HANDLINGSPROGRAM för förebyggande verksamhet och räddningstjänst inom Räddningstjänsten Karlstadsregionen

HANDLINGSPROGRAM för förebyggande verksamhet och räddningstjänst inom Räddningstjänsten Karlstadsregionen 2016-2019

KARLSTAD 2016 TRYCK: STROKIRK-LANDSTRÖMS AB

Sid 2(70) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Handlingsprogram för räddningstjänst... 4 2.1 Förmåga att genomföra räddningsinsatser... 4 2.1.1 Brandstationsområde Karlstad... 6 2.1.2 Brandstationsområde Väse... 11 2.1.3 Brandstationsområde Vålberg... 15 2.1.4 Brandstationsområde Molkom... 19 2.1.5 Brandstationsområde Hammarö... 23 2.1.5 Brandstationsområde Grums... 27 2.1.7 Brandstationsområde Kil... 31 2.1.8 Brandstationsområde Högboda... 35 2.1.9 Brandstationsområde Forshaga... 38 2.1.10 Brandstationsområde Deje... 41 2.1.11 Brandstationsområde Munkfors... 44 2.1.12 Övrig förmåga och övriga resurser i förbundet... 48 2.2 Mål för perioden 2016-2019 avseende räddningstjänst... 51 2.3 Olycksundersökningar... 52 2.4 Varning, information och alarmering... 52 2.5 Hamnområden... 53 3 Handlingsprogram för uppgiften förebygga brand... 56 3.1 Lokal riskbild avseende bränder... 56 3.1.1 Brand i bostad... 56 3.1.2 Dödsbränder i bostäder... 59 3.1.3 Brand i allmän byggnad och i industri... 60 3.1.4 Lokal riskbild avseende bränder - sammanfattande slutsatser... 63 3.1.5 Uppföljning av föregående handlingsprograms effektmål... 63 3.2 Mål för den förebyggande verksamheten... 65 3.3 Den förebyggande verksamheten... 66 3.3.1 Tillsyn LSO... 66 3.3.2 Rådgivning och information... 67 3.3.3 Stadsplanering och bygglovshantering... 67 3.3.4 Utbildning... 67 3.3.5 Sotning och brandskyddskontroll... 67 3.3.6 Brandfarliga och explosiva varor... 68 4 Skydd mot andra olyckor än bränder... 69 5 Uppföljning och egenkontroll... 70

Sid 3(70) 1 Inledning Den 1/1 2000 bildades kommunalförbundet Räddningstjänsten Karlstadsregionen och består sedan 1/1 2011 av kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Antalet invånare inom regionen är ca 135 000. Inom Räddningstjänsten Karlstadsregionen svarar förbundsdirektionen för de frågor som enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten. I direktionen finns politiska företrädare för samtliga medlemskommuners fullmäktige. Sammansättningen regleras i förbundsordningen. I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ges tre stycken huvudsakliga uppdrag till kommunen. Den ska genomföra räddningsinsatser, förebygga bränder samt verka för skydd mot andra olyckor än bränder. För de två första uppgifterna ska det för varje ny mandatperiod antas ett handlingsprogram. Detta dokument utgör dessa två handlingsprogram.

Sid 4(70) 2 Handlingsprogram för räddningstjänst I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) definieras räddningstjänst som de räddningsinsatser som staten eller kommunerna är skyldiga att genomföra vid olyckor eller överhängande fara för olyckor. Staten och kommunens ansvar är dock inte oinskränkt. Skyldigheten att genomföra räddningsinsatser föreligger endast om det är motiverat utifrån behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheterna i övrigt. Staten är ansvarig för fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Statens ansvar inom dessa områden bestäms och avgränsas i LSO 4 kap. 1-6. All övrig räddningstjänst är kommunens ansvar. Hur kommunen hanterar detta uppdrag ska beskrivas i ett handlingsprogram där risker, förmåga, mål och resurser beskrivs. 2.1 Förmåga att genomföra räddningsinsatser Den centrala frågeställningen vid framtagandet av ett nytt handlingsprogram avseende räddningstjänst är vilken ambitionsnivå kommunen eller förbundet ska ha gällande sin förmåga att genomföra räddningsinsatser. Kraven på förmåga regleras till viss del i LSO. Lagens inledande bestämmelse ställer krav på en viss likvärdighet avseende skyddet mot olyckor och att hänsyn tas till de lokala förhållandena. I LSO 1 kap. 3 anges dessutom att räddningsinsatserna ska påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Räddningstjänsten Karlstadsregionens tolkning av dessa bestämmelser ligger tillsammans med egen ambition till grund för den förmåga som anges i detta handlingsprogram. På följande sidor kommer Räddningstjänsten Karlstadsregionens förmåga att genomföra räddningsinsatser att redovisas. Förbundets geografiska yta är uppdelat i 11 stycken mindre områden, så kallade brandstationsområden. För varje brandstationsområde kommer följande att redovisas: Lokal riskbild Förmågan att genomföra räddningsinsatser inom ett brandstationsområde ska framförallt utformas utifrån den lokala riskbilden. Den lokala riskbilden utgörs primärt av de olyckor som brukar inträffa och de lite större händelser som skulle kunna inträffa sett till de lokala förhållanden som finns inom respektive brandstationsområde. Likvärdigt skydd Med utgångspunkt i det krav på likvärdighet avseende skydd mot olyckor som anges i LSO 1kap. 1 anser Räddningstjänsten Karlstadsregionen att det är relevant att jämföra vår förmåga att genomföra räddningsinsatser med andra kommuner då förmågan att hantera inträffade olyckor är en stor och viktig del av skyddet mot olyckor. Jämförelserna har genomförts genom att jämföra Räddningstjänsten Karlstadsregionens förmåga i den största tätorten i respektive brandstationsområde med andra tätorter som anses ha liknande lokala förhållanden. Tätorterna har valts ut utifrån

Sid 5(70) kommungruppstillhörighet, befolkningsmängd och boendestruktur. Beroende på vad jämförelserna ger för resultat påverkar de förbundets ambitionsnivå avseende förmåga att genomföra räddningsinsatser i aktuell tätort och brandstationsområde. Förmåga att genomföra räddningsinsatser har i jämförelserna, något förenklat, definierats som personella resurser, tid till insats och möjlighet till förstärkning. Förmåga att genomföra räddningsinsats Med utgångspunkt i den lokala riskbilden och analysen av huruvida skyddet är likvärdigt redovisas vilka typer av räddningsinsatser som respektive brandstationsområde ska kunna hantera. Här redovisas även de personella och materiella resurser som finns inom respektive brandstationsområde samt insatstiderna i det aktuella området. Förutom redovisningen av förmågan inom respektive brandstationsområde kommer slutligen förbundets samlade förmåga att redovisas. Här är fokus på ledning samt förmåga avseende större insatser.

Sid 6(70) 2.1.1 Brandstationsområde Karlstad Brandstationsområde Karlstad domineras av tätorten Karlstad med drygt 61000 invånare. Även de mindre tätorterna Skåre och Skattkärr ingår i området. Förutom de tätorter som finns i brandstationsområdet så finns även relativt stora områden av mer landsbygdskaraktär med skog och lantbruk. Brandstationsområde Karlstad 2.1.1.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Vid en summering av insatsstatiken den föregående mandatperioden (2011-2014) så är det tydligt att området är det område som hanterar överlägset flest olyckor, ungefär lika många som förbundet i övrigt. Trafikolyckor och bränder dominerar skadepanoramat men även frekvensen av andra olyckstyper är relativt hög. De flesta trafikolyckor föranleder räddningsinsatser av enklare karaktär där fokus ofta ligger på ett medicinskt omhändertagande tillsammans eller i väntan på ambulans. Under perioden 2011-2014 inträffade till exempel endast 21 stycken trafikolyckor där det krävdes losstagning med hjälp av hydraulverktyg som kan ses som ett mått på insatsens omfattning. Antalet bränder i byggnad är inom brandstationsområdet betydligt färre än trafikolyckorna men en större andel av dessa kan anses ha en högre allvarlighetsgrad. Under föregående mandatperiod inträffade ett 90-tal bränder som krävde en invändig släck- eller livräddningsinsats genom rökdykning.

Sid 7(70) Även olyckstypen Utsläpp av farligt ämne domineras av händelser av mindre allvarlig karaktär. Cirka 70 % av utsläppen utgörs av drivmedelsläckage som oftast är relativt enkla att hantera. Brandstationsområdet innehåller mycket vatten. Något som också avspeglar sig i ett förhållandevis stort antal larm av drunkningskaraktär. Så kallade drunkningslarm ställer krav på ett mycket snabbt ingripande och det är ofta människoliv som står på spel. Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Karlstad. Inom brandstationsområdet finns en stor mängd verksamheter, infrastruktur och andra förhållanden som kan generera olyckor som i sin tur leder till räddningsinsatser som är både mer komplexa och omfattande än vad som normalt hanteras. Exempel på sådant inom brandstationsområde Karlstad är: Centralsjukhuset risk för omfattande och komplexa bränder med stort skadeutfall. Större utsläpp av farligt ämne inom området finns en rad verksamheter som hanterar stora mängder av farliga ämnen och det transporteras även stora mängder på järnväg, väg och med båt. Brand i oljehamnen. Miljöolyckor - en stor vattentäkt som korsas av E 18 finns inom området. Översvämningar - Klarälvens utlopp passerar genom Karlstad tätort. Flygolyckor Karlstads flygplats finns inom området.

Sid 8(70) Brand i samlingslokal i Karlstad tätort finns en rad större samlingslokaler där många personer vistas samtidigt. Skogsbrand inom området finns större skogspartier som vid perioder av långvarig torka skulle kunna föranleda stora skogsbränder. Den gemensamma nämnaren för dessa exempel är att sannolikheten för stora och komplexa räddningsinsatser är låg men inte försumbar. 2.1.1.2 Likvärdigt skydd I syfte att kontrollera att Räddningstjänsten Karlstadsregionen lever upp till kravet på likvärdigt skydd mot olyckor, där förmåga att genomföra räddningsinsatser är en delmängd, har vår förmåga i tätorten Karlstad jämförts med den förmåga som finns i andra jämförbara tätorter. Jämförelsen visar att det i samtliga tätorter finns en räddningsstyrka på orten med en skyldighet att inom 90 sekunder bege sig till en olycksplats. Styrkan består i genomsnitt av 7 personer. Skulle förstärkning krävas kommer i regel en räddningsstyrka bestående av 5 personer inom loppet av 10 15 minuter. Förmågan i tätorten Karlstad är inget undantag utan ligger precis i linje med den som finns i övriga tätorter. 2.1.1.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om Brandstationsområde Karlstad är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Karlstad tätort är i paritet med vad som finns i andra liknande tätorter. Räddningsstyrkan i Karlstad bör kunna utföra många olika typer av räddningsinsatser då olyckspanoramat är brett men en djupare förmåga att hantera brand i byggnad, trafikolyckor och drunkningsolyckor måste finnas. En beredskap att agera vid stora och komplexa räddningsinsatser måste finnas. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Karlstad: Räddningsstyrkan i Karlstad kommer under mandatperioden bestå av 7 personer med en anspänningstid på 90 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 23 meters höjd (8 våningar med normal höjd) 3. Invändig släckning och livräddning i byggnader med hög riskmiljö 4. Släckning med skum 5. Släckning av brand i skog och terräng

Sid 9(70) 6. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 7. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 8. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i tunga fordon 9. Livräddning av personer i vatten 10. Räddningsarbete vid eller på järnväg 11. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 12. Hantering (tätning, uppsamling, etc.) av ett utsläpp av farligt ämne 13. Kemdykning i samband med hantering av ett utsläpp av farligt ämne 14. Spridningsbegränsande åtgärder vid utsläpp av ett farligt ämne i vatten 15. Undsättning av personer i svår belägenhet 16. Undsättning av personer i svår belägenhet genom rappellering 17. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 18. Terrängtransport av skadade i terräng 19. Sjötransport 20. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Karlstads tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten påbörjas inom 20 minuter. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Karlstad, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1-3 och 6-9. Storleken på övningstiden bör vara avsevärt större än för de andra räddningsstyrkorna på grund av att bredden och frekvensen på uppdraget är mer omfattande. Räddningsstyrkan i Karlstad ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledning B eller motsvarande Vid styrkeledarens frånvaro ska denne ersättas av en ställföreträdare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått någon av följande utbildning:

Sid 10(70) MSB:s utbildning Skydd mot olyckor eller motsvarande* MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande *Vid tillfälliga vikariat kan personer som fullgjort 3 terminer på utbildningen Skydd mot olyckor accepteras.

Sid 11(70) 2.1.2 Brandstationsområde Väse Brandstationsområde Väse innehåller tätorten Väse med knappt 500 invånare. Utöver tätorten domineras brandstationsområdet av stora områden av mer landsbygdskaraktär med mycket jordbruksmark. Brandstationsområde Väse 2.1.2.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Insatsstatiken från den föregående mandatperioden (2011-2014) visar att Väse brandstationsområde är ett av de områden som genomför minst antal räddningsinsatser totalt sett. Trafikolyckor och bränder dominerar olycksstatistiken kraftigt och frekvensen av andra olyckstyper är låg. De flesta trafikolyckor föranleder räddningsinsatser av mindre omfattande karaktär där fokus ofta ligger på ett medicinskt omhändertagande tillsammans eller i väntan på ambulans. Olyckor som exempelvis kräver losstagning med hjälp av hydraulverktyg är sällsyntare. Bränderna som hanteras är framförallt bränder i terräng. Relativt ofta är dessa bränder planerade gräseldningar som den enskilde tappar kontrollen över.

Sid 12(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Väse. E 18 löper genom brandstationsområdet och det är framförallt detta förhållande som kan generera olyckor som i sin tur leder till räddningsinsatser av större komplexitet och omfattning. Exempel på sådant inom brandstationsområde Väse är: Trafikolycka med många fordon inblandade, exempelvis seriekrock. Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka. 2.1.2.2 Likvärdigt skydd Jämförelsen med andra liknande tätorter visar att det är relativt ovanligt att det finns en räddningsstyrka på dessa orter. I regel utgår närmsta räddningsstyrka från en annan större tätort någon mil bort. Anspänningstiden för den genomsnittliga styrkan ligger på cirka 3 minuter och består av 5 personer. Skulle förstärkning krävas kommer i regel en räddningsstyrka bestående av 5 personer inom loppet av 15-20 minuter. Förmågan i tätorten Väse står sig således väl jämfört med övriga tätorter då det finns en räddningsstyrka med 5 personer som utgår från orten inom 5 minuter vid larm.

Sid 13(70) 2.1.2.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om Brandstationsområde Väse är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Väse tätort är klart i nivå med vad som finns i andra liknande tätorter. Räddningsstyrkan i Väse bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i terräng och i viss mån brand i byggnad. Då en inte obetydlig del av personalen vid räddningsstyrkan i Väse har goda kunskaper om djur och tamboskap är det lämpligt att räddningsstyrkan i Väse hanterar olyckor som innebär djurlivräddning inom en större del av förbundet. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Väse: Räddningsstyrkan i Väse kommer under mandatperioden bestå av 5 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4 våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 6. Livräddning av personer i vatten 7. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 8. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 9. Undsättning av personer i svår belägenhet 10. Djurlivräddning 11. Sjötransport 12. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Väse tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten i regel påbörjas inom 20 minuter. I vissa begränsade områden i brandstationsområdets östra delar kan det dock dröja upp till 30 min.

Sid 14(70) För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Väse, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 3-5 och 10. Räddningsstyrkan i Väse ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 15(70) 2.1.3 Brandstationsområde Vålberg Brandstationsområde Vålberg innehåller tätorten Vålberg med knappt 2700 invånare. Utöver tätorten Vålberg finns också den mindre tätorten Edsvalla (1 000 inv.). I övrigt innehåller brandstationsområdet områden med mer landsbygdskaraktär med relativt mycket skog- och jordbruksmark. Brandstationsområde Vålberg 2.1.3.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Insatsstatiken från den föregående mandatperioden (2011-2014)visar att Vålbergs brandstationsområde framförallt har att hantera trafikolyckor och bränder i terräng och att frekvensen av andra olyckstyper är relativt låg. Räddningsstyrkan i Vålberg är en av två räddningsstyrkor i förbundet som har förmågan att genomföra kemdykning varpå de genomför en del sådana insatser även utanför sitt eget brandstationsområde. Styrkan i Vålberg förstärker även relativt ofta brandstationsområde Karlstad, antingen på skadeplats eller så upprätthåller de beredskapen för ett andra samtidigt larm om räddningsstyrkan i Karlstad är upptagen på skadeplats. De flesta trafikolyckor föranleder räddningsinsatser av något mindre omfattande karaktär där ett medicinskt omhändertagande tillsammans eller i väntan på ambulans ofta är de centrala uppgifterna. Olyckor som till exempel kräver losstagning med hjälp av hydraulverktyg är sällsyntare. Under

Sid 16(70) perioden 2011-2014 genomförde räddningsstyrkan i Vålberg 4 stycken sådana insatser. Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Vålberg. I Vålberg fanns tidigare en stor industri (Rayon) med tämligen stora risker. De riskerna är dock avsevärt mindre nu då den industrin är under avveckling och omvandling. Dock löper E 18 och E 45 genom brandstationsområdet och det är snarare detta förhållande som kan generera olyckor som i sin tur leder till räddningsinsatser av större komplexitet och omfattning. Exempel på sådant inom brandstationsområde Vålberg är: Trafikolycka med många fordon inblandade, exempelvis seriekrock. Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka. 2.1.3.2 Likvärdigt skydd En jämförelse med liknande tätorter visar att räddningsinsatserna i tätorterna i regel hanteras av en räddningsstyrka med en anspänningstid på 90 sekunder som utgår från en större tätort cirka 5 km därifrån. Detta återspeglas även i storleken på den genomsnittliga räddningsstyrkan som ligger runt sju personer. Skulle förstärkning krävas kommer i regel en räddningsstyrka bestående av 5 personer inom loppet av 15-20 minuter. Förmågan i tätorten Vålberg står sig således väl jämfört med övriga tätorter då en räddningsinsats i tätorten kan påbörjas tidigare än genomsnittet för övriga då räddningsstyrkan i Vålberg utgår från tätorten. Det finns även goda möjligheter till snabb förstärkning från omgivande brandstationsområden.

Sid 17(70) 2.1.3.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om Brandstationsområde Vålberg är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Vålberg tätort är likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. Räddningsstyrkan i Vålberg bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i terräng och i viss mån brand i byggnad. Då räddningsstyrkan i Vålberg sedan en längre tid haft förmågan att genomföra kemdykning i hela förbundet är det lämpligt att den även fortsättningsvis har den förmågan då det tar tid att bygga upp kompetens inom detta område. Då räddningsstyrkan även relativt ofta förstärker brandstationsområde Karlstad eller upprätthåller beredskapen för ett andra samtidigt larm där är det rimligt att styrkan har en grundläggande förmåga inom fler olyckstyper än vad statistiken indikerar. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Vålberg: Räddningsstyrkan i Vålberg kommer under mandatperioden bestå av 5 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 6. Livräddning av personer i vatten 7. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 8. Hantering (tätning, uppsamling, etc.) av ett utsläpp av farligt ämne 9. Kemdykning i samband med hantering av ett utsläpp av farligt ämne 10. Djurlivräddning 11. Undsättning av personer i svår belägenhet 12. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 13. Sjötransport 14. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person

Sid 18(70) Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Vålbergs tätort och i delar av Edsvalla tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten i regel påbörjas inom 20 minuter. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Vålberg, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 3-5 och 8-9. Räddningsstyrkan i Vålberg ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 19(70) 2.1.4 Brandstationsområde Molkom Tätorten Molkom ligger centralt placerat i brandstationsområdet och är den överlägset största tätorten i området. Knappt 1900 personer bor i Molkoms tätort. Utöver tätorten Molkom finns även en mindre tätort, Blombacka (200 inv.), inom området. I övrigt domineras brandstationsområdet av framförallt skogslandskap med inslag av jordbruksbygd. Genom området löper riksväg 63. Molkoms brandstationsområde ligger i förbundets yttre delar med relativt stora avstånd till övriga tätorter i förbundet. Brandstationsområde Molkom 2.1.4.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Insatsstatiken från den föregående mandatperioden (2011-2014)visar att trafikolyckor och bränder dominerar olycksstatistiken kraftigt och frekvensen av andra olyckstyper är låg. Majoriteten av trafikolyckorna föranleder dock räddningsinsatser av mindre omfattning där fokus ofta ligger på ett medicinskt omhändertagande tillsammans eller i väntan på ambulans. Olyckor som kräver losstagning med hjälp av hydraulverktyg är sällsyntare. I tre fall krävdes losstagning med hjälp av hydraulverktyg under den aktuella tidsperioden. Bränderna som hanteras är framförallt bränder i terräng. Bränder i byggnad förekommer lite mer sällan. Under föregående mandatperiod genomfördes invändig livräddning/släckning i samband med rökdykning vid fem tillfällen.

Sid 20(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Molkom Riskerna för olyckor som skulle kunna föranleda räddningsinsatser av mer omfattande och komplex karaktär bedöms vara tämligen begränsade. I Molkom fanns tidigare en industri med tämligen stora risker då de hanterade fluorvätesyra men den hanteringen är avvecklad. Dock löper riksväg 63 genom området och det finns stora arealer skog. Exempel på händelser inom brandstationsområde Molkom som skulle kunna leda till större räddningsinsatser är: Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka. Större skogsbrand vid långvarig torka. 2.1.4.2 Likvärdigt skydd Jämförelsen med andra liknande tätorter visar att räddningsinsatserna i dessa tätorter primärt hanteras av en räddningsstyrka bestående av 5 personer som utgår från tätorten med en anspänningstid på 5 minuter. Räddningsstyrkans sammansättning i Molkom utgör inget undantag från den regeln. Förmågan i tätorten Molkom står sig således väl jämfört med övriga tätorter. Det enda som skiljer ut Molkom i negativ bemärkelse är att möjligheterna till snabb förstärkning från omgivande brandstationsområden inte är riktig lika bra som hos de andra tätorterna.

Sid 21(70) 2.1.4.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om Brandstationsområde Molkom är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Molkom tätort är likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. Lite längre tid till förstärkning dock. Räddningsstyrkan i Molkom bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i terräng och i viss mån brand i byggnad. Med tanke på att räddningsstyrkan i Molkom kommer att få vänta relativt länge på förstärkning är det dock rimligt att även andra livräddande räddningsinsatser finns med i fokus. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Molkom: Räddningsstyrkan i Molkom kommer under mandatperioden bestå av 5 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4 våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 6. Livräddning av personer i vatten 7. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 8. Undsättning av personer i svår belägenhet 9. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 10. Undsättning av personer i svår belägenhet 11. Terrängtransport av skadade i terräng 12. Sjötransport 13. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Molkoms tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten i regel påbörjas inom 20 minuter förutom några områden där insatserna kan påbörjas först inom 30 minuter. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Molkom, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1 och 3-7.

Sid 22(70) Räddningsstyrkan i Molkom ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 23(70) 2.1.5 Brandstationsområde Hammarö Brandstationsområdet domineras av tätorten Skoghall (13 000 inv.) och den skärgårdsmiljö som omger tätorten. Mindre områden av skog och lantbruk finns också inom området. Brandstationsområde Hammarö 2.1.5.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Brandstationsområde Hammarö utmärker sig så till vida att antalet inträffade bränder under perioden 2011-2014 klart överstiger antalet trafikolyckor. Detta är unikt i förbundet. Majoriteten av de trafikolyckor som likväl inträffar är i regel av mindre omfattning där fokus ofta ligger på ett medicinskt omhändertagande tillsammans eller i väntan på ambulans. Olyckor som kräver losstagning med hjälp av hydraulverktyg är sällsynt. Under föregående mandatperiod genomfördes till exempel ingen sådan losstagning. Beträffande bränderna är det så att antalet brand i byggnad överstiger antalet brand ej i byggnad, vilket får betraktas som relativt ovanligt. En av förklaringarna är det faktum att det finns ett stort pappersbruk inom brandstationsområdet som ger upphov till en del brand i byggnad utöver den normala utdelningen. Även totalen på antalet bränder är förhållandevis hög. Det faktum att brandstationsområdet innehåller mycket vatten avspeglar sig i antalet drunkningslarm. Även om antalet är litet i absoluta tal så är siffran

Sid 24(70) relativt hög. Även antalet utsläpp av farligt ämne är högre än förväntat. Även här är pappersbruket förklaringen. Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Hammarö Avseende risker för olyckor som ställer krav på mer komplexa och omfattande räddningsinsatser domineras riskbilden av det stora pappersbruket som finns inom brandstationsområdet. Exempel på händelser inom brandstationsområde Hammarö som skulle kunna leda till större räddningsinsatser är således: Större brand på pappersbruket Större utsläpp av farligt ämne på pappersbruket 2.1.5.2 Likvärdigt skydd Jämförelsen med andra liknande tätorter visar att möjligheterna till en snabb första insats är jämförelsevis goda i tätorten Skoghall då konceptet FIP (förstainsatsperson) implementerats under föregående mandatperiod. Storleken på den första styrkan, FIP, är visserligen begränsad men tiden till insats är klart snabbare än genomsnittet och möjligheterna till förstärkning är goda då både resten av räddningsstyrkan från Hammarö och räddningsstyrkan från Karlstad kan vara där inom förhållandevis kort tid.

Sid 25(70) 2.1.5.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om brandstationsområde Hammarö är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Skoghalls tätort är likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. Räddningsstyrkan på Hammarö bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera brand i byggnad, drunkningsolyckor och livräddning i samband med utsläpp av farligt ämne. Då antalet trafikolyckor är lågt och antalet svårare trafikolyckor är mycket lågt räcker det att räddningsstyrkan på Hammarö kan genomföra ett första medicinskt omhändertagande i samband med trafikolyckor. Eventuell losstagning hanteras av räddningsstyrkan i Karlstad som kan vara på plats snabbt. Närvaron av ett stort pappersbruk ställer höga krav på räddningsstyrkan på Hammarö avseende lokalkännedom på industrin. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan på Hammarö: Räddningsstyrkan på Hammarö kommer under mandatperioden bestå av 1 person med en anspänningstid på 90 sekunder samt 4 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4 våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Livräddning av personer i vatten 6. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 7. Spridningsbegränsande åtgärder vid utsläpp av ett farligt ämne i vatten 8. Undsättning av personer i svår belägenhet 9. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 10. Terrängtransport av skadade i terräng 11. Sjötransport 12. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person

Sid 26(70) Moment 2-6, 8, 9 och 12 kan påbörjas inom 10 minuter i den större delen av brandstationsområdet tack vare FIP. I några begränsade områden kan det ta längre tid innan dessa moment påbörjas, dock maximalt 20 minuter. Övriga moment (1,10 och 11) kräver att hela räddningsstyrkan medverkar innan dessa moment kan påbörjas. Insatstiderna blir då längre, cirka 10 minuter i Skohalls tätort och upp till 20 minuter inom det övriga brandstationsområdet. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan på Hammarö, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1 och 4-6. Räddningsstyrkan på Hammarö ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Intern FIP-utbildning Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 27(70) 2.1.5 Brandstationsområde Grums Brandstationsområdet är beläget i förbundets västra ytterkant och är tämligen långsträckt i nord-sydlig riktning. I söder finns tätorterna Grums (5 000 inv.) och Segmon (450 inv.) och i norra änden finns småorten Värmskog (60 inv.) Utöver tätorterna domineras området av skogsmark med vissa inslag av lantbruksbygd. Brandstationsområde Grums 2.1.6.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Grums brandstationsområde är det område vid sidan om Karlstad som hanterar flest olyckor. Antalet larm inom framförallt olyckskategorierna trafikolycka, brand i byggnad, brand i terräng och utsläpp farligt ämne är förhållandevis många och dominerar statistiken. Precis som för de andra brandstationsområdena är en majoritet av räddningsinsatserna av enklare karaktär men även de insatser som exempelvis kräver rökdykning eller losstagning med hydraulverktyg är lite mer frekventa.

Sid 28(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Grums I likhet med brandstationsområde Hammarö är riskerna för olyckor som ställer krav på mer komplexa och omfattande räddningsinsatser i mångt och mycket kopplade till det stora pappersbruket som finns inom brandstationsområdet. Framförallt bränder och utsläpp av farligt ämne på pappersbruket skulle kunna leda till svåra räddningsinsatser. Genom området löper även två större vägar, E 18 och E 45 och det finns stora arealer av skog. Exempel på händelser inom brandstationsområde Grums som skulle kunna leda till större räddningsinsatser är således: Större brand på pappersbruket Större utsläpp av farligt ämne på pappersbruket Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka. Större skogsbrand vid långvarig torka. 2.1.6.2 Likvärdigt skydd Jämförelsen med liknande tätorter visar att förmågan i tätorten skiljer ut sig en aning i negativ bemärkelse i ett avseende. I alla de andra tätorterna finns en FIP som utgår från orten med en anspänningstid på 90 sekunder. En första insats kan således i medeltal påbörjas 3-4 minuter snabbare i de andra tätorterna. Detta är något som bör hanteras och justeras under perioden 2016-2019 för att uppnå ett likvärdigt skydd.

Sid 29(70) 2.1.6.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om brandstationsområde Grums är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Grums tätort är inte riktigt likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. I regel kan en första insats inledas snabbare. Antalet olyckor som föranleder räddningsinsatser inom området är relativt stort. Räddningsstyrkan i Grums bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i byggnad, brand i terräng och livräddning i samband med utsläpp av farligt ämne. Närvaron av ett stort pappersbruk ställer höga krav på räddningsstyrkan i Grums avseende lokalkännedom på industrin. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Grums: Räddningsstyrkan i Grums kommer under mandatperioden bestå av 6 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Under perioden 2016-2019 ska dock en FIP organisation etableras. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 23 meters höjd (8 våningar med normal höjd) 3. Släckning med skum 4. Släckning av brand i skog och terräng 5. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 6. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 7. Livräddning av personer i vatten 8. Räddningsarbete vid eller på järnväg 9. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 10. Spridningsbegränsande åtgärder vid utsläpp av ett farligt ämne i vatten 11. Undsättning av personer i svår belägenhet 12. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 13. Terrängtransport av skadade i terräng 14. Sjötransport 15. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person

Sid 30(70) Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Grums tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten i regel påbörjas inom 20 minuter förutom några områden där insatserna kan påbörjas först inom 30 minuter. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Grums, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1, 5-6 och 9. Räddningsstyrkan i Grums ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga 5 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande Inom brandstationsområde Grums finns även ett räddningsvärn som utgår från Värmskog. Räddningsvärnet ska ha utrustning för följande moment: 1. Utvändig släckning vid brand i byggnad 2. Släckning av brand i skog och terräng 3. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 4. Livräddning av personer i vatten 5. Undsättning av personer i svår belägenhet 6. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 7. Sjötransport Räddningsvärnet har ej någon obligatorisk beredskap.

Sid 31(70) 2.1.7 Brandstationsområde Kil Brandstationsområdet innehåller två lite större tätorter, Kil (7 800 inv.) och Fagerås (430 inv.). Utöver tätorterna innehåller området ganska mycket jordbruksbygd samt en hel del skog. Brandstationsområde Kil 2.1.7.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Skadepanoramat i brandstationsområdet Kil påminner relativt mycket om det i brandstationsområdet Grums om än med något lägre frekvens. Förhållandevis många trafikolyckor, bränder och utsläpp av farligt ämne. Andelen trafikolyckor som kräver losstagning med hydraulverktyg är förhållandevis hög. Samma sak gäller även för de bränder i byggnad som inträffar i området. Relativt många hanteras genom invändig släckning genom rökdykning.

Sid 32(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Kil Beträffande risker för olyckor som kan föranleda mer komplexa och omfattande räddningsinsatser så finns dessa framförallt i samband med de större vägar, riksväg 61 och E 45, och den relativt omfattande järnvägstrafik, som löper genom området. Exempel på händelser inom brandstationsområde Kil som skulle kunna leda till större räddningsinsatser är således: Trafikolycka med många fordon inblandade Större järnvägsolycka Större utsläpp av farligt ämne i samband med järnvägsolycka. Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka. 2.1.7.2 Likvärdigt skydd Förmågan att genomföra räddningsinsatser i tätorten Kil har jämförts med den förmåga som finns i andra jämförbara tätorter. Jämförelsen visar att förmågan i tätorten är på samma nivå med det som levereras i de andra tätorterna. Mycket tack vare organisationsformen med FIP som finns hos räddningsstyrkan i Kil.

Sid 33(70) 2.1.7.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om brandstationsområde Kil är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Kil tätort är likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. Antalet olyckor som föranleder räddningsinsatser inom området är relativt stort. Räddningsstyrkan i Kil bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i byggnad, brand i terräng och livräddning i samband med utsläpp av farligt ämne. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Kil: Räddningsstyrkan i Kil kommer under mandatperioden bestå av 1 person med en anspänningstid på 90 sekunder samt 4 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4 våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 6. Livräddning av personer i vatten 7. Räddningsarbete vid eller på järnväg 8. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 9. Undsättning av personer i svår belägenhet 10. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 11. Terrängtransport av skadade i terräng 12. Sjötransport 13. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Moment 2-10 och 13 kan påbörjas av FIP i Kils tätort inom 5 minuter. I området runt Kils tätort kan FIP inleda en insats inom 10 minuter eller 20 minuter i den norra delen av brandstationsområdet. Övriga moment (1, 11 och 12) kräver att hela räddningsstyrkan medverkar innan dessa moment kan påbörjas. Insatstiderna blir då längre, cirka 10 minuter i Kils tätort och upp till 20 minuter inom det övriga brandstationsområdet förutom de nordligaste delarna där det kan dröja upptill 30 minuter.

Sid 34(70) För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Kil, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1, 4-6 och 8. Räddningsstyrkan i Kil ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Intern FIP-utbildning Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått någon av följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 35(70) 2.1.8 Brandstationsområde Högboda Brandstationsområdet återfinns i förbundets nordvästra hörn och domineras av skog. Högboda tätort (250 inv.) är den enda tätorten inom området. Brandstationsområde Kil 2.1.8.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Brandstationsområde Högboda är det område som hanterar minst antal olyckor. Av de räddningsinsatser som genomfördes under perioden 2011-2014 låg tyngdpunkten på trafikolyckor. Antalet trafikolyckor var ungefär lika många som övriga insatser tillsammans. En relativ stor del av de trafikolyckor som inträffar är dock ganska svåra. Utöver trafikolyckorna hanteras en del brand i byggnad och brand i terräng.

Sid 36(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Högboda Risken för en mer omfattande eller komplex räddningsinsats inskränker sig följande: Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka Större skogsbrand 2.1.8.2 Likvärdigt skydd Jämförelsen med andra liknande tätorter visar att förmågan i tätorten står sig mycket väl med det som levereras i de andra tätorterna. Mycket tack vare organisationsformen med FIP som finns hos räddningsstyrkan i Högboda. 2.1.8.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om brandstationsområde Högboda är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Högboda tätort är klart likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. Antalet olyckor som föranleder räddningsinsatser inom området är relativt få. Räddningsstyrkan i Högboda bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i byggnad, brand i skog och terräng.

Sid 37(70) Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Högboda: Räddningsstyrkan i Högboda kommer under mandatperioden bestå av 1 person med en anspänningstid på 90 sekunder samt 2 personer ytterligare under kvällar, nätter och helger med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Utvändig släckning vid brand i byggnad 2. Släckning av brand i skog och terräng 3. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 4. Livräddning av personer i vatten 5. Undsättning av personer i svår belägenhet 6. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 7. Sjötransport 8. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Moment 1-6, och 8 kan påbörjas av FIP i Högboda tätort inom 5 minuter. I området runt Högboda tätort kan FIP inleda en insats inom 10 minuter eller 20 minuter i den norra delen av brandstationsområdet. Övriga moment (7) kräver att hela räddningsstyrkan medverkar eller att räddningsstyrkan i Kil förstärker innan dessa moment kan påbörjas. Insatstiderna blir då längre. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Högboda, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1-3. Räddningsstyrkan i Högboda ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Intern FIP-utbildning Övriga personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 38(70) 2.1.9 Brandstationsområde Forshaga Relativt centralt i brandstationsområdet återfinns tätorten Forshaga (6200 inv.) I övrigt domineras brandstationsområdet av skogsmark med inslag av jordbruksarealer. Klarälven rinner genom området. Brandstationsområde Forshaga. 2.1.9.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Insatsstatistiken från perioden 2011-2014 visar att trafikolyckor, brand i det fria och brand i terräng är de absolut vanligaste räddningsinsatserna. Antalet olyckor inom de andra olyckstyperna är tämligen begränsat. Även om de flesta trafikolyckor renderar i räddningsinsatser av enklare karaktär är andelen trafikolyckor som kräver en mer omfattande räddningsinsats något högre än genomsnittet än för förbundet i övrigt. Antalet bränder i byggnad som kräver en mer omfattande räddningsinsats är dock på blygsammare nivåer.

Sid 39(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Forshaga Risken för en mer omfattande eller komplex räddningsinsats är knutet till det faktum att en större väg (riksväg 62) och stora skogsområden finns inom området och inskränker sig således till följande: Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka Större skogsbrand vid långvarig torka 2.1.9.2 Likvärdigt skydd Jämförelsen med andra jämförbara tätorter visar att förmågan i Forshaga tätort skiljer ut sig i ett avseende. I en majoritet av de andra tätorterna finns en FIP som utgår från orten med en anspänningstid på 90 sekunder. En första insats kan således i medeltal påbörjas 3-4 minuter snabbare i de andra tätorterna. Detta är något som bör hanteras och justeras under perioden 2016-2019 för att uppnå ett likvärdigt skydd. 2.1.9.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om brandstationsområde Forshaga är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Forshaga tätort är inte riktigt likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. I regel kan en första insats inledas snabbare. Räddningsstyrkan i Forshaga bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i byggnad, brand i terräng

Sid 40(70) Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Forshaga: Räddningsstyrkan i Forshaga kommer under mandatperioden bestå av 5 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Under perioden 2016-2019 ska dock en FIP organisation etableras. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4 våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 6. Livräddning av personer i vatten 7. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 8. Undsättning av personer i svår belägenhet 9. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 10. Terrängtransport av skadade i terräng 11. Sjötransport 12. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Forshaga tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten i regel påbörjas inom 20 minuter. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Forshaga, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1, 4, och 5. Räddningsstyrkan i Forshaga ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått någon av följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått någon av följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 41(70) 2.1.10 Brandstationsområde Deje Brandstationsområde Deje påminner mycket om Forshagas dito. Brandstationsområdet domineras av skogsmark med vissa inslag av jordbruksarealer och Klarälven och riksväg 62 löper genom området. Deje tätort har 2 700 invånare. Brandstationsområde Deje 2.1.10.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända Brandstationsområdet tillhör de områden i förbundet som hanterar minst antal olyckor under en mandatperiod. De olyckor som dominerar insatsstatistiken är brand i byggnad, brand i terräng och trafikolyckor. De flesta av dessa händelser är relativt enkla att hantera men andelen trafikolyckor som kräver losstagning med hydraulverktyg är högst i förbundet. Var sjätte trafikolycka krävde losstagning med hjälp av hydraulverktyg under föregående mandatperiod.

Sid 42(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Deje Risken för en mer omfattande eller komplex räddningsinsats är knutet till det faktum att en större väg (riksväg 62) och stora skogsområden finns inom området och inskränker sig således till följande: Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka Större skogsbrand 2.1.10.2 Likvärdigt skydd I syfte att kontrollera att Räddningstjänsten Karlstadsregionen lever upp till kravet på likvärdigt skydd mot olyckor, där förmåga att genomföra räddningsinsatser är en delmängd, har förmågan i tätorten Deje jämförts med den förmåga som finns i andra jämförbara tätorter. Jämförelsen visar att förmågan i tätorten står sig väl med det som levereras i de andra tätorterna. 2.1.10.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om brandstationsområde Deje är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Deje tätort är likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. Räddningsstyrkan i Deje bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera brand i byggnad, trafikolyckor samt brand i terräng Räddningsstyrkan i Deje ska hantera olyckor som innebär djurlivräddning inom den norra delen av förbundet. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Deje:

Sid 43(70) Räddningsstyrkan i Deje kommer under mandatperioden bestå av 5 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4 våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 6. Livräddning av personer i vatten 7. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 8. Undsättning av personer i svår belägenhet 9. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 10. Terrängtransport av skadade i terräng 11. Sjötransport 12. Djurlivräddning 13. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Deje tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten i regel påbörjas inom 20 minuter förutom i några begränsade områden där det kan ta upp till 30 minuter. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Deje, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1 och 4-5. Räddningsstyrkan i Deje ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått någon av följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 44(70) 2.1.11 Brandstationsområde Munkfors Brandstationsområde Munkfors utgör den nordligaste delen av förbundet och området domineras av ett skoglandskap som genomskärs av Klarälven och riksväg 62. Munkfors tätort (3 000 inv.) ligger i den norra änden av brandstationsområdet. Förutom Munkfors tätort finns inga fler tätorter inom området. Ransäter har en befolkning på drygt 100 invånare och räknas därmed som en småort. Brandstationsområde Munkfors 2.1.11.1 Lokal riskbild- vad brukar hända och vad kan hända De olyckor som brukar inträffa inom brandstationsområdet är i regel brand i byggnad, brand i terräng och trafikolyckor. Frekvensen av dessa är tämligen lika. Antalet olyckor inom övriga olyckstyper är betydligt färre. En förhållandevis hög andel av bränderna i byggnad krävde invändig släckning genom rökdykning men i övrigt är majoriteten av olyckorna oftast enklare att hantera.

Sid 45(70) Diagram över antalet räddningsinsatser under 2011 2014 inom brandstationsområde Munkfors. Inom brandstationsområdet finns några särskilda omständigheter som skulle kunna leda till räddningsinsatser som är både mer komplexa och omfattande än vad som normalt hanteras. Exempel på sådant inom Brandstationsområde Munkfors är: Större utsläpp av farligt ämne i samband med trafikolycka på riksväg 62 Större skogsbrand Ras av hus då delar av Munkfors har områden utmed Klarälven med ras- och skredbenägenhet Stor brand på den stålindustri som finns på orten 2.1.11.2 Likvärdigt skydd I syfte att kontrollera att Räddningstjänsten Karlstadsregionen lever upp till kravet på likvärdigt skydd mot olyckor, där förmåga att genomföra räddningsinsatser är en delmängd, har förmågan i tätorten Munkfors jämförts med den förmåga som finns i andra jämförbara tätorter. Jämförelsen visar att räddningsinsatserna i dessa tätorter primärt hanteras av en räddningsstyrka bestående av 5 personer som utgår från tätorten med en anspänningstid på 5 minuter. Räddningsstyrkans sammansättning i Munkfors utgör inget undantag från den regeln. Förmågan i tätorten Munkfors står sig således väl jämfört med övriga tätorter. Det enda som skiljer ut Munkfors i negativ bemärkelse är att möjligheterna till snabb förstärkning från omgivande brandstationsområden inte är riktig lika bra som hos de andra tätorterna.

Sid 46(70) 2.1.11.3 Förmåga att genomföra räddningsinsats Utifrån det som beskrivits om Brandstationsområde Munkfors är följande slutsatser av betydelse för förmågan att genomföra räddningsinsatser: Storlek och anspänningstid på räddningsstyrkan i Munkfors tätort är likvärdig med vad som finns i andra liknande tätorter. Lite längre tid till förstärkning dock. Räddningsstyrkan i Munkfors bör utifrån statistik och riskbild framförallt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i terräng brand i byggnad. Med tanke på att räddningsstyrkan i Munkfors kommer att få vänta relativt länge på förstärkning är det dock rimligt att även andra livräddande räddningsinsatser finns med i fokus. Ovan redovisade slutsatser renderar i följande förmåga att genomföra räddningsinsatser för räddningsstyrkan i Munkfors: Räddningsstyrkan i Munkfors kommer under mandatperioden bestå av 5 personer med en anspänningstid på 300 sekunder. Till sitt förfogande har räddningsstyrkan fordon och utrustning för att kunna genomföra följande moment: 1. Invändig släckning och livräddning vid brand i byggnad 2. Utvändig släckning och livräddning vid brand i byggnader upp till 11 meters höjd (4 våningar med normal höjd) 3. Släckning av brand i skog och terräng 4. Akut medicinskt omhändertagande av skadad person 5. Losstagning/omhändertagande av skadade personer i personbil 6. Livräddning av personer i vatten 7. Livräddningsinsats vid ett utsläpp av farligt ämne 8. Undsättning av personer i svår belägenhet 9. Hantering av pågående utsläpp av vatten i byggnad 10. Terrängtransport av skadade i terräng 11. Sjötransport 12. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person Samtliga moment kan påbörjas inom 10 minuter i hela Munkfors tätort. I övriga brandstationsområdet kan momenten i regel påbörjas inom 20 minuter förutom några områden där insatserna kan påbörjas först inom 30 minuter. För att lösa dessa uppgifter måste räddningsstyrkan i Munkfors, utöver fordon och utrustning, även öva. Tyngdpunkten för övningsverksamheten ska ligga på moment 1 och 3-7.

Sid 47(70) Räddningsstyrkan i Munkfors ska ledas av en styrkeledare som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsledare A eller motsvarande Övriga 4 personer i styrkan ska utgöras av brandmän som lägst ska ha genomgått följande utbildning: MSB:s utbildning Räddningsinsats eller motsvarande

Sid 48(70) 2.1.12 Övrig förmåga och övriga resurser i förbundet Utöver den förmåga att genomföra räddningsinsatser som finns inom respektive brandstationsområde så finns det även en förmåga hos förbundet som helhet. Den utgörs främst av förmågan att sätta samman flera räddningsstyrkor vid större insatser och att leda dessa så att även stora och komplexa räddningsinsatser hanteras. Utöver ledning av enskilda räddningsinsatser måste det också finnas en förmåga att upprätthålla en rimlig beredskap för flera samtidiga larm och prioritera så att resurserna i förbundets utnyttjas på det mest effektiva sättet. 2.1.12.1 Ledning av enskild insats Om en olycka kan hanteras av en räddningsstyrka leds den av dess styrkeledare som då också är räddningsledare. Om en räddningsinsats kräver att två eller flera räddningsstyrkor hanterar olyckan leds insatsen av en insatsledare som då är räddningsledare. Även mer komplexa insatser kan föranleda att insatsledaren leder insatsen. I förbundet finns en insatsledare i beredskap dygnet runt. Insatsledaren kan befinna sig inom hela förbundets geografiska område och ska kunna påbörja sin ledning inom 90 sekunder efter larm. Insatsledaren ska förutom en tillräcklig erfarenhet även ha följande utbildning som lägst: MSB:s utbildning Räddningsledare B eller motsvarande Att leda räddningsinsatser kräver även kontinuerlig övning av räddningsledarrollen. 2.1.12.2 Ledning av förbundet Ytterst ansvarig för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad är räddningschefen. Räddningschefen ska förutom tillräcklig erfarenhet även ha följande utbildning som lägst: Brandingenjörsutbildning samt Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer eller annan utbildning som bedöms som likvärdig. Uppgiften att se till att det upprätthålls en rimlig beredskap inom förbundet över tid och vid flera samtidiga larm samt att prioritera så att resurserna i förbundets utnyttjas på det mest effektiva sättet vilar på insatsledaren till dess att denne blir räddningsledare för en enskild insats. I samma stund som detta sker lämnas ledningen av förbundet över till räddningschef i beredskap, RCB. RCB ska förutom tillräcklig erfarenhet även ha följande utbildning som lägst: Brandingenjörsutbildning samt Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer eller annan utbildning som bedöms som likvärdig. RCB ska även kunna agera som räddningsledare för en enskild insats. RCB kan befinna sig inom hela förbundets geografiska område och ska kunna påbörja sin ledning av förbundet eller en enskild räddningsinsats inom 90 sekunder efter larm. Att leda förbundet kräver även det kontinuerlig övning.

Sid 49(70) Räddningstjänsten Karlstadsregionen har en förbundsövergripande plan, Rutin för ledning och stabstjänst, som i detalj reglerar agerandet på skadeplats och hur förbundet leds. 2.1.12.3 Beredskap för stora och komplexa insatser För respektive brandstationsområde finns det redovisat vilka risker för stora och/eller komplexa räddningsinsatser som finns. Utifrån det som redovisats där bör det finnas en förmåga i förbundet att leda och genomföra räddningsinsatser i samband med följande händelser: Större utsläpp av farligt ämne i samband med transport på väg eller järnväg Större utsläpp av farligt ämne på de två stora pappersbruken i Grums och Hammarö Större brand på industri Större brand i publik lokal Större skogsbrand Flygplansolycka Större trafikolycka med många inblandade fordon Järnvägsolycka Miljöolycka på vattentäkt Genom att ha en förmåga att hantera dessa olyckor så bedöms det även finnas en rimlig förmåga att hantera övriga svåra olyckor. I dagsläget finns både personella och materiella resurser i förbundet för att hantera dessa händelser. Den begränsande faktorn är sannolikt förmågan att leda insatser av detta slag. Förbundet bedöms dock ha förmågan att självständigt leda dessa insatser under 1-2 dygn. Dessa risker kräver att förbundet regelbundet övar och planerar för dessa händelser. Räddningstjänsterna i Värmlands län har även träffat ett avtal som reglerar formerna för den samverkan enligt LSO 1 kap. 6 som kan bli aktuell vid stora och långdragna händelser. De ovan angivna händelserna skulle under vissa omständigheter kunna föranleda en så kallad extraordinär händelse enligt lagen (2006:544) om extraordinära händelser och återfinns även i de risk- och sårbarhetsanalyser som tagits fram för förbundets medlemskommuner.

Sid 50(70) 2.1.12.4 Farlig verksamhet Vissa verksamheter i förbundet definieras som farliga verksamheter enligt LSO 2 kap. 4. Dessa verksamheter är skyldiga att hålla eller bekosta en beredskap i skälig omfattning för allvarliga olyckor. Deras förmåga ska komplettera den förmåga som förbundet har. Räddningstjänsten Karlstadsregionen kommer kontinuerligt att utöva tillsyn över den enskildes skyldigheter i detta avseende i syfte att säkerställa att rätt förmåga finns. De verksamheter som förnärvarande omfattas av LSO 2 kap. 4 är följande: Stora Enso, Hammarö Gruvöns bruk, Grums Oljehamnen (St 1), Karlstad Maxam Sverige AB Bycosin, Karlstad Löfbergs Lila AB, Karlstad Flygplatsen i Karlstad De fyra översta verksamheterna omfattas av den så kallade högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. Detta innebär bland annat att förbundet ska ha en plan för hur räddningsinsatser där ska genomföras. 2.1.13 Förmåga att genomföra räddningsinsatser vid höjd beredskap Efter beslut av regeringen om höjd beredskap ska en förstärkt organisation kunna byggas upp.

Sid 51(70) 2.2 Mål för perioden 2016-2019 avseende räddningstjänst Räddningstjänsten Karlstadregionen har i samband med framtagandet av detta handlingsprogram låtit brandmän, styrkeledare, insatsledare och RCB ange vad som måste förbättras inom förbundet för att förmågan att genomföra räddningsinsats ska öka. Resultatet av undersökningen blev 6 stycken tydliga områden där verksamheten måste förbättras för att medborgarna i slutändan ska få en bättre hjälp. Dessa områden är: 1. Utbildning, fortbildning och övning Utbildning-, fortbildning- och övningsverksamheten upplevs av många som alltför decentraliserad där kopplingen till den lokala riskbilden och förmågan är otydlig. Förbundets stöd och styrning av de olika räddningsstyrkornas övningsverksamhet bör öka under perioden 2016-2019. Utgångspunkten för stödet och styrningen ska vara den förmåga som beskrivs för respektive räddningsstyrka i detta handlingsprogram. 2. Samband och RAKEL Implementeringen av RAKEL är ännu inte helt genomförd. Alla kan alltjämt inte hantera systemet på ett tillfredställande sätt. Det finns också en del olika uppfattningar om hur sambandet ska gå till. Detta leder till en ineffektivitet vid genomförandet av räddningsinsatser. Sambandet och RAKEL ska underlätta genomförandet, inte utgöra ett hinder. 3. Erfarenhetsåterföring Erfarenheter från genomförda räddningsinsatser kan spridas på ett bättre sätt mellan personalen i olika grupper och på olika stationer. Vid större olycksundersökningar bör också större uppmärksamhet ägnas åt insatsens genomförande. 4. Tydliggörande av uppdraget Det finns en osäkerhet kring vad som krävs av personalen avseende olika moment och viss utrustning. Genom att tydliggöra vad som ska utföras och på vilket sätt ska kvalitén på personalens kunskaper öka. En viktig del i detta är att även avgränsa uppdraget och de uppgifter som däri ska ingå. 5. Insatsplanering Insatsplaneringen har under relativt lång tid varit eftersatt. En bra insatsplanering kan ha stor påverkan på utgången av vissa objektsspecifika räddningsinsatser.

Sid 52(70) 6. Bättre samverkan inom förbundet Det finns inom förbundet vissa motsättningar mellan olika personalgrupper och räddningsstyrkor. Motsättningarna är inte omfattande men tillräckligt stora för att kunna utgöra ett hinder för ett optimalt arbete vid räddningsinsatser. Orsakerna till motsättningarna måste redas ut och undanröjas under perioden 2016-2019. För varje område har ett mål formulerats för perioden 2016-2019. Effektmålen för perioden 2016-2019 är följande: 1. Kvalitén och styrningen på förbundets utbildning, fortbildning och övningsverksamhet ska öka under mandatperioden. 2. Det samband som sker genom RAKEL ska förbättras avseende funktion och handhavande. 3. Erfarenheter från inträffade olyckor ska spridas inom förbundet på ett bättre sätt och insatsens genomförande ska få större fokus i våra olycksundersökningar. 4. Förbundets uppdrag att genomföra räddningsinsatser ska renodlas och tydliggöras. 5. Vid mandatperiodens slut ska de objekt som kräver en särskild insatsplanering ha en sådan. 6. Samarbetet mellan personalen inom förbundet ska förbättras under mandatperioden. 2.3 Olycksundersökningar Olycksundersökningarna enligt LSO 3 kap. 10 genomförs på två sätt. Antingen genomförs den i insatsrapporten av räddningsledaren eller insatsledaren även om denne inte varit räddningsledare. Om olyckan är utöver det som kan betraktas som rutinartad kan RCB besluta om att en fördjupad olycksundersökning ska genomföras. Olycksundersökningen genomförs då av speciellt utbildad personal. 2.4 Varning, information och alarmering I räddningstjänstskedet av en olyckshändelse ligger informationsskyldigheten på räddningsledningen. Vid en händelse som inte är räddningstjänst eller vid en händelse som övergår till en extraordinär händelse, så övergår informationsansvaret till kommunernas krisledningsorganisation. För akuta situationer där det kan vara fara för liv finns varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten, VMA. VMAsystemet utgörs av dels utomhuslarm, dels meddelanden i radio och TV. Varningsmeddelande sänds omedelbart i situationer där risk finns för skada

Sid 53(70) på liv, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds så snart som möjligt och används för att förebygga och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Utomhuslarmet sänds via ljudsändare i det utomhusvarningssystem som finns i Karlstad tätorts centrala delar, Skoghall, Munkfors samt delar av Kils och Grums tätorter. Ljudsändarna i Karlstad och Grums kan utlösas dels från räddningscentralen i Karlstad och dels från SOS-centralen och i Grums även från brandstationen. Ljudsändarna i Kil kan utlösas dels från brandstationen i Kil och dels från SOS-centralen. I Skoghall kan ljudsändarna utlösas från brandstationen och från SOS-centralen. I Munkfors utlöses ljudsändarna från brandstationen. Signalen ska alltid åtföljas av meddelande i radio och TV. Räddningstjänsten ansvarar för drift och underhåll av utomhusvarningssystemen. Information om varningssignalen finns också på räddningstjänstens hemsida och i telefonkatalogen. Varning inom övriga delar av regionen sker främst via radio och TV. Information efter inträffade händelser finns på räddningstjänstens och respektive kommuns hemsidor. Utlarmning av räddningstjänstens styrkor sköts av SOS Alarm. Utlarmning ska kunna ske på två av varandra oberoende sambandsvägar, dels via utrustning på respektive brandstation, dels via kommunikationsradio. Räddningstjänsten ansvarar för underhållet av utlarmningsutrustningen. I de fall att alla telefoner ligger nere och SOS Alarm inte kan nås via nödnumret 112 finns larmtryckknappar utanför entrén på respektive brandstation. 2.5 Hamnområden Inom regionen finns följande hamnområden i Vänern där räddningstjänsten ansvarar för sjö- och miljöräddningstjänst. Karlstads hamnområde. Hamnområde vid Norsälvens utlopp vid Älvenäs. Hamnområde vid Skoghallsverken. Hamnområde vid Gruvöns bruk. Respektive hamnområde framgår av följande kartor.

Sid 54(70) Hamnområde Karlstad Hamnområde Älvenäs

Sid 55(70) Hamnområde Skoghallsverken Hamnområde Gruvöns bruk