Author Caroline Grotell Phone +46 10 505 54 12 Mobile +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Date 22/08/2015 Project ID BillerudKorsnäs Sweden AB, Gruvöns Bruk Samrådsunderlag beträffande ansökan om nytt tillstånd för Gruvöns bruk ÅF-Infrastructure AB Miljö Caroline Grotell Seniorkonsult BillerudKorsnäs Sweden, Gruvöns Bruk Mats Ganrot Miljöchef ÅF-Infrastructure AB, Hamntorget 3, Box 467, SE-651 10 Karlstad Sweden Phone +46 10 505 00 00, Registered office in Stockholm, www.afconsult.com Corp. id. 556185-2103, VAT SE556185210301 Samrådsunderlag Page 1 (25)
Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Orientering... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Verksamhet... 5 2.3 Gällande tillstånd... 5 2.4 Lokalisering... 6 2.4.1 Befintlig lokalisering... 6 2.4.2 Planerad kartongproduktion... 8 2.4.3 Alternativ lokalisering... 9 3 Produktion... 11 3.1 Produktbeskrivning... 11 3.2 Produktionsvolymer... 11 4 Orientering om produktionsenheter... 12 4.1 Befintliga produktionsenheter... 12 4.2 Planerade åtgärder... 12 4.3 Miljöskyddsåtgärder... 13 5 Förbrukning och hushållning av resurser... 14 5.1 Orientering... 14 5.2 Vedråvara... 14 5.2.1 Förbrukning... 14 5.2.2 Hushållning av vedråvara... 15 5.3 Vatten... 15 5.4 Process- och tillsatskemikalier... 16 5.5 Energi... 17 6 Transporter/hamnverksamhet... 18 7 Orientering om naturvårdsområden... 20 8 Bedömning av miljökonsekvenser... 21 8.1 Vattenemissioner... 21 8.2 Luftemissioner... 22 8.3 Buller... 23 8.4 Miljörisk... 23 8.5 Transporter... 23 8.6 Avfall... 24 8.7 Markföroreningar... 24 9 Omfattningen av MKB i ansökan... 25 Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 2 (25)
1 Administrativa uppgifter Bolag: Postadress: BillerudKorsnäs Sweden AB, Gruvöns Bruk Storjohanns Väg 4, 664 28 Grums Telefon (växel): 0555-410 00 Organisationsnummer: 556876-2974 Fastighetsbeteckning: Gruvön 2:5 Kontaktperson: Fredrik Turzik, Platschef Mats Ganrot, Miljöchef Tel: 0555-410 00 e-mail: Kommun: Tillsynsmyndighet: Kod enligt Miljöprövnings- Förordningen (2013:251): förnamn.efternamn@billerudkorsnas.com Grums kommun Länsstyrelsen i Värmlands län 9 kap. 1 21.10 Massaproduktion 9 kap. 1 21.30 Kraftpapper-/Kartongproduktion 24 kap. 1 63.10 Hamn Koordinater: N: 6579460 E: 393110 (SWEREF 99) Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 3 (25)
2 Orientering 2.1 Bakgrund BillerudKorsnäs, däribland Gruvöns Bruk, är en ledande leverantör av nyfiberbaserat förpackningsmaterial. För att upprätthålla sin konkurrenskraft och effekt av de investeringar som är gjorda, behöver Gruvöns Bruks förädling förändras och därtill öka. För produktionsförändringen planeras för byggnation av en ny kartongmaskin på nuvarande fabriksområde. Produktionen av kraftpapper på befintliga pappersmaskiner kommer att upphöra i samband med att en ny kartongmaskin startas. Övergången kan komma att ske successivt. Gruvöns Bruk ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av 550 000 ton kraftpapper/kartong per år. Tillståndsgiven blekt och oblekt kraftpappersproduktion är 350 000 ton per år. Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 årston blekt/oblekt sulfatmassa. Bolaget har dock ingen möjlighet att nå de produktionsvolymer av sulfatmassa som nuvarande tillstånd medger utan att genomföra investeringar som i sig är tillståndspliktiga. Den maximala produktionsnivån som bedöms kunna nås inom ramen för befintligt tillstånd och med dagens produktmix är ca 425 000 årston blekt sulfatmassa. I ansökan planeras även för något ökad produktion av fluting, till 320 000 ton fluting per år (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs). Den tillståndsgivna produktionen av fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) är idag 300 000 ton per år. Hamnanläggningens verksamhet som idag har separat tillstånd av länsstyrelsen kommer att ingå i ansökan. Ansökt hamnverksamhet är oförändrad jämfört med tillståndsgiven hamnverksamhet. Ansökan omfattar inte bolagets deponi benämnd Ålviken II. Deponin ligger avskild från bruket och berörs inte av den planerade produktionsändringen, även om lakvatten från deponin leds till den biologiska reningsanläggningen. Deponin Ålviken II har nyligen prövats för fortsatt och utökad verksamhet och beslut erhölls av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Värmland (2011-03-24, dnr 551-733- 10). Avslutningsplaner för de två tidigare deponierna Värhult och Ålviken I har godkänts av Länsstyrelsen 2006-06-26 respektive 2008-04-18 och är under genomförande. En ny kartongmaskin kommer att kunna tas i drift först flera år efter tidpunkten för ianspråktagande av ett tillstånd till ändrad produktion. Ansökan kommer därför att avse tillstånd till såväl nuvarande produktion som ändrad produktion med ny kartongmaskin. I detta samrådsunderlag redovisas främst de förändringar som aktualiseras av planerad kartongproduktion. Arbetet med att ta fram underlag till ansökan är pågående varför de uppgifter som redovisas i samrådsunderlaget skall betraktas som preliminära och kan komma att justeras i ansökan. I de fall där nollalternativ redovisas gäller detta för tillståndsgiven fluting- och pappersproduktion samt maximal möjlig sulfatmassaproduktion inom nuvarande tillståndsram. Då arbetet är pågående finns inte detaljerade uppgifter för alla ändamål. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 4 (25)
2.2 Verksamhet Gruvöns Bruks anläggningar omfattar idag sulfatmassafabrik, flutingbruk och pappersbruk. Vid sulfatmassabruket tillverkas blekt sulfatmassa av barr- och lövved. Massan används för egen tillverkning av kraftpapper och en del säljs direkt som avsalumassa. Det tillverkade blekta kraftpappret används främst för emballageändamål, men även för tillverkning av bestruket papper för specialändamål. Vid flutingbruket tillverkas halvkemisk sulfitmassa (NSSC-massa). Inom industriområdet finns tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten m.m samt reningsanläggningar för att begränsa emissionerna till vatten och luft. Inom Gruvöns Bruks verksamhetsområde finns även en egen hamnanläggning för fartygstransport av råvaror till bruket och färdiga produkter från bruket. 2.3 Gällande tillstånd Gruvöns Bruks nuvarande produktionstillstånd meddelades av Miljödomstolen 2002-10-31 (M 258-01). Gruvöns Bruk fick tillstånd att i etapper öka produktionen av massa och slutprodukter och att ta i bruk en ny avloppsreningsanläggning. Från det att den nya avloppsreningsanläggningen tagits i drift, maj 2006, får produktionen uppgå till: Sulfatmassa (blekt och/eller oblekt) 540 000 årston Blekt och/eller oblekt kraftpapper 350 000 årston Fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) 300 000 årston Domen inkluderade bemyndiganden och slutliga villkor, däribland buller samt villkor avseende emissioner till luft för process- och energisvavel, svavelväte, klor- och klordioxid. I domen uppsköts vissa frågor under en prövotid: förbrukning och produktion av energi, utsläpp till luft: o kväveoxider från sodapanna, barkpanna, mesaugn och destruktion av illaluktande gaser o finkornigt stoft (PM10) o kolmonoxid från barkpannan o utsläpp av svaga gaser, utsläpp till vatten miljöpåverkan av transporter hantering, nyttiggörande och slutligt omhändertagande av avfall hantering av svaveldioxid, intern plan för räddningsinsatser och omhändertagande av släckvatten Grundtillståndet har därav kompletterats genom ett antal domar från Mark- och miljödomstolen avseende de uppskjutna frågorna samt av Mark- och övermiljödomstolen p.g.a. överklaganden. I dom den 2003-10-09 (M 10499-02) ändrade Miljööverdomstolen en provisorisk föreskrift avseende utsläpp till vatten, där begränsningsvärdena för COD och SÄ höjdes samt i dom 2004-06-30 (M 10499-02) flyttade Miljööverdomstolen fram starttiden för den nya biologiska reningsanläggningen. I samma dom, ändrade Miljööverdomstolen villkoren avseende svavelväte från sodapannan och mesaugnen, buller från verksamheten och kraven rörande information om nyttjade kemikalier. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 5 (25)
I dom 2005-11-15 (M 258-01) avslutade Miljödomstolen prövotidsfrågorna avseende produktion av energi, utsläpp till luft av stoft och svaga gaser, miljörisker samt avfall. Domen innehöll villkor för utsläpp med begränsningsvärden avseende stoft och svaga gaser, krav på en ny gasdestruktionsugn och cisterninvallningar samt informationsplikt före inleverans av flytande svaveldioxid. Prövotiderna avseende förbrukning av energi och utsläpp till luft avseende kväveoxider, destruktion av illa luktande gaser samt dikväveoxid och ammoniak förlängdes samt utredningsföreläggande preciserades. Miljödomstolen avslutade 2009-07-10 prövotidsfrågorna avseende förbrukning av energi samt utsläpp till luft, undantaget kväveoxider från sodapannan, där prövotiden förlängdes tillsammans med prövotiden avseende utsläpp till vatten. Slutgiltiga villkor erhölls av Mark- och Miljödomstolen 2013-01-17 för utsläpp till vatten och för kväveoxider. Gruvöns Bruk har utöver ovanstående produktionstillstånd även meddelats tillstånd till bedrivande av hamnverksamhet 2007-01-29 av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Värmlands län (dnr 551-7048-06). För vattenförsörjningen till Gruvöns Bruk finns gällande vattendom av Västerbygdens vattendomstol 1971-06-10, vilken medger ett vattenuttag upp till 3 m³/s. Industrideponin Ålviken II har tillstånd från Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Värmlands län (2011-03-24, dnr 551-733-10). De sedan 2008 inaktiva deponierna Värhult och Ålviken I, omfattas av i övrigt inaktuella tillstånd från koncessionsnämnden för miljöskydd (1982-04-06 respektive 1998-12-30). Dessa har även av Länsstyrelsen godkända avslutningsplaner (2006-06-26 respektive 2008-04-18). 2.4 Lokalisering 2.4.1 Befintlig lokalisering Gruvöns Bruk är beläget i Grums kommun, Värmlands län (Figur 2-1 och Fifur 2-2). Fabriksområdet begränsas i väst och norr av huvudleden E18/E45 samt i öst och söder av Åsfjorden, som utgör en vik av Vänern. I nordöst finns Gruvöns sågverk tillhörande StoraEnso Timber AB. Industriområdet är i huvudsak beläget på fastigheten Gruvön 2:5. Fastigheten tillhör bolaget och är enligt en fastställd detaljplan (stadsplan), den 26 januari 1976, avsedd för industriändamål. I Grums kommuns översiktplan från 2010 framgår att befintlig industriell verksamhet ska kunna utvecklas; möjligheter för mindre expansion finns norrut. Ingen planering ska ske som kan medföra inskränkningar inom industriområdet. Bruket är beläget ca en km sydost om Grums tätorts centrum. Närmaste bostadshus finns ca 250 m norr om fabriksområdet. I öster, på andra sidan Åsfjorden, finns enskilda sommarstugor på ett längre avstånd (> 1km). Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 6 (25)
Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 Figur 2-1 Gruvöns Bruks omgivningar. StoraEnso Timber Gruvöns sågverk aktiv deponi inaktiv deponi Gruvöns Bruk utsläppstub intagstub Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 nedlagd luftad damm Figur 2-2 Gruvöns Bruks närområde. Intags- och utsläppstuber markerade såväl som gränsen till sågverk samt aktiv och inaktiv deponi. En aktiv och en inaktiv industridepon, Ålviken II respektive Ålviken I, ligger på Bråne 2:4, ca 1,5 km nordost om bruket (Figur 2-2). Ytterligare en inaktiv deponi (Värhult) ligger 15 km sydväst om bruket. Söder om bruket finns en nedlagd luftad damm. Industriområdet är beläget vid norra delen av Åsfjorden, som är en ca 5 km lång vik i Vänerns nordvästra del. Råvatten för produktionen tas från Åsfjorden genom två parallella intagstuber söder om bruket (Figur 2-2). Biologiskt renat processvattenöverskott samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Åsfjorden, via en 750 meter lång utloppstub som mynnar på knappt 40 meters djup sydost om bruket. Dagvatten och visst kylvatten avleds till Åsfjorden vid strandkanten. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 7 (25)
Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk har egen hamn för leverans av vedråvara och eldningsolja samt utlastning av färdiga produkter. Hamnen nyttjas även av närbelägna StoraEnso Timber AB:s sågverk. Från Norge-Vänernbanan går ett kort stickspår från Grums till Gruvöns Bruks industriområde, vilket möjliggör intransport av vedråvara och uttransport av färdig produkt. 2.4.2 Planerad kartongproduktion Den ansökta produktionen medför en ny byggnad för den nya kartongmaskinen inom Gruvöns Bruks industriområde. Huvudalternativet för placeringen av hallen för kartongmaskinen samt ett par tillhörande byggnader åskådliggörs i Figur 2-3. Den norra fristående byggnaden öster om maskinhallen avser ett nytt rullmagasin och byggnaden väster om maskinhallen innehåller holländeri och limkök. Placeringen av den cirka 400 meter långa maskinbyggnaden och bibyggnader är preliminära och under kommande förprojektering kommer sannolikt vissa förskjutningar inom det aktuella området och mellan byggnaderna att ske. Det finns tre alternativa placeringar för kartongmaskinen, vilka bedömts som sämre läge än huvudalternativet, p.g.a. ökat buller i bostadsbebyggelse alternativt risk för historiska markföroreningar. Ett alternativ är söder respektive öster om huvudalternativet. I Figur 2-3 har dessa alternativ indikerats med streckade blå linjer. Närmast belägna bostäder ligger cirka 250 meter norr om brukets norra port. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 8 (25)
Figur 2-3 Preliminär översiktsbild av ny kartongmaskin (blå) inom Gruvöns Bruks industriområde. Streckade blå linjer är alternativa placeringar. 2.4.3 Alternativ lokalisering Det har förekommit industriell verksamhet i form av tegelbruk och sågverksrörelser inom det nuvarande bruksområdet sedan slutet av 1800-talet. Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk började uppföras 1929 och togs i drift 1931. Brukets nuvarande utbredning nåddes i huvudsak efter en expansionsfas i slutet av 1960- och början av 1970-talet. Orsaken till fabrikens placering var främst beroende av de regionala tillgångarna av råvara, tillgång till hamn och vattenförsörjning. Stora investeringar har genomförts i processutrustning och reningsanläggningar; en ny biologisk reningsanläggning togs i drift år 2006 och ny låg Nox-gaspanna installerades 2007. Fabrikstäckande svaggassystem togs i drift 2008. Under de senaste åren har följande större processåtgärder genomförts vid bruket: Ökad kapacitet att tillverka grönlut genom installation av ett kompletterande kassettfilter i mixeriet. Ökad kapacitet att producera vitlut genom installation av ny större släckare i mixeriet. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 9 (25)
Ökad kapacitet att indunsta svartlut genom ombyggnad av indunstningsanläggningens andra effekt. Ökad produktion av oblekt långfibrig massa genom ny kokarinmatning, införande av medströmskokning, ökad diffusörskapacitet samt nytt sileri. Ny skopress i flutingbrukets pappersmaskin PM6. Den nu ansökta förändrade produktionen genomförs delvis genom att utnyttja befintlig kapacitet i processavdelningar. Den förändrade produktionen av slutprodukter ger även möjlighet att utveckla och bibehålla verksamheten på befintlig plats, vilket stärker framtida positionering på en hårt konkurrensutsatt marknad. Den förändrade produktionen genomförs även genom att utnyttja befintlig infrastruktur. Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk har ett mycket gott läge läge för transporter. Bruket har en egen hamnanläggning för lossning av vedråvara och bränsle samt utlastning av slutprodukter. Från Norge-Vänernbanan går ett stickspår till Gruvöns Bruks fabriksområde som möjliggör intransport av vedråvara och utransport av slutprodukter med järnväg. Transport med bil sker direkt från industriområdet till huvudleden (E18/E45). Det finns därmed ingen alternativ lokaliserig för den ansökta kartongsproduktionen. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 10 (25)
produktion, ton/år RAPPORT 3 Produktion 3.1 Produktbeskrivning Vid Gruvöns Bruk produceras blekt kraftpapper på egenproducerad sulfatmassa, nyfiberbaserad halvkemisk fluting samt flingtorkad blekt långfibrig sulfatmassa för avsalu. Kraftpappersportföljen inkluderar blekt liner, vätskekartong, bägarkartong, olika typer av papper för säckar och påsar samt specialpapper såsom etikettbärarpapper och tredimensionella papper. En stor del av kraftpapperet används för livsmedelsförpackningar. Den halvkemiska flutingen används som mittskikt i wellpapp för welllådor för frukt och grönt. Den blekta flingtorkade massan säljs till externa pappersbruk. Den planerade förändringen vid Gruvöns Bruk gäller installation av en ny kartongmaskin, för produktion av ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer att vara bestruken. Då den nya kartongmaskinen startar, stängs produktionen av kraftpapper på nuvarande pappersmaskiner av. Övergången kan ske successivt. 3.2 Produktionsvolymer I Figur 3-1 redovisas produktionen av sulfatmassa, fluting, kraftpapper och flingmassa under senare år. Produktionen av flingmassa begränsas av produktionen av sulfatmassa- och pappers-/kartongproduktionen. I Figur 3-1 åskådliggörs även maximal möjlig produktion inom ramen för nuvarande tillstånd och ansökt produktion för sulfatmassa och fluting samt kraftpapper/kartong. 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 sulfatmassa fluting kraftpapper/kartong flingmassa Figur 3-1 Produktion av sulfatmassa, fluting, kraftpapper och flingmassa 2010-2014 vid Gruvöns Bruk samt maximal möjlig produktion (nollalternativ) inom nuvarande tillståndsgivna ram och ansökt produktion. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 11 (25)
4 Orientering om produktionsenheter 4.1 Befintliga produktionsenheter Gruvöns Bruk består av en sulfatfabrik, ett NSSC-baserat flutingbruk samt ett kraftpappersbruk. Sulfatfabriken och NSSC-linjen har gemensamt renseri och integrerad kemikalieåtervinning. Den större av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt långfibrig massa och den mindre blekt kortfibrig massa. Den långfibriga massan går både till den egna kraftpapperstillverkningen och flingtorkas för externt bruk. Den kortfibriga massan används bara internt inom bruket. NSSC-massan (halvkemisk sulfitmassa) går till intern flutingtillverkning på en pappersmaskin (PM6). Vid flutingtillverkningen tillsätts ca 10% intern och extern rejektsulfatmassa. Kraftpappersproduktionen sker på fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5). En mindre del av det tillverkade papperet pigmentbestryks i en separat bestrykare. Den gemensamma kemikalieåtervinningen och ånggenereringen består av en indunstningsanläggning, en sodapanna, en mesaugn och ett mixeri, en barkpanna och två mottrycksturbiner. Vidare finns följande anläggningar på Gruvöns Bruks industrområde för produktionen: Hartskokeri för framställning av tallolja och lövolja. Talloljan används som dispergeringsmedel vid tvättning av lövmassa och överskottet säljs externt. Björkoljan används som bränsle i mesaugnen eller säljs externt. Terpentinsystem för utvinning av terpentin Matarvattenberedning Därutöver finns gemensamma funktioner i form av serviceavdelningar och kontor. 4.2 Planerade åtgärder Vid ansökt produktion kommer en ny kartongmaskin att placeras på nuvarande fabriksområde och i anslutning till nuvarande anläggningar (Figur 2-3). Ansökan om förändrad produktion avser övergång från nuvarande kraftpappersproduktion till kartongproduktion. Den nya kartongmaskinen planeras att producera ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer vara bestruken. Andelen bestruken vätskekartong kommer att öka med tiden. För ansökt utökad produktion planeras ingen tillkommande utrustning för NSSCmassaproduktion och flutingproduktion. Mängden blekt sulfatmassa kommer inte att öka vid ansökt produktion. Däremot kommer en betydande mängd oblekt sulfatmassa att tillkomma. Förstudie för den ansökta produktionen pågår, varför detaljerna inte är helt fastställda. Tekniken för kartongmaskinen kommer att vara modern, samt känd och beprövad för kartongproduktion. När den nya kartongmaskinen tagits i drift kommer befintligt kraftpappersbruk och dess fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5) och fristående bestrykare att läggas ner. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 12 (25)
Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder för ansökt kartongproduktion: Den nya kartongmaskinen är inte projekterad, den antas få en kapacitet på 500 000 till 550 000 årston kartong och ha skopressar och bestrykningsstationer. Torkning av kartong planeras nyttja mellantrycksånga och bestrykarens IR-torkar kommer sannolikt vara elektriska. Kartongmaskinen kommer att uppföras i en ny ca 400 meter lång maskinsal. Byggnaden eller tillhörande byggnader kommer även rymma stödjande avsnitt som massamottagning för extern kortfibrig massa och CTMP-massa, holländeri (malning av våtmassa), limkök, smetkök, utskottscentral, omrullning och pack. Vissa liner- och kartongkvaliteter kommer att ha oblekt bakskikt. Ny tvättutrustning planeras att installeras för att förbättra tvätten av en delström från oblekt långfibrig sulfatmassa. Ett nytt lagringstorn för tvättad oblekt massa planeras att uppföras, vilket i nuläget inte är komplett projekterat. Den nya kartongmaskinens torkparti kommer huvudsakligen att använda mellantrycksånga. Det nuvarande kraftpappersbruket nyttjar främst lågtrycksånga, därav kommer indunstningen att kompletteras och konverteras till lågtrycksånga. Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer om flödesmässigt möjligt att ledas till bioreningsanläggningen. Idag leds överskott av bioslam från bioreningsanläggningen till indunstning för förbränning i sodapannan, vilket kommer att ändras om kartongmaskinens avloppsvatten leds till bioreningen. Detta avloppsvatten innehåller för mycket kalcium och andra processfrämmande ämnen, vilka kommer att byggas upp i lutcykeln. Bioslammet kommer i framtiden antingen att förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas. 4.3 Miljöskyddsåtgärder Gruvöns Bruk har som mål att den planerade kartongsmaskinen och lokaliseringen av denna ska ge ett minimum av påverkan för de närboende och miljön. I underlaget till ansökan kommer jämförelser att göras med gällande europeiska BAT-slutsatser för massa- och papperstillverkning. Nedan redovisas de miljöskyddsåtgärder som planeras i nuläget: Förbättrad tvätt av oblekt långfibrig sulfatmassa Process- samt kyl och tätningsvatten från den nya kartongmaskinen kommer att separeras, vilket inte gäller för vatten från befintligt kraftpappersbruk. Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer att bli betydligt lägre. Om flödesmässigt möjligt kommer processvattenöverskottet att ledas till bioreningsanläggningen med efterföljande eftersedimentation. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 13 (25)
5 Förbrukning och hushållning av resurser 5.1 Orientering Med resurser avses i det följande tillförda råvaror/hjälpmedier som är nödvändiga för att upprätthålla produktionskedjan från den inkommande rundveden till slutprodukterna. De råvaror/medier som används för produktionen indelas i följande huvudgrupper: Vedråvara Vatten Kemikalier Energi I följande avsnitt ges redogörelser av hushållning av råvaror/medier per huvudgrupp. Om inget annat anges avser redovisade data nollalternativ (maximalt möjlig produktion inom nuvarande tillståndsram) respektive ansökt produktion. 5.2 Vedråvara 5.2.1 Förbrukning Vedråvaran utgörs av rundved (barr- och lövved) eller sågverksflis (barrved). Bedömd vedförbrukning kommer att öka något (Tabell 5-1). Ökningen berör i första hand barrved från 1 600 000 m 3 fub/år vid maximalt möjlig produktion till 1 900 000 m 3 fub/år vid ansökt produktion. Ökningen av årsmängden lövved är knapp med 50 000 m 3 fub till totalt 1 100 000 m 3 fub vid ansökt produktion. Bedömd total fiberförbrukning redovisas i Tabell 5-1 för nuvarande, maximalt möjlig och framtida produktion vid Gruvöns Bruk. Jämfört med dagens förhållanden kommer vid ansökt produktion oblekt sulfatmassa att produceras. Tabell 5-1 Bedömd förbrukning av olika massakvaliteter under 2012-2014 samt vid nollalternativ (maximalt möjlig produktion) och framtida produktion. Nuvarande produktion Maximalt möjlig produktion Framtida produktion Egen oblekt långfibrig massa ton/år 0 0 150 000 Egen blekt långfibrig massa ton/år 303 000 315 000 240 000 Egen blekt kortfibrig massa ton/år 103 000 110 000 110 000 Extern blekt kemisk massa ton/år 0 0 10 000 Extern CTMP ton/år 0 0 50 000 Egen NSSC-massa ton/år 228 000 270 000 290 000 Extern och intern rejektmassa ton/år 25 000 30 000 30 000 Vid ansökt förändrad och utökad produktion kommer det att uppkomma behov av övrig extern massa (CTMP, ev kort fibermassa) jämfört med nollalternativet. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 14 (25)
5.2.2 Hushållning av vedråvara Bark, utsållat spån och övriga trärester från vedhanteringen används som bränsle för produktion av värmeenergi (ånga) i barkpannan, vilket även kommer att gälla för ansökt produktion. Utlösta vedrester och använda kemikalier från massakokningen återfinns i svartluten. Genom att indunsta svartluten och sedan förbränna denna i sodapannan utvinns värmeenergi och kemikalier återvinns. Energiinnehållet i svartlutens organiska del täcker ca 70 % av den totalt tillförda energimängden för ångproduktion vid såväl nuvarande som ansökt produktion. Den totala energimängden som har sitt ursprung i vedråvara (biobränslen i form av bark, svartlut, luktgaser och fiberslam m.m.) motsvarar nivån 97 % av totalt tillförd bränsleenergi vid både nu tillståndsgivna förhållanden och ansökta produktionsförhållanden. Vid både tillståndsgiven och ansökt produktion utvinns biprodukterna terpentin samt tallolja och lövolja, vilka har sitt ursprung från vedråvaran. Mängderna av dessa biprodukter bedöms att öka något i samband med ökad massaproduktion vid ansökt produktion. Lakvatten från deponiområdet i Ålviken och avloppsvatten från renseriet, flutingbruket och långfiberlinjens golvkanaler innehåller höga halter partikulärt material och leds därför först genom en försedimenteringsbassäng innan de förs in i bioreaktorn. Avskilt sediment avvattnas och bränns i barkpannan för produktion av värmeenergi eller externt komposteras. Fiberhaltigt avloppsvatten från kraftpappersbruket leds idag till separat fibersedimentationsbassäng. Fibersedimenten från denna sedimentationsbassäng nyttjas som som armeringsmassa i flutingbruket. Vatten från den biologiska reningsanläggningen går till eftersedimentation. Uttaget bottenslam från eftersedimenteringen återförs till den biologiska reningen. Ett överskott avvattnas och tas till sodapannan för förbränning för produktion av värmeenergi. Vid ansökt produktion kommer avloppsvatten från den nya kartongmaskinen att fortsatt ledas till den separata fibersedimentationsbassängen, såsom avloppsvattnet från pappersbruket idag. Därifrån kommer avloppsvattnet, om flödesmässigt möjligt, att ledas in i första steget av den biologiska reningsanläggningen. Vid ansökt produktion kommer hantering av fibermaterial från försedimentering och den separata fibersedimentationsbassängen att fortsätta som vid tillståndsgiven produktion. Däremot planeras överskottet av bioslam från bioreningsanläggningen att ändras i samband med att kartongmaskinens avloppsvatten leds till bioreningen. Bioslammet kommer i framtiden antingen att förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas. Sandhaltiga barkrester från renseriet och sandhaltigt rejekt från flutingbruket går till olika jordförbättringsändamål. 5.3 Vatten Råvatten till Gruvöns Bruks normala drift tas från den nordvästra delen av Åsfjorden. Normalt är medeluttaget av råvatten vid fabriksområdets södra strandlinje mellan 1,5 och 1,7 m 3 /s. Maxuttag har beräknats till 2,7 m 3 /s. Gällande vattendom av Västerbygdens vattendomstol 1971-06-10 medger ett vattenuttag upp till 3 m³/s. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 15 (25)
För att begränsa vattenanvändningen finns omfattande system för recirkulation av vatten inom de olika processerna. Uppförandet av en ny kartongmaskin bedöms minska förbrukningen av råvatten med 0,4 m 3 /s. Ett separat kylvattenuttag till bioreningens värmeväxlare beräknas variera mellan 0,2 och 0,7 m 3 /s beroende på produktionstakt och kylvattentemperatur. 5.4 Process- och tillsatskemikalier De kemikalier som används för massaproduktionen är i huvudsak välkända och allmänt förekommande inom branschen. Behovet av process- och tillsatskemikalier kan översiktligt anges till följande huvudområden: Sulfatmassaproduktion NSSC- och fluting-produktion Kraftpappers-/Kartongproduktion Råvattenrening och matarvattenberedning samt avloppsvattenrening Övriga kemikalier såsom processrengöring och underhåll Samma typer av kemikalier kommer att användas vid ansökt massa- och flutingproduktion som vid tillståndsgiven. Mängden av blekkemikalier (syrgas, väteperoxid, natriumklorat och metanol) kommer att minska vid ansökt produktion jämfört med nollalternativ, då andelen oblekt sulfatmassaproduktion ökar. Övriga kemikalier för sulfat- och NSSCmassaproduktionen ökar i proportion med produktionsökningen. För ansökt pappersproduktion kommer kemikalierna i stort att vara desamma och sedan utgå då kartongproduktionen startas. För ansökt kartongproduktion tillkommer nya kemikalier för Gruvöns Bruk, såsom bestrykningskemikalier (pigment och latex). De kemikalier som planeras att användas för den ansökta kartongproduktionen är välkända och allmänt förekommande inom branschen. De nya kemikalierna kommer att granskas av brukets kemikaliegrupp, och beakta arbetsmiljö- och miljörisker samt produktsäkerhetsfrågor. Dessutom kontrolleras att tillgängligt bedömningsunderlag uppfyller tillståndets kemikalievillkor. Gruvöns Bruk fortsätter att följa utvecklingen av nya effektivare kemikalier. Gruvöns Bruk arbetar av miljö- och kostnadsskäl kontinuerligt för att minimera användningen av kemikalier. Vidare beaktas även potentiella effekter på den inre och yttre miljön vid val av kemikalier, där substitutionsprincipien tillämpas. En riskbedömning av kemikalier använda inom Gruvöns Bruk genomfördes 2005, vilken kommer att uppdateras. Bedömd kemikalieanvändning på den nya kartongmaskinen kommer att inkluderas. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 16 (25)
5.5 Energi Gruvöns Bruks behov av ångenergi täcks i första hand av sodapannan, men även av barkpannan. Gasdestruktionsugnen ger även ett mindre tillskott. Sodapannan eldas med svartlut men tänds med lättolja (EO1) och stödeldas undantagsvis med tung eldningsolja (EO5). Barkpannan eldas med bark och andra träbränslen samt i begränsad utsträckning med tung eldningsolja. Gasdestruktionsugnen förbränner starka gaser och sulfatmetanol. Periodvis behövs dessutom lättolja som stödbränsle. Ångenergin som genereras utnyttjas även för intern elproduktion i två mottrycksturbiner. Björkolja och beckolja samt tung eldningsolja används för mesaombränning i mesaugnen. Förbrukningen av värmeenergi kommer att vid öka med ökad sulfatmassa- och NSSCmassaproduktion samt ökad produktion av färdiga produkter. Bränsleförbrukningen kommer därmed att öka vid ansökt produktion, där då huvuddelen av ökningen utgörs av svartlut i sodapannan, följt av träbränslen i barkpannan. Eldningsoljan kommer att vara på samma nivå vid ansökt produktion som vid tillståndsgiven. Gruvöns Bruk har deltagit i det statliga programmet för energieffektivisering, PFE. Ett energiledningssystem (ISO 50001) finns i drift. Energieffektiviseringsarbetet kommer att fortgå vid bruket. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 17 (25)
6 Transporter/hamnverksamhet Transporter till och från Gruvöns Bruk sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk är beläget i direkt anslutning till huvudleden E18/E45 (Figur 8-1). Fabriksområdets järnvägsspår är anslutet till stamnätet Norge-Vänernbanan vid Grums station, där vedråvara och färdiga produkter transporteras till och från bruket. Gruvöns Bruk har en egen hamn, för fartygstransporter på farleden via Vänern och Göta älv. Farleden från Gruvöns Bruk är utsedd till riksintresse för sjöfart av Trafikverket. Hamnen nyttjas även av det närbelägna sågverket ägt av StoraEnso Timber AB. Hamnverksamheten vid Gruvöns Bruk har ett separat tillstånd från Miljöprövningsdelegationen i Värmlands län (2007-01-29) (lst diarienr. 551-7048-06). Tillståndet medger upp till 400 fartygsanlöp per år för inleveranser av i huvudsak massaved, eldningsolja och utrustning samt utleveranser av färdiga produkter från Gruvöns Bruk och Stora Ensos sågverk, till en högsta sammanlagd mängd av 1,6 miljoner ton per år. I Figur 6-1 framgår belägenhet av hamnanläggningen. Figur 6-1 Gruvöns Bruk invid Europavägen samt hamnens placering i relation till Grums samhälle, järnväg och Europaväg. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 18 (25)
De pirar som är frekvent använda är renseripiren, oljepiren och sågverkspiren. Renseripiren ligger i direkt anslutning till renseriet och används för lossning av importved. Mellan år 2012 och 2014 anlöpte i genomsnitt 100 fartyg/år piren. Brukets behov av tjockolja (EO5) levereras med tankbåt och lossas vid oljepiren strax intill brukets lagercistern för tjockolja. Gruvöns Bruk har rutiner för lossning av olja. Åren 2012-2014 anlöpte i genomsnitt 3 fartyg/år piren. Sågverkspiren nyttjas främst för utskeppning av sågade trävaror och bränslepellets från StoraEnso Timber AB:s sågverk enligt ett servitutavtal. För tillfället används pir 1 som reservpir till sågverkspiren och renseripiren och som väntehamn. Pir 2 och 4 används inte för in- eller uttransporter längre. Pir 4 fungerar dock som väntehamn för bogserbåtar och andra mindre fartyg. Hamnverksamheten kommer att ingå som en del av ansökan, med fortsatt drift av befintliga hamnanläggningar. Hamnverksamheten kommer att öka något jämfört med nuvarande situation, men rymmas inom gällande hamntillståndets ramar. En transportutredning kommer att bifogas ansökan, där bedömningar för transportvolymer fördelat på de olika transportslagen kommer att redovisas för både nollalternativ och ansökta förhållanden. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 19 (25)
7 Orientering om naturvårdsområden Gruvöns Bruk är beläget i Grums kommun, Värmlands län. Fabriksområdet begränsas i väst och norr av huvudleden E18/E45 samt i öst och söder av Åsfjorden. Åsfjorden utgör en del av norra Värmlandssjön i norra Vänern. Inom en 10 km:s radie från Gruvöns Bruk finns följande naturskyddsområden. Naturreservatet Västra Värmlandsskärgård, Getgarsudde och Segerstads skärgård. De nämnda naturreservaten ca 6 km SO om Gruvöns Bruk är även utpekade som Natura 2000-områden. Områdena har antagits enligt habitatdirektivet och som skyddsområde enligt fågeldirektivet. Samma områden är även utpekade som riksintresse för naturvård av Naturvårdsverket enligt 3 kap 6 miljöbalken. Inom en 10 km:s radie från Gruvöns Bruk finns övriga riksintressen: Vänern, och därmed Åsfjorden och intilliggande Grumsfjorden samt Borgvikssjön är utpekade av Hav och Vattenmyndigheten som riksintresse för yrkesfiske enligt 3 kap 6 miljöbalken. Stora delar av Norra Vänerns kustområde, inklusive Åsfjorden och intilliggande Grumsfjorde samt Borgvikssjön, har pekats ut av riksdagen som riksintresse för kustturism och friluftsliv enligt 4 kap 2 miljöbalken. Norra Vänerns kustområde, inklusive Åsfjorden, har pekats ut av Naturvårdsverket som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. Två områden inom en 10 km:s radie från Gruvöns Bruk har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Dels Borgviksområdet vid Borgvikssjön ca 9 km väst om bruket och dels området Segerstad ca 4 km österut. Naturreservatet och Natura2000-området, Segerstad skärgård, har även pekats som riksintresse för naturvård av Naturvårdsverket enligt 3 kap 6 miljöbalken. I miljökonsekvensbeskrivningen till ansökan kommer utvärdering att göras av den planerade förändringen av verksamheten i relation till de naturskyddade områdena i närområdet. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 20 (25)
8 Bedömning av miljökonsekvenser I underlaget till den kommande ansökan kommer miljökonsekvenser av den förändrade verksamheten att värderas. 8.1 Vattenemissioner Gruvöns Bruk installerade en ny biologisk reningsanläggning 2006 och hade därefter en prövotid, som inkluderade bl.a. karakterisering av avloppsvatten och recipientundersökningar. Prövotiden avslutades januari 2013, då slutliga villkor för vatten erhölls. De planerade förändringarna innebär ett något ökat utsläpp till vatten (< 10 %) jämfört med ansökans nollalternativ (maximal möjlig produktion). Tabell 8-1 Långtidsmedelemissioner till vatten vid nuvarande produktion (2010-2014), maximalt möjlig produktion (nollalternativ) respektive ansökt produktionsnivå. Gällande begränsningsvärde som årsvärde. COD SÄ GFA P tot N tot t/d t/d kg/d kg/d Nuvarande produktion Maximalt möjlig produktion 23,9 2,6 54 390 27 3,0 60 440 Ansökt produktion 29 3,2 65 480 Begränsningvärde 33 5 75 500 Utsläppen av AOX och klorat är låga vid nuvarande produktion. Detta bedöms inte ändras vid ansökt produktion. För ansökt produktion planeras för miljöskyddsåtgärd avseende utsläpp till vatten. Avloppsvatten från kartongproduktionen planeras att ledas till den biologiska reningsanläggningen, efter primär sedimentation. Detta är en förbättring jämfört med dagens förhållanden, då avloppsvatten från kraftpappersproduktionen leds till enbart primär sedimentation. I nu aktuell ansökan bifogas en recipientbedömning för att beskriva förhållandena i recipienten Åsfjorden. Bedömningen inkluderar ovannämnda prövotidsutredningar samt en uppdatering av resultat från senare års recipientkontrollundersökningar. Miljökonsekvenser av bedömda utsläpp vid ansökt produktion samt inverkan på miljökvalitetsnormerna ekologisk status och kemisk ytvattenstatus kommer att värderas. I ansökan ingår även en jämförelse med BAT-nivåer. Preliminära beräkningar visar att bedömda specifika utsläpp till vatten vid ansökt produktion underskrider relevanta BAT-AELs. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 21 (25)
8.2 Luftemissioner Utsläpp till luft från Gruvöns Bruk härrör från sodapanna, mesaugn och destruktionsugn samt barkpanna. NOx-utsläppen från processen har ökat under senare år samtidigt som de energirelaterade NOx-utsläppen har minskat (Tabell 8-2). Det senare beror delvis på ökad tjocklutstorrhalt efter en ombyggnad av indunstningsanläggningen 2011. Den ökade torrhalten gör att sodapannans ångproduktion ökat vilket möjliggjort lägre last på barkpannan. Figur 8-2 Årsemissioner av kväveoxider under 2010-2014 och gällande begränsningsvärden (årsvärden). Bedömda utsläpp för nollalternativ (maximalt möjlig produktion) och ansökt produktion. NOx process NOx energi ton ton : mg/mj 2010 490 162 : 48 2011 512 165 : 49 2012 594 128 : 42 2013 577 133 : 44 2014 637 102 : 37 Maximalt möjlig produktion 690 150 : 50 Ansökt produktion 820 200 : 60 Begränsningsvärde 700 - : 70 Vid ansökt produktion kommer utsläpp till luft av kväveoxider att öka jämfört med nollalternativet (maximalt möjlig produktion) (Tabell 8-2). Vid maximalt möjlig produktionsnivå håller sig NOx-utsläppen från processen precis under gällande begränsningsvärde på 700 årston. Vid ansökt produktionsnivå är nuvarande NOxvillkor inte möjliga. Svavelutsläpp från Gruvöns Bruk är med nuvarande förhållanden mycket låga och detta kommer inte att förändras i någon större grad. Utsläpp av stoft och svaga gaser kommer inte heller att påverkas nämnvärt av de planerade förändringarna. Målet är att gällande villkor för stoft och svavel skall bibehållas. I ansökan ingår en jämförelse med BAT-nivåer. Preliminära beräkningar visar att bedömda specifika NO x -utsläpp vid ansökt produktion underskrider BAT-AEL med god marginal. I ansökan kommer även en spridningsberäkning avseende utsläpp till luft att bifogas, där jämförelse med miljökvalitetsnormer för omgivningsluft har genomförts. Preliminära bedömningar indikerar att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 22 (25)
8.3 Buller Gruvöns Bruks har enligt dom av Miljööverdomstolen (2004-06-30) följande riktvärden gällande buller: Bullerbidraget från bolagets verksamhet får vid bostäder inte överstiga följande ekvivalenta bullernivåer som riktvärden: Kvällstid och nattetid (kl. 18.00 06.00) 50 db(a) Övrig tid 55 db(a) Den momentana ljudnivån nattetid som verksamheten ger upphov till vid bostäder får som riktvärde inte överstiga 60 db(a). Buller från nya och ombyggda delar av verksamheten som omfattas av detta tillstånd skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 40 db(a) nattetid (kl. 22-06). Förutom buller från Gruvöns Bruk påverkas ljudnivåerna i området även av buller från sågverket, vägtrafikbullerbuller från huvudleden E18/45 och buller från järnvägen. En uppdaterad modellberäkning av ljudnivåer från Gruvöns Bruk, beaktande den nya kartongmaskinen, kommer att bifogas ansökan. Bullerökningen från den nya kartongmaskinen kompenseras av att den nya maskinbyggnaden avskärmar buller från befintliga anläggningar, framförallt buller från flingtorken. Den förändrade produktionen och de förändringar som kommer att krävas bedöms kunna genomföras med bibehållna bullernivåer (nivån 50 db(a) nattetid) vid de närmaste mätpunkterna. 8.4 Miljörisk Inför ansökan uppdateras miljöriskanalysen, för att beakta de ändringar som planeras vid ansökt kartongproduktion. Miljöriskanalysen kartlägger potentiella olyckshändelser, som kan leda till skador på i huvudsak miljö i eller omkring anläggningen och även skada för tredje man. Vid Gruvöns Bruk lagras även riskklassade kemikalier varav verksamheten omfattas av Sevesolagstiftningen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa risken för och följderna av allvarliga kemikalieolyckor. En uppdaterad säkerhetsrapport och därtill kopplade riskanalyser kommer att lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. Säkerhetsrapporten kommer att uppdateras enligt Seveso III. 8.5 Transporter Transporter till och från bruket kommer att öka vid ansökt produktion. Mängden kartong kommer att öka jämfört den tillståndsgivna kraftpappersproduktionen och behovet av råvaror kommer att öka vid ansökt produktion. Till ansökan kommer en transportutredning att bifogas, vilken redogör för transportvolymer och transportsätt. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 23 (25)
8.6 Avfall Det avfall som uppkommer i Gruvöns Bruks verksamhet är främst aska, grönlutsslam samt mesa och kalkgrus, vilket kommer att öka något vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet (maximalt möjlig produktion). Branschspecifikt icke-farligt avfall läggs på deponi Ålviken II alternativt används vid sluttäckning av den äldre deponin vid Ålviken I. Mängderna farligt avfall bedöms komma att ligga på ungefärligen samma nivå vid ansökt produktion jämfört med nuvarande verksamhet. 8.7 Markföroreningar En ny kartongmaskin kommer att uppföras inom industriområdet. Området där den nya maskinhallen och tillhörande byggnader sannolikt kommer att uppföras var fram till slutet av 1960-talet sågverkets brädgård. Därefter har området endast använts som tillfällig uppställningsyta. Utförliga markundersökningar har genomförts 2014-2015 inom ovannämnda område. I samband med grävning inför byggandet av den nya maskinhallen och tillhörande byggnader planeras att ytterligare markprover kommer att tas för att säkerställa att byggnadsmassor hanteras på ett säkert sätt. Statusrapport planeras att lämnas in till länsstyrelsen i anslutning till ingivande ansökan. Den ansökta produktionen bedöms inte att öka risken för markföroreningar. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 24 (25)
9 Omfattningen av MKB i ansökan Omfattningen av det slutliga underlag som skall inges med ansökan förutsätts komma att diskuteras vidare på samrådet. Preliminärt förutsätts innehållet omfatta bl. a. följande: Icke-teknisk sammanfattning Orientering, ägarförhållanden och administrativa uppgifter Redovisning av genomförda samråd Lokalisering och alternativ lokalierisng Produktion och process samt miljöskyddsåtgärder Förbrukning och hushållning av resurser; vedråvara, vatten, kemikalier och energi Hamnverksamhet och transporter Natur- och kulturvärden Miljökonsekvenser avseende utsläpp till vatten Miljökonsekvenser avseende utsläpp till luft Miljökonsekvenser avseende kemikalier Miljökonsekvenser avseende buller Konsekvenser avseende avfallshantering Miljöriskanalys Markföroreningar Miljömål, nationella, regionala och kommunala Ansökan kommer även att innehålla en Teknisk beskrivning som bl.a. utförligare beskriver produktionsenheterna samt emissioner från verksamheten. Bolaget anhåller om synpunkter vad beträffar de i förevarande underlag föreslagna avgränsningarna av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkterna kommer att beaktas vid upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen och kan således bidra till att reducera tids- och resursåtgången vid Mark- och miljödomstolen. Datum: 22/08/2015 Samrådsunderlag Page 25 (25)