Gävle GK Banskötsel - Måldokument 2017

Transkript

1 Gävle GK Banskötsel - Måldokument 2017 Vårt mål är att vara en av de bästa leverantörer av golfupplevelser. Alla spelare oavsett spelstandard skall kunna känna glädje och få en positiv upplevelse. Golfspelet är hjärtat i verksamheten och största del av resurserna läggs på underhåll av banorna. För oss är helheten viktig. Därför lägger vi även mycket energi på att förbättra upplevelsen vid parkering, klubbhus och drivingrange. Dessutom ser vi det som självklart att ha fräscha faciliteter på banorna. Vi vill att varje gäst och medlem ska känna sig varmt välkommen vid varje besökstillfälle. Öppethållande av banorna Vädret är den faktor som till största del avgör hur många veckor banorna är öppna varje år. Skulle alla hål ha klara vintern bra, öppnar vi båda banorna samtidigt. På hösten så är det temperaturen, vätan och slitaget som styr öppethållandet. Ambitionen är att försöka ha båda banorna öppet med bra skick till i slutet av oktober. Pay&play-banan är öppen året runt. Vår målsättning är att drivingrange öppnar så tidigt som möjligt på våren. Allmänt vid skötselarbeten Vi har som målsättning att första bokade boll ska mötas av nyskötta ytor. För att störa spelet så lite som möjligt så startar de flesta klippningsarbeten och andra skötselmomenten från hål 1 på båda banorna, dock tas vissa hål med för att slippa onödig transport mellan hålen. När arbete sker utanför de startförbud vi har är vårt mål att samma boll inte ska störas mer än en gång från en och samma person. Ingen spelare som har bokat tid ska behöva vänta mer än max 60 sekunder med att få slå. Under spel utanför bokade tider kan man dock få vänta något längre för att vi ska hinna med att uppfylla vår målsättning med att första bokade boll ska mötas av nyskötta ytor.

2 Gällande startförbud Startförbud för banskötsel 2017 Gäller från 1:a maj till 25:e oktober Avan Måndagar 00:00-10:00 Måndagar v.21, v.25, v.29, v.33, v Måndag och tisdag v Gamla banan Onsdagar 00: Onsdagar v.21, v.25, v.29, v.33, v.37 00: Måndag och tisdag v.41 00: Greener Yta ca m 2 Målet är att greenerna under högsäsong ska vara jämnt gräsbeväxta, fasta och med likvärdig rull. Under perioder när rätt hastighet inte kan uppnås, prioriteras jämnheten extra mycket. Vissa perioder höjs målet gällande greenhastighet och stimpen mäts kontinuerligt under högsäsong. Fokus på hösten är att skapa en bra invintring, då ökar chansen för vinteröverlevnad och en tidig vårstart. Målsättningen är att vintertäcka greenerna och då framförallt Gamla banans greener som historiskt sett drabbats hårdast av övervintringsskador. Sanddressning Sker efter behov, minst var 14:e dag. Under säsong läggs tunt med sand för att inte störa spelet. Vår och höst läggs tjockare lager. Sanden vi använder är av USGA-specifikation. Sanden vältas ner eller dras ner med hjälp av borste och matta. Syftet med dressningen är främst att göra greenytan jämnare, fastare, torrare och skydda tillväxtpunkten från mekaniskt slitage. Klippning Greener trippelklipps och/eller vältas varje dag under högsäsong. Vid lägre tillväxt kan greenerna enbart vältas. Riktningen som greenen klipps i ska varieras och får aldrig klippas i samma drag som de senaste klippningarna. Yttervarvet klipps inte vid låg tillväxt eller när slitage börjar uppstå. För att förebygga skador undantas varvet 1-2 dagar i veckan. Gräsklippet samlas upp och sprids noggrant i klippta ruffen. Dock ej i semiruff eller skog. Stor vikt ska läggas på att behålla samma uppklippta form hela året.

3 Hålbyte Hålkopparna flyttas varje dag och hålbytet ska ske efter klippning, och om det är möjligt, efter att trippelklippning utförts. Detta för att ge skarpare kanter runt hålet. Målning av hålkanter skall ske dagligen. Av slitageskäl behöver vi utnyttja så stora av greenytan som möjligt. Därför är det på vissa greener omöjligt att fullt ut följa rekommendationerna avseende avstånd till slänt och greenkant. Gott omdöme och hänsyn till dagens bollrull avgör var hålet kan placeras. Måttet på minst en flaggstångslängd från greenkant och minst 1 m från onduleringsbryt ska alltid hållas. Koppsättare används för att jämna av området närmast hålkanten. Slipning av klippaggregaten Greenklipparnas höjd och skärpa kontrolleras dagligen efter varje klipptillfälle. Greenaggregaten slipas så fort pappret inte klipps av tillfredställande vid den dagliga kontrollen. Vältning Greenerna vältas 2-4 ggr per vecka. Målet med vältningen är att skapa en fast och jämn yta vilket leder till ärligare bollrull och snabbare greener. Vid vältning är det därför viktigt att kontrollera vältrullarna så att inte smuts fastnat som kan ge ojämnt resultat. Eventuellt släpp tas bort från greenen för hand eller med hjälp av en viska. Riktning på vältningen ska varieras för att undvika kompaktering och slitage på greenkant/foregreen och för att jämna till eventuella spår efter dressare och spruttruck. Bevattning Fuktighetsmätare används för att kontrollera bevattningsbehovet. Ambitionen är att över tid vattna så lite som möjligt för att skapa en torr och fast yta och ett stabilt och djupt rotsystem. Vätmedel används regelbundet i program. När torrfläckar uppstår fläckvis så ska dessa om möjligt handvattnas för att inte behöva blöta ner hela greenen. Vertikalskärning/borstning Sker under högsäsong varannan vecka, syftet är att tunna ur ett för tätt gräsbestånd eller stimulera skottillväxt. Borstning innan klippning kan ske istället för vertikalskärning. Luftning av greener Luftning har avgörande betydelse för gräsets kondition gällande; vattengenomsläpplighet, syretillgång, koldioxid ventilation, näringsupptag, reducering av thatch mm. Penetrometer används med jämna mellanrum för att kontrollera graden av kompaktion.

4 Vi varvar mellan följande luftningstekniker och luftningsdjup: Vertidrain Solida pinnar 12 mm cm 1 ggr/år Procore 648 Krysspinnar 12 mm cm 4 ggr/år Procore 648 Hålpipor 12 mm 7 cm 1 ggr/år Knivluftning Knivar 5-8 cm 2 ggr/år Spikning Ytluftning 2 cm 7 ggr/år Stödsådd Sker under tidig vår och under sensommaren. Ett mer intensivt stödsåprogram kommer att ske på Avans greener där större möjlighet att etablera ädselgräs bedöms finnas. Stödsådd av dåliga områden sker punktvis under säsongen om behov finns. Gödsling Jordprover tas kontinuerligt för att säkerställa att inga näringsämnen saknas i växtbädden. Greenerna sprutgödslas med små mängder var 7:e dag samt att granulerad gödsel läggs med längre intervaller. Detta för att kunna anpassa näringstillförseln efter väderlek, slitage och visuellt utseende. Granulerat gödsel läggs som komplement vid 4 eller 5 tillfällen. Ett gödselschema upprättas inför varje säsong där mängden näring per 100 m 2 räknas ut och följs upp under året. Svampbekämpning Växtskyddsmedel används endast när klimat som kan ge svampangrepp uppstår. Antalet tillfällen är beroende på väderförhållande och svamptryck. När det är kraftig dagg, daggas greenerna av varje dag med hjälp av borste, vältning eller avdaggningsmedel. Detta för att hålla dem torrare och undvika svampangrepp samt att höja spelupplevelsen. Dränering Greenerna på Gamla banan saknar dränering medan Avan är byggda med dränering. Dränering på Gamla banan bör installeras och lämpligen då i en större renovering. Tee Yta ca m 2 Målet är att teeytorna skall vara plana, helt täckta med gräs och upplevas fasta och torra. Formen ska vara rektangulära eller med rundade hörn. Klippning Klippningar sker normalt 3-4 ggr/vecka; klipphöjd mellan 8 och 10 mm. Gräsklippet samlas upp med korgar och sprids i klippta ruffar. Stor vikt ska läggas på att behålla samma uppklippta form hela året.

5 Gödsling Tee gödslas så lite som möjligt för att få bra klippresultat men ändå så pass mycket att återväxt sker vid nysådd av uppslagna torvor. Granulerat gödsel appliceras ca 3-4 gånger/år mestadels av långtidsverkade variant. Bevattning Behovsanpassad bevattning med målsättning att hålla tees och teeområden så torra det går utan att skadliga torrfläckar uppstår. Tee vattnas om möjligt efter att teereparationer utförts för att ge fröna en snabb etablering, samt vattna ner mulldressen. Sanddressning Dressning sker 4-6 ggr/säsong för att hålla ytan torr. Med fördel används en mull och sandblandning på våren. Luftning Tees luftas tidig vår för att få igång växtligheten och sedan minst 1 gång till under säsongen. Teereparationer/Hjälpsådd Sker en gång på våren där vinterskador uppstått. Uppslag på tee lagas regelbundet. Hål där det används mycket järnklubbor lagas oftare än de andra hålen. Vid teereparationer används så lite mulldress som möjligt, detta för att undvika "limpformade" tees med åren och för att minska risken för att slöa ner cylindrarna vid klippning. Svampbekämpning Bekämpning sker vid behov. Slipning Sker månadsvis eller efter behov. Dränering Rensas vid behov och förebyggande om tid finns. Övrigt

6 Teemarkeringar ska placeras rakt riktade mot mitten av fairway. De ska placeras på ett sådant sätt att det ser likadant ut på hela hålet (samma kant, avstånd mm). Detta för att undvika att få "limpformade" tees och för att pressa ut slitaget mot kanterna. Foregreen Yta ca m 2 Målsättningen är att hålla väldigt välskötta ytor precis utanför greenen så att chippar och puttar som slås, studsar och landar under ärliga förhållanden. Där det är möjligt och visuellt tilltalande, klipps avrinningsytor. Klippning Klippning sker 3-4 ggr per vecka. Vid klippning ska bredden anpassas efter greenkanten med ett överlapp på ca 5 cm. Gräset samlas upp med korgar och sprids i klippta ruffen, ej i semiruffen. Klipphöjden är 8-10 mm. På vissa hål klipps foregreenvarvet ned till ca 5-7 mm under hösten för att undvika svampangrepp och för att smältvatten inte ska bli stående vid kanten mellan green och foregreen under perioder av tjäle med snösmältning. På de ställen där vatten ändå inte ges möjlighet att rinna av greener så torvas ytan av för att skapa ytavrinning. På de ytorna bör dock renovering utföras. Gödsling Gödsling av approachen/läppen sker samtidigt som greenområdet gödslas på våren och med fast greengödsel under säsongen. Gödsling av foregreen/kragen sker i samband med greengödsling. Bevattning Sker samtidigt som greenbevattningen. Sanddressning Dressas samtidigt som greenerna dressas. Luftning Sker av hela kragen samtidigt som greenen luftas. Svampbekämpning Kragen runt behandlas som green men i övrigt ingenting.

7 Slipning Sker månadsvis eller efter behov. Dränering Större delen av foregreen dräneras som green, men ytterkanterna dräneras som semiruffen. Fairways Yta ca m 2 Målsättningen är att skapa torra, jämna fairways med en tät gräsyta som är klippt på ett visuellt tilltalande sätt Klippning Klipps 3-4 ggr per vecka. Korsklippning av fairway sker för att skapa diamantformade rutor. Stor vikt ska läggas vid klippmönstret och att skarpa kanter hålls när yttervarvet klipps. Om det är kraftig dagg, daggas fairway av med slang/rep innan klippning. I mån av tid även dagar då de inte klipps. Detta för att hålla ytorna så torra som möjligt, för att ge ett bra klippresultat och för att minska risken för svampangrepp på hösten. Gödsling Individuell gödsling sker med en bladning av granulerad och flytande gödsel ca 5 gånger per år beroende på placering och jordmån. Ambitionen är att lägga ut så lite näring som möjligt då det ger ett bättre klippresultat och är mer skonsamt för miljön. I samband med det flytande gödslet läggs vätmedel ut. Bevattning Ambitionen är att vattna så lite som möjligt för att skapa en torr och fast spelyta. Men det får inte bli så torrt att gräset tar skada med kala jordfläckar som effekt. En individuell plan för bevattning av fairway ska göras då de kräver olika mycket vatten beroende på läge och jordmån. Sanddressning Sker vid behov Torvuppslag Lagas av golfspelarna själva eller med hjälp av frivilliga.

8 Hjälpsådd Sker vid utvinringsskador eller vid bristande kvalitet. Luftning En luftning på ca 15 cm sker under höst med en bogserad en knivluftare kombinerad med ringvält. Dränering Rensas vid behov och förebyggande om tid finns. På blötare områden bör det kompletteras med ytterligare dräneringar. Slipning Sker efter behov. Bunkrar Antal bunkar: 73 st totalt. Gamla banan 39 st, Avan 34 st, övningsområden 5 st. Målsättningen är att hålla bunkrarna ogräsfria med tydliga bunkerkanter och tillräckligt mycket sand. Inget vatten ska få bli stående i bunkrarna med undantag efter kraftigt regn då det får ta ett par timmar innan det sjunker undan. Krattning Krattning i låg hastighet sker 5-7 gånger per vecka. Kanterna handkrattas i mån av tid och hålls alltid rena från sand genom att kratta ut sand ifrån kanten om det är för mycket och kratta in sand om det är för lite. En kant mot gräset på 5 cm är optimalt. Dränering Rensas vid behov och förebyggande om tid finns. Sandkontroll Kontroll sker löpande och i första hand flyttas sanden i bunkern och om underskott finns så fylls bunkern med ny sand. Vid kontroll ska minst 7 cm sand finnas ovanpå lerbotten. Sanden som används har en sådan fraktion att den packas och upplevs fast, även om det är mer än 7 cm sand. Bunkerkanter

9 Bunkerkanterna skärs med kantskärare eller liknande för att uppnå rätt utseende och även vara funktionell i skötsel. Kanterna hålls trimmade med hjälp av röjsnöre 4-5 gånger per år eller efter behov. Flymo Flymoklippning sker i bunkerslänterna där klipparna inte kommer åt, 4 gånger per månad. Ogräsrensning Sker efter behov men ambitionen är varannan vecka. Ruff Yta ca m 2 Målsättningen är att ruffen ska vara ogräsfri med tätt gräsbestånd och klippas på en höjd så att det är enkelt att hitta bollar. Klippning Sker efter behov. Det som styr klippfrekvensen är mängden nederbörd och temperaturen vilket blir det varje vecka men de områden som växer mer klipps oftare. Klipphöjden är ca 45 mm. Gödsling & Luftning Ingen generell gödsling eller luftning sker av ruffar med undantag av hårt trafikerade ytor. Hjälpsådd Sker där vinterskador uppstår. Bevattning Ingen bevattning av ruffar. Slipning Slipning av knivar sker efter behov. Högruffar Är de gräsytor som aldrig klipps. Dessa ytor ska ha ett glest gräsbestånd så att bollar går att hitta. Områden med högruff finns i mellan hål där inga andra hinder finns som till exempel träd, dammar och bunkrar. En grundlig genomgång av samtlig högruff kommer ske under året för att utveckla en åtgärdsplan för att skapa rätt funktion mellan spelupplevelse och naturupplevelse.

10 Skogsområden Målsättningen är att bollen alltid ska gå att hitta i ett skogsområde men alla hinder i form av stenar, träd, buskage ska bibehållas. Skogen ska vårdas så att den även långsiktigt är ett hinder men en trädutveklingsplan bör uppföras omgående för ökat solinsläpp till spelytor. Skogsklippning Delar av skogsområden klipps med en separat rotorgräsklippare för att inte förstöra den vanliga ruffklipparen. Slyröjning Ettårigt sly tas bort med hjälp av röjsåg varje vinter. Föryngring av skogen sker genom att spara några ungskogsplantor vid den årliga slyröjningen på varje område. Om valet står mellan två ungplantor ska prioritering under rubriken Träd, att användas. Träd Alla träd som är befintliga ska i möjligaste mån bibehållas då de skapar karaktär och utgör strategiska hinder. Gallring sker endast om träd börjar växa ihop för mycket eller om de skuggar green- eller teeytor. Tillräcklig med solljus är av avgörande betydelse för att ett hålla tätt gräsbestånd. När valet står mellan två träd som ska tas bort, prioriteras träd av ädlare karaktär. Nedan följer prioriteringen. 1 betyder att det är mest betydelsefull och bibehålls. Prioritering vid gallring: 1. Ek 2. Tall 3. Lönn 4. Fruktträd 5. Pilträd 6. Rönn 7. Gran 8. Björk 9. Övriga lövträd Slånbärsdungar behålls på utvalda platser för att skapa karaktär och ett rikt djur och fågelliv. Ogräsbekämpning Sker på fairway och ruffytor tills acceptabel ogräsbestånd är uppnått. Dammar

11 Antal 11 st, Målsättningen är att skapa dammar med klar vattenspegel, rena från alger och annan oönskad vegetation. Kanterna ska vara väl definierade och helst klippbara hela vägen ner till vattenytan. Vid dammarbete prioriteras följande dammar: Prioritering Hål 9 och 18, Gamla banan Hål 18 Avan Övriga dammar Vass Vass tas i nuläget bort med inhyrd vassröjare. I varje damm ska det finnas minst ett mindre område där vass bibehålls. Dels för skapa karaktär åt hindret, dels för att göra det synligt på avstånd. Träd Träd och ungskogsplantor som växer i dammkanterna ska generellt bibehållas och växa sig stora då det skapar liv åt dammområdet som ser naturligare ut. Alger Tas bort med hjälp av krattor, lövblås och eventuell vassbåt. Algerna är ett återkommande problem i det stillastående vattnet. Försök med strömbildare och syresättare görs. Dammkanter Klippning ska i möjligaste mån ske ner till vattenytan. Där det inte är möjligt, klipps gräset med röjsnöre. Om en dammkant börjar bli ojämn, ska kantskärning utföras antingen för hand eller med grävmaskin. Övrigt För att banan ska dräneras bättre på hösten sänks de dammar som går till lägsta möjliga nivå. Livbojar finns vid djupare dammar. Diken Målsättningen är att alla diken ska vara klippta så att boll kan återfinnas. De diken som inte har spelstrategisk placering eller ytavvattnande funktion bör rörläggas för att minska driftskostnaden. Löv

12 Alla spelytor, vägar samt parkering blåses rent från löv på hösten. Greener blåses varje dag, tee och fairway efter behov och om tid finns. Torvodling Vid maskinhallen finns en ca 400 m 2 stor extra green, denna används för att byta ut skadat gräs på greenerna. Torvodlingen klipps 3-5 gånger per vecka och i övrigt sköts den som en green. Den ytluftas med spiker, 1,5 cm djupt 3 4 ggr per år och dressas i när greenerna på banorna dressas. Runt om klipps ett varv med semiruff för att underlätta skötseln. Maskinpark För skötsel av samtliga ytor så finns ca 20 större fordon och ett antal mindre. Samtliga maskiner underhålls förbyggande och vi följer tillverkarens rekommendationer gällande filter och oljebyten. Maskinerna tvättas efter varje användningstillfälle. På detta sätt säkerställer vi en lång livslängd och högt andrahandsvärde. Vid val av nya maskiner försöker vi välja fordon och maskiner med låg bränsleförbrukning. Tvätt av maskiner sker på spolplatta med oljeavskiljare. Biobädd finns för spruttruck men är i behov av renovering. Verkstaden bör uppfylla alla miljö- och hälsokrav. God ordning och reda hålls i verkstad, maskinhall och på gård. Skyltning på banan Skyltning ska ske diskret och med sammanhängande färgsättning. Hänvisningsskyltar finns mellan de hål där det kan vara svårt att hitta rätt. Färgen på skyltarna ska vara enhetliga. Tillfällig skyltning sker med laminerade A3 i rostfria- alt. svarta hållare. Hinder och banmarkeringar Pinnar, plattor och målning används vid markering av hinder och bangränser. Så få pinnar som möjligt ska användas vid markering av banan, det ger ett naturligare utseende. Vissa diken markeras inte, men alla omarkerade diken är sidovattenhinder. Markering av banan utförs endast av personal eller utbildade ideella personer. MUA-markeringar sköts av banpersonalen. Pinnarna lyfts vid varje klipptillfälle och plattorna lyfts/rengörs 2-4 gånger per år. Hålkopparna ska vara vita och flaggstänger av sk. Tournamentmodell, vita med gröna fält. Flaggorna ska ha Gävle GKs logga broderat eller tryckt. Prismor sitter i toppen av flaggstången för att lättare kunna mäta avståndet med laserkikare. Bunkerkrattorna ska vara placerade i bunkern i spelriktningen.

13 Avståndsmarkeringarna på fairway är till framkant av greenen. Markeringar för 100- och 150 m finns på alla par 4-hål. 100-, 150- och 200 m markeringar finns på alla par 5-hål. Markeringarna lyfts/rengörs en gång per månad. Klubbhusområde och planteringar Klubbhusområdet ska hållas rent och välskött. Renhållning av området och skötsel av planteringar sker intensivare under våren och löpande under säsong. Vattning av planteringar sker en gång i veckan om det är torrt, oftare vid nyplantering. Gödsling sker en gång per år. Delar av klubbhusområdets gräs bevattnas för att vara grönt vid torka. Häckar klipps varje år eller efter behov. Byggnader på banan Toaletter finns på Avan och Gamla banan. Dessa passerar man på hål 1, 3, 7, 10, 16 på Avan och 5, 6, 10, 13 och 15 på Gamla banan. Dessa städas 4 ggr/vecka. Kiosk finns på hål 1 på Avan och på hål 10 på Gamla banan. Vägar Vägarna ute på banan är grus- eller asfaltsbelagda. Dessa skrapas och pottas två gånger per år och efter skyfall. Bevattningsanläggning Ute på banorna finns ca 500 st sprinklers och dekodrar samt flera kilometer ledningar med styrkabel som underhålls dagligen. Under en torrperiod på sommaren när bevattningen går för fullt, pumpas mellan 1000 och 1500 m 3 vatten ut från pumphuset per natt. Nya pumpar installeras under våren 2017 och renovering av greenbevattning planeras ske i höst. Fairwaybevattning, teebevattning fungera förhållandevis bra och inga planer finns idag på att byta dessa, men de bör åtgärdas inom ca 10 år. Finish För att hålla fin puts på anläggningen läggs många timmar på att trimma gräs runt träd, byggnader, bänkar, papperskorgar, vägar och i tee och greenområden m.m. Följande prioritering används när putsarbeten utförs: 1. Klubbhusområde, drivingrange, parkering och infart.

14 2. Teeskyltar, papperskorgar, bolltvättar, bänkar och utslagsmattor och runt alla skyddsnät, livbojar. 3. Slänter 4. Träd. 5. Diken 6. Utvalda dammkanter i nedanstående ordning. Prioritering görs under säsongen Teeslänter 8. Resterande dammkanter. Drivingrange och övningsområden Drivingrangen ska hållas välskött och vara visuellt tilltalande. Som mål finns flaggstänger och avståndsskyltar. Rangebollarna plockas varje dag och klippning sker efter behov. Rangen öppnas så fort det är möjligt på våren och håller öppet så länge det är möjligt att sköta den och plocka bollar. På Avan finns ett övningsområde bestående av fairway, foregreen, green och bunkrar. Dessa sköts som ytorna på banan. Endast egna bollar får användas och övningsområdet är till för medlemmar och betalande gäster. Precis som på banan så ska torvor och nedslagsmärken lagas. Säkerhet För att personalen ska kunna arbeta säkert så har de alltid företräde på banorna. En spelare som kan nå en arbetare med nästa slag måste alltid invänta klarsignal. Den visas med en rakt uppsträckt hand. Golfspelaren ska svara med samma tecken. Vår målsättning är att ingen spelare som har bokat tid ska behöva vänta mer än max 60 sekunder med att få slå. Banpersonalen har skyldighet att rapportera farligt spel till banchefen. Skyddsnät används där det behövs för att skydda spelare och andra som passerar anläggningen emot förlupna bollar. Sophantering Papperskorgar på banan och i klubbhusområdet töms 4 gånger per vecka. Soporna sorteras i brännbart, wellpapp och metallcontainrar.

15 Miljöpolicy Gävle Golfklubb Gävle GKs anläggning ska vara en plats för golf- och naturupplevelse. Vi ska sträva efter en så liten miljöpåverkan som möjligt vid driften av anläggningen. Detta förverkligar vi genom att vi: Uppfyller lagar, förordningar och krav. Bedriver och följer upp vårt miljöarbet ett organiserat sätt genom vår miljöplan. Minskar användandet av kemiska växtskyddsmedel. Minimerar urlakning av gödselmedel. Gör nyinvesteringar som minskar användandet av el, diesel och bensin. Gör aktiva av val av kontorsmateriel, trycksaker, varor och leverantörer Vårdar och utvecklar vår flora och fauna. Sorterar vårt avfall för återvinning. Integrerat växtskydd Gävle Golfklubb (IPM) Vårt växtskydd, då vi använder kemiska växtskyddsmedel gäller framförallt två områden. Greenerna, 2,5 ha. och ogräsbekämpning, vilket sker över hela banan, klippta ytor, ca 70ha. Kraven på en väl fungerande anläggning, utifrån golfspelets perspektiv, är stora. Vår säsong sträcker sig normalt från slutet av april till mitten av oktober. Att under hela den perioden presenterna greener är friska och gröna samtidigt som de är jämna och snabba att putta på, är en utmaning. För att lyckas med det krävs det i vissa situationer att vi använder kemiska bekämpningsmedel. Det är också vårt bästa och mest effektiva medel mot ogräs som är nödvändigt att hålla efter. Annars tar det över de ytor som klipps och gödslas mer sällan. Även om kemiska växtskyddsmedel kan vara en viss miljöpåverkan, ser vi vår miljöpåverkan i ett brett perspektiv. Medvetet väljer vi gödselprodukter och strategier för att inte skapa läckage av näringsämnen. Detta gäller även hur vi använder vår bevattningsanläggning och mängden vatten vi lägger ut - i den mån det går i dagsläget. Även om vårt läge med bra tillgång till vatten gör att vi inte har någon direkt brist på vatten så påverkar hur vi vattnar gräsets förmåga att stå emot sjukdomar och i en förlängning vilken typ av näring och hur mycket som måste läggas ut. Genom att ta del av forskningsresultat och delta i utbildningar, försöker vi hela tiden förbättra oss. Att slentrianmässig använda sig av kemisk bekämpning och gödselmängder, skapar inte den banan, den produkt, som vi vill presentera för våra medlemmar och gäster. Förebygg Genom ett skötselprogram, som följs upp och utvärderas, ser vi till att de åtgärder vi kan göra för att skapa förutsättningar för en stark och frisk turf genomförs. Exempel på dessa åtgärder är att:

16 Regelbundet dressa greener med sand för att hålla ytorna torra och stabila för att de ska klara slitaget av spel. Torra ytor är viktigt för att minska risken för svampangrepp. Mekaniska ingrepp som att lufta och tunna ur gräsbeståndet. Att minska kompakteringen som skapas av spel och maskiner är viktigt för syresätta kring plantorna. Vi använder oss av ett gödselprogram för att se till att gräsets näringsbehov tillgodoses. Att ha en jämn tillförsel och att anpassa mängden efter temperatur och årstid är en viktig del för att undvika sjukdomsangrepp och att få en frisk planta som står emot slitage. Vi använder oss av biologiska jordförbättrare och organiska produkter för att hjälpa till att stärka plantorna på naturlig väg. Kontinuerligt ser vi över träd och vegetation, utför slyröjning och viss trädfällning. Ljus och luft är nödvändigt för att gräset ska få rätt förutsättningar att klara av sen höst och vintern. Ljuset krävs för att plantan ska lagra energi och invintras på bästa sätt. Det är en nödvändighet för en bra start på våren. Under vintern övervakar vi snö och isläget och vidtar åtgärder för att gräset ska klara vintern. Bevaka Vad gäller greener bevakar dem vi ständigt för att upptäcka förändringar som kan vara början till angrepp. Om det upptäcks tidigt finns möjlighet till justeringar i skötsel- eller gödselprogrammet som kan öka möjligheterna till att undvika kemiska växtskyddsmedel. Om osäkerhet råder kring eventuella angrepp och läget inte är akut, skickas prover in för analys, för att beslut kring åtgärder. Behovsanpassa Beroende på typ av angrepp går det att välja andra alternativ i form av olika näringsblandningar till exempel ph-sänkande, ph höjande, eller avstressande gödselmedel. När det trots allt krävs kemisk bekämpning, försöker vi i största möjliga mån att se till att den applikation som görs också har effekt och inte behöver upprepas. För att säkerställa detta, tar vi ett prov före och ett prov efter bekämpningstillfället. Detta skickas in för analys och vi får sedan ta del av resultatet av bekämpningen i en rapport från analysföretaget. Antalet olika, godkända kemiska växtskyddsmedel är begränsat, liksom den tillåtna mängden vi får använda per år. En upprepad användning av ett medel kan bilda resistens hos svampen och effekten uteblir. Det ligger därför i vårt eget intresse att inte överanvända de få kemiska växtskyddsmedel vi har. Vad gäller ogräsbekämpningen, görs en sprutning av hela banan vart annat år. Detta innebär alla högruffar och ytor som ligger i anslutning till spelfältet. Vi klipper en stor del av banan regelbundet och de högruffar och orörda gräspartier vi har, fyller en funktion för djur- och fågellivet. Att mekaniskt bekämpa ogräs är svårt och kostsamt på så stora ytor.

17 Det har visat sig har en liten effekt och blir en annan typ av miljöpåverkan vad gäller drivmedel och utsläpp av detta. De områden som gödslas och klipps regelbundet lider inte lika mycket av ogräs eftersom det inte trivs i en miljö där det störs hela tiden. Dessa ytor kan punkt-bekämpas under säsong. Vi försöker tajma ogräsbekämpningen så att den utförs vid den tidpunkt som ogräset är som mest mottagligt. Uppföljning Varje försök att bekämpa angrepp, oavsett metod, utvärderar vi. Det finns som tidigare nämnts, inget att vinna för oss i att använda kemiska växtskyddsmedel av gammal vana. Det mest konkreta och säkra sättet är att se vad före- och efter-provet visar hos analysföretaget. Men vi tror att orsaken till angrepp, inte i alla, men i många fall ligger i gödsel- och skötsel- och bevattningsstrategierna. Dessa utvärderas kontinuerligt för att se om vi kunde gjort något annorlunda. Styrelse Klubbchef Banchef Gävle GK