Introduktion Socialförsäkringen Per Norberg HT 17
Socialförsäkringsrätt centrala lagar Socialförsäkringsbalken SFB 1-13 kap och 23-28 kap. Lag (1991:1047) om sjuklön. Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Diskrimineringslagen (2008:567) Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Central EU-rätt Förordning 492/2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (Kap. 9 EU och arbetsrätten av Birgitta Nyström). Förordning 883/2004, om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (utom ålderspension). Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård Direktiv 2004/38 om unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.
Socialförsäkringsbalkens uppbyggnad 1 Avdelningar som anges med bokstäver A Övergripande bestämmelser, kap 1-7 B Familjeförmåner kap 8-22 (lika med förordning 883/2004) C Sjukdom och arbetsskada kap 23-47 (kan i förordning 883/2004 samordnas som sjukdom, arbetsskada eller invaliditetsförmån) D Särskilda förmåner vid funktionshinder kap 48-52. (kan samordnas genom allmänna exportabilitetsregeln i artikel 7 eller så kan reglerna om särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner i artikel 70 vara tillämplig) E-H Rubrikerna ger (ibland) hjälp i den EU-rättsliga klassificeringen
Socialförsäkringsbalkens uppbyggnad 2 Underavdelningar som anges med romerska siffror. I II III Olika indelningsgrunder - En ersättningsform är komplicerad och uppdelad i flera kapitel, sjukpeng Avdelning C underavdelning II och föräldrapeng Avdelning B underavdelning II. - En mängd andra skäl till att dela upp avdelningar i underavdelningar
Socialförsäkring - Blandning av socialrätt och försäkringsrätt - Ur socialrätten hämtas principer som att alla skall få lov att delta (ibland tvingas alla delta obligatorium). Jfr barnförsäkringarbetslöshetsförsäkring sjukförsäkring. - Ur försäkringsrätten hämtas principer som att man ibland försäkrar sig för olika höga ersättningsnivåer, den som har finare hus får mer när det brinner ner och den som har högre lön får mer i sjukförsäkring. Men ibland försäkrar man sig för samma ersättningsnivå reseförsäkring/barnbidrag. - Rättighetskaraktär när sakomständigheterna A har inträffat så ska ersättningen betalas ut utan individuell behovsprövning.
Socialförsäkring Inkomstnivå Grundnivå Schematisk Sjukpenning Barnbidrag behovsprövning Arbetslöshet Arbetsskada Föräldrapeng Inkomstpension Bostadsbidrag Garantipension Bilstöd
Arbetslinjen något som skiljer Sverige från andra länder Joakim har arbetat i 20 år som byggnadssnickare på heltid. Han har tjänat 30.000 i månaden. Hans rygg värker och han måste byta arbete. Kan han tvingas arbeta som telefonförsäljare och tjäna 20.000 kronor på heltidsarbete eller får han tacka Nej.
Arbetslinjen - Arbetslöshetsförsäkringen - Måste tacka Ja om lönen inte understiger arbetslöshetsersättningen med mer än 10% (IAF 2015:3 12 ). - De första hundra dagarna 910 kr X 22 dagar X 90 % = 18.000 kronor per månad. - Måste tacka Ja till alla arbeten man kan klara av. 44 ALF (1997:238) 1p ort och yrke en diskussion med arbetsförmedlaren vårt kontrakt. Stockholm Tingsrätt, mål T-10264-14, Diskrimineringsombudsmannen mot arbetsförmedlingen.
Arbetslinjen - sjukförsäkringen
Sjukdoms- & arbetsförmågebegrepp SFB 27 kap 46-49 Dag 1-89 Arbetsförmåga på nuvarande tjänst (viss anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplats). Steg 1-2 i steg för steg modellen (46 ) Dag 90-179 Annat arbete hos arbetsgivaren (omplacering till andra tjänster) Steg 3-4. (47 ). Dag 180-364 Arbetsförmåga på hela arbetsmarknaden om inte särskilda skäl talar mot det steg 5-6 (48 ). Dag 365- Arbetsförmåga på hela arbetsmarknaden annorlunda formulerat undantag (oskäligt) (49 ).
Dag 180 den första viktiga gränsen Hel arbetsoförmåga (sjukförsäkring gäller) Arbetsförmåga på enklare arbete (arbetslöshetsförsäkring gäller) - Max 21.700 kr i månaden (normalnivå prisbasbelopp 44.800) - Max 20.000 i månaden - 910kr/dag (20 veckor) - Max 20.400 i månaden - Max 16.700 i månaden (760 kr/dag) (fortsättningsnivå) - Max 18.200 i månaden - 8.000 i månaden (365 kr/dag-grundnivå) (sjukersättning) - Trygg enligt LAS - Kan tvingas jobba för annan arbetsgivare och så bli uppsagd - Kan tvingas flytta familjen. Se särskilt 27 kap. 48 2 p SFB Annat tillgängligt lämpligt arbete kan vara arbetsmarknadsåtgärd med bidrag Ingen tak för hur mycket individen får förlora
Tidsbegränsad sjukpeng och nivå Två typer av dagar Normaldagar 2-365 77,6 % upp till ett tak på 7,5 pbb (80% X 0,97 ) 28 kap 7 1 p Fortsättningsdagar 366- (ingen bortre gräns sedan 2016) När tiden tar slut -Arbetsförmedlingen -Sjukersättning (ej kursfordran) 72,75 % upp till ett tak på 7,5 pbb (75% X 0,97) SFB 28 kap 7 2 p. Tak SFB 25 kap 5 andra stycket Pbb (prisbasbeloppet) räknar vi som 40.000 eller 50.000 (44.800 år 2017)
Dagens rättsläge jämfört med läroboken Gäller fortfarande efter 2016 Annat tillgängligt lämpligt arbete kan vara arbetsmarknadsåtgärd med bidrag Ingen tak för hur mycket individen får förlora - Allvarlig sjukdom 77,6 % i ersättning imer än 365 dagar Det som ändrat sig är att inget speciellt händer dag 915 risken att bli överförd till arbete är lika stor alla dagar efter dag 180 i sjukperioden 27 kap 24 a försvunnen.
Inkomstnivå Prognos Framtida inkomster SGI i många socialförsäkringar baserade på prognos Intjänandeprincip Tidigare inkomster Olika i varje försäkring - Sjukdom - Arbetslöshet - Föräldrapeng - Sjukersättning - Närståendeersättning - Inkomstpension
SGI Sjukpenninggrundande inkomst Bygger på att man själv uppger vad man kommer att tjäna under året All arbetsinkomst som man förlorar när man är sjuk skall vara SGI grundande, provision, OB-tillägg, drickspengar Hobbyverksamhet och kostnadsersättningar ej SGI-grundande Nedre gräns 24 % av prisbasbelopp (10.000 kronor /år) SFB 25 kap 3 3 p.
SGI-framtidsprognos Nätföreläsningar finns Uppskattning av vad personen kommer att tjäna i framtiden. SFB 25 kap 2 kan antas Varaktiga inkomster (6 månader i följd eller årligt återkommande arbete) SFB 25 kap 3 2 p.. Nyckelordet här är prognos i motsats till bevis - Den som blir anställd på ett sex månaders vikariat och blir sjuk får sjukpenning från dag 1. - Den som får anställning på ett tre månaders vikariat och blir sjuk kan också få sjukpenning från dag 1. Försäkringskassan skall fråga om det är rimligt att tro att personen ville jobba i sex månader och har rimliga chanser att få ett arbete med liknande lön. Den som hoppar mellan en serie korta vikariat har alltså i regel en SGI.
SGI-skyddad tid SFB 26 kap 9-27. Studier med studiemedel eller med studiestöd baserat på kollektivavtal (11 och 12 ) Deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program eller står till arbetsmarknadens förfogande (13 ) Graviditet (14 ) Vård av barn under 1 år eller vid adoption (15 ) Plikttjästgöring (16 ) Nätföreläsningar finns
SGI-skyddad tid SFB 26 kap 9-27. Nätföreläsningar finns Sjukskrivning och föräldrapeng i form av sjukpenning (17 ) Generell tremånadersregel (18 ) Studenter (19 ) SFB 26 11-27 är i princip uttömmande. Förordning (2000:1418) innehåller 4 paragrafer med ytterligare regler (ej kursfordran) Specialsituationer t.ex. Föräldraledighet SFB 12 kap 27-30 Regeringensrätten dom RÅ 2010 ref 37. - Kollektivavtalad sjuklön ansågs ej utgöra ersättning för arbete - Ingen av paragraferna 9-27 i kap 26 SFB ansågs tillämplig. HFD 2015 ref 67 Studenten som tjänat mycket och börjat på höstterminen
Följande fall SGI 18 åring lämnar gymnasiet sommarjobbar juni-augusti, reser i Asien i september återvänder i början av oktober till Lund, springvikarie i vården, kommer i januari in på juristutbildningen. - Föräldrapenning - Sjukpenning långtidssjuk (cancer) - 26 kap 3 SFB rätt att få besked om SGI.
Sjuklön - Sjukperiod Lag (1991:1047) om sjuklön Betalas av arbetsgivaren Dag 1 - karensdag 6 1 p. SjL Dag 2-14 - 80 % av hela lönen 6 2 p. SjL. - inga regler i lagen för hur lönen beräknas Kvalifikationsregler 3 - Dag 1 av anställning om anställningstiden är minst en månad -Annars gör man en 14 14 beräkning.
Sjukpeng Betalas av försäkringskassan Alla får sjukpeng från dag 15 i en sjukperiod 27 kap 9. SFB (motsatsvis). Den som inte har rätt till sjuklön får sjukpeng även dag 2-14.
Kalenderdagsmetoden och timdagsmetoden Kalenderdagsmetoden: Gäller som huvudregel. SFB 28 kap. 4 Timdagsmetoden (arbetstidsberäknad sjukpeng). Gäller för den som inte har sjuklön under de 14 första dagarna av sjukperioden. SFB 28 kap 5 1 p (3 SL). Studenter som har vilade SGI, SFB 28 kap 5 2 p. Ytterligare 4 punkter. RÅ 2004 ref 103.
Arbetslöshetsförsäkring Grundregler - Frivilliga försäkringen - 80% av inkomsten max 910 kr per dag i 20 veckor (ersättning 5 dagar per vecka). - Efter vecka 20 nytt tak 760 kr per dag (16.700 i månaden) - Efter vecka 40 70 % av inkomsten samma tak - Efter vecka 60 arbetslöshetsförsäkringen upphör (30 veckor extra till föräldrar) Detta är socialförsäkring. 4 FALF (1997:835) samt 22 och 26 ALF (1997:238) Aktivitetsstöd för den som är utförsäkrad - 65 % av inkomsten tak 760 kronor per dag (Ej socialförsäkring Ej kursfodran 5 Förordning 1996:100 )
Arbetslöshetsförsäkring Grundregler - Grundförsäkringen - 365 kronor per dag för den som arbetat heltid för andra minskas beloppet proportionellt 3 FALF (1997:835). Det är 8000 i månaden. - Efter vecka 60 arbetslöshetsförsäkringen upphör (30 veckor extra till föräldrar) Detta är socialförsäkring 22 ALF (1997:328) Aktivitetsstöd på högst 365 kronor per dag (Ej socialförsäkring Ej kursfodran - 5 Förordning 1996:100 )
Prognos eller intjänandeprincip Sjukförsäkringen Gäller från dag 1 av anställningen - Prognos om vad man skulle ha tjänat (blickar framåt) Arbetslöshetsförsäkringen (blickar bakåt) - Grundförsäkringen gäller den som arbetat 6 månader - Inkomstförsäkringen gäller den som arbetat 6 månader och betalat premie i 12 månader (varit medlem).
Tillbakablickandets två frågor Fråga 1 Har personen rätt till arbetslöshetsersättning Nätföreläsningar finns Fråga 2 Hur hög skall ersättningen i så fall vara
Ramtid Nätföreläsningar finns 15 a ALF 12 månader närmast före den månad personen blev arbetslös. 12 ALF - huvudregel 80 timmar arbete/månad sex månader - alternativregel 480 timmar/sex sammanhängande månader och minst 50 timmar varje månad huvudregeln feb jan dec nov okt sep aug jul jun maj apr mars arbetslös 5 april 90h 70h 70h 90h 90h 70h 70h 90h 90h 70h 70h 90h alternativregeln feb jan dec nov okt sep aug jul jun maj apr mars arbetslös 5 april 90h 70h 70h 90h 90h 70h 70h 90h 90h 70h 70h 70h Sex sammanhängande månader 500 timmar minsta månad 70 timmar
Ramtid hjälpregler och stjälpregler Nätföreläsningar finns 13 1p Semester räknas som arbetad tid. 13 2p Annan tid med lön (jämför undantagen med 16-17 a - (t.ex. sjukdom). 13 3p Avgångsvederlag alla ersättningar som räknas som lön för en arbetstagare som sägs upp. 13 a Föräldraledighet Max 2 månader räknas men bara om det är nödvändigt för att uppfylla arbetsvillkoret. 14 Vissa subventionerade anställningar räknas inte som arbetad tid
Dagsförtjänst, normalarbetstid Nätföreläsningar finns Normalarbetstid: Den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes ramtid (ALF 23 b ). Beräkning av dagsförtjänst: ALF 25 a. Årets lön/260 (52 veckor med 5 dagar per vecka) feb jan dec nov okt sep aug jul jun maj apr mars arbetslös 5 april 90h 90h 170h 40h 40h 70h 70h 70h 70h 70h 170h 90h Dessa sex månader uppfyller alternativregeln Dessa två månader får inte räknas för att fylla arbetsvillkoret men räknas Normalarbetstid då normalarbetstid och dagsförtjänst 1040 arb.timmar/52 veckor = 20 h/v ska fastställas 23 b ALF (första meningen
Det du lärt dig idag Grundprincipen för intjänandeprincipen (man blickar bakåt) Vad ramtid är - räknesättet när man ser om arbetsvillkoret är uppfyllt och vilka månader man ska räkna - räknesättet för normalarbetstid och dagsförtjänst 12 ALF gäller bara när man räknar på arbetsvillkoret 13 a ALF gäller bara när man räknar på arbetsvillkoret 13 ALF gäller både när man räknar normalarbetstid och arbetsvillkor
Det du har kvar att lära dig - Överhoppningsbar tid (gäller både arbetsvillkor och normalarbetstid dagsförtjänst) - Specialregler bara för normalarbetstid och dagsförtjänst - Vad utom arbete kan räknas som arbete? - Vad utom lön kan räknas som lön? - Tretimmarspass (en fråga) - Nätföreläsning