Vad gör Forsgårdens Golfklubb för miljön?

Relevanta dokument
Golfbaneskötsel Hjo AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Pesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018

Nu har klippning och finish högst prioritet på banan

Hulta Golfklubb. Kvalitets- och Miljökommittén

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Höstmöte Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Hulta Golfklubb. Kvalitets- och Miljökommittén

Verksamhets- och Miljöplan.

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

MILJÖPLAN FÖR XXX GOLFKLUBB

Vad gör en bankonsulent?

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?

Spelbarhet för alla. Gustav Larsson HGU Ett arbete om hur man kan göra för att öka spelbarheten. Innehåll

Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar

Reviderad 16 april MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN För Karlskoga golfklubb

Miljöplan för Örbyhus Golfklubb

Nicklastorps Golfklubb Miljövision.

Miljöbalken - Sveriges miljölagstiftning

Resan mot rödsvingelgreener

Miljöplan för Björkhagens Golfklubb

Mål och kvalitetsdokument för skötsel av Varbergs GK s banor

Ingarö Golfklubbs Banskötselpolicy

Rapport från SGF:s Bankonsulent

VERKSAMHETSPLAN för MORA GK s bana, 2015

Antagen av årsmötet

Rapport från SGFs Bankonsulent

Golfen och miljön 2011

Generellt: Vi skall alltid ta hänsyn till att vår bana är gammal, kort och med små greener. Detta skall vi bevara och låta vara vårt signum

Med spelarnas hjälp får vi banan i toppskick

VISION 2030 DJURSHOLMS GOLFKLUBB MASTERPLAN BANAN

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

HGU Driftekonomi. Rörliga kostnader. Författare: Hans Karlsson

Policy för Course Set-Up Forsgårdens Golfklubb 28:e juni 2014

Miljöplan. Miljövision.

Miljöarbetet inom Gräppås GK Allmänt Miljökommittén Miljöutredning

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/

Miljöplan. Sölvesborgs Golfklubb

Klubben äger samtliga byggnader som klubbhuset med kansli, restaurang och shop, maskinhall och bagvagnsbod.

Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017

Miljöplan. Skellefteå Golfklubb. för. Version Miljöplan - Skellefteå Golfklubb 1

Höganäs Golfklubb Skötsel och åtgärdsplan

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010

Ulricehamns Golfklubb - förslag till banförbättringar. Bankommittén

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Måldokument och kvalitetsmanual för golfbanor

[Skriv här] Miljöplan Nacka GK 2017 MILJÖPOLICY. Vår strävan är att belasta miljön så lite som möjligt

Trender och nytänkande vid renovering av golfbanor Tees

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led.

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Kravdokument Banan Sjögärde GK. Ett levande dokument som beskriver Sjögärde GK golfbana, nuläge, krav och målsättningar.

Verksamhetsplan banor och o vningsomra den Lyckorna GK

Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga. Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden

TIMRÅ GOLFKLUBB MASTERPLAN MASTERPLAN

Masterplan G O LFKLU B B. Hudiksvalls Golfklubb

Måldokument och kvalitetsmanual för våra golfbanor

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Foto omslagsbild: Jan Runnding

Examensarbete HGU 2011

Kommunikation, utbildning & information

Miljöplan för Trummenäs GK. Reviderad

Korthålsbaneombyggnation. HGU arbete av Stefan Vänstedt, Umeå GK

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

Bunkerrenovering Upsala Gk HGU Andreas Westin

Putt GK G 07:

ERFARENHETER AV VITGRÖE

Miljöplan. Skellefteå Golfklubb. för. Version Miljöplan - Skellefteå Golfklubb 1

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb

Information om Svenska golfanläggningars påverkan på omgivande miljö

13 praktiska allmänna skötselråd

Klubbens miljöarbete Förslag till körschema

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

ÅhusTurf AB Hybridgräs för naturgräset. Skötselinstruktion. CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby R1A 1

Välkommen till golfen. SÅ KOMMER DU IGÅNG. 9bra saker. att veta. om spelet.

MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB

MILJÖPOLICY och MILJÖPLAN

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB OCH VÅRA MILJÖASPEKTER

SVAMP, STRESS OCH GRÄS

MILJÖPLAN FRAMTAGEN AV MILJÖGRUPP Miljöplanen inklusive miljöpolicy är redovisad för och antagen av golfklubbens styrelse 2012.

Sammanställning från A-golf medlemsundersökning 2013.

Från tee til green under 50 år - ett kåseri om Skaftö golfbana -

- med den flexibla banan Miljöplan för Kävlinge GK och Kävlinge Golfbana AB 2013

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

SILVERMOSSA (Bryum argenteum) AV FREDRIK DEGENT.

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Gävle GK Banskötsel - Måldokument 2017

Abbekås Golfklubb, Miljöplan. Miljöaspekt Miljöpåverkan Åtgärd Förväntad effekt Tidplan Budget

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Transkript:

Vad gör Forsgårdens Golfklubb för miljön?

Innehåll: - IPM - Integrated pest management - Kemikalier - Klipplinjer - Maskiner och transportfordon - Avfallshantering - Flora och fauna - Leverantörer - Vattenanvändning - Energi IPM Integrated pest management IPM är något alla inom golfbaneskötsel, och andra yrken inom grönytesektorn, arbetar med dagligen. Det innebär att man verkar för en minimal och hållbar användning av växtskyddsmedel och andra kemikalier genom att kombinera olika typer av åtgärder mot t ex svampsjukdomar, ogräs och insekter. Grunden till all IPM på Forsgårdens Golfklubb är en bra och genomtänkt skötselplan som framför allt är bra balanserad på näring, vatten, luftning och dressning. Dessa fyra delar är viktiga hörnstenar för att gräset ska växa och må bra och det är därför av yttersta vikt att de balanseras på ett korrekt sätt. Om man t ex endast skulle tillföra näring och vatten utan att lufta eller dressa, skulle man snabbt skaffa sig ett för tjockt thatchlager (kompakt lager med ej nedbrutna rötter och växtdelar) som innebär mycket organiskt, vattenhållande material i de översta centimetrarna av markprofilen vilket ökar risken för svampsjukdomar drastiskt men också påverkar bollrull och bollmottagande negativt. När man utför luftning och dressning kontinuerligt håller man det här thatchlagret på rätt nivå vilket innebär torra och friska gräsytor med minimerad risk för svampsjukdomar och därmed minskad användning av växtskyddsmedel. Detta i kombination med en gödselplan som är behovsanpassad, vilket innebär att gödsling sker med små doser ungefär en gång i veckan i flytande form, gynnar detta gräset och är mer miljövänligt jämfört med den gamla traditionella gödslingen med glesare stora fasta givor i granulerad form. Den behovsanpassade gödslingen innebär också en minimerad risk för att kväve och fosfor lakas ur och tar sig ut i sjöar och vattendrag, vilket kan leda till övergödning. Behovsanpassad gödsling innebär också att man kan hålla en låg och jämn tillväxt under säsongen, vilket innebär att man kan ersätta klippning med vältning någon gång i veckan och minska stressen på gräset. Det är inte bara ovan nämnda åtgärder som innefattas i IPM utan även att greener och andra gräsytor klipps med välslipade knivar, något som är extra viktigt på höstarna när

det inte är lika stor aktivitet och kraft i gräset som under sommarmånaderna. Eftersom vi har en egen slipmaskin för både bottenblad och cylindrar, innebär det att vi alltid kan klippa med vassa knivar. Vid klippning med slöa knivar slits gräset av istället för att få ett fint snitt. Detta medför att det tar längre tid för gräset att läka ihop vid bladet och att det går åt mer energi för plantan, vilket leder till ett försvagat gräs med mindre tolerans mot stress och sjukdomar och därmed större risk för behov av kemiska bekämpningsmedel. Med allt högre krav från myndigheter om minskat användande av kemiska preparat, är det oerhört viktigt att se till att vi får mer ädelt gräs på våra greener än vad vi har idag. Ädelt gräs kräver något mindre gödning och vatten, men har även bättre gener och därmed kan stå emot svamp, klara stress mot torka, klara stränga vintrar, tåla något lägre klipphöjder och som dessutom ger bättre puttytor. Med detta som grund har budgeten ökats för grässådd så att vi kan stödså våra greener med krypven minst en gång per år. Att arbeta in ett krypvensbestånd i gamla vitgröegreener är något som tar tid och kräver tålamod, men på sikt kommer det att märkas och ett gott resultat uppnås. Att jobba mot mer rena och ädla gräsbestånd är i allra högsta grad också IPM.

Kemikalier (Bekämpningsmedel) Användning av kemikalier för bekämpning av svampangrepp och andra hot mot spelytorna, är detaljreglerat av tillståndsmyndigheterna. I branschtidningen Greenbladet publiceras bekämpningsmedel som är tillåtna av kemikalieinspektionen som man sedan kan söka tillstånd för hos kommunens miljö och hälsoskyddsnämnd. Tillstånd söks årligen för de medel som är godkända av kemikalieinspektionen. Val av kemikalier är en dynamisk process. Tillverkarna utvecklar kontinuerligt nya medel och enligt produktvalsprincipen i miljöbalken får man inte fortsätta använda ett effektivt men skadligt medel om ett mindre skadligt men lika effektivt medel finns att tillgå. När bekämpningsmedel sprids på banan, sätts alltid informationsskyltar upp väl synligt vid varje infart till klubben med information om ansvarig person, telefonnummer och vilket medel som sprids med tillhörande registreringsnummer. Spridning av bekämpningsmedel utförs alltid av en utbildad person som har yrkesbevis och ett användningstillstånd för spridning av kemiska preparat. Detta för att säkerställa att det som sprids hamnar på rätt ställe. Vid spridning tas stor hänsyn till rådande väderförhållanden, så som regn och vind, för att kunna bestämma om det är det generella säkerhetsavståndet (6m) som gäller till vattendrag, sjöar, dränerings-brunnar och annan vattenverksamhet, eller om detta avstånd behöver ökas beroende på vädret som råder. I takt med att tekniken går framåt och att redskap och hjälpmedel blir allt bättre, minskar också risken för att kemiska preparat hamnar på fel ställe eller läcker ut till recipient (vattenverksamhet). Idag har en stor del av Sveriges Golfklubbar en spruttruck som används främst vid gödsling, men vid behov även vid spridning av bekämpningsmedel. Vår spruttruck har så kallade kjolar som minimerar vindavdrift och en toppmodern dator där flöde och tryck är preciserat för att uppnå maximal effekt och resultat.

Klipplinjer och design 2012 beslutades att framtagandet av en masterplan skulle ske. På höstmötet 2013 antog Forsgårdens Golfklubb en masterplan ritad av banarkitekt Christian Lundin. En masterplan innebär en total översyn av en anläggning med tänkta förändringar som skall förbättra och utveckla, i vårt fall, en redan bra produkt. I den här masterplanen ingår inte bara renoveringar av bunkrar och nya tee, mm, utan också klipplinjer och design. Att bygga om ett greenområde eller en bunker, behöver inte nödvändigtvis bara betyda att det blir mer spännande ur spelsynpunkt, utan även bättre ur ett skötselperspektiv. Vad som är allra viktigast vid en ombyggnation/renovering är dränering och brunnar. Att få bort vatten, både mark- och ytvatten, är en grundförutsättning för att gräset skall växa och må bra. Blöta spelytor blir mer sjukdomsbenägna och som i värsta fall leder till kemiska behandlingar. Design är också IPM! Klipplinjer Fairway 2016 ändrade vi en hel del klipplinjer på fairway. Det vi gjorde var att vi gjorde en översyn av alla fairways och insåg att vi på många ställen klippte onödigt mycket, dvs att vi klippte där det spelades väldigt lite golf. Resultatet blev att dessa ytor idag klipps som ruff en gång i veckan istället för tidigare tre gånger per vecka. Det har lett till minskade utsläpp pga. minskad drivmedelsåtgång, men också besparingar i både tid och pengar. Klipplinjer Semiruff Under väldigt många år klipptes våra semiruffar utanför fairways och greener med två varv och även ett varv runt merparten av anläggningens alla bunkrar. Idag har vi endast ett varv runt fairways och greener förutom något enstaka ställe där vi helt slopat att klippa runt bunkrarna. Med den här ändringen av klippningen, halverar vi dieselförbrukningen på just det här momentet och vi sparar mycket tid. Klipplinjer Ruff 2017 beslutade Anläggningsgruppens ordförande (Bosse Dahlström), klubbchef (Karolina Bohlin) och banchef (Robin Eriksson) gemensamt, att kontinuerliga banbesiktningar skulle genomföras av ovan nämnda grupp. Vid de här besiktningarna har vi kunnat konstatera, precis som med fairways, att vi klipper stora ruffytor, där det spelas oerhört lite golf. Genom att sluta klippa dessa ytor, har detta gett besparingar i både tid och pengar, och bidrar också till att vi minskar vår dieselförbrukning.

Maskiner, småmaskiner och transportfordon Dagens maskinpark består av gräsklippare av olika modeller och storlekar, vältar, transportfordon och småmaskiner i form av röjsågar, flymos (gräsklippare) och lövblåsar. Inför säsongen 2018 införskaffades fem stycken nya eldrivna transportfordon. Tidigare säsonger har motsvarande bilar varit bensindrivna och att byta ut dessa till eldrift ligger helt i tiden, inte bara ur klimat/miljöperspektiv utan även sett till arbetsmiljön. En annan fördel är att banpersonal, vid transporter ute på banan, kan köra och arbeta väldigt nära spelet utan att störa. Våra greenklippare är s.k. hybridmaskiner vilket innebär att motorn drivs av diesel och klippaggregaten drivs av el. Det innebär att inget hydraulsystem finns på maskinen och därför försvinner också risken för oljeläckage vid t ex ett slangbrott. De småmaskiner vi har är röjsågar, flymos och lövblåsar. De här maskinerna drivs uteslutande med miljöbränsle i form av Aspen alkylatbensin. Farligt avfall och avfallshantering På en golfklubb hanteras många olika typer av avfall. Forsgårdens Golfklubb är inget undantag. Det är allt ifrån att sortera wellpapp och pantburkar till spillolja och oljefilter. All wellpapp som sorteras ifrån banan, restaurang och shop hamnar i en speciell container som töms och återvinns. Även brännbart material töms och återvinns. Inom klubbhusområdet och vid kiosken finns stora papperskorgar där det finns speciella kärl för burkar, mm, som återvinns. Bland saker som räknas till farligt avfall finns spillolja, oljefilter, batterier och sprayburkar, mm. För detta finns speciella containrar/kärl, som skall används för varje typ av avfall. Bortforsling av farligt avfall sker via godkänd entreprenör. Vid bortforsling dokumenteras det noga vad som är omhändertaget och till vilka volymer. Kvitto erhålls i efterhand i form av ett s.k. transport-dokument som senare kan uppvisas vid kommande miljöinspektioner men även användas för egen dokumentation. Spillvatten vid tvättning av maskiner samlas i en grop där vattnet skiljs ifrån gräs för att sedan rinna ut i en oljeavskiljare. Oljeavskiljaren töms vid behov (ca 1 gång/år) av godkänd entreprenör.

Flora och fauna På de finklippta delarna av golfbanan är förutsättningarna och möjligheterna till biologisk mångfald små. Möjligheter finns istället runt banan. Här kan i viss mån skötsel bidra till större mångfald. Att vi nu på senare tid släppt upp mer tjockruff gör att nya biotoper skapas för djur och ängsväxter. På Forsgårdens anläggning finns inga kända sällsynta arter eller s.k. hot spots. Beträffande fågelliv finns det ca 20 stycken fågelholkar utplacerade på strategiskt viktiga platser runt om på golfbanan. När träd fälls eller faller vid hårda vindar tas det mesta av veden om hand, men några enstaka stockar lämnas kvar till div insekter och larver, vilka blir viktig föda för fåglarna. Söderån som rinner igenom vårt område, är ett naturligt tillhåll för änder, vadare, salamandrar och grodor, vilka trivs i den grundnära strandzonen. För att dessa djur ska trivas krävs det relativt öppna vattenytor, fria från vass och kaveldun. I några av våra dammar finns inplanterad karp för att hålla nere vegetationen, dels för den visuella upplevelsen men också med tanke på djurlivet. Vid de ställen där det finns vegetation i vattnet trivs häckande fåglar. Leverantörer Våra största leverantörer av gödsel, maskiner och drivmedel jobbar aktivt med sitt miljöarbete. I vissa fall handlar det om att ha en detaljerad miljöpolicy och i andra fall handlar det om att vara ISO-certifierad. Vattenanvändning och bevattning Under ett år används mellan 25-30 tusen kubikmeter vatten för bevattning och övrig användning. Att hushålla med vatten och vattna på rätt sätt är oerhört viktigt och betydelsefullt för miljö och en hållbar utveckling. Vattenmätare har hösten 2018 installerats i pumphuset för att mer exakt veta hur mycket vatten som används till banans bevattning. Uttag av vatten för bevattning sker från Söderån, via en pumpstation med tre stycken pumpar, ut till närmare 600 automatiska spridare. Lika viktigt som att minimera sin kemikalieanvändning, lika viktigt är det att minimera sin vattenförbrukning. För att veta när och hur mycket vi skall bevattna våra greener och tees, använder vi fuktmätare. Med den mäter vi andelen fukt i marken och kan därefter bestämma hur mycket vatten som skall tillföras.

För att uppgradera vårt något föråldrade bevattningssystem, sätts det in fler och fler s.k. sektorspridare, främst på greenerna. På dessa kan man ställa in start- och stoppvinkel så att mer vatten hamnar där det ska, vilket då betyder att tiden kan minskas i bevattningsprogrammet och på så sätt minska volymen vatten per bevattningstillfälle. Hösten 2019 skall det påbörjas en renovering av befintliga tees och nybyggnation av nya främre tees, vilket kommer innebära att teebevattningen rustas upp med fler och bättre spridare. När fler spridare tillkommer betyder det inte att volymen ökar, utan bevattningen blir istället effektivare och vatten kan sparas. För att gräsets rotsystem ska utvecklas, kan markprofilen med fördel torka ur under ett par dagar innan det ges vatten nästa gång. På så sätt får man rötterna att söka sig neråt. Med ett bra och djupt rotsystem förenklas och förbättras plantans upptagningsförmåga av både vatten och näring och på så sätt skapas friska och starka gräsytor. Att ha en bra och genomtänkt bevattningsstrategi, är en viktig del av IPM. Energianvändning På Forsgårdens Golfklubb görs avläsningar av energianvändningen månadsvis för att säkerställa och kontrollera att förbrukningen är normal. För att minimera förbrukningen används rörelsedetektorer i t ex omklädningsrum, gymmet och kontorsutrymmen. Kontinuerligt byts gamla energikrävande halogenlampor till nya moderna LED-lampor som kräver betydligt mindre energi. Vid utbyte av fläktar och pumpar skall alltid elförbrukningen beaktas.

Exempel elanvändning för perioden sept 17 - sept 18 kwh ~/Mån Kökskontoret 3104 258 Nya Klubbhuset 3123 260 Kökskraft 1764 147 Restaurangen 1523 126 Pumphus 49850 4262 Maskinhall/Verkstad 72113 6009 Juniorhuset 13306 1108 Gym/ Konferens 33952 2829 Ladan 874 109 179609 15108 Kungsbacka okt 2018 Robin Eriksson Banchef