lätta lastbilar 9% Inrikes flygtrafik 3% Inrikes civil sjöfart 2% Mopeder och motorcyklar 1% Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn energiförsörjning Stationär förbränning inom areella näringar 7% Förbränning inom industrin för energiändamål 5% Egen uppvärmning 1% Tunga lastbilar 17% Personbilar 61% Energiförs. via eloch värmeverk 87% Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn transporter i Östersunds kommun som geografiskt område. Observera att utsläppen från internationell flygtrafik inte finns med i statistiken. Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn energiförsörjning i Östersunds kommun som geografiskt område Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 3% Skotrar och fyrhjulingar 23% Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn övrigt Parrafinvax 5% Kalkning samt spridning av urea 7% Lösningsmedel 8% Urea för katalysatorer 4% Färg 4% Industri (energi + processer) 38% Arbetsmaskiner verksamheter 74% Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn arbetsmaskiner i Östersunds kommun som geografiskt område Smörjmedel 34% Fossila koldioxidutsläpp per kategori i sektorn övrigt i Östersunds kommun som geografiskt område 2.1.2 Utsläpp av fossil koldioxid i Östersunds kommunorganisation De fossila koldioxidutsläppen i kommunen som organisation har minskat med 56% under perioden 2010 till 2016. Att andelen förnybart i produktionen hos Jämtkraft har ökat innebär även att belastningen för Östersunds kommun som organisation, när det gäller el och fjärrvärme, har minskat betydligt. En övergång från diesel till HVO, samt en förändring i sammansättningen av fordonsparken, har lett till en halvering av utsläppen från de interna transporterna. Allt fler fastigheter har gått över från eldningsolja som bränsle till andra förnybara alternativ, något som också minskar de klimatbelastande utsläppen. 2017 fanns 11 fastigheter kvar i den kommunala organisationen som använder eldningsolja. De största utsläppskällorna är idag fjärrvärme, externa entreprenörers utsläpp samt diesel till transporter.

Sida 10 Målet om en fossilbränslefri organisation 2030 kommer inte att nås med nuvarande takt. Mellan perioden 2010 och 2016 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med drygt 935 ton varje år, varav majoriteten av minskningen skedde mellan 2010 och 2011. Perioden 2011 till 2016 har minskningen legat på 212 ton per år. Fram till 2030 behöver minskningen av koldioxid vara minst ca 317 ton per år för att målet ska nås. Utsläpp av fossil koldioxid (ton Co2) i Östersunds kommunorganisation 2016 Transporter & arbetsmaskiner Externa entreprenörer 1 213 Diesel 882 Tjänsteresor - flyg 425 Tjänsteresor - tåg inkl Arlanda Express 0,002 Tjänsteresor - buss inkl flygbuss 0,5 Tjänsteresor - taxi 2 Tjänsteresor - hyrbil 6 Tjänsteresor - bilersättning 19 Bensin 284 Skolskjutsar 152 Färdtjänst 36 Mattransporter 35 Frakt av avfall till Sundsvall 15 Alkylatbensin 8 Uppvärmning Fjärrvärme 1 069 Olja 291 El (lokal mix) 2 Totalt 4439 Förändring jämfört med 2010 (lokal mix) -56% 2.1.3 Befolkningsutveckling Den 31 december 2017 var det 62 601 invånare i Östersunds kommun. Befolkningsprognosen tyder på att folkökningen är ca 650 personer 2018 och att det kommer att bo närmare 70 000 invånare i kommunen år 2027.

Sida 11 2.1.4 Östersunds kommuns fordonsflotta Inom Östersunds kommun har fordonsflottan växt, sedan 2010 har antalet fordon ökat med 30%, från 300 till 390 stycken fordon. Kommunförvaltningens flotta består främst av fordon som drivs av biogas eller diesel. Allt fler fordon övergår till biogas och el som drivmedel medan bensin och diesel minskar i antal. Kommunen har internt idag ett ca 70-tal laddstationer för eget bruk. Antal fordon i Östersunds kommunförvaltning per år och drivmedel Antal fordon 160 140 120 100 80 60 40 20 0 151 2014-10-01 2015-10-31 2016-11-01 2017-10-12 2018-02-08 År 68 49 47 44 22 10 5 Gas Diesel Etanol El Elhybrid HVO diesel Laddhybrid Bensin

Sida 12 2.1.5 Analys av Östersunds kommuns tjänste- och pendlingsresor Östersunds kommun har genomfört en analys av medarbetarnas tjänste- och pendlingsresor enligt CERO-metoden (Climate and economic research in organisations). Metoden innebär en grundlig analys av organisationens klimatmål, i termer både av kostnader, klimatpåverkan och resmönster. Bland annat kartläggs hur anställda reser i tjänsten, till och från arbetet, samt vilka fordon organisationen äger och hur de används. Därefter jämförs nuläget med de uppställda målen och kostnads- och klimatoptimala åtgärder identifieras. En handlingsplan innehållande åtgärderna har tagits fram. Resultatet av analysen visar att arbetspendlingen står för den största delen av utsläppen från resandet i Östersunds kommun. De anställda reser totalt drygt 29 miljoner km till och från arbetet per år (ca 578 mil per anställd). Utsläppen från arbetspendlingen är 862 kg CO2/capita och den beräknade kostnaden för denna pendling är ca 82 miljoner kr. Bilresor står för ca 96 % av utsläppen från arbetspendlingen. Cirka hälften av bilisterna har kortare än 10 km och var femte har kortare än 5 km. Tjänsteresornas totala sträcka uppgår till drygt 950 000 mil, kostar drygt 29 miljoner kr per år, och genererar utsläpp om drygt 1200 ton CO2 per år. Bilresornas andel av utsläppen från tjänsteresor är ca 66 % och flyg svarar i stort för den resterande andelen av tjänsteresornas utsläpp. Nedan visas en sammanställning från den resvaneundersökning som gjordes under november 2016 av antal resor per vecka som görs av Östersunds kommuns anställda vid arbetspendling. Svaren är viktade och omräknade för att ge en generell totalbild av resebeteendet hos kommunens medarbetare. Antal och andel resor per vecka i Östersunds kommun, april-september Antal resor/färdmedel APR-SEP Andel resor /färdmedel Antal och andel resor per vecka i Östersunds kommun, oktober-mars Antal resor/färdmedel OKT-MAR Andel resor/färdmedel Bil Bil (pass) Inf. park Koll. trafik Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/ moped Cykel Gång Annat 25323 1817 24 3072 49 289 154 11881 6047 186 52% 4% 0% 6% 0% 1% 0% 24% 12% 0% Bil Bil (pass) Inf. park. Koll. trafik Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/ moped Cykel Gång Annat 25857 2233 92 4196 49 362 23 5347 8330 122 55% 5% 0% 9% 0% 1% 0% 11% 18% 0% 2.1.6 Färdmedelsandel kollektivtrafikbarometern Idag är bilen det dominerande färdmedlet i Östersunds tätort, med 61% av andelen. De aktiva transporterna, tillsammans med kollektivtrafiken, står för ca 37% av resorna. I taxi ingår färdtjänst och skolskjutsar. Uppgifterna kommer från kollektivtrafikbarometern.

Sida 13 Färdmedel 2016 (tätort) Andel % Kollektivtrafik 11% Bil, förare 53% Bil, passagerare 8% Cykel 12% Gång 14% Taxi 1% Övriga 1% 2.1.7 Bilinnehav och körsträcka I Östersunds kommun och i riket ökar bilinnehavet per tusen invånare. I riket har dock ökningen avstannat det senaste året. Körsträckan per bil är 1224 mil per år, den har legat på ungefär samma nivå sedan 2013 och är längre än riksgenomsnittet på 1172 mil. Det är 516 av 1000 personer som är registrerade som ägare till en bil i Östersunds kommun, jämfört med 478 personer i riket. Det är nästan dubbelt så många män jämfört med kvinnor som är registrerade som ägare till en bil i Östersunds kommun. Mil 540 520 500 480 460 440 420 400 Bilinnehav per 1000 invånare 2000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Riket Östersund 516 478 Mil 700 690 680 670 660 650 640 630 620 610 Körsträcka per invånare 1999 2000 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Riket Östersund 695 673 2.1.8 Elbilsutveckling i Östersunds kommun som geografiskt område Antalet laddbara bilar (rena elbilar och laddhybrider) i Östersunds kommun fortsätter att öka, den 28 februari 2018 fanns det 277 laddbara bilar i kommunen. Östersunds kommun ligger i topp fem bland Sveriges kommuner när det gäller flest antal laddpunkter och utbyggnaden av laddinfrastruktur fortsätter. I slutet av februari 2018 fanns det 147 laddpunkter i Östersunds kommun fördelade på 48 laddstationer, varav tre snabbladdstationer. 2 2 Power Circle. ELIS. 2018-02-28

Sida 14 Laddbara bilar ackumulerat per månad i Östersunds kommun Laddpunkter ackumulerat per månad i Östersunds kommun 300 250 200 150 100 50 0 277 200 150 100 50 0 149 jan-15 apr-15 jul-15 okt-15 jan-16 apr-16 jul-16 okt-16 jan-17 apr-17 jul-17 okt-17 jan-18 8000 6000 4000 2000 Långtidsprognos, ackumulerat antal laddbara bilar i Östersunds kommun 7221 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2.2 Forskning 2.2.1 Aktiva transporter är samhällsekonomiskt lönsamma Enligt forskningsstudien PASTA kan en ökad andel aktiva transporter ge en stor vinst för både enskilda individer och samhället. Örebro deltog i studien som visade att om andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ökade från dagens 46% till 60% skulle antalet som dör i förtid minska med 44 personer. Den samhällsekonomiska vinsten av ökningen beräknades till 1,75 miljarder. Enligt Nordiska ministerrådet ger nya cyklister en hälsovinst på ca 8 000 kr per år, det går även att beräkna en samhällsvinst på 1,3-2 kr per cyklad km. 2.2.2 Beteendepåverkan För att nå målet om att bli fossilfri när det gäller transporter bedömer många, t.ex. Fossilfritt Sekretariatet, att möjligheten att påverka utsläppen genom beteende är stor. Det går att uppnå ungefär 30% minskning av utsläppen genom beteendeförändringar, resterande delar står bilen och bränslet för.

Sida 15 2.3 Konkreta exempel 2.3.1 Klimatpolitiskt ramverk och klimatpolitiskt råd Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen och ger långsiktiga förutsättningar för att genomföra den omställning som krävs för att kunna lösa klimatutmaningen. Det klimatpolitiska ramverket består av tre delar: klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas. Den nya klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. 3 Det klimatpolitiska rådets uppgift är att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat. Rådet ska även bidra till en ökad diskussion i samhället om klimatpolitiken. 4 Arbetet med utvärdering av klimatpolitiken går att applicera på kommunal nivå, ett exempel är Lunds kommun där kommunstyrelsen har tagit beslut om att införa ett klimatpolitiskt råd. Syftet är att öka kunskap och debatt gällande klimatfrågan och för att kunna göra en oberoende bedömning av kommunens samlade politik för att nå klimatmålen. Rådet ska i huvudsak arbeta enligt den modell som föreslagits på nationell nivå av Miljömålsberedningen. Gruppen ska bestå av sex till åtta experter med tvärvetenskaplig kompetens och de förväntas tillföra kunskap som inte finns i den kommunala organisationen idag. Rådet förväntas stärka Lunds kommuns innovativa förmåga på klimatområdet och verka för ökad kunskap och debatt bland allmänheten om klimatproblemen. 5 2.3.2 Klimatbudget I både Oslo och Trondheim har kommunerna infört en klimatbudget. Klimatbudgeten görs i samband med den vanliga budgeten och godkänns av kommunfullmäktige. Syftet med klimatbudgeten är att säkerställa genomförandet av nödvändiga åtgärder för att nå kommunens klimatmål. Klimatbudgeten visar vilka utsläppsminskningar som ska uppnås, vilka åtgärder eller projekt som ska genomföras för att nå klimatmålen samt vilka kostnader det medför. Målen för klimatbudgeten bestäms i ton av koldioxidutsläpp för ett visst år. 6 Klimatbudgeten är en driftsbudget, i Trondheim har man utökat driftsramen för att realisera åtgärderna. Man vill också stärka budgeten genom att söka medel från staten och EU. 7 3 Regeringen. Det klimatpolitiska ramverket. 2017. 4 Klimatpolitiska rådet. Det klimatpolitiska ramverket rapport 2018. 2018 5 Lunds kommun. Ärenden från kommunstyrelsen den 4 april. 2018-04-05 6 Oslo kommun. Klimabudsjett. 2018 7 Trondheims kommun. Klimabudsjett. 2017

Sida 16 Exempel på Oslos klimatbudget 2017.

Sida 17 2.3.3 Nätverk Uppsala klimatprotokoll är ett exempel på ett nätverk av företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som samverkar och inspirerar varandra och andra för att nå Uppsalas klimatmål. Nätverket är ett effektivt verktyg för att realisera målen i Uppsala kommuns miljö- och klimatprogram. Tjänstemän från Uppsala kommun samordnar arbetet med stöd av en styrgrupp. Det finns en Klimatgrupp med representanter från respektive medlem som träffas minst fyra gånger per år för samverkan, utveckling och praktiskt arbete. Beslutsorgan med miljö- och ledningsrepresentanter från respektive medlem som träffas två gånger per år för samverkan vid rundabordsmöten. Utöver detta bildas fokusgruppen utifrån medlemmarnas intressen och behov för att arbeta inom olika teman. 8 Stockholms klimatpakt är ett samarbete mellan Stockholms stad och företag och organisationer som vill minska sin klimatpåverkan. Alla Klimatpaktsmedlemmar agerar utifrån sina egna villkor men med det gemensamma målet att minska sin energianvändning och sina växthusgasutsläpp. Klimatpakten är en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan staden, politiken och medlemmarna. Det finns även en spetsgrupp för deltagare med särskilt höga klimat och miljöambitioner. 9 2.3.4 Miljöbyggnad Miljöbyggnad är en svensk miljöcertifiering för hållbara byggnader. Genom noggrann kontroll av huset med sexton olika indikatorer för energianvändning, innemiljö och material säkerställer Miljöbyggnad att byggnaden är bra att vistas i och bra för miljön. Systemet kan användas för både nya och befintliga byggnader, oavsett storlek, och har tre olika betyg: Guld, Silver och Brons. Alla Miljöbyggnadscertifieringar granskas och godkänns av en tredje part. Miljöbyggnad ägs och utvecklas av Sweden Green Building Council, som även genomför certifieringarna. 10 Flera kommuner har också träbyggnadsstrategier, t.ex. Växjö och Skellefteå. Syftet är att minska klimatutsläppen från byggprocessen genom att stimulera en ökad användning av trä som förnyelsebart byggmaterial. 2.3.5 Bidragsmöjligheter Det finns många möjligheter att söka bidrag för klimatåtgärder i dagsläget, nedan beskrivs stöden så som de såg ut vid framtagandet av denna strategi (mars 2018). Stadsmiljöavtal Syfte: Investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel. Målgrupp: Kommuner och landsting. Vem och när: Trafikverket, augusti till oktober 2018. Hållbara transportlösningar Syfte: Stöd till metoder, processer och åtgärder som främjar att transporter nyttjas effektivare. Målgrupp: Kommunala och regionala offentliga aktörer. Vem och när: Energimyndigheten, hösten 2018 och våren 2019. Stadsinnovationer Syfte: Användning av spetstekniker och systemlösningar som bidrar till ökad hållbarhet i stadsmiljöer. Målgrupp: Kommuner och regionala offentliga aktörer, företag, organisationer, akademi. Vem och när: Naturvårdsverket, ev. hösten 2018. 8 Uppsala klimatprotokoll. Om klimatprotokollet. 9 Stockholms stad. Stockholms klimatpakt. 2018 10 Sweden Green Building Council. Miljöbyggnad. 2018

Sida 18 Elbusspremie Syfte: Stöd till inköp av elbussar. Målgrupp: Kollektivtrafikmyndigheter och kollektivtrafikföretag. Vem och när: Energimyndigheten, fram till 2023. Elfordonspremie Syfte: Stöd till inköp av eldrivna cyklar, mopeder och motorcyklar. Målgrupp: Privatpersoner Vem och när: Naturvårdsverket, fram till 2020. Supermiljöbilspremie Syfte: Stöd till inköp av personbilar med mycket låga utsläpp av växthusgaser (laddhybrider och elbilar). Målgrupp: Privatpersoner, företag och offentlig sektor. Vem och när: Transportstyrelsen, fram till 31 juli 2018, därefter Bonus-Malus. Klimatklivet Syfte: Investeringar till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Målgrupp: Företag, kommuner, landsting, föreningar och organisationer. Vem och när: Naturvårdsverket, april-maj 2018, augusti - september 2018. Ladda-hemma-stöd Syfte: Stöd till laddstation och arbetskostnad för att installera laddstation. Målgrupp: Privatperson som äger/har nyttjanderätt till en fastighet. Vem och när: Naturvårdsverket, fram till 2020. Solcellsstöd Syfte: Stöd till installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel- /solvärmehybridsystem. Målgrupp: Företag, offentliga organisationer och privatpersoner. Vem och när: Energimyndigheten, fram till 2020.

Sida 19 3. Strategiskt utvecklingsarbete Det är 13 år kvar innan målet om att bli fossilbränslefri och energieffektiv 2030 ska nås och takten måste ökas. Det innebär att vi på kort tid, under perioden 2018-2022 måste genomföra många åtgärder och avsätta stora resurser för klimatarbetet. Det finns många statliga bidrag för klimatomställning som kan nyttjas för investeringar. På sikt kan detta leda till att vi både får en hållbar, attraktiv stad och att omställningen leder till näringslivsutveckling. Nedan har åtta strategiska utvecklingsområden valts ut, vilka bedömts vara prioriterade för detta arbete. Utifrån strategin är det sedan nämndernas ansvar att anta nämndsmål och förvaltningarna ska ta fram och genomföra åtgärder som aktiviteter i sina verksamhetsplaner. Se förslag till åtgärder i bilaga 1, 2, 3 och 4. 3.1 Organisation och styrmedel för ett effektivt klimatarbete För att de politiska målen ska nås är det viktigt hur kommunen organiserar sig och att resurser finns för att bedriva arbetet. Här nedan kommer ett antal förslag som bedöms kunna göra arbetet effektivt och framgångsrikt. a. Det bör finnas en strategigrupp för att nå kommunens klimatmål. Gruppen bör bestå av politiker och utvalda tjänstemän som träffas regelbundet. b. Det bör finnas ett oberoende klimatpolitiskt råd som har till uppgift att granska kommunens klimatpolitik och arbete för att nå målen. c. Östersunds kommun och kommunala bolag bör inleda ett regelbundet samarbete och utbyta erfarenheter. De kommunala bolagen bedriver ett offensivt miljöarbete och har stora möjligheter att påverka hushåll och företag inom det geografiska området. Det finns också mycket kunskap och utvecklingspotential inom hela kommunkoncernen som bör tas till vara för att tillsammans minska klimatpåverkan fortare. Kommunorganisationen bör fortsätta ställa tydliga ägardirektiv med fokus på minskad klimatpåverkan. d. Östersunds kommun bör inleda ett strukturerat samarbete med näringslivet, t.ex. så som Uppsalas klimatallians eller Stockholms klimatpakt. Kommunorganisationen står för en liten

Sida 20 del av utsläppen från kommunen som geografiskt område, men på detta sätt går det att påverka andra aktörer. e. Östersunds kommun bör fortsätta samverka med andra kommuner, genom exempelvis föreningen Klimatkommunerna, Fossilfritt Sverige, i SÖT-samarbetet, Svenska cykelstäder etc. Kompetens och omvärldsbevakning är oerhört viktig för ett effektivt arbete. f. Det bör etableras ett tätare samarbete mellan klimat- och miljöenheter i kommunen och näringslivskontoret för att nyttja tillväxtpotentialen med klimatomställning. g. Östersunds kommun bör genomföra regelbundna utbildningsinsatser för medarbetare och förtroendevalda så att de kan agera som ambassadörer för resten av samhället då de utgör en stor del av Östersunds kommuns befolkning. h. Det bör finnas en klimatbudget för att säkerställa att personella och ekonomiska resurser avsätts för genomförandet av programmet och strategin, se exempelvis Trondheims och Oslos klimatbudget. Deras klimatbudget visar vilka åtgärder som måste vidtas för att uppnå så stora nedskärningar av växthusgasutsläpp som möjligt och hur mycket pengar som ska användas för att uppnå detta. i. Östersunds kommun bör gå före i klimatarbetet och sätta år 2025 som mål för att bli fossilfri och energieffektiv som organisation för att det geografiska målet till år 2030 ska vara realistiskt. Samtliga nämnder och förvaltningar bör snarast ta fram avvecklingsplaner för de fossila bränslen som används. j. Östersunds kommun bör genomföra åtgärder inom de områden där Östersund har fått låga poäng i miljörankningar och benchmarking, se bilaga 4. Det är ofta utvalda åtgärder som har hög klimateffekt. På detta sätt kan utsläppen minska samtidigt som kommunens miljöprofil stärks. k. Östersunds kommun bör utnyttja den stora flora av klimatomställningsbidrag som finns och söka dem. Anställ en bidragsmaximerare som kan stötta och hjälpa förvaltningar att söka bidrag. l. Östersunds kommun bör se till att det finns information och en fungerande kommunikation kring de prioriterade områdena i klimatstrategin med medborgarna och även inom kommunorganisationen. 3.2 Hållbara och energieffektiva resor och transporter Majoriteten av utsläppen i Östersunds kommun som organisation och som geografiskt område kommer från transportsektorn. I och med att det nationellt har beslutats, i bred politisk enighet, om att transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70% till år 2030 så kommer kommunen få en del draghjälp, men det kommer fortfarande att vara utmanande att bli fossilbränslefri och energieffektiv. Därför behöver kommunen satsa stora resurser inom det här området. a. Det bör vara hög framkomlighet för kollektivtrafiken i staden, för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen behöver framkomligheten förbättras för kollektivtrafiken. I ett växande Östersund är det viktigt med en utvecklad, utökad och tillgänglig kollektivtrafik och kollektivtrafiktjänster. b. Det bör finnas kollektivtrafik vara etablerad i nya bostadsområden redan vid inflyttning för att förbinda nya stadsdelar. c. Det bör genomföras en fortsatt satsning på elektrifiering av stadsbusstrafiken till nya linjer. d. Det bör finnas goda bussförbindelser med fordon som drivs av förnybara drivmedel mellan kommunens tätorter.

Sida 21 e. Östersunds kommun bör verka för utvecklingen kring delandetjänster och digitalisering som medför nya möjligheter för kollektivtrafik- och samåkningstjänster, samt kombinationer av dessa. Kombinerad Mobilitet och Mobility as a Service (MaaS) innebär att mobilitet är något som kan köpas som tjänst och inte kräver att man äger en egen bil. Kombinerade mobilitetstjänster innebär att kunden köper ett abonnemang som ger mobilitet, där olika transportslag kopplas ihop, exempelvis dagens kollektivtrafik, bilpool, cykelpool, hyrbil, taxi mm. Det kan också vara reseplanerare som kopplar ihop hela resan. f. Östersunds kommun bör utreda förutsättningar ur stadsmiljösynpunkt och följa utvecklingen med delade, uppkopplade och eldrivna automatiserade fordon och om det är möjligt att bli en testarena för dessa. Detta eftersom det finns, förutsatt att fordonen delas, potential för att de kan minska bilanvändningen och trängsel. g. Östersunds kommun bör ta ett mål om förändrad färdmedelsandel i Östersunds tätort, där de aktiva transporterna (gång och cykel) ökar. Aktiva transporter och kollektivtrafik bör öka från dagens nivåer på ca 37% till ca 60%. Målsättningen till 2025 bör vara en fördelning där andel bil är 40%, cykel och gång är 40% och kollektivtrafik är 20%. Därigenom går det att uppnå stora samhällsekonomiska vinster och spara människoliv, se avsnitt 2.2.1. h. Östersunds kommun bör revidera och genomföra cykeltrafikprogrammet, samt att ta fram ett gångprogram. En väl utvecklad infrastruktur är en förutsättning för att öka andelen transporter som görs med aktiva transportslag. Enligt SCB har 75 % av invånarna i staden mindre än 5 km mellan jobb och bostad, så goda förutsättningar finns. Stora hälso- och ekonomiska vinster kan uppnås om många går och cyklar. i. Östersunds kommun bör förbättra och utveckla drift och underhåll på gång- och cykelvägar, både sommar- och vintertid. j. Östersunds kommun bör ta fram en trafikplan (det finns ingen för närvarande), samt en ny hållbar trafikstrategi/program. Bättre utformade resvanundersökningar och trafikmätningar är viktiga verktyg för att få till ett relevant underlag när det gäller att få kunskap om hur Östersundsborna reser. k. Östersunds kommun bör genomföra beteendepåverkande insatser och projekt både internt och externt som leder till klimatsmarta transporter och resor. Beteendepåverkan är vid sidan av att byta bränsle och ha klimatanpassade fordon betydelsefullt för att en omställning ska vara möjlig. l. Östersunds kommun bör ta beslut om att minst 25% av parkeringsplatserna vid nybyggnation ska ha laddinfrastruktur för elfordon. Elektrifiering är en viktig strategi för fordonssektorn. De kommande åren bygger kommunen många egna fastigheter. m. Östersunds kommun bör byta ut fler fordon i tjänstebilsflottan till elfordon. Nu kommer nya elbilar med längre räckvidd. n. Östersunds kommun bör etablera nya laddstationer i takt med att antalet elbilar ökar i den interna fordonsflottan. o. Östersunds kommun bör minska antalet bilar genom t.ex. bilpooler, elcyklar och samåkning. En av de största utsläppskategorierna inom kommunorganisationen kommer från kommunens egna fordonsflotta. Alla förvaltningar bör snarast ta fram en plan för att minska antalet fordon och gå över till fordon som kan drivas med förnybart bränsle och stimulera ett fossilfritt resande. Förutsättningarna bör utredas för att samnyttja bilpooler med andra företag och organisationer. p. Östersunds kommun bör implementera den handlingsplan som tagit fram inom ramen för CERO-projektet och avsätta resurser för implementeringen. Östersunds kommun har med stöd av energimyndigheten och KTH tagit fram en CERO-analys om hur kommunen kan minska utsläppen från de anställdas resor. En handlingsplan har tagits fram som antagits av kommunledningsgruppen.

Sida 22 q. Östersunds kommun bör arbeta för att medarbetare och förtroendevalda följer den beslutade resepolicyn där normalresan ska ske med tåg eller aktiva transporter. Utsläppen från kommunens tjänsteresor med flyg har ökat markant sedan 2010 och klimatväxling infördes under 2018 med elcyklar som klimatväxlingsåtgärd för att minska flygresandet. Effekterna ska utredas under 2019. r. Östersunds kommun bör införa ett mål om minskad användning av flyg internt. s. Östersunds kommun bör göra en genomgång över kommande upphandlingar för att i god tid kunna ställa relevanta krav. Ungefär hälften av kommunorganisationens utsläpp kommer från upphandlade tjänster, upphandling är ett kraftfullt verktyg för att minska utsläppen. t. Östersunds kommun bör utreda och införa förbättrade logistiklösningar för interna transporter, t.ex. samordnad varudistribution. Minskat antal transporter innebär också ökad trafiksäkerhet. u. Östersunds kommun bör aktivt främja de anställdas möjligheter till distansarbete i de fall det är möjligt. En policy bör antas för när och hur det är möjligt. 3.3 Förnybar energiproduktion Om företag, kommuninvånare och kommunorganisationen ska kunna tanka sina fordon är det viktigt att det finns förnybara alternativ och tankställen för dessa. a. Östersunds kommun bör verka för och hjälpa till med etableringen av en flytande biogastankstation, där det också går att tanka komprimerad gas. Då finns det även en backup för produktionen i Göviken. För tunga, längre, transporter är flytande biogas (LGB) ett väl fungerande bränsle och nu finns nya fordon som intresserar den tunga fordonsbranschen. Världens största anläggning för flytande, förnybar biogas kommer att börja producera gas i Skogn, nära Trondheim, under 2018. b. Östersunds kommun bör utreda förutsättningarna och se till att det insamlade matavfallet används till att producera drivmedel. Därigenom sluts kretsloppen. c. Östersunds kommun bör vid nybyggnation och större ombyggnationer installera solceller på lämpliga platser, i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. d. Östersunds kommun bör på ett synligt sätt, t.ex. hos Kundcenter, visualisera hur mycket el och värme som produceras av olika förnybara energislag i kommunkoncernen. e. Östersunds kommun bör fastställa och genomföra en avvecklingsplan för den fossila olja som fortfarande används för att värma fastigheter, med målår senast 2025. f. Östersunds kommun bör följa utvecklingen av vätgas för fordonsdrift. g. Det bör finnas tankställen för förnybara bränslen i hela kommunen. 3.4 Effektiv energianvändning Den bästa energin är den energi som inte används. Att energieffektivisera innebär också ofta att kostnader minskar i ett längre tidsperspektiv. a. Östersunds kommun, Fastighet, bör fortsätta bedriva det positiva effektiviseringsarbete som de gör idag och behålla sin energicertifiering. b. Östersunds kommun, Miljö och hälsa, bör fortsätta bedriva energitillsyn som en del av miljötillsynen. c. Östersunds kommun och Energikontoret, Region Jämtland Härjedalen, bör fortsätta bedriva energi- och klimatrådgivning.

Sida 23 d. Östersunds kommun bör införa krav på att nyproducerade fastigheter som byggs internt eller på kommunens mark minst ska uppfylla silverkravet i Miljöbyggnad. e. En tredjedel av energianvändningen utgörs av transportsektorn. En elektrifiering av fordonsflottan innebär därför stora energivinster då elfordon är 3-4 gånger mer energieffektiva än konventionella förbränningsmotorer, därför bör fler fordon bytas ut till elfordon. f. Östersunds kommun bör stimulera passivhus och aktivhus, i den mån de finns standard för uppföljning, och solenergi genom lägre avgifter, t.ex. vid bygglov. g. Östersundshem bör fortsätta att arbeta aktivt med att energieffektivisera sitt bostadsbestånd. h. Östersunds kommun bör använda upphandlingsverktyget och ställa krav på låg energiförbrukning vid upphandling av fordon, tjänster och varor. i. Östersunds kommun bör fortsätta arbetet med belysningsprogrammet. j. Östersunds kommun bör följa arbetet med de nya tekniklösningar som kommer för effektivisering av godstransporter. k. Östersunds kommun bör ta del av de försök som görs och införa intressanta lösningar inom Smart city-projekt. En smart stad använder informations- och kommunikationsteknologi för att förbättra kvaliteten och prestandan i städernas tjänster, t.ex. energi och transporter, för att minska resursförbrukning och kostnader. Det övergripande syftet är att förbättra livskvaliteten för medborgarna genom smart teknik. l. Östersunds kommun bör genomföra en heltäckande energikartläggning inom kommunorganisationen. 3.5 Fossilbränslefria och energieffektiva arbetsmaskiner a. Östersunds kommun bör samverka med andra aktörer för att driva utvecklingen mot fossilbränslefria och energieffektiva arbetsmaskiner framåt. Arbetsmaskiner i kommunen som geografiskt område står för en stor del av utsläppen. b. Östersunds kommun bör vid upphandling av arbetsmaskiner välja alternativ med låg klimatpåverkan. Vid upphandling av tjänster bör man också se över möjligheten att ställa krav på detta. 3.6 Samhällsplanering och hållbart byggande Samhällsplanering har en oerhört stor betydelse för vilka klimatpåverkande utsläpp som kommer att uppstå. De kommande åren kommer det att byggas mycket i Östersund. Därför är lokaliseringen och utformningen av olika verksamheter och samhällsfunktioner samt valet av byggnadsmaterial mycket betydelsefull om vi ska nå målen. Kommunen har en Översiktsplan som har tydliga ställningstaganden och strategier för att bli ett klimatsnålt samhälle. Dessutom finns en parkeringspolicy med flexibla p-tal. Parkeringsverktyget är ett viktigt styrmedel för att minska transporter. a. Östersunds kommun bör göra en årlig redovisning avseende de avsteg som gjorts från översiktsplanen och vilka konsekvenser det kan få för klimatpåverkan. Det är viktigt att kommunens Översiktsplan implementeras i fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. b. Östersunds kommun bör aktivt informera om möjligheter till flexibla p-tal, i enlighet med parkeringspolicyn. c. Östersunds kommun bör ställa krav i markanvisningsavtal för att få till ett hållbart byggande, med Miljöbyggnads krav för silver för energi och uppkoppling till fjärrvärme där det är

Sida 24 relevant. Kommunen bör också föra dialog med byggherrar för att öka användningen av klimatsmarta byggnadsmaterial, exempelvis trä eller annat. d. Östersunds kommun bör öka möjligheterna att parkera cyklar i centrum, vid kommunens fastigheter, vid resecentrum, vid arenabyn och framförallt vid Jämtkraft Arena. Cykelparkering kan vara parkeringshus, parkering under tak eller i cykelställ där ramen kan låsas fast. e. Östersunds kommun bör snarats utreda vilka standarder för byggnadsmaterial som minst ska gälla vid egenproduktion av fastigheter. Införande av en trähuspolicy bör övervägas. Erfarenheter kan inhämtas från Östersundshem inom området som alltid bygger med minst Miljöbyggnads krav för silver eller med Svanen-märkning. 3.7 Östersund är medvetet och hållbart att leva, göra, bo och besöka Östersund är ett fantastiskt område att bo, leva och verka i. För att förädla dessa kvaliteter ska Östersund som boendeområde, verksamhetsområde och destination utvecklas i en riktning som gör det enkelt för invånare, verksamhetsutövare och besökare att bidra till ett fossilfritt Östersund. a. Östersunds kommun bör göra det lättare för de anställda och medborgarna att återanvända och återvinna varor och material och verka för en minskad och hållbar konsumtion av varor. Kommunorganisationen ska förbättra möjligheterna till delad användning, återanvändning och reparation. Kommunorganisationen ska arbeta internt med att förebygga avfall. b. Östersunds kommun bör se över våra behov och de mängder av varor som förbrukas. Kommunorganisationen ska utreda vilka varor som är mest resurskrävande och klimatpåverkande och göra det lätt i inköpssystemet att hitta produkter med låg klimatpåverkan. Vissa upphandlingar, exempelvis möbler bör innehålla möjligheten att köpa begagnade varor. System för att dela och återanvända resurser internt bör införas. Vid val av förmånserbjudande till kommunens anställda bör klimatperspektivet vägas in. c. Östersunds kommun bör utveckla och bredda stödet för hållbara aktiviteter och projekt som Östersundsborna kan delta i. Vid kommunala evenemang och möten ska vi välja livsmedel med låg klimatpåverkan. d. Östersunds kommun bör tillsammans med Destination Östersund och andra aktörer initiera ett arbete för att göra och synliggöra Östersund till en fossilfri och hållbar destination och eventstad. Turister och resenärer ska kunna resa fossilfritt hit och inom orten. Det ska vara enkelt att få information om fossilfria resmöjligheter och Östersund som hållbar gastronomistad. e. Östersunds kommun, bland annat Måltidsservice, har arbetat med att minska klimatpåverkan från mat. De har utbildat måltidspersonal i matlagning som ökar konsumtionen av grönsaker och baljväxter och förändrat matsedlarna för att öka mängden grönsaker och baljväxter och minska andelen måltider baserade på kött- och mejeriprodukter. Erfarenheterna bör spridas till andra enheter och kommunorganisationen ska skapa forum och plattformar för samarbete och kunskapsutbyte om matfrågorna och matens klimatpåverkan. f. Östersunds kommun bör utforma upphandlingar så att de främjar närproducerade livsmedel. g. Östersunds kommun bör skapa mindre stressiga matsalsmiljöer och jobba långsiktigt för att minska matsvinnet. h. Östersunds kommun bör förnya sitt lånecykelprogram. Cyklarna är gamla och bokningssystemet fungerar idag dåligt. Det bör finnas möjlighet att låna cyklar vid turistoch kollektivtrafikpunkter.