F Ö R B U N D E T KALLELSE TILL FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND RF:S VÅRMÖTE DEN 5 MAJ 2018 I ÅBO Finlands svenska Marthaförbund rf kallar till vårmöte den 5 maj 2018 och vårmötesförhandlingar klockan 10 i Sigynsalen, Slottsgatan 60, Åbo. Vid vårmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt paragraf 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2017. Därtill behandlas ärenden som centralstyrelsen har beslutat föra till mötet: en motion om hållbar offentlig upphandling, ett uttalande om överskuldsättning samt en redogörelse för hur organisationsutvecklingen har kommit i gång. Vi ber dig som är ombud att sätta dig längst fram i salen på en av de stolar som är reserverade för ombuden. Årsrapporten, i vilken också bokslutsuppgifter inklusive revisions- och verksamhetsgranskningsberättelsen ingår, hittar du på www.martha.fi/sv/medlem/ från och med 18.4.2018. Vi ber er vara uppmärksamma på att det i år inte skickas material per brev, allt mötesmaterial finns endast i elektronisk form på förbundets hemsida på ovannämnda webbadress. I samband med fullmaktsgranskningen klockan 12 till 13 delas röstsedlar ut till ombuden. Om du inte kan delta i vårmötet, vänligen kontakta oss så snart som möjligt så att din ersättare hinner få alla vårmöteshandlingar. Kontakta även ditt distrikt, så att rätt person har fullmakt på vårmötet och därmed har rätt att representera distriktet. Vid frågor ta kontakt med Marika Danielsson på tfn 044 735 4971 eller per e-post: marika.danielsson@martha.fi. Varmt välkommen på vårmöte till Åbo! Helsingfors den 18 april 2018 Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf genom Annika Jansson Verksamhetsledare Finlands svenska Marthaförbund rf Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Tfn 050 302 3363, e-post: annika.jansson@martha.fi
F Ö R B U N D E T VÅRMÖTE 2018 Tid Lördagen den 5 maj 2018 kl. 10.00 Plats Sigynsalen, Slottsgatan 60, Åbo FÖREDRAGNINGSLISTA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Mötet öppnas Konstaterande av närvarande ombud (bilaga 1) Val av mötesordförande, vice ordförande, sekreterare, två protokolljusterare och vid behov två rösträknare Mötets laglighet konstateras Föredragningslistan för mötet godkänns Centralstyrelsens förslag till årsrapport för år 2017 (bilaga 2) Bokslutet för år 2017 jämte revisorns och verksamhetsgranskarens utlåtanden föredras (ingår i bilaga 2) Fastställande av bokslutet samt beviljande av ansvarsfrihet för de räkenskapsskyldiga Ärenden som centralstyrelsen har beslutat att ska behandlas på mötet Ärenden som en medlemsförening senast fyra veckor före mötet skriftligen hos styrelsen har begärt att ska behandlas på mötet Behandlas övriga i möteskallelsen nämnda och av centralstyrelsen behandlade ärenden: mellanrapport gällande organisationsutveckling Tid och plats för hästmöte 2018 Höstmötet föreslås hållas i Helsingfors den 17 november 2018. Mötet avslutas Finlands svenska Marthaförbund rf, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors
Ombud vid vårmötet 2018 Ersättare Borgå svenska Marthadlstrlkt r.f. Bärlund Solveig Georgine XX Fredriksson Annika Maria Ottosson Kerstin Elvi Alice Lindblad Christina Maria XX Sjöhalm Anja Solveig Maria Nilsson Anne-Louise Helsingfors svenska Marthaförenlng rf Fabricius Nina Gahmberg Clara Halonen-Hahn Heidi Ohls Alexandra Linder Airava Annika Paulig Anita Kristina Rosenberg-Wikström Solveig Rajalin Maria Helena Sittnikow Riitta Tapper Marie-Louise Jakobstads Marthadlstrikt r.f. Back Gun-Mari Grönhage Sofia XX Kjellman Britta XX Nymark Benita XX Karlebynejdens Marthadlstrlkt r.f. Emet Marit XX Nylund lnga-lill Store-Kaitfors Heidi Ranta Anne-Mie Vikström Margareta Viola Mellersta Nylands Marthadlstrlkt r.f Baarman Marita Kristina Hagelberg Jessica Regina Koivula Bettina Marina Sjöhalm Maj Iris Linden Christina XX Lindavist Sari Fredriksson Susanne Skoa Maria Susanne XX Strömberg Margareta Lång Ulla Weber Assi XX Nvkarleby Marthadistrlkt Lillström Marita Fredriksson Anna-Brita Lindholm Monia Byggmästar Annika Kristina Sydösterbottens Marthadlstrlkt r.f. Backman Helena Christina Enqvist Elsbeth Carita Dahlstedt Monika Hjördis Elisa Snickars Lena Birgitta Storgård Marianne Elisabeth Häggqvist Saga Margareta UngMartha Rosenbera-Brunila Karin Nylund Sara Vasabygdens Marthadlstrlkt r.f. Beiiar Britta lnoeaerd österben:i Doris Anne-Maj Biörk Christina Aspö Betty Margareta Lindholm-Öm Gun-Britt Furunäs Christina West Margareta Gästgivar Barbro Ulrika Wikman Marianne Schoultz Mary Västra Nvlands Marthadistrlkt r.f. Backman Karola Gundela XX Karlsson Agneta Mikaela Flythström Disa Ingeborg Ojala Marjatta Lindqvist Kerstin Wikström Anne-Maj Alda Söderholm Tea Åberg Gun Margit Elisabeth Gröning Eva Åbolands svenska Marthadlstrlkt r.f. Haasten Lilian Andersson Annika Matilda Henriksson Mia Henrika lsabella Metsäkuusi Anne Häaalund Hanna Maria Tilvis Taina Tuulikki Jäoerskiöld Sonja Fredrika Åkerfelt Mia Nyman Catrine Storm Marg6 Ålands Marthadistrikt r.f. Biörklund-Finnerman Anaelica Sofia XX Gunnars Jeanette XX Ostra Nvlands Marthadlstrlkt r.f. Koivula Ann-Mari Kristina Koivula lrmeli Kristina Törnblom Gunilla Slätis Carita Linnea
Marthaförbundets Finlands svenska Marthalörbund
ÅRSRAPPORT 20\7 Marthaåret 2017 Marthaförbundet bör;ade under året implementera sin nya strategi, som omfattar åren 2017-2019. Vi är en aktiv förebild i ett föränderligt samhälle. Vi delar med oss av vår kunskap genom kurs- och föreläsningsverksamhet, ett aktivt föreningsliv och olika informationskanaler. Vi strävar efter att hö;a vår reaktionsberedskap för att vara närvarande på ställen där vi kommer att behövas. Vi främ;ar vardagskurage och är med om att skapa en bättre värld för alla. Det gör vi genom att lyfta fram det enkla vardagslivet, gläd;en i vardagen och de små stegen för en bättre värld. En vardag i taget. Alla kan göra en skillnad och det är de små handlingarna i vardagen som har becydelse. Marrhaförbundet har under året delat med sig av vardagskunskap till både gammal och ung, till utsatta grupper, nyblivna föräldrar, invandrare, eftisledare, dagispersonal, dagisbarn och den stora allmänheten. En viktig del av en fungerande vardag är en hållbar ekonomi. Ekonomirådgivningen fick under året uppleva ett uppsving i och med anställningen av en ekonomirådgivare på heltid. För en stabil hushållning är der viktige art våga och kunna diskutera ekonomifrågor. Den gemensamma måltiden har präglar hushållsrådgivningen under hela året. Med anledning av Finlands 100-års jubileum satsade Marchaförbunder stort på jubileumskampanjen #viätertillsammans. De hälsofrämjande effekterna av en ge- kök på Busholmen erbjuder fantastiska möjligheter att sprida vår matvision om en hållbar och hälsosam matkonsumtion. Matkulturmagasiner Inhemska proteiner från växtriket lanserades på Matkulturdagen den 9 oktober och upplagan om 15 000 exemplar är redan så gorr som slut - ett tecken på att ett tema i tiden har stor genomslagskraft. Ekologirådgivningen har under året lyft fram en kemikaliefri vardag och haft som mål att öka medvetenheten om miljöhänsyn i vardagen samt förmedla kunskap om en hållbar livsstil. Projekrverksamheren har fått ett nyrr inslag med Uppdrag Z, som vill stärka unga personers självförcroende genom att låta dem träna praktiska fardigheter. Måler för ungdomarna är att genomföra err samhällsaktiverande projekt. i interaktionen med deltagarna framgår det tydligt hur viktigt det är med rådgivning om praktiska fårdigherer - den kunskapen kommer inte av sig själv. Projektet Tack for maten! har fomatt att inspirera personal och barn på daghem och föräldrar och eftisledare att tillreda hälsosamma måltider. Marthaförbundet vill rikta ett varmt tack till alla bidragsgivare som tror på vår vision och stöder vår verksamhet. Tack till de förtroendevalda, personalen och alla marthor för art ni tror på Marchafcirbundet och vill förbättra världen tillsammans med oss - en vardag i taget. mensam måltid kan inte underskattas. Projekten Hantera vardagen och Annika Jansson, Marthaförbundets nya undervisnings- Familjekompet har rönt stort intresse och verksomhetsledare
Bäst i världen Bäst i världen i frågor som berör vardagen. Det säger vår strategi att vi ska vara år 2019. Det är ingen blygsam målsättning, men jag är övertygad om att vi har redskapen och kunskapen för att nå målet. Marthaförbundet arbetar i vardagen med vardagsfrågor, det är vi helt unika på, och under de kommande åren ska vi fortsätta arbetet med att stärka vår roll som kunskapsförmedlare i samhället och bidra till att bygga en hållbar framtid. År 2017 har genomsyrats av vissa stora förändringar. Den största är naturligtvis att förbundskansliet har flyttat till nya utrymmen på Busholmen. Vårt nya undervisningskök har varit i flitig användning, och snart kommer vi också att kunna dela med oss av våra kurser på distans. För Marthaförbundet blir detta klivet in i den digitala eran, där målet är att nå ur till betydligt fler kursdeltagare än vad förbundets personal fysiskt hinner möta. Arbetet med organisationsutvecklingen har fortsatt. Syftet med urvecklingsarbetet är att ha starka föreningar, starka distrikt och ett starkt förbund. Arbetet ska erbjuda oss en möjlighet att utveckla, inte avveckla, med en livskraftig organisation som mål. Martha ska fortsättningsvis vara en stark del av bygemenskapen och marthaföreningarna martharösten lokalt. Distrikten fungerar som martharösten regionalt. Förbundet ska bära det nationella och internationella ansvaret. För att fortsättningsvis kunna garantera detta, finns det bara en möjlighet - en ständig utveckling. Marthajubileet 2019 närmar sig. Martha fyller 120 år. Jubileet firas tillsammans med våra finska marthasystrar. Under året är det gemenskapen och verksamheten som står i fokus. Vi kommer att fira under rubriken Tillsammans. Jubileumsåret inleds med ett event, som är tänkt att bli en historiskt stor, gemensam marthakväll, samtidigt utgör den en språngbräda för hela året. I samarbete med Marttaliitto ger vi ut en jubileumstidning med läsning på både svenska och finska. En tillbakablick på vårt ursprung ledde till att vi har valt ägget till jubileumsårets huvudråvara, och vi kommer sammanställa material som ska fungera som inspiration både under kurser och i det egna hemmet. Hösten 2019 ställer vi igång ett stort Marthatorg i centrum av Helsingfors. Mitt under bästa skördetid kommer vi att visa upp våra färdigheter, öppna vår verksamhet och bord för bord visa hur roligt det är att göra världen bättre, en vardag i taget. Vi firar så att säga i arbetets tecken med målet att fler ska hitta till marthagemenskapen. Siktet är inställt på ett lyckat tvåspråkigt jubileumsår. Under år 2017 valde vetksamhetsledaren Frida Nylund att sluta hos oss efter över tio år i Manhaförbundets tjänst. Vi önskar henne all lycka i framtiden, samtidigt som vi önskar Annika Jansson välkommen som förbundets nya verksamhetsledare! Det har återigen blivit dags att rikta mitt varma tack till alla bidragsgivare, som tror på Marthas uppdrag att förmedla kunskap. Jag vill också tacka personalen för ett helhjärtat engagemang och en brinnande iver att dela med sig av sitt kunnande. Och tack till alla er som under året deltagit i våra kurser, föreläsningar och som följer oss i våra kanaler. Ett stort tack även till våra förtroendevalda som ger av sin tid så att föreningar, distrikt och förbund kan fortsätta arbeta för en bättre värld, en vardag i taget. Till slut vill jag tacka dig, martha, för att du väljer Martha varje dag! Andrea Hasselblatt, ordförande Marthaförbundet 2017 1 förbund 1:Jdistrikt 364 föreningar 981 medlemmar 840 nya medlemmar FGRBUNDET Vi vill rikta ett varmt tack till: & kretsar Bnta Mana Renlunds st,helse William Thurings slihelse Svenska kulturfonden Lisi Wohls stiftelse Föreningen för främjande av huslig utbildning Svenska folkskolans vanner S1iltelsen Emilie och Rudolf Gesell us fond Undervisnings- och kulturmm!ster el Social- och hölsoorgan,sot onernos unders1ödscen1ral ISTEA) Föreningen Konstsamfundet Finlands svenska Marthalörbund rl Medelhavsgatan 14 C, 00220 Hels,ngfors Tfn 044 402 6884 martha@martha f, / www martha f, Följ oss! FOTO Karin Lindraas GRAFISK FORMGIVNING Magnus Lindström TRYCK Grena, 2018
På Familjekompets kurs i Marthaköket på Busholmen, Helsingfors
Marthaförbundets rådgivning Marthaförbundet erb;uder hushålls-, ekologi-, och ekonomirådgivning. Det övergripande uppdraget är att förmedla kunskap och inspiration kring vardagsfrågor, från hushållsrådgivning till informationsspridning om eko/ ogiska och ekonomiska synsätt. Rådgivningen går hand i hand med Marthaförbundets pro;ektverksamhet. Hushållsrådgivningens mål är att dela vår matvision om en hållbar och hälsosam matkonsumtion. Grundtanken är att den ska vara lättillgänglig. Den finns där du finns: i vardagen, på evenemang, kurser och föreläsningar, bland sruderande, ungdomar och i sociala medier. Rådgivningen nås via telefon, e-post, char och sociala medier. Genom synlighet på bred front, nya samarbetspartners och större nätverk når rådgivningen ur. Den gemensamma måltiden var ett övergripande tema inom hushållsrådgivningen under det gångna året. Vikten av att samlas vid middagsbordet och den åtföljande hälsofrämjande nyttan har poängterats under kurser och föreläsningar, likaså i infomaterialet på nätet. Även matkultur, vilda växter, naturen som skafferi och vardagsmat har varit aktuella teman. I och med H yt ten till Busholmen fick Marrhaförbunder ett undervisningskök - Marthaköker. Verksamheten i köket inleddes med lanseringsfesr för läroboken Huslig ekonomi för årskurs 7-9, som vi i över ett års rid producerat i samarbete med Schildrs & Södersrröms och författarna Maria Riska och Nina Tallberg. I Marthaköket har vi arrangerar kurser för grupper, så som Sveps ungdomsverkstad, och även hållit öppna kurser och evenemang för allmänheten, till exempel]u/stiik i Marthakiiket. vetenheren om ekonomiska utmaningar och ge verktyg för att lösa dem. Med ekonomirådgivningen vill Marrhaförbunder ändra på attityder i samhället. Ingen ska behöva känna skam över sin ekonomiska situation och det ska vara naturligt att prata om pengar och konsumtion. Mottot är att arbeta för en bättre ekonomi, en euro i tager. Ekonomirådgivningen kom igång i april, då Marrhaförbunder anställde en ekonomirådgivare. Under våren låg fo- kus på etablerade grupper inom projek- ten Hantera vardagen och Familjekompet. Småbarnsfamiljer, unga, studerande, invandrare samt personer med funktionsnedsättning fick ta del av kunskap kring ekonomihantering i vardagen. Samtidigt strukturerades ekonomirådgivningen upp och artiklar har producerats för marrha.fi. Under raggen #leuriorager har ekonomirådgivningen nått ut även via de sociala kanalerna. Under hösten ordnades öppna föreläsningar på olika håll i Svenskfinland, bland annat under rubrikerna Placerings Den finlandssvenska matkulturdagen firades med en fesrmiddag i Fiskars tillsammans med representanter för Elo-sääriö, Fiskars village, SLC samt Slow Food Västnyland. Årets markulturprisragare blev föreningen Slow Food Västnyland. Temat för året var Inhemska proteiner från växtriket, och i samband med matkulturdagen lanserades markulturmagasinet om växtproteiner. Publikationen med en upplaga om 15 000 exemplar har haft en st ry kande åtgång i samband med olika evenemang och många skolor har passat på rillfållet och beställt av den. Markulturdagen firades även med after work i Marrhaköker. Ekologirådgivningen, vars mål är att på ett pedagogiskt och inspirerande sätt öka medvetenheten om frågor kring miljöhänsyn i vardagen, har förmedlar kunskap om en mera hållbar livsstil genom kurs- och föreläsningsverksamhet. Fokus har varit på en kemikaliefri vardag, bland annat genom rådgivning hur man kan ta till vara naturens resurser och göra sitt eget örtapotek och egen naturkosmetik. Kunskap och inspiration kring hållbar textilkonsumtion har spritts genom den pågående upplysningskampanjen Garderoben, som fick god synlighet i och med Klädrevolutionsdagen 24.4. Den Nationella klädbytardagen inföll 18.11 och uppmärksammades med sex lokala klädbyrarevenemang på olika håll i Marthafinland. Ekologirådgivningen delar också kunskap och inspiration via våra sociala kanaler, bland annat under raggen #kemikaliebantavardagen på Instagram. Ämnet har även d ry ftats i flera poddavsnitt. Ekologirådgivaren medverkade också i flera större evenemang kring miljö och hållbarhet i grundskolor. Målet med ekonomirådgivningen är art dela ekonomisk kunskap, öka med- kväll, Kvinna och ekonomi, Ekonomi for unga och studerande samt Barnfamiljens ekonomi. Kampanjen Köpfri november i sociala medier uppmärksammade hur vår konsumtion påverkar såväl privatekonomin som vår omgivning. "... jagjirk 111;,j/ighttm att reflektera ora s,id,111t som jag oft,1 lfl/{fi,ika att tii11kt1 p,i." Delta g are på ekonomiföreläsning
Proiektverksamhet Hantera vardagen Projektet Hantera vardagen delar kunskap och inspiration samt ger konkreta redskap för en bättre värld genom kurser och föreläsningar. Verksamheten har fått öronmärkt verksamhetsunderstöd av Socialoch hälsovårdsministeriet med medel från Veikkaus. Målgrupperna för verksamheten är personer som helt saknar eller har bristfälliga kunskaper och färdigheter i huslig ekonomi och vardagshantering. År 2017 har målgrupperna varit unga personer, invandrare, arbetslösa och personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsätrning. Verksamheten sker främst i samarbete med andra organisationer, exempelvis Sveps, Föregångarna, Familia, Kårkulla samkommun, Psykosociala föreningen Primula i Kristinestad och Psykosociala föreningen Svalan i Närpes. Hantera vardagen Antol tilifållen 82 Antal de!togore 854 Uppdrag Z Projektet Uppdrag Z verkar för en mera hanterbar vardag för unga. Målet med projektet är att stärka ungas självförtroende genom att ge dem träning i praktiska färdigheter samt genom att öka vardagskunskapen, delaktigheten och känslan av gemenskap. Första delen av uppdraget genomfördes i Vasa i samarbete med ungdomar på Resurscentret Föregångarna. De unga samlades åtta gånger och genomförde ett samhällsaktiverande projekt. Ungdomarna fick uppleva känslan av ett välutfört projekt samtidigt som de lärde sig vardagsfårdigheter. Uppdrag Z är ett samarbetsprojekt mellan Marthaförbundet, Maa- ja kotitalousnaiset, Marrtaliitto och Taito och finansieras av Kultur- och utbildningsministeriet. Projektet är tvåårigt. Uppdrag Z An o: tillfollen 8 An:o/ de,togwe 50 Tack för maten! Målsättningarna med projektet Tack for maten!, som understöds av Brita Maria Renlunds stiftelse, är att sporra till en större användning av säsongsbundna råvaror, att införa grönsaksbuffe i den varma måltiden samt att inspirera till en hälsosam och hållbar mellanmålstrend på de privata daghemmen och eftermiddagsklubbarna i Svenskfinland och på våra språköar. Att införa saperemetoden (utforska mat med alla sinnen) som en del av daghemmens verksamhet har varit en målsättning som vi jobbar för genom att hålla smakskolor för barnen och genom att ge personalen konkreta verktyg för metoden. På daghemmen har familjerna erbjudits matlagningskurs. På eftis och daghem har familjerna fått delta i en temaeftermiddag med mellanmål, som barnen har tillrett, samt sapereövningar. I samarbete med Ungmarrha gjordes recepthäftet Sköna böna, snärtiga ärta inför årets matkulturdag. Sammanlagt 358 barn och 50 personer i personalm har tagit del av smakskolan som ordnats fem gånger for barngrupper på daghem och fyra gånger for barngrupper på eftis. På daghem och eftisar har sammanlagt 664 barn och foräldrar deltagit i projektt:ts temaeftermiddag med sapereövningar och mellanmål som barnen har tillrett. Fortbildning har ordnats for 170 personer som arbetar med eller studerar for att arbeta med barn. Därtill har projektet ordnat sju inspirationskvällar i samarbete med foräldraformingar på sex orter med totalt 135 barn och foräldrar. I februari ordnades projektets mellanseminarium i samarbete med Ungmartha och Karleby Marthadistrikt. I seminariet deltog totalt 72 barn och vuxna. ".\11pe1! /,1g h,1111 /1111gt11r,frcr att J;i pro1 a dctt,1 med hm nn1!" Deltagare på fortbildning Familjekompet Familjekompet är ett nationellt familjeprojekt som ger familjer med barn i åldern 0-16 månader konkret hjälp i vardagen med matlagning, vardagsrutiner och vardagsekonomi. Projektet finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet med medel från Veikkaus. Verksamheten visar hur vardagen kan fungera ur ett marthaperspektiv: genom att laga babymaten själv sparar man både pengar, tid och miljö. Det övergripande målet är att uppmuntra barnfamiljerna till en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Vi har samarbetat med både familjecenter, kommunernas familjearbete och organisationer inom tredje sektorn för att kunna erbjuda kurser där behovet är som störst. Projektet har två huvudsakliga verksamhetsformer. Den ena verksamhetsformen är en engångsföreläsning med kostrekommendationer som tema. Den andra verksamhetsformen är en serie på tre träffar med olika kursinnehåll, som alla bygger på varandra. Projektets konkreta vardagsnära kunskap uppskattas stort, likaså det tvåspråkiga recepthäftet Babymat enkelt. Recepthäftet Enklare vardag utarbetades under året för att användas som kursmaterial i samband med kursserierna. De familjer som deltar i projektet får kursmaterialet kostnadsfritt. Familjekompet An:cl :il/folien 32,l,ntol del:09o e 446
Rådgivnings- och utbildningsverksamhet 2017 i siffror Totalt Hushåll Ekanami Ekalagi Kurser, seminarier, föreläsningar.'.i. r1 1 ; 1.!f,_: I' t,r F"'ro,t: >.:, 'ifc;, r Materialpraduktion i+, o brosc h,rer A liklc,r, rc,d,c:-.- l".'-inslc,j IC:/ Övrig verksamhet Internationell verksamhet Ar 2017 har Marthaförbunder engagerat sig internationellt i Centrs Martas verksamhet i Lettland och i verksamheten inom ramen för Nordens Kvinnoförbund (NKF). Centrs Marta arbetar för att stötta kvinnor och för ett mera jämställt, tolerant och jämlikt samhälle. Utsatta kvinnor och barn erbjuds stöd och rehabilitering vid kvinnosrödscentrer i Riga. Centret synliggör även prostitution och människohandel samt granskar lagstiftningen ur ett kvinno- och barnperspektiv. För att lyfta upp frågor om kvinnors situation i Lettland ordnar centret seminarier och utbildningar. Centrs Marta öppnade i augusti 2017 ett sidokontor i Liepaja vid Lettlands västkust. Marta Liepaja startade upp ett interregionalt projekt i samarbete med organisationer i Litauen. Kvinnor som utsatts för våld och blivit utsatta för människohandel har fått rehabilitering vid centret i Liepaja. Marthaförbunder är medlem i Nordens Kvinnoförbund (NKF) som är en rakorganisation för Marthaförbunder, Mamaliitto, Norges Kvinne- og Familieforbund, Riksförbundet Hem och samhälle (Sverige) samt Kvenfelagasamband Islands (Island). Medlemskapet i Nordens Kvinnoförbund ger Marthaförbunder en god kontakrlänk till kvinnoorganisationer i de övriga nordiska länderna. Förbundet erbjuder gemensamma kurser och tar initiativ i olika samhällsfrågor. Varje år ordnas en sommarkonferens. Sommaren 2017 stod Norges Kvinne- og Familieforbund för arrangemangen av sommarkonferensen som hölls i Sandefjord i Norge. Ett tjugotal marrhor deltog i konferensen. Temat var matglädje. Resolutionen från konferensen underströk vikten av den gemensamma måltiden såväl i hemmen som inom den offendiga sektorn. Fredrika Runebergstipendiat 2017 Fredrika Runebergs stipendiekommitte utsåg Laura Londcn, biträdande generalsekreterare vid FN och vice generaldirek- tör med ansvar för FN:s befolkningsfond UNFPA, till Fredrika Runeberg-stipendiat. I sin motivering lyfte stipendiekommitten fram Landens helhjärtade engagemang för människor på flykt samt hennes vilja att påverka världen till det bättre med jämlikhet som ett uttalar mål. Landen har genom sitt arbete stärkt unga kvinnors ställning och sexuella hälsa. Prissumman på 10 000 euro donerade Londen till föreningen Monika-Naiset liitto ry, som jobbar med invandrarkvinnor och barn och för att förebygga våld. Fredrika Runebergfondens stipendiekommitti består av representanter for Finlands svenska Marthaforbund, Svenska kulturfonden, Svenska Kvinnoforbundet och Svenska folksko/ans vänner. Fredrika Runeberg-stipendiet kan inte sökas, stipendiekommittin utser mottagaren.
Information och kommunikation Under år 2017 gjorde firandet av Finlands 100-årsjubileum på olika sätt avtryck i förbundets informationsarbere. Vi satsade på jubileumskampanjen #viärertillsammans och lyfte upp värderingar som jämställdhet, mångfald och tolerans. Vi signalerade "häng med", "vi gör det tillsammans" och fortsatte digitaliseringsarberer där ledorden "rättvis resursfördelning", "fler målgrupper" och "kvalitetsgaranti" stod i fokus. Vår övergripande målsättning var att nå ut till fler målgrupper med mindre resurser och med ett kvalitetssäkrat material. Ett kontinuerligt förnyelsearbete gällande informationen pågick under hela året. Vi utvärderade, utvecklade och uppdaterade forrlöpande den interna och den externa informationen för att snabbt svara på efterfrågan på nya kanaler och för att hitta lösningar på nya behov. Bland annat skapade vi i samarbete med vår webbsideleverantör Webbhuset skräddarsydda och individuella informationslösningar för förbundets webbsajt. Dessutom uppdaterade vi vår tekniska urrusrning för att även i framtiden kunna ligga i framkant när det gäller produktion av innehåll för såväl digitalt som tryckt material. Via bland annat Facebook, lnstagram, Yourube, Pinterest, ltunes och Soundcloud delade vi med oss av inspiration och kunskap för en hållbar och inspirerande vardag samt fortsatte arbetet med att utveckla vår medlemsservice. En uppdaterad strategi för arbetet med de sociala medierna medförde större aktivitet och mer redaktionellt innehåll på martha.fi, Facebook och Inscagram. Aktuell information om det som händer inom förbundet gick varje månad ut till medlemmarna via ert medlemsbrev. I Marrhapodden ventilerades dagsaktuella ämnen av förbundets rådgivare. År 2017 fick Marthaförbundets kampanjer stor medial synlighet, såväl i sociala som i traditionella medier. Samarbetskampanjen Ekofastan uppmuntrade till eftertanke kring konsumtion, Klädrevolutionsveckan i april uppmärksammade produktionen av billiga slit-och-släng-kläder, Klädbytardagen i november fokuserade på stilsmarrha garderobsval och kampanjen Köpfri november i sociala medier uppmärksammade hållbar konsumtion. lnnehållssamarberet med HBL och Nya Östis fortsatte som tidigare. Vi inledde även samarbete med tidningen Lättläst och delade med oss av recept till bland annat Kotitalous-lehti. Ett stort samarbetsprojekt under året var läromedlet Huslig ekonomi i samarbete med Schildts & Söderströms. Materialstatistik 2017 Pressmeddelanden lnnehållssomarbeten i utomstående tidningar!recept) Medlemsbrev Broschyrer/ Recepthöften Affisch Podcost-ovsnitt Youtube-videor lnstogram-följare Facebook-gillare Pinterest-följare Twitter-följare 6 56 11 4 l 7 14 2 37919.4) 4777194) 40319.4) 43B 19.4) Martha, en tidskrift med tyngd Tidskriften Martha är Marthaförbundets medlemstidning som når ut till förbundets alla medlemmar och utkommer sex gånger per år. Tidningens uppgift är att spegla Marthaförbundets verksamhet och värderingar, inspirera till ett livaktivt marthaengagemang samt bidra till en levande debatt om frågar som rör en hållbar livsstil. Vi skriver om det som händer inom förbundet och om det som läsaren kan ha nytta av i vardagen. Vi lyfter det enkla vardagslivet och glädjen i vardagen i syfte att skapa en bättre värld för alla. Tidskriften går numera att ta del av var som helst, när som helst i elektroniskt formar på förbundets hemsida eller issuu. com/marthaforbundet, utvalda artiklar publiceras också på den tvåspråkiga plattformen Paperini (tidigare Skriftly). I årets temanummer lyfte vi bland annat upp marthornas historia, självhushållning, nordiskt samarbete och cirkulärekonomi. Martha nummer 5/2017 utkom som ett faktaspäckat matkulrurmagasin och bjöd på ett rikt smörgåsbord av olika synvinklar på årets matkulcurtema Inhemska proteiner från växtriket. Till de så kallade aktiva marthor-sidorna bidrog föreningarna och kretsarna själva flitigt med texter om och bildmaterial från den egna verksamheten, vilket uppskattades av läsarna över åldersgränserna. Vi har gjort Martha: Frida Nylund, ansvarig huvudredaktör Mikaela Groop, redakt,onschef Annea Forss, ekonomichef lt.o m 31.8 2017) Monika Mäkelä, ekonam,chel llr. a.m 78.201 7) Marika Danielsson, prenumerationer Kapteeni Kuu, formgivning Tilinurkka Kb, annonsförsäljning
Marthaförbundets personal och förtroendevalda Centralstyrelsen 2017 Förbundsordförande Andrea Hasselblatt l:a vice ordförande: Camilla Komonen 2:a vice ordförande: Camilla Hautala Ann-Mari Koivula (Sickan Nybondasl, Östra Nylands Marthadistrikt Anne-Louise Nilsson (Lisbeth Forssl, Borgå svenska Marthadistrikt Camilla Komonen (Camilla Vitzthum, nyl, Helsingfors svenska Marthaförenmg Christina Grönroos (Marianne Bloml. Mellersta Nylands Marthadistrikt Camilla Holmström, ny (Birgitta Wulff Heikkinenl, Västra Nylands Marthadistrikt Camilla Hautala, (Mikaela Westerlund Laine, nyl, Åbolonds svenska Marthadistnkt Gun Carlson (Helena Häggblom Jacobssonl. Ålands Marthadistrikt Anna Höggqvist, ny (Marianne Storgårdl. Sydösterbottens Marthodistrikt Seija Knipström, ny (Anne Ohlsl. Vasabygdens Marthadistrikt Inga-Britt Lindvall, ny (Gertrud Rögård), Nykarleby Marthadistrikt Carita Vik-Höstbacka, ny (Ann-Sofie Larsson I, Jakobstads Marthadistrikt Carina Nilsson (Hillevi Bystedtl. Karlebynejdens Marthadistrikt Maja Ottelin (Mia Kamilal. Ungmartha rf Arbetsutskottet 2017 Andrea Hasselblatt (ordförondel Camilla Komonen (l:a viceordförande! Camilla Hautala (2:a viceordförande! Seija Knipström (ordinarie! Ann-Mari Koivula (ordinariel Ann-Louise Nilsson (ersättare! Carina Nilsson (ersättarel Frida Nylund (sekreterare! Hedersordförande i förbundet Anna Ehrnrooth Hedersmedlemmar i förbundet Margit Aromäki, Disa Flythström, Martina Harms-Aalto, Catharina Hindren, lngegerd Wikström Lilla guldmärket 2017 Ulla Smeds, E110 Kojander, Barbro P1hl, Kristina M1elonen, Maj-Gret Westerholm, S1va Höglund, Helena Åkerstedt, Inger Nilsson, Solveig Bjong, Gundo Åsvik, lng-britt Björklund, lngo Lill Fronsman, Asta Pitkönen, Helena Hannus, Dagny Stenvall, Sonja Nyböck, Lisbeth Hindersson, Gunlög Lerv1k, Ulla Söderlund, Anne Westermark, Gunvi Börnas, Else Smeds Personal och utveckling Verksamhetsledare Il I Frida Nylund Finans & administration 111 Ekonomichef Annea Forss -31.8 2017 Monika Mäkelä 78.2017-11 I Administrativ assistent: Marika Danielsson Rådgivning & projekt ( I) Hushållsrådg1vare med ansvar för rådgivnings, kurs och föreläsningsverksamhet, matkultur samt projektledare för Uppdrag Z, Hantera vardagen: Elisabeth Eriksson ( l I Ekologirådgivare med ansvar för rådgivnings-, kurs- och föreläsningsverksamhet: Anita Storm 111 Verksamhetskoordmator för Familjekompet Solveig Backström Il I Ekonomirådgivare Mia-Maja Vägar l.4.2017-11 I Kursledare i huslig ekonomi Jenni Haapala 1.8.2017-111 Projektledare för Tack för maten!; Sofia Grynngärds Il I Projektkoordinator för Tack för maten I. Ann-Louise Ahrenberg I0,21 Jubileumskoordmator för Marthaförbundet och Marttaliitto 120 år: Micaela Röman 1.6 2017- Medlemsservice ( 11 Utvecklingschef Petra Högnäs Information & marknadsföring Il I Redoktions- och informationschef Mikaela Groop (0 Bl Informatör Karin Lindroos Sammnlagt Personalstyrkan år 2017 har varit 13 personer fördelade på 12 årsverken. Av personalen är fyra personer stationerade i Vosa och övriga i Helsingfors. Under år 2017 har personalens fortbildningsverksamhet och personalutb1ldningsdagar dels fokuserat på välmående 1 arbetsgemenskapen, dels på frågor som berör det egna kärnområdet. Målet med personalens fortbildning är att garantera en fortsatt utveckling av verksamheten och gedigen kun skap inom våra verksamhetsområden. Personalen uppmuntras till att aktivt ta del av utbildning som hänför sig till dess yrkesområde Representation i andra organisationer Centralutskottet för Marthaförbunden i Finland Andrea Hasselblott. Frida Nylund, Marianne Blom Delegationen för projektet för 100-årsjubileet av Finlands självständighet Frida Nylund Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationer Frida Nylund, Elisabeth Eriksson Finlandssvensk Festivalförening rf Petra Högnäs (ordinariel, Frida Nylund (ersättare! Fredrika Runebergs stipendiefond Andrea Hasselblott (ordförande!, Frida Nylund (sekreterare I Frivilliga Räddningstjänsten Åsa Mattson Föreningshusdelegationen Mikaela Groop (representerar Marthaförbundet och Marttoliittol Kova-toimikunta Frida Nylund Kvinnoberedskapsförbundet, styrelsen Kitty Schulman (ordinarie!, Camilla Hautola (ersättare I Kvinnoorganisationernas centralförbund, styrelsen Eva Bioudet, ordförande Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, styrelsen Andrea Hasselblott, Ann-Mari Ko1vula Centrs Marta, styrelsen Frida Nylund Naistenkartano Frida Nylund (viceordförandel. Elise Hindström (ersättare I Nordens Kvinnoförbund, styrelsen Petra Högnös, Camilla Hautala Svenska Semesterförbundet i Finland, styrelsen Mikaela Groop, El1se Hmdström, Kitty Schulman (ord,nariel, Camilla Hautala (ersättare! Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, föreningsmöten Christina Lillhongo Svenska Studieförbundet, styrelsen Frida Nylund (ordinanel Svensk-Finlands Textilarkiv Camilla Hautala UngMartha, styrelsen Petra Högnäs (ordmariel
Medlems- och organisationsverksamhet Medlems- och organisationsverksamhet Medlems- och föreningsverksamheten utgör en betydelsefull del av Marthaförbunders verksamhet. Stöd för utvecklingen av föreningsverksamhet och medlemsarbere har getts genom kurser och träffar, såväl på regional nivå inom distrikten som på lokal nivå i enskilda föreningar. En arbetsgrupp, med uppgift att jobba fram en organisation med en struktur och verksamhet som motsvarar de behov och krav som ställs på dagens föreningsakriva, har under året aktivt samarbetar med distrikten inom förbundet. Handledning och rådgivning i frågor som rör medlemsregisrer, föreningskunskap och medlemsvård har gerrs kontinuerligt. För art ytterligare erbjuda en kanal för att snabbt kunna kommunicera tog förbundet i bruk en chatt på martha.fi under året. Medlemsrillsrrömingen god under året 2017. var fortsatt Ert flertal manhaföreningar har under året engagerar sig i flyktingarberer och med hjälp av understöd från SFV har marrhaföreningar kunnat erbjuda kurser i vardagshantering som ett led i integrationen. Föreningsstödet Marrhaförbunder beviljades även år 2017 understöd från Svenska kulturfonden för utdelning, mor ansökan, till distrikt, föreningar och kretsar. 46 ansökningar lämnades in och av dessa uppfyllde 38 de kriterier som centralstyrelsen fastställt och kunde därmed beviljas understöd. Lokala arrangemang med fokus på vardagsfardigherer, integrationsarbere och nätverkande prioriterades. Årets marthagärningar Vid Marthaförbunders vårmöte delades tre utmärkelser ur: årets Luci na, årets eldsjäl och årets samhällsinsats. Hederstireln Årets Ludna 2017 tillföll Malaxmarrhan Sara Snickars, som har va- rit ordförande för föreningen Malax Mittemellan Marrha sedan den grundades år 2015. Snickars fick ta emot utmärkelsen för sitt helhjärtade engagemang för föreningen. Snickars är srolr över att vara marrha, tror på Marrha och skapar verksamhersformer som bygger på förbundets värderingar: ett fördomsfritt samarbete över generations-, förenings- och kulturella gränser. Birgitta Pcnttincn från Jakobsrad tilldelades titeln Årets eldsjäl 2017 för sitt mångåriga engagemang i Kyrkoby manhaförening. I nomineringen nämns bland annat att medlemsantalet ökar och att Marthagården har övergått i föreningens ägo och renoverats medvetet under Penttinens ledning. Även hjälpverksamheren i föreningen har varit livlig. Utmärkelsen Årets samhällsinsats 2017 tillföll Helsingforskrersen Elvan för insatsen Mamma/ådor till papperslösa babyer. Under 2016 har kretsen ansvarar för art sammanlagt 65 kassar med innehåll motsvarande en moderskapsförpackning har sammanställts till föräldrar som saknar finskt socialskyddsnummer. Medlemsstatistik Marthaförbundets medlemsantal Medlemsantal 2017 Nya medlemmar o:re io mecllemrr-o, 3019(1 s.cnsko /:cr:hcd,srr i rf Hebinofors ens c1 i-.,:icr!l"'cdis:,il: rf Jckobs;och Monhodis iu d r,orleb, n 1den!-i f'1\onhcd1s1r! rf \kilersla i'lylcnds /.-1,::rthod,strilt,i i' ykc:rleb. Mcr hc:d1ctril,,f ( :,.dt:slei botk ns i'vkir:hud1 r1kt rf \ os-.:b. gd 3!ns /v'1cr:hod1:;:1 il:, i,c: iro i!-. lcnds /,/!(l; trlodis:ri\: d.l--b.jc. ds sv,:;n:.jo 1"/icr;hoc!i tri(:,i.=.i.-:11ds iv'10; 1hc1c.Jis1 i : rf ; strc: I",;,:lcn,d$ /1/10 :hc:d1:i:r1, 1 rf Ung mur: c: r' 187 623 9"? 625 556 I?OJ 3.. : 4 2,: 1 992 827 371 ],! 54 5 l_ 70 : I,:5 171 6J2 s,12 63,; 564 I 28' 311. L? I 23 Toic:lt 5H 5.1:"_1 ecu 10
Distriktens verksamhet Borgå svenska marthadistrikt Under året har Borgå svenska marthadistrikt bland annat ordnat matlagningskurser för barn och matlag för marthor. Inom ramen för Finland 100 år ordnade distriktet en torghappening på Borgå torg, där marthadistriktet, föreningarna och kretsarna presenterade sin verksamhet och sålde egna produkter. I torgtillfållet deltog också hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson från Marrhaförbundet med temat Marthas matvision. I maj 2017 gjorde distriktet med föreningar en resa till Centrs Marta i Riga. I resan deltog ett trettiotal marthor. Också i de olika föreningarna har verksamheten varit livlig. Under 2017 var Ann-Louise Nils- historik. Kretsarna är distriktets hjärta. Att dela kunskap samtidigt som man delar på systerskap är äkta marthamultitasking. Kretsarnas feedback på året som gått kan sammanfattas med tre ord: kamratstöd, gemenskap och kunskap. Ordföronde 2018 Camilla Komonen Verksamhetskaardinatorer Anita Paulig och Maria Rajalin konsliet@helsingfarsmortho 040 731 2044 (må-ans). 040 731 2791 (må-lo) Medlemmar 932 helsingfors mortho.r Jakobstads Marthadistrikt ett sätt att mötas med Emina Arnautovic, Naturligt glutenfritt med Malin Båtmästar samt Vardagen - kanske grå, mm inte trist, om mode, smink och stil med Anna Wikström. Marthan Anki Hagnäs stod för trakteringen som bestod av en inspirerande nordisk salladsbowl med mörkt bröd samt kaffe och choklad. Det musikaliska inslaget stod två skönsjungande Kronobyffickor för. Ordförande 2018 Anne-Mie Ranta onnemieronto@gma,l.com, / 040 9672 244 Medlemmar. 556 Karlebydistnkl martho I, son distriktets ordförande. Jakobstads Marrhadistrikt har hållit sed- Mellersta Nylands Marthadistrikt Ordförande 2018 Gunilla Beckman gbackman327@gmail.com / 0400 497 477 Medlemmar 623 borga martha.r Helsingfors svenska Marthaförening Under året arrangerade distriktet kurser i köttstyckning, naturens vilda örter, naturkosmetik, hemmets kemikalier, vardagsmat, första hjälpen, korgmålning, veganmatlagning och mycket kultur i form av bland annat teaterbesök. Distriktet höll öppet hus på det goda kaffets dag och ordnade gemensam allsång och picknick tillsammans med Riko Eklundh och Henrik Wikström. Tillsammans med asylsökande ordnades en brunch för enbart kvinnor, restaurangdag, sightseeing i Helsingfors och olika madagningsrillfällen. Höstens höjdpunkter var brunchen med Mikael Björklund med närmare 200 deltagare och den uppskattade barnfesten med smakhinderbana, pyssel och kakbak. Året avrundades med den traditionella julfesten för LadyMarthas. Föreningen påbörjade skrivandet av sin 120-års- vanliga vår- och hästmöten. Festtalare har varit Hanna Enell från Hoppets stjärna och Siv Sandberg som föreläste om hur kvinnorollen förändrats under 100 år. Även Mary Andrcn Pada har föreläst under rubriken Lev medvetet och Leif Blomqvist om träd, buskar och bär. På hösten arrangerades den öppna föreläsningen Familj 2.0 med Maria Sundblom Lindberg. Distriktets föreningar har under året aktivt tagit del i den nationella stickkampanjen som samlade ihop blåvita sockor åt alla babyar som föddes under Finlands jubileumsår. Under 2017 var Gun Forsen distriktets ordförande. Ordförande 2018 Carita Vik-Hästbacka 050 536 5770 / corito.vik-hostbocka@essmo fi Medlemmar: 625 ;akabstad.mortha.r Karlebynejdens Marthadistrikt En höjdpunkt under året var den av distriktet arrangerade Må Bra-dagen som lockade marthor i alla åldrar från hela Karlebynejden. Det varierande programmet erbjöd föreläsningarna Kulturkrock - Mellersta Nylands verksamhetsår känne- tecknas av medlemsföreningars jubileumsfester och Finland 100 år. Vår- och hästmöte lockade båda cirka 80 deltagare. På Widegård i Norra Paipis i Sibbo fick vi genom en föreläsning ta del av Mikaels Caminos pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Hästmötet på Valhalla i Köklax, Esbo hade temat Vi äter tillsammans. Kronan på verket var modeshowen Klädmodet i Finland under 100 år. Sommarens 16 matlagningskurser ordnades för 166 barn. Ordförande 2018 Christina Grönroos 040 576 9768 / ch.gronroos@gmail com Medlemmar 1303 mellerstanyland.martha.r Nykarleby Marthadistrikt Distriktet har varit aktivt och medverkat i olika insamlingar för välgörenhet och social verksamhet. Därtill har distriktet arrangerat intressanta föreläsningar, kurser och demonstrationer. Den traditionella plättstekningen på kulturnatten i Nykarleby är alltid lyckad och genomförs i samarbete med föreningarna. Distriktet sköter
också om stadens utplacerade motionslådor. Föreningarna har under året besökt äldre på boenden och varit behjälpliga vid en gudstjänst ordnad för de äldre. Babytossor har stickas för att delas ut till nyfödda via rådgivningarna, och många strumpor har också delats ut till behövande. Med anledning av Finland 100 år har medlemmar deltagit i kampanjen att sticka blåvita strumpor till alla fömaklassister. En fin morsdagsfest med anledning av Finland 100 år ordnades av Jeppo marthaförening. Många föreningar har anlitat rådgivare Anita Storm för föreläsningar. Distriktets samarbete med föreningarna och kretsarna är det som utgör distriktet! Ordförande 2018 Inga-Britt Lindvall 050 066 3076 / mgo-britt.lindvoll@mult, r, Medlemmar 314 nykarleby martha.r. Sydösterbottens Marthadistrikt Distriktet arrangerade förbundets vårmöte. Planeringen var intensiv redan från årets början och medlemmar i distriktet involverades i planeringen. Tillsammans fixade vi festen! I Kristinestad samlades 370 marthor till vårmöte den 6 maj. Det var roligt att få bjuda gäster till denna vackra trähusstad. Marthor iklädda folkdräkter minglade och trivdes. Många nya vänskapsband knöts. Distriktet har även hållit egna vår- och höstmöten. På höstmötet i Finby Stationshus firades Finland 100 år, och det kalasades på goda Finlandstårtor. Efter mötesförhandlingarna avtackades sekreterare Karin Rusk och ordförande Ulla Smeds, som valde att avgå ur styrelsen. Ordförande 2018 Åsa Blomstedt 045 126 2880 / osa blamstedt@gmail.com Medlemmar: 402 sydoslerbatlen.martho.r. Vasabygdens Marthadistrikt Distriktet har bland annat deltagit i förbundets vår- och hästmöte, seniorernas frisky.årdsdag. i. B.omiahallen Clch s.(ic;kat babysockor, vantar, mössor och filtar som donerats till BB i Vasa. Därtill har distriktet hedrat hedersmedlemmen Gertrud Beijars minne med en blomsterhyllning vid hennes begravning. Under distriktets höstmöte fick deltagarna ta del av en föreläsning om mental träning. Sommarmarthadagen firades i Replot. Ordförande 2018 Marita Ehnström 050 514 9699 / marilo.ehnstrom@gmoil.com Medlemmar 915 vasa martha.r. Västra Nylands Marthadistrikt Under året har distriktet arrangerat två öppna föreläsningar, en med örtterapeut Henricttc Kress och en med familjeterapeut Maria Sundblom Lindberg. Därtill har distriktet ordnat pyssel- och matlagningskurser för skolbarn under sommaren. I samband med teaterföreställningen Okänd soldat i Harparskog skötte distriktet serveringen av ärtsoppa, sammanlagt serverades 2 390 liter ärtsoppa. 140 marthor från 13 olika föreningar deltog i projektet. Marthorna har även stickat över 1 000 par blåvita babysockor som donerats till Lojo BB. Under 2017 var Birgitta Wulff-Hcikkincn distriktets ordförande. Ordförande 2018 Inga Mannström 040 507 6465 / inga mannstram@pp 1 inet.fi Medlemmar 992 vastranyland.martha.r. Åbolands svenska Marthadistrikt Till årets vårmöte på lniö kom marthorna både med buss och med båt. Vi njöt av det vackra vädret och den goda lunchen, åkte på rundrur samt lyssnade på föredrag om folkdräkter av Maria Ekqvist. Många deltog också i Marthaförbundets vårmöte i Kristinestad. Under den resan passade vi på att bekanta oss närmare med de Sydösterbottniska städerna, speciellt uppskattat var växthusbesöket där vi lärde oss om tomatodling. Arets satsning var sticklägret på Labbnäs semesterhem där vi stickade ett helt veckoslut. Vi lärde oss ny stickteknik av Maria Gustavsson och garnflirgning av Anki Sipilä. Distriktet har också erbjudit föredrag av Elli Flen, om kvinnor fredsprocessen, och Mia-Maja Wågar under temat våga prata pengar. Finlands 100-årsjubileum uppmärksammades bland annat med kampanjen #viätertillsammans, många föreningar deltog och ordnade gemensamma måltider och i Kimito höll marthorna en picknick öppen för alla. Nagu marrhaförening besökte Centrs Marta i Riga och torde med sig en hel busslast av gåvor. Ordförande 2018 Camilla Hautala camilla hautola@gmo1l.com / 040 530 9376 Medlemmar 822 abaland.martha.r. Ålands Marthadistrikt Under året har distriktet jobbar vidare med projektet Med Martha Mot Matsvinn, bland annat genom initiativet Unika morötter. Midsommarkronor till en av Mariehamns midsommarkronor bands under några vårkvällar. Vid dessa träffar har marthor umgåtts över generationsgränser. På återbruksdagen informerade distriktet om matsvinnsprojektet Med Martha mot matsvinn. En kurs om vilda växter med förbundets rådgivare hölls under våren. Klädbytardagen i november firades med klädbytarmingel och mycket nöjda deltagare.
Året avslutades med att kansliet flyttade till ny lokal. Ordförande 2018 Gun Carlson Projektkoordinator Jeanette Gunnars 0457 522 1607 (Carlsan). 0457 343 5511 (Gunnars) Medlemmar 371 Alond.mortho r; Östra Nylands Marthadistrikt Förutom vår-ochhöstmöte ordnade distriktet en Vårdag i mars på Traditionscentrum Kuggom. Under dagen föreläste Ila Nordman, bloggare och näringsterapeut, om färgens betydelse i maten och fermentering. Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm föreläste under temat Vild i naturen och Anna-Karin Mcllbom under rubriken Positivt i livet. Distriktets höstmöte hölls i oktober på Församlingsgården i Lovisa. Marthaförbundets nyanställda ekonomirådgivare Mia-Maja Wågar berättade om vardagsekonomi. Mia-Maja gav oss tips och nyttig vägledning angående hantering av vardagsekonomin. Trots att distriktets medlemsantal sjönk under året till under 400 medlemmar har vi aktiva föreningar inom distriktet som ordnar mycket verksamhet inom föreningarna och tillsammans med andra marthaföreningar. Vi hoppas på många nya medlemmar under det kommande verksamhetsåret! Ordförande 2018 Sickan Nybondas 050 561 8613 / sickan2612@gmail.com Medlemmar 393 Ostronylond.mortho.fi Ungmartha rf Året var händelserikt och mångsidigt. Dels firade vi Finland 100 år genom att producera ett skolmaterial om inhemsk mat tillsammans med SLC, dels hade vi rekordmånga dagsläger under sportlov, sommarlov och höstlov. Till lägren producerades ett lägerhäfte med recept, pysselideer och lekar som varje deltagare fick ta med sig hem tillsammans med Ungmarthas förkläden och blåvita tygkassar. Åtgången avvår klassiska broschyrtrio Rätt ska vara rätt, 40 tips för m hållbar livsstil och Lätt som en plätt är sror. Under året uppdaterade vi materialet och lät trycka upp en upplaga om 1 500 broschyrer, varav endast ett fåtal finns kvar. I oktober publicerades Sköna böna, snärtiga ärta - ett häfte med recept, sinnesövningar och pysselideer för barn i enlighet Marthaförbundets årliga matkulturtema som år 2017 var inhemska proteiner ur växtriket. Under samma tema uppmuntrade vi deltagare att skapa recept till Ungmarthas recepttävling, öppen för skolelever. Recepttävlingens vinst gick i år till Vasa för receptet på en smakfull svamprisotto. I början av året deltog Ungmartha i Educa-mässan och den Finlandssvenska kryssningen. Under våren ordnades mellanmålskurser i samarbete med skolor och föräldraföreningar. Vi hade också glädjen att delta i många må bra-dagar som skolorna arrangerade i samarbete med andra föreningar och organisationer. Vi besökte bland annat Åbo, Kotka, Vanda, Borgå, Sibbo, Loja, Esbo och Petalax. Under året deltog vi även i Tack för maten-projektets seminarium Inspiration i matvardagen genom att arrangera verksamhet för barn Karleby och Mariehamn. I augusti fanns Ungmartha med då skolfreden utlystes i Helsingfors. Under året har Ungmartha deltagit i finansieringen av skolpjäsen Salias saga. Temat för pjäsen var barns välbefinnande och den har turnerat i Svenskfinland. Ett flertal grupper från olika skolor har också haft möjligheten att delta i verkstäder kring finländsk matkultur som Ungmartha arrangerat för att fira Finland 100 år. Ungmartha har också deltagit bland annat i Matmässan i Ekenäs samt arrangerat verkstäder på höstdagarna i Toijala samt på Kulturkarnevalen i Karleby. Det treåriga projektet Ung på svenska med finansiering av Svenska kulturfonden avslutades 2017 och presenterades på slutseminariet Flerspråkig fritid på Helsingfors universitet i november. Ungmartha har under de tre senaste åren i samarbete med Mamaliittos lokala distrikt ordnat tvåspråkiga sportlovs-, sommarlovs- och höstlovsläger i Borgå, Åbo och Karleby enligt samma upplägg som de svenskspråkiga matlagnings- och pyssellägren som arrangeras av Ungmartha runtom i Svenskfinland. Året 2017 avslutades med pop up M klubbar, julpysselverkstäder och en webbaserad julkalender med mångsidiga pyssel, lekar och recept som fick en större spridning på sociala medier än tidigare år. Ordförande 2018 Mia Kamila verksamhetsledare Elise Hindström 044 280 6813 / elise@martha.fi Medlemmar l 079 ung.mor/ho fi
Ekonomi 2017 Under året har Marthaförbundet tagit i bruk ett nytt ekonomihanteringssystem. I och med det har många av våra processer förändrats, och arbetet med att nå ett papperslöst kontorslandskap har tagit ett srort kliv framåt. I samband med det nya systemet gjordes vissa justeringar i kontoplanen och i sättet att boka intäkter och kostnader. Den största skillnaden jämfört med tidigare år är att tidskriften Martha inte längre finns som en egen enhet, med egen resultat- och balansräkning, utan som ett eget kostnadsställe. Redovisningen av fondernas resultat har också tagits in i Marrhaförbundets räkenskaper under året. Ordinarie verksamhet Skillnaden i intäkterna jämfört med föregående år beror på att vi under året har redovisat tidskriften Marthas intäkter på 136 000 euro som en bruttosumma. Tidigare visades tidningens hela resultat som netto efter avskrivningarna. På motsvarande sätt har vi bland årets direkta kostnader tidningens direkta produktionskosrnader på 96 000 euro. Motsvarande belopp saknas i jämförelsen med föregående år. Vi har haft möjlighet till två nyanställningar, en ekonomirådgivare och en kursledare, vilket naturligtvis återspeglas av ökade personalkostnader på 70 000 euro. Även flytten till Busholmen innebar extra utgifter på totalt 26 000 euro, både flyttkostnader och investering i nya möbler. Flytten innebär även en inbesparing i hyreskostnader, vilket vi glädjande nog kan se redan detta år. Den ordinarie verksamheten visar ett underskott på 386 000 euro jämfört med 308 000 euro föregående år. Tillförda medel Medlemsintäkterna ligger på samma nivå som tidigare år, likaså förmedlingsintäkterna. Vi rensade i lagret och gjorde en nedskrivning på totalt 14 000 euro. Efter tillförda medel har vi ett underskott på 284 000 euro jämfört med 184 000 euro föregående år. Investerings- och finansieringsverksamhet Bland dividendintäkterna har vi, till skillnad från tidigare år, en extra dividendutdelning från Svenska Cellulosa på 132 000 euro. Den härrör sig från Svenska Cellulosa Ab som delades i två bolag, Svenska Cellulosa Ab och Essity AK. Dividenden användes i sin helhet till anskaffning av Essity AK-aktier. Försäljning av Svenska Cellulosa-aktieinnehavet ledde till en försäljningsförlust på 13 000 euro. Övriga omplaceringar av aktier resulterade i en försäljningsvinst på 80 000 euro. Värdeförändringar i aktieportföljen ledde till en nedskrivning på totalt 15 000 euro. De största nedskrivningarna gjordes för Essity AK, Nokia och Stockmanns aktier. Efter investerings- och finansieringsverksamheten vändes underskottet till ett överskott på 23 000 euro jämfört med 39 000 euro år 2016. I statsunderstöd erhöll Marrhaförbundet även i år 135 000 euro från Undervisnings- och kulturministeriet. Fondernas resultat på 11 000 euro överförs till fondernas kapital. I resultatet ingår en uppskrivning av värdepapper på 5 000 euro. Förra året var motsvarande resultat 8 000 euro, vilket bokades direkt till kapitalet. Finlands svenska Marthaförbund rf visar för året ett resultat på 147 000 euro. (174 000 euro år 2016). Understödsverksamhet Marthaförbundet erhöll 45 000 euro föreningsstöd av Svenska kulturfonden. Av bidraget delades 23 000 euro till Ungmarrha rf och 22 000 euro delades ut för verksamhet i förbundets distrikt, föreningar och kretsar. Ungmartha rf beviljades ytterligare ett anslag på 69 868 euro för ungdomsverksamheten. Till nya kretsar betalades 300 euro i startbidrag. Insamlingen till förmån för Centrs Marta i Riga uppgick till 6 523 euro. Framtidsutsikter Den externa finansieringen, som uppgår till 60 procent, är ytterst viktig för Marrhaförbundet. Vår verksamhet byggs till stor del upp på basis av de projekt- och verksamhetsbidrag vi får. I och med våra nya verksamhetsutrymmen har vi möjlighet till nya verksamhetsformer och vi vill erbjuda evenemang och verksamhet som ligger i tiden, med fokus på en bättre vardag en dag i taget. Vi följer noga med hur kostnaderna för verksamheten utvecklar sig, både kvalitativt och kvantitativt. Vi strävar kontinuerligt efter att effektivera processer, digitalisera samt minska på pappersanvändningen, vilket i förlängningen innebär minskade kostnader.
RESULTATRÄKNING Bokslut l l 2017-31122017 2017 2016 2017 2016 ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter 781 033,16 687 056,35 INVESTERINGS OCH FINAN Kostnader SIERINGSVERKSAMHET Direkta kostnader för ordinarie Intäkter verksamhet -120 251,87-43 493,39 D,videndintäkter 255 003,04 108 966,39 Personalkostnader -693 972,04-623 159,33 Rönteintäkter 8 219,11 7702,66 Avskrivningar -9 816,57-8 572,00 Försäljningsvinst på värdepapper 79 567,93 111 636,50 Övriga kostnader -343 107.78-319 494,42 Övriga intökter 5 908,84 0,00 Kostnader totalt -1 167 148,26-994 719,14 Intäkter totalt 348 698,92 228305,55 Kostnader UNDERSKOTT -386 115,10-307 662,79 Förmögenhetsförvoltningsovgifter -5 530,69-4 946,99 Försäljningsförlust på värdepapper -12 635,26 0,00 TILLFÖRDA MEDEL Upp-/nedskrivning av vördepopper -14 581,87 307,99 Intäkter Övriga kostnader -8 836,90 0,00 Medlemsintäkter 243 766,00 247 484,00 Kostnader totalt -41 584,72-4 639,00 Förmedlingsintäkter 25 958,80 27 261,04 Intäkter totalt 269 724,80 274 745,04 Investerings- och Kostnader linansieringsverksamhet totalt 307 114,20 223666,55 Medlemskostnoder, andel till tidningen & Ungmortho -143 834,00-127 601,00 ÖVERSKOTT 22 929,58 39 267,21 Förmedlingskostnoder -23 960,32-23 880,59 Kostnader totalt -167 794,32-151 481,59 Allmänna bidrag 135 000,00 135 000,00 Tillförda medel totalt 101 930,48 123 263,45 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 157 929,58 174 267,21 UNDERSKOTT -284 184,62-184 399,34 Överföring till fonderna -10 612,28 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT ( UNDERSKOTT) 147 317,30 174 267,21
BALANSRÄKNING AKTIVA 31.12.2017 31.12.2016 31.12.2017 31.12.2016 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Bundna fonder Övriga immateriella tillgångar 969,26 1 292,34 Fonder enligt stadgarna 32 708,44 31 399,54 Immateriella tillgångar totalt 969,26 1 292,34 Fonder med egen täckning 207 348,42 196 736,14 Materiella tillgångar Bundna fonder totalt 240 056,86 228 135,68 Maskiner och inventarier 28 468,47 26 227,73 Fria fonder Materiella tillgångar totalt 28 468,47 26 227,73 Övr ga fonder 135 464,95 135 464,95 Investeringar Fria fonder totalt 135 464,95 135 464,95 Övriga aktier och andelar 2 508 300,81 2 320 508,22 Föregående rökenskapspe- Fonder med egen täckning rioders överskott 2 323 351,19 2 149 083,98 Värdepapper 41 250,00 36425,00 Räkenskapsperiodens Tillgodohavanden hos FSM 166 098,42 157 680,80 överskott 147 317,30 174 267,21 Banktillgodohavanden 32 708,44 34 029,88 Fonder med egen täckning totalt 240 056,86 228 135,68 EGET KAPITAL TOTALT 2 846 190,30 2 686 951,82 Investeringar totalt 2 748 357,67 2 548 643,90 FRÄMMANDE KAPITAL BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 2 777 795,40 2 576 163,97 Kortfristigt främmande kapital RÖRLIGA AKTIVA Erhållna förskott 310 280,08 281 385,00 Omsättningstillgångar Skulder till leverantörer 54 934,96 25 568,15 Varar 17 326,26 31 974,50 Skuld till egna fonder 166 098,42 157 680,80 Omsättningstillgångar totalt 17 326,26 31 974,50 Övriga skulder 14 458,91 13 171,90 Kortfristiga fordringar Resultatregleringar 142 134,57 64 896,83 Kundfordringar 4 688,88 45 334,03 Kortfristigt främmande Fordringar hos distrikt/föreningar 51 088,97 57 840,09 kapital totalt 687 906,94 542 702,68 Övriga fordringar 4 015,85 21 933,48 Resultatregleringar 10 923,28 888,00 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristiga fordringar totalt 70 716,98 125 995,60 TOTALT 687 906,94 542 702,68 Kassa och bank 668 258,60 495 520,43 PASSIVA TOTALT 3 534 097,24 3 229 654,50 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 756 301,84 653 490,53 AKTIVA TOTALT 3 534 097,24 3 229 654,50
Noter till bokslutet Vid upprättande av bokslutet har bestämmelserna gällande värderingsprinciper och -metoder i småföretag i statsrådets förordning om små- och mikroföretags bokslut (SMF) kapitel 3, 1, mom. 2-3 använts. I årets bokslut är fondernas resultat och balans integrerade i den totala resultat och balansräkningen. Tidigare år har de redovisats i en skild resultat- och balansräkning. Noter till resultaträkningen Dividenderna har påverkats av en extra utdelning från Svenska Cellulosa AB den 15.6.2017. Bolaget delades upp i två bolag, Essity och Svenska Cellulosa med dividendutdelningen 132 299,70 euro erhölls aktieinnehav i Essity AK för motsvarande belöp. Noter till balansräkningen Bokföringsvärdet av aktier och andelar som finns i balansräkningen är värderade enligt anskaffningsvärdet eller enligt ett lägre värde. AKTIER OCH ANDELAR Morknodsvärde Bokföringsvörde Differens 2017 2016 4 341 085,14 4 070 043 77 2 508 300,81 2 320 508,22 1832784,33 1749535,55 FONDERNA BUNDNA FONDER Fonder enligt stodgarna FMSommarbarn KAPITAL 1.1. 31 399,54 Ökning/minskning av kapital Dividend- och röntemtokter 1 775,23 Bank- och lorvaltningskostnader -466,33 Ökning/minskning av kapital totalt 1 308,90 KAPITAL 31.12. 32 708,44 FONDER MED EGEN Martha- LisiWahls Morsdags- Ellen von Anna Ehrn- Disa Flyth- Ulla Kristina Totalt TÄCKNING fonden minneslond fonden Julins fond rooths Fond ströms Fond Frigrens Fond KAPITAL 1.1. 65 128,39 7 211,69 28 492,93 15 859,51 25 030,97 6 256,76 48 755,89 196 736,14 Ökning/minskning av kapital Inkomna bidrog 100,00 80,00 120,00 300,00 Dividend- och rontemtakter 2 351,63 259,62 I 026,79 571,77 905,31 229,90 3 203,57 8 548,59 Beviljade bidrag -2 500,00-2 500,00 Bank- och lorvaltningskostnoder -23,00-538,31-561,31 Upp-/nedskrivnmg av varde papper 4 825,00 4 825,00 Ökning/minskning av kapital totalt 2 451,63 259,62 1 003,79 571,77 985,31 349,90 4 990,26 10 612,28 KAPITAL 31.12. 67 580,02 7 471,31 29 496,72 16 431,28 26 016,28 6 606,66 53 746,15 207 348,42 ANSVARSFÖRBINDELSER Leasingavtal 2017 2016 Förloller till betalning under nästa räkenskopspenod 3 215,77 3 260,00 Förfaller till betalning under senare räkenskopsperioder 7 642,61 8 840,00 ANSVARSFÖRBINDELSER 2017 2016 Det genomsnittliga antalet anställda under räkenskopsperioden 12 13
Nexia Tilintarkastusyhteisö 10.4.2018 REVISIONSBERÄTTELSE Till medlemmarna i Finlands svenska Marthaförbund r.f. NexlaOy Töölöntorlnkatu 2 00260 Helslnkl y-tunnus: 1099168 8 kotlpalkka: Helslnkl +358 207 419 270 www.nexla.fi NexlaOy Tölötorgsgatan 2 00260 Helsingfors FO-nummer 1099168-8 hemort Helsingfors +358 207 419 270 www.nexla.fi Revision av bokslutet Uttalande Vi har utfört en revision av bokslutet för Finlands svenska Marthaförbund r.f. (fo-nummer 0234 754-2) för räkenskapsperioden 1.1.2017-31.12.2017. Bokslutet omfattar resultaträkning, balansräkning och noter till bokslutet Enligt vår uppfattning ger bokslutet., som uppvisar ett överskott på 147 317,30 euro, en rättvisande bild av föreningens ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven. Grund för uttalandet Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Våra skyldigheter enligt god revisionssed beskrivs nännare i avsnittet Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens ansvar för bokslutet Styrelsen ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens fönnåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt., om förhållanden som kan påverka fönnågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet., men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet., vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund ftlr våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av fclreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utfonna granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen tlsta uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osllkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar llr otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett s11.tt som ger en rättvisande bild. Vi kommunicerar med dem som har ansvar fbr föreningens styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. Helsingfors den 10 april 2018,i bbas,cgr Verksamhetsgranskningsberättelse Undertecknad har granskat Finlands svenska Marthaförbund r.f.:s ekonomi och förvaltning för verksamhetsperloden 1.1.2017-31.12.2017. Efter slutförd granskning avger jag följande utlåtande: Granskningen har utförts i den omfattning som föreningens storlek och verksamhetens karaktär förutsätter samt i enlighet med föreningslagen och föreningens stadgar. Jag har därvid granskat föreningens räkenskaper och gått igenom protokoll och andra handlingar som ger upplysning om föreningens ekonomi och förvaltning. Jag noterar att bokslutet, som är rätt härlett ur räkenskaperna, i allt väsentligt Innehåller föreningens intäkter, kostnader, tillgångar, eget kapital, skulder och givna säkerheter. Jag noterar vidare att jag genom min granskning av förvaltningen Inte funnit några allvarliga fel eller brister att rapportera. Helsingfors den 10 april 2018 Annika Långstedt Verksamhetsgranskare
HELSIIIGFORS MOTION TILL FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUNDS VÅRMÖTE I ÅBO 2018 Upphandling med miljömärkta produkter För några år sedan ändrades Lagstiftningen om upphandling (29.12.2016/1397) efter att motsvarande EU-direktiv ändrats (2014/24/EC). Nuförtiden kan städer, kommuner och andra offentliga instanser kräva miljömärkta produkter som ett alternativ vid upphandling. Det finns tusentals miljömärkta produkter som kommunerna gör upphandlingar på, t.ex. inom hygienbranschen. Svanenmärkta varor och tjänster säljs i Norden för ca I 00 miljarder svenska kronor. Det senaste området för vilket s.k. kriterier skall utvecklas är skidvalla, såsom det framkommit i tidningar denna vår. Varför just Svanen? Vi lever i en djungel av märken för produkter; det finns ekologiska produkter, märken som visar att varan tillverkats i Finland och märken som anger rättvis handel. Svanen bedömer produktens miljöpåverkan under hela livscykeln, från råvara till avfall och ges enbart åt de miljtimässigt bästa produkterna. Kraven htijs kontinuerligt i takt med att andra produkter följer efter. Sedan länge har kommuner, regioner och stat i Danmark samarbetat kring miljövänlig, s.k. grtin upphandling, Green Public Procurement (GPP). Det är ett frivilligt partnerskap där information och bästa praxis utbyts om upphandling; man har tex bestämt att gå in för Svanenmärket för städmaterialen i skolor och att dagvården ska skaffa bara Svanenmärkta blöjor. Någon liknande sammanslutning finns ej i Finland, men råd kan fäs från olika offentliga enheter. I flera kommuner i Danmark, tex. i Köpenhamn, har man gjort ett principbeslut att använda Svanenmärket där det går. Ett nytt begrepp har också införts i upphandlingslagstiftningen, s.k. Total cost of Ownership, dvs. totala kostnaden för en produkts livscykel. Beräkningarna av dessa livscykelkostnader blir hela tiden bättre och i framtiden skulle det vara motiverat att också gå in för denna princip. Helsingfors svenska Marthaförening r.f. föreslår för vårmötet i Åbo att: - Marthaförbundet uppmärksammar alternativet att beakta miljömärkt vid upphandlingar. - Marthaförbundet i sin verksamhet riktad mot städer och kommuner arbetar för att de skall göra ett principbeslut att kräva miljömärket Svanen hos de varor kommunerna upphandlar, där ett sådant märke ingår. Helsin ors 7 Camilla Komonen, ordförande Helsingfors svenska Marthafflrening rf Simonsgatan 12 A 5, 00100 Helsingfors Tfn. 09-6943902 FO 022 I 680-9 www.helsingforsmartha.fi
Svar på motion till vårmötet i Åbo 5.5.2018 Finlands svenska Marthaförbund rf OBS! TEXTEN ÄR PRELIMINÄR OCH GODKÄNNS SLUTGILTIGT VID CENTRALSTYRELSENS MÖTE 4.5.2018. Centralstyrelsens svar på Helsingfors svenska Marthaförening rf:s motion: Hållbara lösningar vid offentliga upphandlingar Motionens tema ligger helt rätt i tiden. Vill man uppnå miljöpolitiska och andra samhällspolitiska mål är miljöanpassad offentlig upphandling ett viktigt styrmedel. Såväl ekonomin som miljön gynnas då man ställer hållbarhetskrav i den offentliga upphandlingen. Inom Nordiska Ministerrådet har man i flera år arbetat med frågor om grön offentlig upphandling (GPP/Green Public Procurement). I allmänhet använder man begreppet när man avser miljöaspekterna. Hållbar offentlig upphandling (SPP/Sustainable Public Procurement) kan man också använda, och menar då att den som gör en upphandling tillgodoser sitt behov av varor och tjänster på ett sätt som tar hänsyn till hela livscykeln. Man ser sålunda inte enbart till de fördelar som uppstår för köparen, utan även till samhället i stort, samtidigt som man minskar den negativa påverkan på miljön så mycket som möjligt. Gör man detta på rätt sätt uppnår man en bra balans mellan de tre dimensionerna för hållbar utveckling - social, miljömässig och ekonomisk-vid upphandling av varor eller tjänster. Vill man specifikt lägga fokus på miljöaspekterna är begreppet grön offentlig upphandling bättre, eller miljömärkt upphandling. Begreppet "hållbar och innovativ offentlig upphandling" har alltmer börjat användas i Finland och innebär att man i ett tidigt skede kontaktar och samarbetar med potentiella företag som kan erbjuda de tjänster man eftersöker. Upphandlingen blir därmed ett verksamt sätt att främja och testa nya lösningar inom den offentliga sektorn. I Finland är den offentliga sektorn genom sina upphandlingar, som varje år uppgår till en summa om drygt 35 miljarder euro, en viktig påverkare. Den offentliga upphandlingen gör det möjligt att främja hållbar utveckling och cirkulär ekonomi samt motarbeta klimatförändringen. Dessutom kan man via den offentliga upphandlingen uppmuntra till innovationer, skapa efterfrågan på nya produkter och tjänster som företag har utvecklat samt stödja sysselsättningen. Miljömärket Svanen är en officiell miljömärkning för Norden. Märket granskar varors och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln, från råvara till avfall, samt ställer klimat- och miljökrav, men även krav på funktion och kvalitet. Tanken har varit att skapa en frivillig gemensam nordisk miljömärkning som medverkar till att minska den påverkan som den dagliga konsumtionen har på miljön. Önskar man särskilt främja ett nordiskt miljömärke är Svanen att rekommendera. EU:s till Svanen närmast motsvarande märke är EU-blomman, som också inbegriper livscykelanalys. Svanen och EUblomman finns inte för alla produkter, för vissa produkter finns endast Svanen, för andra endast EUblomman, därför kan det vara bra att möjliggöra dem båda. Svanen är i de flesta fall progressivare
Svar på motion till vårmötet i Åbo 5.5.2018 Finlands svenska Marthaförbund rf och kräver mer än EU-blomman. Svanen finns också för tjänster, men däremot inte för till exempel livsmedel. Marthaförbundet ser som sin främsta uppgift att arbeta för ett hållbart samhälle. Begreppet "hållbart samhälle" begränsas inte till att enbart omfatta miljöpåverkan, utan avser en bredare definition av hållbarhet som även inkluderar den sociala och ekonomiska dimensionen. Därför föreslår vi att Marthaförbundet: ökar kunskapen och medvetenheten i samhället om betydelsen av en hållbar offentlig upphandling, via seminarier samt i medlemstidningen Martha och i Marthapodden diskuterar nyttan med en hållbar offentlig upphandling samt metoderna för att uppnå ansvarsfulla och hållbara lösningar för upphandlingar i kommunerna, i samarbete med till exempel Kommunförbundet i Finland arbetar med modeller och styrmedel som kunde börja användas i kommunerna för att utveckla lösningar för en hållbar offentlig upphandling. Detta görs speciellt med fokus på daghem och skolor, där vikten läggs vid hållbara upphandlingar som verktyg för en giftfri vardag.
MARTHAFÖRBUNDET VÅRMÖTE 2018, ÅBO Sigynsalen, Slottsgatan 60 Kvällsfesten arrangeras i FBK-huset, Eskilsgatan 5 Kl. 9 Morgonkaffe F Ö R B U N D E T Kl. 10.00 Camilla Hautala, distriktsordförande Stadens hälsning Hundra år av iämställdhet? Hanna Lindberg, post doc-forskare vid Åbo Akademi Musikunderhållning Gemenskap, bildning & menföre - 1 10 år med martha i Aboland, Mia Åkerfelt, post doc-forskare vid Åbo Akademi, ordförande för Åbo svenska Marthaförening Kl. 12 Lunch med fullmaktsgranskning Kl. 13 Vårmötet inleds Kaffepaus Vårmötet avslutas cirka kl. 16.30 Kl. 18.30 Festmiddag med underhållning i Åbo FBK-huset, Eskilsgatan 5. Utdelning av utmärkelsen Arets marthagärningar. På söndag arrangeras inget gemensamt program, men på aboland.martha.fi finns förslag på program för de som stannar i Abo till söndagen.