Future Sustainable Archipelago Toilets

SDF Västra Göteborg Future Sustainable Archipelago Toilets En förstudie kring hållbara toalettlösningar för Södra Skärgården 2018-02-27

Sammanfattning Det råder idag stor brist på toaletter för allmänheten i Södra Skärgården. Det saknas organiserad samhällsservice för att möta upp turisters primära behov när de besöker skärgården. Om skärgården ska vara ett fortsatt prioriterat resmål för allt från göteborgare till internationella turister samt utifrån stadens budgetmål om att stärka göteborgares möjlighet att turista i sin egen stad, krävs ett centralt beslut om investering och samsyn på utvecklingen av dessa frågor. Samverkan med lokala aktörer är en förutsättning för att lyckas med utvecklingen av offentliga toaletter i skärgården och möta den ökande turismen och intresset för friluftsliv och naturturism. Vad denna förstudie har resulterat i är att bekräfta att tillståndet med toaletter för besökare är högt eftersatt utifrån hur många besökare som numera vistas i skärgården, både sommar- och vintersäsong. Även att besöksmönstren för denna typen av turism är unik och att det därmed finns ett annat behov hos dessa besökare, jämfört med exempelvis turistande i innerstad. Vidare är det tydligt att tillgång till offentliga toaletter är ett allmänintresse. Om skärgården fortsatt ska vara ett uppskattat besöksmål för både lång- och kortväga besökare är det viktigt att utvecklingen går i samma takt som turistutvecklingen, inte minst utifrån toleransnivån hos lokalbefolkningen. Det är svårt att hitta en lösning som går att applicera på hela skärgården. Skärgårdsöarna har olika strukturer och det råder olika förutsättningar för vardera ö. Trots detta finns det goda förutsättningar att med olika typer av lösningar hitta en gemensam utveckling för toalettfrågan i skärgården som förhoppningsvis kan möta både besökare, lokalbefolkning och förvaltares önskemål. Denna rapport tar upp nuläget gällande besöksmönster och toalettbestånd för samtliga bebodda öar i Södra Skärgården samt kort- och långsiktiga förslag på framtida toalettlösningar för dessa öar. Det presenteras även ett avsnitt gällande omvärldsanalys och lösningsidéer från platser med liknande förutsättningar som Södra Skärgården. Denna rapport behandlar ett ämne som länge varit under diskussion. Förstudien bidrar med en helhetsbild som tidigare saknats. Dessutom bekräftar den tydligt det som länge varit känt, men kanske inte helt funnits stöd för att det saknas toaletter för besökare i Södra Skärgården. Vidare blir det i och med denna förstudie klart inom vilka områden som behöver utredas ytterligare, vilka aktörer som bör ansvara samt förslag på vilka olika vägar det går att ta för att lösa toalettbristen i skärgården. Slutligen går det sannolikt även att använda samma underlag för andra servicefrågor såsom exempelvis avfallshantering, utifrån att liknande behov av fungerande avfallshantering även behövs på platser där toaletter är nödvändiga. Lovisa Gårlin, Projektledare Utvecklingsavdelningen Västra Göteborg Stadsdelsförvaltning Future Sustainable Archipelago Toilets 2 (70)

Innehållsförteckning 1. Metod... 4 2. Nulägesanalys... 5 2.1 Utmaningen med offentliga toaletter i Södra Skärgården... 5 2.3 Södra Skärgården... 7 2.4 Resestatistiken besöksmönster i siffror... 9 2.5 Toaletter i Skärgården... 11 2.6 Vinster med besökare i skärgården... 13 3. Inventering och kartläggning... 14 3.1 Asperö... 14 3.2 Brännö... 16 3.3 Donsö... 18 3.4 Köpstadsö... 20 3.5 Styrsö... 22 3.6 Vrångö... 24 3.7 Vinga... 26 4. Omvärldsanalys... 27 4.1 Turismutveckling nationellt och lokalt... 27 4.2 Olika typer av lösningar för offentliga toaletter... 28 4.3 Tillgänglighetsanpassning av offentliga toaletter... 30 4.4 Projektstöd till toaletter... 31 5. Förslag på lösningar... 32 5.1 Centralt beslut om finansiering och organisation... 32 5.2 Kortsiktiga lösningar som kräver mindre omfattande insats... 33 5.3 Långsiktiga lösningar... 34 5.4 Vid ny- och ombyggnad av befintliga toaletter... 35 6. Slutsatser... 36 6.1 Slutsatser från inventeringen... 36 6.2 Förstudiens efterlevnad... 36 BILAGOR... 37 B.1 Statistik B.2 Inventering Södra Skärgården B.3 Bildbilaga Future Sustainable Archipelago Toilets 3 (70)

1. Metod Denna förstudie är ett EU-finansierat Leaderprojekt. Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg är genom Södra Skärgården, ett primärområde som ingår i stadsdelen, en del av Leaderområdet Södra Bohuslän. Stadsdelen har ansökt och beviljats pengar till detta projekt som finansierar en projektledartjänst som, med stöd av tjänstepersoner från utvecklingsenheten som arbetet timmar i projektet, under en sexmånadersperiod genomfört en förstudie av toalettfrågan i Södra Skärgården. Förstudien har i ett inledande stadie genomfört en kartläggning av nuläget i skärgården, gällande bland annat befintligt toalettbestånd och besökares aktivitetsmönster. Behandling av resestatistik av olika slag har också analyserats. Själva kartläggningen av skärgårdsöarna har genomförts i samverkan med referenspersoner till de olika öarna. Referenspersonerna utsågs bland annat via kontakt med representanterna för Ö-dialogen, det rådgivande forumet för skärgårdsfrågor i Västra Göteborg. Det har i det flesta fall rört sig om en företrädare för lokala föreningar, men även boende och näringsidkare från skärgården. En omvärldsanalys har genomförts parallellt under hela projektet genom systematisk sökning av platser med liknande förutsättningar och problematik som Södra Skärgården samt kontakt med olika tjänstepersoner, organisationer, företag och universitet som är kopplade till frågor kring bland annat toalettutveckling av olika slag. Förstudien har även samlat in delar som exempelvis bakgrunden till frågan om toaletter samt perspektiv på vad som kan vara genomförbart eller inte genom möten med tjänstepersoner som varit inblandade i frågan tidigare. Utifrån de olika kartläggningarna och analyserna har olika lösningsförslag och slutsatser konstaterats. Samtligt material från det genomförda projektet har sammanfattats och samlats i denna slutrapport. Utifrån tids- och resursbegränsningar har det inte genomförts några fristående undersökningar i form av exempelvis observationer eller enkätundersökningar av turismen i skärgården under förstudien. Även utifrån perspektivet att projektet genomförts under en period (höst-vinter) som motsvarar lågsäsong för skärgården. Det hade kunnat vara vägledande i frågan om exakt hur många besökare som befinner sig på de olika öarna under högsäsongen, att utföra en enkätstudie vid de olika färjelägena. Detta är något som rekommenderas om det finns intresse i att mer exakt fastställa besöksantalet i framtiden. Future Sustainable Archipelago Toilets 4 (70)

2. Nulägesanalys Nulägesanalysen behandlar inledningsvis det som gäller generellt för Södra Skärgården, med en bakgrund till utmaningen med offentliga toaletter, för ökad förståelse till varför det idag saknas toaletter i skärgården. Vidare följer lägesbilden av Södra Skärgården idag, hur lokalbefolkningen ställer sig till turismen samt hur resestatistik och resmönstren ser ut. I kapitel 3 behandlas inventeringen från samtliga bebodda öar i Södra Skärgården, som även innehåller förslag på lösningar specifika för varje ö. Detta avsnitt är kopplat till Bilaga 2. som innehåller mer detaljerad information från inventeringarna. 2.1 Utmaningen med offentliga toaletter i Södra Skärgården Frågan om offentliga toaletter i skärgården har varit en utmaning som går långt tillbaka, men som trappats upp de senaste åren då turismen ökat markant. Det är just den ökande turismen som är den största anledningen till varför toalettfrågan blivit eftersatt. I och med stadens marknadsföring av skärgården som ett turistmål, samt upphört förbud för utländska medborgare att gå i land i skärgården har de internationella besökarna ökat kraftigt. Kommunen har inte haft någon samorganisation och en bristande beredskap för konsekvenserna av denna marknadsföring. En orsak till detta kan vara att det varit svårt att ha vetskap om hur många besökare som reser till skärgården. Skärgården lockar främst dagsturister, de har ofta egen matsäck och hamnar därför inte i statistiken hos hotell och restauranger. Det är stor spridning på besökarna och de har komplexa resmönster, många besökare kommer exempelvis med egen båt. I färjestatistiken ingår lokalbefolkningens resor och det har därför varit svårt att bryta ut en turismkvot. Det är inte bara turisternas osynlighet som är anledningen till toalettbristen, utan även en generell frånvaro i ansvarstagande gällande förvaltning av toaletter i skärgården. Staden och den förvaltning som har i uppdrag att bland annat förse befolkningen med offentliga toaletter är delvis bakbundna i frågan, då det knappt finns någon kommunalt ägd mark i Skärgården. Det har även funnits ett motstånd till deras möjlighet att arrendera mark eller liknande från markägarna som inte har intresse av offentliga toaletter. Även utifrån ett kostnadsperspektiv är det ibland svårt att motivera toaletter för allmänheten i kommunal regi, då det finns ett krav på att toaletterna måste vara kostnadsfria att nyttja. Därmed finns det höga krav på förväntad användningsgrad innan kommunen normalt kan göra en sådan typ av satsning. Det har inte heller kommit in några stora mängder klagomål på toalettbrist från besökarna själva, vilket är ett mått som kommunen också behöver förhålla sig till. Slutligen har organisationen kring skötsel och drift av befintliga toaletter varit problematisk och kantats av svårigheter och kortsiktighet. Det har varit väldigt besvärligt att hitta personella resurser som kunnat ansvara för arbetet med renhållning och drift under den intensiva sommarsäsongen. 2.1.1 Andra aktörers svårighet att ta ansvaret Lokala föreningar har också varit behjälpliga i frågan om toaletter för besökare, då många föreningsdrivna bad haft toaletter som skötts och förvaltas av föreningar själva. Men i takt med att trycket av besökare ökat har föreningarna haft svårt att möta detta behov med deras begränsade resurser och ofta ideella arbete. Föreningslivets kärnverksamhet handlar främst om att bedriva föreningsverksamhet, inte att förse turister med service. Future Sustainable Archipelago Toilets 5 (70)

Gästhamnsföreningar har varit en samarbetspartner och låtit fler än betalande hamngäster nyttja deras toaletter. Tyvärr har vissa hamnat i en ohållbar situation där skötselkostnader dragit iväg och missnöje hos de betalande gästhamnskunderna ökat. Trots stödbidrag från kommunen har det varit svårt att kunnat motivera öppethållande av toaletter för allmänna besökare. Liknande mönster har upplevts av andra näringsidkare i skärgården såsom restaurang- och caféägare. Deras toalettköer har blivit än köerna till serveringen, vilket ofta inneburit att de varit tvungna att begränsa toaletterna till enbart kunder. Göteborg & CO är kommunalägt bolag med uppdrag att bland annat marknadsföra och medverka i utvecklingen av Göteborg som turiststad. I deras uppdrag har det tidigare inte funnits något ansvar för frågor som samhällsservice för turister. Västtrafik, som står för kollektivtrafiksresorna ut till skärgården och ägs av Västra Götalandsregionen, uttrycker att offentliga toaletter är kommunens ansvar enligt de avtal som finns mellan Västtrafik och kommunerna. 2.1.2 Hur problemet tagit sig i uttryck Toalettbristen har uttryckt sig på flera sätt. Problemet med avsaknaden av toaletter har varit som störst vid tillfällen då besökare blivit stående en längre tid vid ett färjeläge på grund av glesa turer, eller när en färja varit fullsatt och stora grupper av besökare varit tvungna att vänta in ersättningstrafik eller senare tur. Det har även varit flera grönområden i skärgården som fyllts av toalettpapper i buskar och snår. Några skärgårdsbor har vittnat om att de inte kunnat låta sina barn gå själva och leka i skogen på grund av risk för att de trampar i avföring. Om toaletter varit stängda har det varit många som gjort sina behov bakom toalettbyggnaden. I vissa bostadsområden intill exempelvis entréer till olika naturstigar har boende även fått påringningar av besökare som bett om att få låna deras toalett. Toalettfrågan har kommit att bli en symbolisk fråga för många av invånarna i Södra Skärgården. För dem är bristen på toaletter för besökarna ett bevis på att kommunen inte tar sitt ansvar för skärgården. De tillfälliga toaletter som placerats på många av färjelägena under längre perioder av högsäsongen, har ansetts mildra det mest akuta behovet. Dock börjar toleransen för dessa plasthytter sjunka, då mångas upplevelse är att de förfular skärgården och att det endast är en mycket kortsiktig lösning. Upplevelsen av att det inte tas något ansvar för turisterna har fått lokalbefolkningen att tappa förtroende för kommunen och de upplever sig vara en oprioriterad grupp. Future Sustainable Archipelago Toilets 6 (70)

2.3 Södra Skärgården Södra skärgården består av ett 30-tal både mindre och större öar, varav fem av dessa har året om befolkning och ett antal ytterligare har fritidshusbebyggelse. Skärgården är helt bilfri och enbart mopeder och golfbilar används som färdmedel bland de boende. Det råder särskilda förutsättningar för invånarna i Södra Skärgården. Den begränsade tillgängligheten till fastlandet skapar andra krav för vardagslivet och de boende är till stor del beroende av den service som erbjuds lokalt på ön. Ur medborgardialoger som Västra Göteborgs stadsdelsförvaltning genomfört har det framkommit att de värden som invånarna uppskattar med livet i skärgården är tryggheten och samhörigheten. De boende är även måna om att bevara den genuina skärgårdsmiljön enligt dem beskrivs som en tyst och bilfri idyll, med närhet till natur och hav (Lokalt utvecklingsprogram, 2017). Södra Skärgården har värdefulla natur- och kulturmiljöer. Bland annat är hela skärgården, förutom inom bebyggelse, riksintresse för friluftsliv. Flertalet öar har även stora naturreservatsoch Natura 2000-områden. 2.3.1 Lokalbefolkningens attityder kring turism Det har skapats motsättningar till turismen hos vissa skärgårdsbor då upplevelsen varit att besökare skickas ut och att skärgården är hårt marknadsförd från kommunens sida, men att det inte tagits ett ansvar för dessa turister utifrån samhällsserviceperspektiv. Invånarna har haft en uppfattning om att de lämnas ohjälpta och får själva ta hand om de negativa konsekvenser som turismen delvis bidrar till. De negativa effekterna flera vittnar om är exempelvis fullsatta färjor. 29% av skärgårdsborna missar färjan mer än en gång i veckan under turistsäsongen (Tyréns, 2015). nedskräpning, slitage och svårigheter att ta sig fram till och från färjelägen och på mindre vägar när stora grupper av besökare kommer på samma gång. Ett specifikt klagomål har varit just bristen på offentliga toaletter som för lokalbefolkningen bland annat har inneburit att deras grönområden varit nedskräpade med toalettpapper. Dock är det också väldigt många som ser stora fördelar med besökare. Inte minst dem har sysselsättning inom turismnäringen. Andra invånare på de mindre öarna ser det som ett tillfälle för människor att uppleva och väcka intresse för skärgården och därigenom öka chanserna för ytterligare inflyttning, vilket för dem kan leda till Future Sustainable Archipelago Toilets 7 (70)

utveckling av lokal service såsom barnomsorg och dagligvaruhandel. Den allra vanligaste inställningen till att det kommer ut besökare till skärgården är positiv. Skärgårdsborna är väldigt generösa med att vilja få utomstående att uppleva samma vackra miljö som de själva har förmånen att vara bosatta i. 2.3.2 Besöksmönster för Södra Skärgården Turismen har ökat kraftigt de senaste åren i Södra Skärgården. Något som gör Södra Skärgården extra unik är att det från andra världskriget varit militärt skyddsområde, vilket inneburit att ingen med utländskt medborgarskap varit tillåten att gå i land på någon av öarna utan särskilt tillstånd ända fram till 1997, då förbudet upphörde. Detta har medfört att turistmålet för internationella turister börjat uppmärksammas först på senare år, vilket också är någonting som märks i det växande besöksantalet. Vad som utmärker besökarna i Södra Skärgården är att deras besöksmönster är unikt i och med att de reser ut till en isolerad ö i den bemärkelsen att de är utelämnade till färjetrafikens avgångar. Därmed är besökaren mer eller mindre beroende till det som just den ön de gått i land har att erbjuda i form av service. Besöken varierar i längd, men det är oftast dagsturister som kommer ut på förmiddagen för att sedan ta en färja hem under sen eftermiddag eller kväll. Naturturismen är dominerande för Södra Skärgården, hit kommer besökare för att uppleva den unika omgivningen genom promenader på naturstigar och bad från klipporna. Besökarna går grovt att dela upp i två grupper, vars aktivitetsmönster skiljer sig något åt. Det är dels den långväga, ofta internationella turisten som är ute i skärgården för att uppleva den unika kultur- och naturmiljön och dels den mer närboende göteborgaren, som kommer ut för att bada eller byta stadsmiljö till lugn skärgårdsmiljö. Generellt går det även att säga att lokalkännedomen skiljer sig åt mellan dessa grupper. Göteborgaren vet ofta vilken ö, badplats eller favoritudde som de planerar att åka till. Medan den internationella turisten är mer planlös och mer beroende av god skyltning och information för att hitta rätt. Vanligaste avsikten med skärgårdsbesöken är möjlighet att utöva olika friluftslivsaktiviteter såsom bad och vandring. Det finns även trender i resmönster under året. Södra Skärgården är ett extremt väderberoende resmål och de uppmätta högsta topparna av besökare är, föga förvånande, de dagar med klart väder och varma temperaturer. Därmed är den stora toppen av besökare under sommarmånaderna juli till augusti. Det är även ökat tryck på för- och eftersäsongen. Många kommer fortfarande ut under september och in i oktober. Under vårmånader som april och maj är det även vanligt att stora grupper med skolklasser reser ut till skärgården. Något annat som utmärker sig är att det på senare tid även kommer allt fler besökare till skärgården under vintermånaderna. Detta är något som många av café- och restaurangägarna har upplevt, då de allt oftare kommer kunder även under vintermånaderna, när det är stort sett stängt för säsongen. 2.3.3 Prognoser för turismen i Södra Skärgården Det är svårt att fastställa någonting om prognostisering av besökarna som är specifikt för södra skärgården. Dock förväntas turismen öka generellt till Sverige framöver. Även intresset för naturturism väntas öka ytterligare, vilket kan komma att påverka Södra Skärgården kraftigt. Styrsöbolaget prognostiserar att resandet med färjetrafiken till och från Södra Skärgården förväntas stiga med 2% per år framåt. Enligt Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, finns en målbild om fördubbling av turismen till Destinationen Göteborg till Future Sustainable Archipelago Toilets 8 (70)

just år 2030, vilket är troligt att komma påverka besöksutvecklingen även i Södra Skärgården. (Se mer kring prognoser i avsnitt 4.1). 2.4 Resestatistiken besöksmönster i siffror Se Bilaga 1. för grunddata, fullständiga tabeller och diagram. Förklaring till källorna Samtlig statistik gällande resande med kollektivtrafik till Södra Skärgården kommer från Styrsöbolaget och Västtrafik. Styrsöbolaget förser Västtrafik med statistik för totalt antal resande månadsvis, med deras räkning av antal ombordstigande. Västtrafik för statistik över antalet stämplade resekort vid de olika färjelägena. Utifrån mellanskillnaden på den stämplade trafiken uppskattar västtrafik ett snitt för varje månad som läggs på samtliga resor. Genom detta går det få ut kvoter för hur resmönster ser ut till de olika öarna och hur dessa varierar olika tider på året. Val som gjorts För att hitta så korrekt variation i resande mellan de olika säsongerna har vissa månader brutits ut. När det kommer till vintersäsongen har månaderna februari, mars och november valts. Anledningen till valet är att dessa månader överskådligt liknar varandra och är perioder då turismen över lag förväntas vara mindre samt arbetspendlingen vara stabil; månaderna innehåller få högtidsdagar som kan komma att förändra resmönstret. Sommarmånaderna som representerar högsäsong för turismen är juni, juli och augusti och när det talas om för- och eftersäsong så handlar det främst månaderna maj och september. Kommentarer till statistiken Det kommer alltid att vara svårt att bryta ut den exakta kvoten för hur många som besöker skärgården genom att enbart titta på statistiken. För att vara helt säker på hur stor andel som utgörs av turister behövs en resvaneundersökning eller liknande fastställa detta, vilket hittills inte har gjorts för Södra Skärgården. Dock ger statistiken en tydlig bild av hur många ytterligare personer som befinner sig i skärgården sommartid med jämförelse av en typisk lågsäsongsmånad. Osäkerhetsfaktorer som tillkommer är andelen fritidshusbefolkning, som utgör en stor andel på vissa av öarna, vars resande är mer koncentrerat till sommaren men som är svårt att fastställa. Det finns även förändring i resmönster hos åretruntbefolkningen som förväntas förändras och uppskattningsvis minska under sommaren, då jobbpendlingen avtar. Även den ökande året om-turismen försvinner i dessa uppskattningar. Vad som dras för slutsats i relation till dessa osäkerhetsfaktorer är utvecklingen i antal resor över tid, som ökat markant de senaste tio åren. Detta medan den folkbokförda befolkningen har haft en liten ökning, vissa år även nedgång. Även antal fritidshus har gått både upp och ned under den period som är mätbar från 2013. Future Sustainable Archipelago Toilets 9 (70)

2.4.1 Kraftig ökning av antalet resor till skärgården Under 2017 gjordes totalt över 2 miljoner (2,246,531) personresor med Styrsöbolagets färjetrafik till och från Södra Skärgården. Detta är en ökning med ungefär 370,000 resor sedan 2008, vilket motsvara cirka 20%. Befolkningsutvecklingen däremot har enbart ökat med 2,75% (123 personer) räknat utifrån samma år fram till 2016 (se fig. 1.). Resandet med skärgårdstrafiken har i genomsnitt ökat med ungefär 2% per år sedan 2008. Vad som dock är mer utmärkande är att skärgårdstrafiken under sommarhalvåret mer än fördubblas (se fig. 2). Det är i genomsnitt 82% fler som reser med färjetrafiken under semestermånaderna jämfört med den genomsnittliga vintermånaden (se Bilaga 1.5). I antal resor motsvarar detta ungefär 123,000 fler resor i månaden under högsäsongen (se Bilaga 1.4). I tabellen 1.1 visas vardera ökning procentuellt och i reella tal för dem som reser till skärgården med kollektiv färjetrafik. Genom ett stickprov i form av antalet räknade påstigande från öarna på utvalt datum, en högsommardag under 2017, går det få en bild av hur många som vistas i skärgården under dagen. Det går då att konstatera att det gjordes totalt över 16,000 resor till och från skärgården denna dag (se fig. 3). 25 20 15 10 5 0-5 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 Figur 1. Procentuell ökning av antal resor jämfört med folkmängdsförändring 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utveckling antal passagerare Tabell 1.1 Ökning under högsäsong jämfört med lågsäsong Antal fler resor/dag under högsäsong Utveckling folkmängd Figur 2. Genomsnitt antal resor/dag 2017 jan. feb. mars april maj juni juli aug. sept. okt. nov. dec. Förändring % Vrångö 556 204% Brännö 166 97% Köpstadsö 59 78% Styrsö 496 67% Donsö 572 28% Asperö 91 22% Totalt antal resor 3957 82% 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Figur 3 Trafikmönster torsdagen 20 juli 2017 Saltholmen ut till Skärgården Skärgården in till Saltholmen 2.4.2 Omvänd resebild Om stickproven mellan en utvald vardag i mars och motsvarande för juli månad jämförs, så går det tydligt att se att resmönstret är omvänt mellan säsongerna (se fig. 4, 5). Resmönster i mars är koncentrerat till pendlingstider, och det går att urskilja arbetspendlingen in till fastland, men även en mindre arbetspendling ut till skärgården. Den är mest markant under morgontrafiken, viket är något som gäller även generellt för rusningstrafik. Under utvald dag i juli är det istället en hög kurva för resor Future Sustainable Archipelago Toilets 10 (70)

ut till skärgården under förmiddagen och en topp utgörande av en hemresa under eftermiddagen till tidig kväll, vilket bekräftar det resmönster skärgårdsbesökare har. Samma resmönster går också tydligt urskilja från stickprovet den 20 juli (se fig. 3.). Figur 4. Resor från Saltholmen till Skärgården (vardag) Figur 5. Resor från Skärgården till Saltholmen (vardag) 700 600 500 400 300 200 100 0 700 600 500 400 300 200 100 0 juli mars juli mars 2.4.3 Statistik för Gästhamnar De tre största gästhamnarna finns på Vrångö, Donsö och Styrsö, se tabell nedan. Enligt riksföreningen Gästhamnar Sverige uppskattas det i snitt vara 2,6 personer i varje båt som ligger i svenska gästhamnar. Enligt Donsö hamn uppskattas även att på varje betalande gästnattsbåt går två båtar som lägger till i hamnen över dagen. Om liknande beteende finns i andra hamnar går det uppskatta att uppåt 70,000 personer kom till de större hamnarna i Södra skärgården under säsongen 2017. Här tillkommer ett stort mörkertal av de mindre gästhamnar som finns runt om i Södra Skärgården samt det otaligt antal båtar som lägger till i naturhamnar runt om på öarna. Även om de som lägger till i gästhamnar har tillgång till toalett i hamnen, förväntas de också turista runt på öarna i samma utsträckning som dem som kommer med färja. Antal gästnätter - båtar (ca.) 2,6 pers. per båt Säsongen 2017 Styrsö Sadvikshamnen 1900 4940 Donsö Hamn 2500 6500 Vrångö 5500 14 300 Totalt 9900 25 740 2.4.5 Slutsatser kring resestatistik i Södra Skärgården Om det ska på något sätt göras en grov uppskattning på hur många besökare som på årsbasis för 2017 reste till Södra Skärgården skulle det kunna vara genom att titta på det genomsnittliga resandet under en månad med minst antal resor per dag under lågsäsongen, för att sedan summera differensen från resterande månader. Antalet skulle kunna motsvara besökskvoten utifrån de argument som presenteras i avsnittet kommentarer till statistiken, bortsett från trafiken som personer med fritidshus utgör. Om detta beräknas är det drygt 685,500 fler passagerare totalt under de andra månaderna än under januari för 2017 års resande (se tabell 1.5.1). Slutligen behöver även besökarna med egen båt uppskattas och läggas till, vilket i stycket ovan beskrivits är en komplicerad siffra att uppskatta. 2.5 Toaletter i Skärgården Det offentliga toalettbestående i Södra Skärgården är bristfälligt. Det finns ett fåtal offentliga toaletter i kommunal regi på några av öarna samt en del torrtoaletter i anslutning till föreningsdrivna bad. Vissa gästhamnar erbjuder även sina toaletter till besökare, med stöd av skötselbidrag från kommunen. Future Sustainable Archipelago Toilets 11 (70)

2.5.1 Utmaningen med skötsel av toaletter i Södra Skärgården De toaletter som varit i kommunal regi har sköts utifrån överenskommelser som gjorts med fastighets- och lokalvårdsorganisationen i Västra Göteborgs Stadsförvaltning. De fördelar som finns med överenskommelserna är att personalen har god lokalkännedom och även kunnat kombinera andra uppdrag med skötseloch driftarbete av toaletter. Dock har det varit svårigheter med personella resurser under högsäsongen i skärgården, då behovet och arbetsinsatsen är som störst. Det största problemet ligger i att det inte gått att hitta personal lokalt ifrån, utan de anställda har fått pendla från fastlandet. Utifrån behovet av städning både morgon och kväll av toaletterna under högsäsongen har arbetstiderna även blivit ett bekymmer. Ett annat problem har legat i bristande färjeförbindelser mellan öarna. Det har tidsmässigt varit en omöjlighet att som anställd hinna mellan mer än en till två öar per arbetspass. Även förvaring och transportering av driftmaterial har inte fungerat tillfredsställande. Lokala föreningar vittnar också om personalsvårigheter utifrån att deras ungdomsarbetare inte har möjlighet att arbeta under för- och eftersäsong. 2.5.2 Toaletter i gästhamnar Gästhamnar finns på samtliga av öarna i Södra Skärgården med bofast befolkning. De varierar i storlek och vilken typ av service de erbjuder båtgästerna, men de allra flesta har toalett. Hamnarna utgör många gånger en besöksattraktion och har ofta central placering på öarna, vilket innebär att många besökare resandes med kollektivtrafiksfärja kommer hit. Kommunen har i viss utsträckning ingått skötselavtal med de större hamnarna som därmed hållit en del av sina toaletter öppna för allmänheten. Tyvärr har flera av gästhamnarna kommit att uppleva den nya situationen med ökad turism som ohållbar. Majoriteten av toalettbesöken utgörs av andra än betalande gästhamnsbesökare och skötsel- och driftkostnader har ökat kraftigt. Det har också framkommit visst missnöje från de betalande hamngästerna när andra besökare kunnat nyttja dem kostnadsfritt. 2.5.3 Tillfälliga toaletter Under somrarna 2016 och 2017 ställdes tillfälliga toaletter ut i skärgården i form av bajamajor ut, till följd av stor toalettbrist för besökare under föregående somrar. Effekten av tillfälliga toaletterna under högsäsongen har inneburit en mildring av toalettproblemet och flera vittnar om att det mest akuta behovet som funnits tillgodosetts. Hyrtoaletten AB användes som leverantör och avtalet innebar en tömningsfrekvens på var 14:e dag. Tidigare har ett system använts där flera toaletter stått på rad, men endast en i taget varit öppen. Detta för att underlätta skötseln, men det har även kommit att frustrera användare när köbildning skapats vid den enda öppna toaletten. Tillfälliga toaletter har på vissa platser inte använts i den utsträckning som förväntats. Det är högst troligt att användarfrekvensen är lägre just på grund av att torrtoaletterna är oattraktiva och besökare väljer bort dem. 2.5.4 Föreningsdrivna badplatser med toaletter Det finns flera lokala föreningsdrivna bad runt om på öarna i Södra Skärgården. Föreningarna kan ansöka om stöd för förvaltningen av baden i form av det särskilda föreningsbidraget. Det särskilda föreningsbidraget är idag ett bidrag som Park- och Naturförvaltningen ansvarar för, med stöd från Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborgs sektor Kultur och Fritid som arbetar operativt mot föreningarna. Idag är bidraget inget investeringsbidrag utan enbart ett stöd till skötsel av befintliga badplatser med bland annat upprätthållandet av säkerheten. En mindre del av bidraget har ibland nyttjats till skötsel av toaletter i form av kostnad för driftmaterial och ungdomslöner. Bidraget har kommit att förändras under året och Future Sustainable Archipelago Toilets 12 (70)

gäller idag även för insatser i naturområden. Stödet har mer och mer används till att bekosta insatser som gynnar besökare. Dock finns det en svårighet i detta då säkerhetsåtgärder prioriteras i ansökningarna om bidrag och föreningarna har ibland varit tvungna att själva stå för delar av kostnaderna för skötsel av toaletter. 2.6.6 Turistinformation och skyltning Den information som finns i Södra Skärgården idag, som hjälper besökare att hitta till olika turistaktiviteter och service, är delvis bristfällig. Det har tagits fram en del underlag i form av broschyrer och magasin på senare år som fungerat bra, men det saknas vägledande skyltar och information väl på plats på öarna. På vissa av öarna har lokala initiativ tagits och föreningar eller privatpersoner har själva satt upp skyltar till exempelvis badplatser. Det saknas ett systematiskt skyltningssystem och information om närmaste toalett är svår att hitta runt om på öarna. Dock finns toaletter utmarkerade på de kartor som går att finna både på Saltholmens färjeläge samt på många av färjelägena runt om i skärgården. Kartorna är framtagna av föreningen Södra Skärgårdens turismutveckling och finns även i mindre format i den broschyr som finns ombord på färjorna och tagits fram av Styrsöbolaget med stöd av Västtrafik. Broschyren finns i svensk, engelsk och tysk upplaga. Det har även för 2017 tagits fram, inom projektet Göteborgs Skärgård, ett magasin som omfattar både Södra och Norra (Öckerö Kommun) skärgården. Magasinet finns också i kortversion som broschyr på både engelska och svenska. 2.6 Vinster med besökare i skärgården Det finns starka skäl till varför turismen i södra skärgården är viktig och behöver bevaras. Utifrån turisterna själva så upplever de skärgården som unik och någonting som ger Göteborg en viss identitet (Tyréns, 2015). Vidare har Göteborg Stad sedan flera år tillbaka haft ett budgetmål om att göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka. I analysen av detta mål fastställs att det finns stor utvecklingspotential i att utnyttja närheten till vattnet, skärgården och omgivande natur (Göteborgs Stads budget, 2018). Målet är delvis ställt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Genom att öppna upp för rekreationsmöjligheter på nära avstånd kan detta komma att ersätta längre resor utomland. Utifrån att lokalbefolkningen gör mindre långresor med flyg, minskar koldioxidutsläppen. Dessutom finns en annan nytta kopplad till att naturturismen ökar. Om fler människor vistas i naturmiljöer, ökar förutsättningarna för perspektiv om bevarande och vördnad för naturen mer generellt. Ett annat centralt skäl till varför besökare behövs i Södra Skärgården är det lokala näringslivet som är beroende av att det kommer besökare och nyttjar deras exempelvis hotell, restauranger och caféer. Genom att skärgården kan ha en lokalt förankrad näring skapas förutsättningar för en levande skärgård och underlag till annan samhällsservice. Levande kustsamhällen är en konkurrensfördel- det attraherar både boende och besökare (Leader Södra Bohuslän, 2015). Future Sustainable Archipelago Toilets 13 (70)

3. Inventering och kartläggning 3.1 Asperö 3.1.1 Bakgrund Asperö är en av de mindre öarna i Södra Skärgården med helårsboende. Ungefär 400 personer är åretruntboende och delårsboende utgörs av 40 fritidshus. Ön har både en mindre skola och mataffär. 3.1.2 Besöksmönster Till Asperö kommer besökare för att få uppleva den unika skärgårdsmiljön som nås med endast tio minuters båtfärd från fastlandet. Vad som kan vara utmärkande för Asperö är att det inte är en typisk sommarö på samma sätt som många av de andra skärgårdsöarna, utan hit kommer besökare mer jämt över året för att vandra runt och insupa skärgårdslugnet. 3.1.3 Statistiken Det gjordes drygt 100 000 resor från Asperö under 2017. Antalet resor utgör 9% av alla resor från skärgården. Detta placerar Asperö som den femte mest beresta ön, vilket också korrelerar med andelen folkbokförda. Majoriteten av resorna är gjorda från färjeläget Asperö Norra, där andelen resor även ökar något under sommarmånaderna. Asperö Norra Asperö Östra Totalt resande Helår 2017 79 970 22 969 102 938 Andel av samtliga resor gjorda från skärgården 7% 2% 9% Antal snittresor vinterdag 76% 24% 262 Antal snittresor sommardag 80% 20% 321 Ökning sommar (genomsnittligt antal fler resor per dag) 59 Ökning procent 22% Fördelning färjeläge 2017 78% 22% 3.1.4 Inventeringen Nuläge Det finns en toalett för allmänheten i närheten av Färjeläget Asperö Norra, i samma byggnad som brandstationen. Ytterligare finns två torrtoaletter på Kvisterviksbadet som förvaltas av föreningen Asperö Fritid, men hit tar sig enbart badgäster då badplatsen ligger avsides på öns nordöstra del. Future Sustainable Archipelago Toilets 14 (70)

Behov Det finns ett behov av att tillgänglighetsanpassa toaletten i hamnen samt att ha den öppen året om. Det kan på sikt även behövas mer än en toalett här. Även på den välbesökta naturslingan på öns sydöstra del behövs framöver någon typ av toalett under högsäsongen. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Asperö 3.1.5 Kortsiktiga lösningar Skyltning Det saknas skyltning till toaletten i hamnen, förutom den turistkarta som finns vid färjeläget. Eventuellt kan det räcka med en större och tydligare skylt på byggnaden till toaletten. Avtal med lokala aktörer Det finns ett behov av att utöka skötselbidrag för hamntoaletten så den med säkerhet står öppen året om. Tillfälliga toaletter Har tidigare varit tillfälliga toaletter vid färjeläget Asperö Norra, vilket fungerat bra. Behov framöver ser likartat ut. Eventuellt ytterligare tillfälliga toaletter på sikt vid naturslingans entré vid Korshamn. 3.1.6 Långsiktiga lösningar Hamntoalett Norra Asperö Tillgänglighetsanpassa toaletten med bl.a. ramp och anpassad tröskel samt inredning. Komplettera med ytterligare toaletter i anslutning till denna toalett. Se fullständigt material från inverteringen i bilaga 2.1 Future Sustainable Archipelago Toilets 15 (70)

3.2 Brännö 3.2.1 Bakgrund Brännö är en av de större öarna i Södra Skärgården till ytan när den sammanlänkade ön Galterö räknas in. På Brännö finns både skola och mataffär. Här bor 890 åretruntboende personer och på sommaren ökar befolkningen ytterligare i och med de 337 fritidshus som finns på ön. 3.2.2 Besöksmönster Brännö är en välbesökt ö med många caféer, restauranger och övernattningsmöjligheter. Många besöker ön Galterö som är naturreservat med fina naturstigar. Det finns även naturstigar i västra delen av Brännö. Ramsdalsbadet i söder och lotsutkiken är andra populära turistmål. Till Brännö är det även vanligt att stora grupper av skolklasser kommer ut under försäsongen. 3.2.3 Statistiken Under 2017 gjordes totalt 248 618 antal resor från Brännö, vilket motsvarar 21% av det totala resandet från skärgården. Under sommarmånaderna ökar resandet kraftigt och jämfört med lågsäsong är det 97% fler resor under denna period vilket motsvara 1006 fler resor per dag under sommaren i genomsnitt. Brännö Husvik Brännö Rödsten Totalt resande Helår 2017 16 873 231 745 248 618 Andel av samtliga resor gjorda från skärgården 1% 20% 21% Antal snittresor vinterdag 4% 10% 511 Antal snittresor sommardag 10% 90% 1006 Ökning sommar (genomsnittligt antal fler resor per dag) 496 Ökning procent 97% Fördelning färjeläge 2017 7% 93% 3.2.4 Inventeringen Nuläge På Brännö finns idag offentliga toaletter vid färjeläget på Rödsten och vid Husvik färjeläge. Vid Husvik är det Brännöföreningen som ansvarar för toaletterna med skötselbidrag från kommunen. Föreningen har även torrtoeltter i anslutning till Ramsdalsbadet. Future Sustainable Archipelago Toilets 16 (70)

Behov Toalettlösningen på Ramsdalsbadet är inte funktionell, den klarar inte kapaciteten som behövs under sommarmånaderna Det behövs även en toalett på vägen ut till naturreservatet Galterö som är väldigt välbesökt, alternativt en mer centralt belägen plats innan vägen ut till Galterö. Även badplatserna Gröna vik och Vassdal behöver toaletter under högsäsongen. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Brännö 3.2.5 Kortsiktiga lösningar Skyltning Generellt saknas det skyltning längs vägarna på Brännö. Det hade varit bra om det fanns bättre besöksskyltar om vilken riktning samt avstånd till närmaste toalett vid knutpunkter och större vägkorsningar. Tillfälliga toaletter På Brännö har det tidigare varit två tillfälliga toaletter vid Husvik. Det finns ytterligare behov av tillfällig toalett vid badplatserna Gröna vik och Vassdal samt entré till Galterö. 3.2.6 Långsiktiga lösningar Ramsdalsbadet Brännöföreningen är intresserade av att installera nya vattentoaletter och ersätta deras torrtoaletter som finns intill badet. Övrigt Brännöföreningens klubblokal har en central placering på ön här ska de eventuellt bygga ny lokalbyggnad framöver och de kan då tänka sig att även bygga toaletter på utsidan av byggnaden, om föreningen kan få finansiellt stöd för byggnation och skötsel/drift. Se fullständigt material från inverteringen i bilaga 2.2 Future Sustainable Archipelago Toilets 17 (70)

3.3 Donsö 3.3.1 Bakgrund Donsö har med sina 1466 invånare flest åretrunboden av alla öar i Södra Skärgården, men färre fritidshus än de andra större öarna. Här finns både mataffär, skola och restaurangverksamhet. En bro sammanbinder ön med Styrsö. Donsö är även känd för sin omfattande rederinäring. 3.3.2 Besöksmönster Lökholmen är den mest välbesökta badplatsen på Donsö, men även Horsika med klippor i söderläge samt Korsholme udde nyttjas av många badgäster. Det finns en längre stig i naturområdet på sydöstra delen av Donsö. Många besökare utgår ifrån naturstigen och hittar egna klippor att vistas på för dagen. På slutet av vårterminen kommer även stora grupper av skolungdomar, som håller till vid området vid Torholmen. 3.3.3 Statistiken Under 2017 gjordes drygt 234 000 resor från Donsö, vilket motsvarar 19% av samtliga resor gjorda från Södra Skärgården. Under sommarmånaderna är det inte lika stor ökning på resandet jämfört med andra skärgårdsöar, men det är trots det i snitt 166 fler som reser per dag från Donsö under denna period. Totalt resande Helår 2017 234 107 Andel av samtliga resor gjorda från skärgården 19% Antal snittresor vinterdag 587 Antal snittresor sommardag 753 Ökning sommar (genomsnittligt antal fler resor per dag) 166 Ökning procent 28% 3.3.4 Inventeringen Nuläge På Donsö finns vissa av gästhamnens toaletter öppen för allmänheten, genom avtal om skötselbidrag med kommunen. Vidare har badplatsen Lökholmen två torrtoaletter för sina badgäster som förvaltas av föreningen Donsö IS. Future Sustainable Archipelago Toilets 18 (70)

Behov På Lökholmen behövs nya toaletter med ny placering som har kapacitet för fler. Vidare saknas det toaletter under sommarhalvåret i anslutning till entréerna till naturstigarna, främst vid Torholmen men på sikt kan det komma att behövas även vid den nyanlagda stigen på norra delen av ön. Badklipporna vid Korsika är också välbesökta och kan komma att behöva toaletter under sommaren. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Donsö 3.3.5 Kortsiktiga lösningar Skyltning Det saknas skyltning i vid färjeläget till toaletterna i hamnen. Det finns en turistkarta för Donsö men denna finns enbart på Saltholmen och vid Donsö Kyrka på Ringkullavägen. Avtal med lokala aktörer Upprätthålla avtal med gästhamnen är mycket viktigt då hamnen är den mest strategiska platsen för toaletter på Donsö. Tillfälliga toaletter Donsö har inte haft tillfälliga toaletter tidigare då de inte intresserade av att ta emot några i hamnen. 3.3.6 Långsiktiga lösningar Vattentoalett vid Lökholmen Donsö IS har idéer på att belägga en ny toalettbyggnad innan Lökholmen. Föreningen vill ha en tillgänglighetsanpassad toalett som ska vara enkel att sköta. Placeringen som föreningen tittat på är strategisk då den passeras av många som tar sig mellan norra och södra delen av ön. Se fullständigt material från inverteringen i bilaga 2.3 Future Sustainable Archipelago Toilets 19 (70)

3.4 Köpstadsö 3.4.1 Bakgrund Köpstadsö är den minsta av de öar som har bofast befolkning. Drygt 130 personer bor här, men desto fler under sommaren då ön har 87 fritidshus. Då befolkningsunderlaget på Köpstadsö är knappt finns lite service. Varken affär eller skola finns, men en mindre förskola samt ett café som har öppet några dagar i veckan under sommaren. 3.4.2 Besöksmönster Till Köpstadsö kommer turister som vill strosa runt i den idylliska skärgårdsbebyggelsen med smala, helt bilfria vägar. Gästhamnen ligger centralt på ön, här går det även att bada. 3.4.3 Statistiken Från Köpstadsö gjordes under 2017 drygt 52 000 antal resor. Under sommarmånaderna ökade resandet med 78% jämfört med snittet på resor under utvalda vintermånader, detta motsvara 91 fler resor om dagen. Totalt resande Helår 2017 52 718 Andel av samtliga resor gjorda från skärgården 4% Antal snittresor vinterdag 116 Antal snittresor sommardag 208 Ökning sommar (genomsnittligt antal fler resor per dag) 91 Ökning procent 78% 3.4.5 Inventeringen Nuläge På Köpstadsö finns ingen toalett för allmänheten. Det finns en mindre torrtoalett i anslutning till ett friluftsbad, men badet används inte av besökare då det är svårtillgänglig och enbart känt för de boende. Behov Det behövs en toalett vid färjeläget på Köpstadsö. Samfällighetsföreningen äger marken och har en idé om vart den bäst placeras. Vatten och avlopp finns redan framdraget och skötseln är föreningen villig att bistå med. Föreningen behöver hjälp med att finansiera toaletten. Future Sustainable Archipelago Toilets 20 (70)

Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Köpstadsö 3.4.6 Kortsiktiga lösningar Tillfälliga toaletter Toalett har tidigare varit vid färjeläget, då det varit enda möjliga platsen. Behovet framöver är att fortsatt ha toalett här. 3.4.7 Långsiktiga lösningar Permanent vattentoalett vid färjeläget Det behövs en toalett vid färjeläget på Köpstadsö. Samfällighetsföreningen på ön äger marken och har en idé om vart den bäst placeras. Se fullständigt material från inverteringen i Bilaga 2.4 Future Sustainable Archipelago Toilets 21 (70)

3.5 Styrsö 3.5.1 Bakgrund Styrsö är den näst största ön i Södra Skärgården sett till befolkningsantal. Ön har historiskt varit en central punkt i Södra Skärgården i och med att Stadsdelsförvaltningen var belägen här innan hopslagningen 2011, samt att det finns service såsom mataffär, vårdcentral, äldreboende och grundskola. 3.5.2 Besöksmönster Styrsö är en välbesökt ö. Hit kommer många göteborgare för att nyttja de kommunala baden, Uttervik och Brattenbadet. Det blir också allt fler turister som kommer för att strosa runt på ön, på naturstigarna i söder eller genom bebyggelsen. Ön har även flera caféer och restaurang. 3.5.3 Statistiken Från Styrsö gjordes under 2017 totalt 372 205 resor. Under sommarmånaderna ökade resandet med 31% vilket motsvarar ett snitt på 556 fler resor per dag under sommarsäsongen jämfört med vintersäsongen. Det färjeläge som flest personer reser ifrån är Bratten. Styrsö Bratten Styrsö Tången Styrsö Skäret Totalt resande Helår 2017 254 428 85 657 32 120 372 205 Andel av samtliga resor gjorda från skärgården 21% 7% 3% 31% Antal snittresor vinterdag 71% 21% 8% 831 Antal snittresor sommardag 66% 24% 10% 1386 Ökning sommar (genomsnittligt antal fler resor per dag) 556 Ökning procent 67% Fördelning färjeläge 2017 68% 23% 9% 3.5.4 Inventeringen Nuläge Det finns idag tre platser där det finns besökstoaletter på Styrsö. En offentlig toalett ligger i anslutning till färjeläget Bratten, tre toaletter vid Brattenbadet samt tre friluftstoaletter vid Utterviksbadet. Endast toaletten vid Bratten färjeläge har öppet året om, de övriga är öppna under sommarsäsongen. Samtliga toaletter förvaltas av kommunen. Future Sustainable Archipelago Toilets 22 (70)

Behov Kartläggningen av Styrsö visar att det finns ett stort behov av toaletter vid färjeläget Tången. Det behövs även fler än en toalett på Bratten. På sikt finns behov av att även ha en toalett vid Skäret färjeläge. Vidare behöver toaletterna hållas öppna längre under för- och eftersäsongen. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Styrsö 3.5.5 Kortsiktiga lösningar Avtal med lokala aktörer Låta Sandvikshamnen få skötselbidrag för att hålla toalett öppen för allmänheten Skyltning Det saknas tillräcklig skyltning på och till toalettbyggnaden intill Bratten färjeläge. Generellt saknas det skyltning längs vägarna på Styrsö. Det hade varit bra om det fanns bättre besöksskyltar om vilken riktning samt avstånd till närmaste toalett vid knutpunkter och större vägkorsningar. Öppettider Det behövs längre öppettider under året på toaletterna vid Brattenbadet då de nyttjas även före och efter högsäsongen. Tillfälliga toaletter Tillfälliga toaletter har tidigare funnits vid Bratten och Tången Behov: Fortsatt vid Bratten och Tången. Även önskvärt på längre sikt på Skäret samt mer centralt på ön. 3.5.6 Långsiktiga lösningar Toaletter på Tången färjeläge Nyetablering i någon form av vattentoalett i anslutning till Tången färjeläge. På denna sidan av ön saknas toalett för besökare. Toalett på Skäret färjeläge Det finns kommunalt ägd mark i området kring den byggnad som fastighetsservice använder, även VAanslutning en bit bort. Se fullständigt material från inverteringen i Bilaga 2.5 Future Sustainable Archipelago Toilets 23 (70)

3.6 Vrångö 3.6.1 Bakgrund Vrångö är den sydligaste av de bebodda öarna i skärgården. Här finns drygt 360 åretruntboende personer och 74 fritidshus. Vrångö är en klassik badö dit badgäster kommit från stan sedan långt tillbaka. Vrångö har även stora naturreservatsområden i både norr och söder med flertalet sällsynta växtarter. 3.6.2 Besöksmönster På Vrångö har det alltid kommit badgäster men på senare år har besökarna kommit att ökat kraftigt. Direktbåtar från Saltholmen har lassat av stora mängder turister, både badgäster och besökare, som vill vandra i naturreservaten eller bland öns andra sevärdheter såsom lotsutkiken och hamnen. 3.6.3 Statistiken Från Vrångö gjordes knappa 170 000 antal resor under 2017, vilket motsvarar 14% av samtliga resor gjorda från Södra Skärgården under denna period. Det är stor skillnad mellan hög- och lågsäsong och det görs hela 572 fler antal resor per dag i snitt på sommaren jämfört med en snittmånad under vintern. Detta innebär 204% fler resor under högsäsongen. Totalt resande Helår 2017 169 386 Andel av samtliga resor gjorda från skärgården 14% Antal snittresor vinterdag 280 Antal snittresor sommardag 852 Ökning sommar (genomsnittligt antal fler resor per dag) 572 Ökning procent 204% 3.6.4 Inventeringen Nuläge I närheten av Vrångös färjeläge på Mittviksvägen finns nybyggd toalettbyggnad med flera toaletter öppna för allmänheten. Innan naturområdet Nötholmen ligger Västkuststiftelsens gamla torrtoalett som kommunen numera ansvarar för. Ute i naturreservatet på den norra delen av ön har Västkuststiftelsen en torrtoalett. Även i gästhamnen på västra delen av ön är några av hamnföreningens toaletter öppna för allmänheten enligt avtal med kommunen. Future Sustainable Archipelago Toilets 24 (70)

Behov På Vrångö finns fortsatt behov av att ha flertalet toaletter för allmänheten i hamnen. Det saknas även toalett vid den välbesökta badplatsen Djupvik. Vid entrén till den norra naturslingan intill idrottsplatsen finns också behov av en toalett. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Vrångö 3.6.5 Kortsiktiga lösningar Avtal med lokala aktörer Fortsatt alternativt utökat bidrag med hamnen behövs, eller annan form av lösning där hamnen kan låta ta en mindre avgift för gäster som endast nyttjar toaletten. Öppettider Till Vrångö kommer många turister året om, därför är det fortsatt viktigt att ha vissa toaletter öppna hela året. Tillfälliga toaletter Tillfälliga toaletter har tidigare funnits vid Nötholmens entré samt vid fotbollsplanen där entré till norra naturslingan och badplatser börjar. Behovet framöver ser likartat ut, eventuell utökning vid Djupvik badplats. Även lekplatsen mitt på ön är en strategisk plats för toaletter samt eventuellt extra tillfälliga vid hamnen. 3.6.6 Långsiktiga lösningar Toalett vid Djupviksbadet Intill föreningsbadet har Vrångö fritidsförening en lokal med bl.a. bastu. Intill byggnaden finns utrymme för en tillbyggnad och även dragen VA-ledning. Toalett vid entré till Norra naturstigarna Det behövs en mer permanent lösning vid idrottsplatsen, fotbollsplanen där entrén till flera naturstigar går. Toaletten behöver eventuellt inte vara så permanent att den står här året om, men det är viktigt att den är tillgänglighetsanpassad då en av slingorna som utgår härifrån är en tillgänglighetsanpassad naturslinga. Se fullständigt material från inverteringen i Bilaga 2.6 Future Sustainable Archipelago Toilets 25 (70)

3.7 Vinga 3.7.1 Bakgrund och besöksmönster Vinga ligger avsides långt väster ut i Södra Skärgården och utgör den yttre gränsen mot Västerhavet. Vinga har ingen fastboende befolkning utan enbart ett par fritidshus, men har tagits med i förstudien då det är en mycket välbesökt ö som länge haft problem med toalettförsörjning för besökarna. Vinga är framförallt känd för sin unika siluett som utgörs av båken och fyren som lockar tusentals besökare varje år. Det finns även ett välbesökt Evert Taubemuseum, då han som barn växte upp på ön. Hela Vinga är naturreservatsområde. Ön är u-formad och viken Gattulven utgör naturhamn för många dagsbesökare med egen båt. Vinga är även den ö som gärna skyltas med i marknadsföringen av skärgården i Göteborg. Föreningen Winga Vänner förvaltar både gästhamn och ett av husen på ön som hyrs ut till föreningens medlemmar och har fullbelagt hela sommaren. De håller även i guidade turer på ön och uppe i fyren. 3.7.2 Statistiken Då det inte åker några kollektivfärjor till Vinga är det svårt att uppskatta antal besökare, men desto lättare utifrån att samtliga som kommer till ön är just turister. Från föreningen Winga Vänner uppskattas det kommit mellan 50,000 och 60,000 besökare under 2017, utifrån bland annat antal båtar i gästhamn och deltagare i guideturer. 3.7.8 Inventeringen På Vinga finns två platser med toaletter för besökare. Dels finns torrtoaletter i hamnen, och dels finns en sopmaja vid Gattulvsviken. Det är Västkuststiftelsen som förvaltar samtliga toaletter på Vinga. Föreningen Winga Vänner står för skötsel av toaletterna i gästhamnen. 3.7.9 Slutsatser från inventering Det har genom situationen på Vinga gått att konstatera att toalettlösningar i miljöer utan vatten och avlopp är problematiska om det också är högt tryck på toaletterna. Västkuststiftelsen har tittat på olika alternativ, såsom lokala reningsverk, septiktank och olika varianter av komposttoaletter. Ingen av alternativen har en tillräcklig kapacitet eller kräver omfattande tillsynsarbete, vilket visar på att det effektivaste och bästa alternativet just nu är att utreda för VA-anslutning. Future Sustainable Archipelago Toilets 26 (70)

4. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen tar upp avsnitt som ger en mer generell bild av vad som gäller för utveckling av besökstoaletter i skärgårdsmiljö. Kapitlet beskriver även prognostiseringar av turism och olika projektstöd som kan tillämpas för toaletter. Göteborg och Södra Skärgården är inte unikt med sina utmaningar med offentliga toaletter för besökare. Under förstudien har det konstaterats att det råder likartad problematik på platser med likande förutsättningar, såsom längst Bohuskusten, Stockholms skärgård samt andra populära naturområden som nyttjas av turister. Toalettfrågan kommer ofta upp för de platser som har en intensiv högsäsong med många besökare som kommer koncentrerat till en viss period. Platserna har ofta en mindre lokalbefolkning som också blir starkt påverkade av att det kommer många människor på en och samma gång. Utmaningarna med offentliga toaletter har varit påminnande i form av svårigheter med finansiering, organisering av skötsel samt acceptans från lokalbefolkningen. 4.1 Turismutveckling nationellt och lokalt Vad som generellt går att säga angående prognoser för turism är att den globala turismen ökar kraftigt och det gäller även för Sverige och Göteborg. Det finns lite som tyder på att denna turism ska minska, utan snarare att den kommer fortsatt öka på sikt. Intresset för naturturism ökar. Det är mest synligt i fjällvärlden, men även i andra områden. Maritim naturturism är i dag den enskilt största maritima näringen med 39 procent av de maritima näringarnas totala nettoomsättning (Ett land att besöka, 2017). Gällande turismnäringen i Göteborg hade staden drygt 5 miljoner gästnätter på hotell och vandrarhem under 2017. Här ingår inte siffror för besökare som bor genom andra tjänster såsom AirBnB. Vidare är det uppskattningsvis lika många som bor hos släkt och vänner, och väldigt grovt uppskattat är det samma antal som även kommer som dagsturister. Mellanlängden på besöken är 1.8 nätter. I den siffran ingår även affärsresenärer, varav turisters besökslängd därför uppskattas ligga något högre. För 2017 är det en ökning från tidigare år, men inte lika mycket som innan. Den främsta orsaken är att hotellkapaciteten inte utökat under året, vilket lett till att priskonkurrensen uteblivit (Göteborg & CO, 2017). Göteborg 2016 Totalt, alla hemländer 5 125 520 Sverige 3 571 920 Utlandet 1 553 600 Europa exkl. Norden 579 124 Världen exkl. Europa 537 823 Norden exkl. Sverige 436 653 Norge 317 273 Tyskland 157 807 Storbritannien och Nordirland 127 245 Danmark 84 292 USA 59 090 Kina 54 795 Nederländerna 44 092 Frankrike 38 838 Finland 30 989 Schweiz 27 459 Källa: Tillväxtverket och SCB. I storstadsområdena och riket exkl. storstadsområden ingår ej förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL). Future Sustainable Archipelago Toilets 27 (70)

4.2 Olika typer av lösningar för offentliga toaletter Detta avsnitt behandlar för- och nackdelar med olika typer av toalettlösningar. Under förstudien gjordes en granskning kring vilka typer av toalettlösningar det finns i bruk idag på andra platser samt vad som kan tänkas komma att utvecklas i framtiden. Det är en övergripande bild som presenteras, samtliga exempel som nämns är endast generella rekommendationer för vad som kan tänkas passa i skärgårdsmiljö vidare krävs ytterligare utredning för varje potentiell plats, utifrån rådande förhållanden. 4.4.1 Olika tekniska lösningar Valet mellan vatten- eller torrtoalett Det går att konstatera att det idag inte finns någon effektivare toalett än en vattentoalett som är kopplad till kommunal VA-anslutning, utifrån kapacitet i form av antal toalettbesök. I och med att vattentoaletten spolar bort hela avfallet till reningsverk har andra modeller långt kvar i utvecklingen för att nå samma kapacitet. Utifrån att toalettbyggnaden alltid har vattenförsörjning underlättas även skötsel av toaletten. Vad som är nackdelen är den stora kostnaden med installation av vattentoaletter kopplade till befintligt vatten- och avlopp, speciellt när exempelvis en ny VA-ledning måste grävas. När anslutning till befintliga vatten- och avloppsledningar inte är möjligt finns tekniker med slutna tankar eller enskilda avlopp av olika varianter. De nackdelar som toaletter med sluten tank har är att de förr eller senare måste tömmas. I skärgårdsmiljö innebär detta att en slambil måste transporteras ut på färja. Idag har Södra Skärgården en tömningsfrekvens på 3 gånger per år. Vid fler toaletter med slutna tankar eller andra typer av toalettlösningar som kräver slamsugning, behöver antalet turer öka. Detta är inte önskvärt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Ett lokalt minireningsverk kan lösa denna problematik och skapa ett kretslopp. Vad som dock är en risk med denna typen av lösning är att driften av reningsverket kräver så pass mycket tillsyn att kostnaderna kan komma att bli orimliga i förhållande till nyttan. En rekommendation vid installering av någon typ av vattentoalett är att utifrån hållbarhetsaspekter, alltid välja en så pass snålspolande som möjligt. Olika torrtoalettlösningar finns det mängder av varianter på. Vissa kopplas till sluten tank eller behållare som senare behöver tömmas. Nackdelar som finns med enklare typer av torrtoaletter som kräver tömning av tank är att det ofta blir arbetsmiljömässigt ohållbart, med tunga lyft och ohygienisk hantering. Andra är komposterande och slutligt avfall kan plockas ut som jord. Oftast kräver komposteringsbara toaletter en urinseparering som antingen behöver tömmas eller evaporerar med hjälp av fläktsystem. Om urinseparering inte finns riskerar komposteringsprocessen avstanna på grund av för mycket fukt. Detta har visat sig vara ett stort problem i skärgårdsmiljö, där besökstoaletter oftast samlar mestadels urin. Slutligen finns olika förbrännings- eller frystoaletter som omvandlar toalettavfallet till en minimal avfallsmängd. Tyvärr har utvecklingen av dessa innovativa toaletter inte nått någon storskalighet och de kräver fortfarande mycket driftarbete. Exempelvis behöver det i en förbränningstoalett placeras ett filter inför varje toalettbesök och förbränningstiden mellan varje toalettbesök är lång. Toaletterna är därför endast lämpliga att använda i för egenhushåll och passar inte i offentlig miljö, än. Future Sustainable Archipelago Toilets 28 (70)

4.4.2 Exempel från platser som påminner om Södra Skärgården Kajaktoaletter i Tanum Ett Leaderprojekt som Tanums kommun genomfört, har byggnation av toalett i skärgårdsmiljö ingått i projektet. Torrtoaletter har installerats på mindre öar där kajakturism är vanligt förekommande. Hans Sörqvist, Byggnadsteknik och arkitektur har tagit fram toaletterna som ventilerar bort överskottsvätska med hjälp av solcellsdriven fläkt. Toalettlösningen har använts i naturkänsliga områden och är i sin miljö funktionella och klarar kapaciteten som kajakturismen utgör på dessa öar. Resultatet har varit så pass gott att det nu pågår ett genomförandeprojekt med installation av fler toaletter. (Se Bildbilaga 7.3). Besökstoaletter på öarna i Oslofjorden, Norge I Oslo Kommun har besöksantalet till de skärgårdsöar och naturområden som ligger nära stadskärnan varit väldigt högt. Kommunen har agerat och installerat flera olika toalettlösningar på dessa platser. I naturområden har Danfos solcellsdrivna toalettbyggnad (se 4.4.3) använts och kommunen är nöjda med funktionen (se Bildbilaga 7.2). I ett annat projekt där kommunen också varit inblandad tillsammans med Solviks Camping och badplats för personer med funktionsvariationer på ön Malmøye, har en toalett- och omklädningsrumsbyggnad byggts. Byggnaden rymmer flertalet toaletter med tillgänglighetsanpassade funktioner. Projektet har tagit emot ett pris för innovation i universell utformning utifrån motivering om att det går att bygga estetiskt tilltalande och funktionellt, utan att det behöver kosta för mycket (se bildbilaga 7.4). Forth Valley och Lomond, Skottland I Leaderområdet Forth Valley och Lomond har en studie kring hållbara toaletter genomförts inkluderande fallstudier av olika typer av toaletter. (A Study into the Provision of Sustainable Toilets in Remote Rural Locations, en studie genomförd av Living Water Ecosystems Ltd.) Studien visar på och rekommenderar modellen Phoenix långkomposterande toalettlösning som den mest lämpliga för miljön i de naturskyddade områdena som besöks av tusentals besökare varje år. en för studien samt fallstudierna ger bra vägledning till vilka typer av modeller som passar bäst i olika miljöer. Stockholms Skärgård I Stockholms skärgård är det Skärgårdsstiftelsen som förvaltar många av de toaletter som finns för besökare på de olika öarna. Skärgårdsstiftelsen vittnar om likartade problem i Stockholms skärgård som Södra Skärgården på västkusten när det kommer till toaletter. Många modeller har använts, men inget förutom vattentoaletter eller större septiktank som töms till reningsverk, har varit tillfredsställande nog utifrån behovet om kapacitet samt säkerhetsställning av läckage till naturen. Det torrtoalettsystem som fungerat väl hittills är en långkomposterande modell. Dock har den varit i bruk för kort tid för att med säkerhet kunna veta hur effektiv konstruktionen är. 4.4.3 Olika toalettmodeller och leverantörer Danfo Danfo är den leverantör av toaletter som just nu är upphandlad av Göteborg Stad. De har ett brett sortiment av toalettlösningar och en modell som de främst rekommenderar för skärgårdsmiljö. Det är den solcellsdriva toalettbyggnaden, med snålspolande vakuumtoalett. Toalettbyggnaden går att använda genom sluten tank Future Sustainable Archipelago Toilets 29 (70)

som töms med slamsugning, men kan även kopplas på VA-ledning. (Se Bildbilaga 7.1). Compostera - Kloktoaletten En torrtoalettlösning med urinseparerande tank och långkompostering av fekalier. Toaletten har en inbyggd fläkt som leder luften i byggnaden ned i tanken, vilket motverkar lukt. Toalettmodellen har använts på välbesökt badplats i Stokholm och krävt få driftåtgärder. Urintanken har använts som näring till närliggande fruktträdsodlingar. Phoenix Långkomposterande toalett som är framtagen för att fungera i naturkänsliga områden. Tanken har flera kamrar och automatiserade funktioner för bland annat bibehållen fuktighetsgrad i komposten. Toaletten är den modell som främst rekommenderas i studien från Leaderprojektet i Skottland. Wostman Leverantör som är specialiserade inom snålspolande toaletter och vänder sig till kunder i skärgårdsmiljö. Kazuba Kazuba inriktar sig på fristående toalettlösningar utan vatten och avlopp som passar på exempelvis badplatser. Systemet har en tank och ett fläktsystem som fungerar som urinavdunstare. Övriga rekommendationer VA-guiden marknadsöversikt, som jämför toaletter och produkter för avloppsrening. VA-guiden är en oberoende översikt som även ger information om drift, ekonomi och skötsel. WRS Water Revival Systems, utför konsulttjänster för resurshushållande och kostnadseffektiv hantering av avloppsvatten, samt utvecklar kunskap och teknik. Arbetar med bland annat rådgivning, planering, idégivning och projektering. 4.3 Tillgänglighetsanpassning av offentliga toaletter Vid nyetablering av en offentlig toalett behöver aspekter kring tillgänglighetsanpassning tas i beaktande, för att samtliga besökare ska kunna nyttja toaletterna. Att följa riktlinjer och information kring tillgänglighetsanpassning är en förutsättning för att lyckas med detta. Följande nämnda handlingar kan ge vägledning för offentliga toaletter. Göteborgs Stad har Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, med rättigheter och mål kring vilken riktning Stadens ska arbeta mot. Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har tagit fram riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i naturområden i Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning. Slutligen finns även en handbok, Bygg ikapp För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, som innehåller regler och lagar och används som referensverk inom området. Future Sustainable Archipelago Toilets 30 (70)

4.4 Projektstöd för toaletter Det finns olika projektstöd att ansöka om vid etablering av toaletter i offentlig miljö. Olika typer av projektstöd skiljer sig ofta i vilka urvalskriterier och krav som ställs. Nedan är en sammanfattning av några projektstöd som kan tänkas vara lämpliga för toalettutveckling i Södra Skärgården. Leader Södra Bohuslän Genom lokalt ledd utveckling gör Leader det möjligt att söka medel från olika EUfonder. Projektstöd kan ansökas av föreningar, organisationer, myndigheter och företag. Leader Södra Bohuslän är Leaderområdet där Göteborg ingår i form av Södra Skärgården. För att kunna söka stöd behöver projektet passa in i något av de fyra insatsområdena. Insatsområdet för lokal service kan tänkas passa bäst för toalettprojekt. Inom lokal service är några av urvalskriterierna att projekten ska bidra till innovativa lösningar på gemensamma lokala angelägenheter eller projekt som bidrar till att öka tillgången till natur-, kultur- och friluftsliv. Länsstyrelsen Västra Götaland I Västra Götalands län prioriteras investeringar som utvecklar lokalt engagemang, småskalig turism och bidrar till samverkan. Inom området rekreation och turism är det möjligt att få stöd till investeringar i till exempel vandringsleder, badplatser, lekplatser och turistinformation. Kraven för ansökningar är bland annat att ansökan behöver stämma överens med de Nationella Miljömålen samt Länsstyrelsens handlingsplan. LOVA - lokala vattenvårdsprojekt Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för LOVA-projekt. Bidraget kan sökas hos länsstyrelsen och går framför allt till kommuner, föreningar och andra sammanslutningar. Projekten ska innebära lokala åtgärder för bättre havsmiljö och kan bland annat handla om VA-planeringsprojekt. Övrigt Företaget Ericsson har visat intresse i att samverka med aktörer för toaletter i Södra Skärgården. De är intresserade av en pilotanläggning som även innebära en möjlighet för dem att testa deras senaste tekniklösningar med IoT i praktiken, tillsammans med projekt kring offentliga toaletter eller avfallsanläggningar. Future Sustainable Archipelago Toilets 31 (70)

5. Förslag på lösningar De lösningsförslag som presenteras i följande avsnitt knyter an till både avsnitt 2.1 om utmaningen med offentliga toaletter i Södra Skärgården samt till kapitel 3 om kartläggningen med tillhörande bilagor, där även specifika åtgärder för samtliga öar är beskrivna. Det finns framförallt en övergripande åtgärd som behövs innan andra förslag på lösningar kan ta vid, den presenteras först och övriga lösningsförslag följer. 5.1 Centralt beslut om finansiering och organisation Om skärgården ska vara ett fortsatt prioriterat resmål för allt från göteborgare till internationella turister, är ett centralt beslut om investering och samsyn på utvecklingen av offentliga toaletter den främsta och mest primära lösningen som måste till. Vidare är samverkan med lokala aktörer en förutsättning för att lyckas med utvecklingen och möta den ökande turismen och intresset för Södra Skärgården. De aktörer som behöver samlas kring detta beslut om samsyn är flera, framförallt är det Göteborgs Stad som behöver vara involverade men även mer regionala aktörer såsom exempelvis Västtrafik, Göteborgsregionens kommunalförbund och Länsstyrelsen. Park- och Naturförvaltningen har i uppdrag att sköta, förvalta och utveckla parkoch naturområden för hela Göteborg Stad och här ingår ansvaret för offentliga toaletter. Förvaltningen behöver utifrån deras expertis i frågan om toaletter bära det övergripande ansvaret för utvecklingen av toaletterna i Södra Skärgården. Dock finns stort behov av stöttning i frågan från andra förvaltningar som har i uppdrag att arbeta med strategisk stadsutveckling såsom Trafikkontoret. Trafikkontoret behöver exempelvis ta med toalettfrågan vid ombyggnationer av färjelägen. Ytterligare förvaltningar såsom exempelvis Kretslopp- och Vatten och Miljöförvaltningen behöver stötta andra processer för toalett- och avloppsfrågor, för att kunna påskynda och underlätta för innovativa toalettlösningar i skärgårdsmiljö. Det behövs även gemensamma idéer och samsyn kring hur det på bästa sätt tas fram kostnadseffektiva och innovativa toaletter anpassade till skärgården. Vidare behöver även det kommunala bolaget Göteborg & CO vara involverade i denna samverkansorganisation. Bolaget behöver dels samarbeta utifrån hur de marknadsför Södra Skärgården som en turistdestination och informera övriga inblandade när nya riktade satsningar görs, i form av exempelvis nya färjeturer till specifika öar. Det kan även anses vara relevant att de stöttar upp ekonomiskt för dessa serviceinvesteringar då det är grundläggande utifrån ett hållbarhetsperspektiv för turistmålet. Västtrafik behöver ta sitt ansvar över de passagerare som de transporterar med Styrsöbolagets färjor. De ansvarar för knutpunkten Saltholmen, med bland annat toaletter i närheten av färjeläget. Det behöver uppmärksammas att färjelägena ute på öarna också är knutpunkter - framförallt på de större öarna. Toaletter här är en nödvändighet för en miniminivå av service till passagerare som exempelvis väntar på båt tillbaka till fastlandet. Det regionala ansvarsperspektivet är nödvändigt utifrån att denna utmaning inte är unik, det behövs samsyn och stöd till denna typen av frågor som rör service för turister. Exempelvis behöver Västkuststiftelsen medverka i samverkan, utifrån sin roll som förvaltare av naturreservat, med stöd från regionala aktörer. Samverkan är även en förutsättning för att skötsel av de offentliga toaletterna ska fungera. Det är omöjligt för en aktör att sköta en eller ett par toaletter i skärgården Future Sustainable Archipelago Toilets 32 (70)

på ett tillfredsställande sätt, under det höga trycket som råder under högsäsong. En gemensam skötselorganisation är därför nödvändig. Slutligen bör denna organisation för service, som riktar sig till turisterna i Södra Skärgården, givetvis även innehålla övriga servicefrågor såsom avfallshantering, trafikplanering och informationssystem för att möta upp hela behovet som uppstår när skärgården befolkas av besökare. Göteborgs Stads inriktningsdokument för 2018 belyser hur samverkan mellan kommun, region och kommunalförbund kan stärka attraktionskraften hos Göteborg med omkringliggande region. Göteborg kan, genom dessa föreslagna typer av organisation, vara en föregångare till lösningar på utmaningar som också finns både i grannkommuner och nationellt. 5.2 Kortsiktiga lösningar som kräver mindre omfattande insats Kortsiktiga lösningar innebär lösningar som är relativt enkelt avhjälpta alternativt tillfälliga i väntan på att mer långsiktiga, permanenta lösningar tar plats. 5.2.1 Tillfälliga toaletter Tillgången till tillfälliga toaletter är fortsatt mycket betydelsefull utifrån ett kortsiktigt perspektiv. De tillfälliga toaletterna som placerats ut under högsäsongen har avhjälpt det mest akuta behovet. Däremot är det tydligt att denna lösning inte har långsiktighet, utifrån bland annat toleransnivå hos lokalbefolkningen. Det kan även komma att behövas tydligare information kring öppettider av de tillfälliga toaletterna. Tillfälliga toaletter är bra lösningar för känsliga naturområden, för platser där användandet är bundet till en kortare period samt platser där ingen annan lösning är möjlig. Finns det möjlighet att ha tillfälliga toaletter i någon mer robustare och estetiskt tilltalande skalbyggnad välkomnas detta, utifrån att det kan ge ett bättre intryck och skapa högre tolerans hos lokalbefolkningen samt bättre upplevelse för besökare. 5.2.2 Förlängda öppettider Åretrunt-turismen har ökat och därför är det viktigt att fler befintliga och även nyetablerade toaletter har längre öppettider. Det är främst på för- och eftersäsongen som öppettiderna behöver förlängas. Det behöver även finnas ett fåtal toaletter på varje ö som har öppet hela året, inte minst i anslutning till färjelägena. 5.2.3 Fortsatta och fler bidrag till lokala aktörer Något som också kräves för att lyckas med att lösa frågan om toaletter i skärgården är engagemang från lokala aktörer i form av exempelvis café- och restaurangägare samt gästhamnar. Utifrån att fler kan bidra med toaletter finns större chans till att lyckas komma till rätta med toalettbristen. Bland annat har flera gästhamnsföreningar tidigare varit en del av detta men har i vissa fall varit problematiskt utifrån skenande kostnader för skötsel- och drift. Därför behövs både rimliga ersättningar och långsiktiga avtal så riskerna för dessa aktörer minskar. Det finns alltid möjlighet för lokala aktörer att upprätta toaletter som de sedan tar betalt för att använda, men då kan ingen ersättning från kommunen förväntas. Dock är det troligt att en betaltoalett kan vara en förmånlig affär. I slutändan är det dessutom de lokala aktörernas näring som har mest vinning av att besökarna får ett gott mottagande och den goda bilden av skärgården som besöksmål kvarstår. Future Sustainable Archipelago Toilets 33 (70)

5.2.4 Turistinformation och skyltning Det behövs fysiska skyltar runt om på öarna som talar om åt vilken riktning samt på hur stort avstånd närmaste toalett finns. Det är även viktigt att skylten går att läsas av icke-svenskspråkiga turister, exempelvis genom symbol. Skyltningen bör utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv och utformas enhetligt på de olika öarna, för att skapa regelbundenhet och bli lättare att ta till sig som turist. Turistinformationen bör även följa den tekniska utvecklingen som råder generellt. Allt fler människor utgår ifrån karttjänster och andra applikationer för att hitta information om platsen de besöker. Det finns därmed starka skäl till att använda nya typer av teknik vid informationsutveckling. Det kan exempelvis handla om samarbeten med näringsidkare inom turistverksamheten som väljer att satsa på någon typ av digital informationstjänst, så att information om exempelvis toaletter finns med i denna digitala tjänst. Genom tydligare information till besökarna finns möjlighet till resurseffektivisering genom att fler nyttjar servicen som finns, utifrån att de hittar till den. 5.3 Långsiktiga lösningar 5.3.1 Utveckla det särskilda föreningsbidraget Det särskilda föreningsbidraget går idag till att stödja föreningar i Södra Skärgården till förvaltningen av föreningsdrivna bad. Förstudien visar att det finns många vinster med att, utifrån samma principer som det särskilda föreningsbidraget har fungerat, ta fram en ny inriktning av bidraget alternativt bryta ut ett nytt bidrag - ett toalettbidrag. Den nya bidragsformen kan fungera som stöd till föreningar att investera i nya toaletter samt upprätta skötsel och drift av toaletter för allmänheten. Särskilt föreningsbidrag med avsatta pengar för förvaltning av offentliga toaletter kan innebära att lokala aktörer ansvarar för förvaltningen, medan kommunen fortfarande kan ha kontroll utifrån hur bidraget delas ut och därigenom ställa motkrav. Bidraget bör inte verka tvingande för föreningarna utan gälla för dem som visar eget intresse och har förmåga att kunna ansvara för dessa frågor självständigt. Bidraget kan även behöva någon typ av villkor om att toaletterna kan komma att övertas av annan part, exempelvis kommunen, utifrån om föreningen på egen hand inte längre kan förvalta toaletten. Detta utifrån att intresset för föreningsengagemang generellt sjunker. Ett annat villkor skulle kunna vara att föreningar som själva också är markägare avsätter en mindre del av marken till kommunen. Därigenom kan kommunen själva utveckla toalett på platsen och utifrån bidragsformen står föreningen enbart för skötsel och drift. Genom denna typen av bidrag öppnas möjligheten att nyttja redan etablerat och väl fungerande koncept. 5.3.2 Gemensam skötselorganisation Utifrån att toalettbeståndet på sikt kommer behöva öka rejält, behöver även skötseloch driftarbete utvecklas och samorganiseras. Det kan på sikt komma att behövas ett skötselteam för dessa frågor, där anställda även har tillgång till egen båt för att hinna runt till alla öar. I arbetsuppgifterna bör drift och skötsel av toaletter givetvis ingå, men även andra skötselfrågor som kan kopplas till service till besökarna. Anställda kan även tänkas arbetsleda de föreningsanställda sommararbetare som utgör extra resurs under högsäsongen. En typ av sådan organisation bör ovan nämnda aktörer stödja genom medfinansiering, utifrån att det är dem mest resurseffektiva lösningen för samtliga. Future Sustainable Archipelago Toilets 34 (70)

5.3.3 Projektstöd Under förstudien har det framkommit att flera lokala föreningar redan haft egna planer på hur de vill utveckla nya toaletter. Det enda som saknats har varit finansiering till projekten. En lösning till att kunna förverkliga deras goda idéer kan vara genom ansökning av projektstöd. Det finns olika typer av projektstöd som skulle kunna lämpa sig till projektering av toaletter. (Mer om projektstöd i avsnitt 4.4). Om föreningar visar intresse för denna typen av lösning, kan stöd till ansökningsprocess komma att behövas från kommunalt håll. En förutsättning för att utvecklingen av toaletter ska bli långsiktigt hållbar är att den ovan föreslagna samorganisationen behöver vara inblandad i de olika projekt som ansöks medel för, för att säkra kvalité och förhindra dubbelarbete. 5.4 Vid ny- och ombyggnad av befintliga toaletter Utifrån den unika miljön som råder i Södra Skärgården är det vissa aspekter som är extra viktiga vid nyetablering eller ombyggnad av toaletter. Det ena är att de behöver vara vandalsäkrade utifrån att det vissa tider kan vara mycket ensligt kring en toalett belägen i skärgården, vilket innebär högre risker för skadegörelse. Det andra är att det behövs vattenutkast utanpå byggnaden för besökare att exempelvis fylla på vattenflaska och därigenom minska köbildning. Detta utifrån att de allra flesta besöken sker under varma sommardagar. Vidare är tillgänglighetsanpassning är ett krav för minst en toalett vid nyetablering av toaletter i kommunal regi. Det är även viktigt att både nyetablerade och befintliga toaletter blir inventerade och sammanställda i Tillgänglighetsdatabasen, för att alla besökare ska kunna ha förutsättning att planera sin skärgårdsresa. (Se mer kring tillgänglighetsanpassning av offentliga toaletter i avsnitt 4.3). Dock är det utifrån ett helhetsperspektiv fler åtgärder som måste till för att skärgården som besöksmål ska kunna vara tillgänglighetsanpassat. Exempelvis har inte alla färjelägen flytbryggor, vilket gör det stundtals omöjligt att komma av färjan med exempelvis rullstol vid högt vattenstånd. Utifrån vad som framkommit av nuläges- och omvärldsanalys är det tydligt att den typ av toalett som lämpar sig allra bäst för Södra Skärgården idag är vattentoaletter. Däremot kommer det alltid att finnas platser där det inte är möjligt medinstallation av vatten- och avloppsledningar. Då finns det ett par olika varianter av andra toalettlösningar. De som påträffats under förstudien som är anpassade till skärgårdsmiljö och finns på marknaden idag presenteras i avsnitt 4.2. Future Sustainable Archipelago Toilets 35 (70)

6. Slutsatser I detta avsnitt presenteras de slutsatser som kommit fram under förstudien. Det har under förstudien fastslagits att det råder stor brist på toaletter för allmänheten i Södra Skärgården. Det saknas organiserad samhällsservice för att möta upp turisters primära behov när de besöker skärgården. Den främsta lösningen till denna utmaningen har konstaterats vara ett centralt beslut om investering och samsyn på utvecklingen av toalettfrågan. Samverkan med lokala aktörer är en förutsättning för att lyckas med utvecklingen av offentliga toaletter i skärgården och möta den ökande turismen. Toalettbristen har uppstått utifrån att antalet besökare som vistas i skärgården, både sommar- och vintersäsong ökat kraftigt. Även utifrån att besöksmönstren för skärgårdsturisterna är unik och att det därmed finns ett annat behov hos dessa besökare, jämfört med exempelvis turistande i innerstad. Vidare är det tydligt att tillgång till offentliga toaletter är ett allmänintresse. Om skärgården fortsatt ska vara ett uppskattat besöksmål för både lång- och kortväga besökare är det viktigt att utvecklingen går i samma takt som turistutvecklingen, inte minst utifrån toleransnivån hos lokalbefolkningen. Det finns många goda skäl till varför det är viktigt att satsa på samhällsservice för turister i Södra Skärgården. En viktig del är att det ger möjligheter för göteborgare att turista i sin egen stad, en annan att skärgården upplevs som en del av Göteborgs identitet och därmed är en plats att värna om. 6.1 Slutsatser från inverteringen Utifrån inventeringen av befintligt toalettbestånd och analys av besöksmönster är slutsatsen att det finns ett likartat behov i hela skärgården, samtliga öar saknar tillräckligt med offentligt toaletter. Platser som Köpstadsö och Styrsö Tången är i akut behov av toaletter utifrån att det helt saknas toaletter här. Rekommendationen är dock att se till varje ös specifika situation utifrån bland annat besöksantal och utreda möjligheterna för toaletter ytterligare, för att kunna påbörja insatser där det finns förutsättningar redan idag att inled arbetet. Något som ytterligare framkommit av förstudien är den angelägenhet som lokalbefolkningen känner för denna fråga. Det har kommit att bli en symbolfråga för många invånare. Flera har engagerat sig och velat uttala sig om hur problematiskt är när besökare kommer ut och samhällsservicen är otillräcklig. Utifrån detta engagemang är det viktigt att fortsatt hålla dialog med lokalbefolkningen, även i de fall då toalettsatsning uteblir behöver skälen för bortprioriteringen förmedlas. 6.2 Förstudiens efterlevnad Utifrån befolkningsansvaret som Västra Göteborgs Stadsdelsförvaltning innehar sågs ett stort behov av att utreda frågan om toaletter i Södra Skärgården, varför ansökan till en förstudie gjordes. Förstudiens syfte har varit att skapa ett underlag för vidare arbete och beslutstagande i frågan. Förhoppningen är även att slutrapporten ska kunna användas som arbetsmaterial för dem som tar vid i det framtida utvecklingsarbetet. Spridningen av slutrapporten sker bland annat via utskick till samtliga som på något sätt medverkat eller visat intresse av resultatet under projektperioden. Lokala Future Sustainable Archipelago Toilets 36 (70)

föreningar som visat intresse för att själva bära toalettprojekt informeras om vilka typer av projektstöd som finns för dem att söka. Resultatet från förstudien kommer presenteras i Västra Göteborgs Stadsdelsnämnds presidium, inför beslut om nämndbehandling. Dessutom kommer den att presenteras i det rådgivande forumet för skärgårdsfrågor i Västra Göteborg, Ö-dialogen, där representanter för skärgårdsöarna medverkar. Future Sustainable Archipelago Toilets 37 (70)

Kontakter Följande organisationer har på något sätt bidragit med kunskap och underlag till denna förstudie. Göteborg Stad Västra Göteborg Stadsdelsförvaltning, Utvecklingsavdelningen, Intern Service, sektor Kultur & Fritid. Park- och Naturförvaltningen samt andra fackförvaltningar inom Göteborg Stad. Göteborg & CO Lokala föreningar Södra Skärgården, referensgrupp inventering Brännöföreningen Styrsö Styrsö i Samverkan, toalettgruppen Donsö IS Asperö Asperö Fritidsförening, gästhamnförening, Asperö samfällighetsförening Vrångö Vrångö fritidsförening, Vrångö hamnförening Köpstadsö Samfällighetsföreningen Winga Vänner Omvärldsanalys Skottland, - Living Water Ecosystems Ltd Norge, Oslo Bymiljøetaten, Oslo Kommun & Solviks camping SEI Initiative on Sustainable Sanitation Kazuba Wosman Copostera, Carl Lindström Danfo Ericsson Leaderprojektet Kajaktoaletter, Tanums kommun STF Svenska Turistföreningen Skärgårdsstiftelsen, Stockholm Skärgårdens Café, Vrångö Kajkanten, Vrångö Brännö Värdshus Brännö Varv Café och Bar Styrsö Skäret pensionat Vrångö hamn Donsö hamn Styrsö Sandvik Södra Skärgården i Samverkan Styrsöbolaget Västtrafik Västkuststiftelsen Gästhamnsguiden, RGS - Riksföreningen Gästhamnar i Sverige Hyrtoaletten Göteborgsregionens Kommunalförbund, Mellankommunal kustzonsplanering Future Sustainable Archipelago Toilets 38 (70)

Källor Lokalt utvecklingsprogram för Västra Göteborg, 2017. Leader Södra Bohuslän - Utvecklingsstrategi för Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden Leader Södra Bohuslän 2015-01-28, Diarienr 3.2.18-12971/14 Att leva i Södra Skärgården, en enkätundersökning utförd av Tyréns under 2015 som en del av TPUSS (Trafik- och parkeringsutredning södra skärgården) Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stads budget, 2018. Göteborgs Stads program för besöksnäringen utveckling fram till 2030, 2018. Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning https://goteborg.se/wps/wcm/connect/ff3059f7-c81c-434d-a270-0d58ab5b8a74/goteborgs+stads+program+for+full+delaktighet+for+personer+me d+funktionshindernedsattning_20150611.pdf?mod=ajperes Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i naturområden - Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sitecollectiondocuments/sv/publikatio ner/2009/2009_81.pdf Utredningen Sveriges besöksnäring. Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring, 2017 http://www.regeringen.se/4addac/contentassets/153ef49a58224148be5ae509ebb61 9b0/sou-2017_95-webb.pdf Compostera http://www.compostera.se/compostera.se/compostera.html Wostman http://www.wostman.se/sv/produkter A Study into the Provision of Sustainable Toilets in Remote Rural Locations, Living Water Ecosystems Ltd. https://www.fvl.org.uk/files/6914/5933/6032/fvl_study_report_28.4.10.pdf VA-guidens marknadsöversikt, 2016 http://vaguiden.se/marknadsoversikt-2016/ WRS http://www.wrs.se/ Bildkällor Samtliga bilder i rapporten är foton tagna av författaren, förutom bilden på förstasidan som är från Göteborgs Stads bildarkiv. Kartor som används i rapporten är en baskarta från Göteborg Stads GoKart-verktyg som bearbetats. Bilder som förekommer i bildbilaga är samtliga tagna av författaren förutom B.7 där bildkällan uppges intill bilden. Future Sustainable Archipelago Toilets 39 (70)

Bilaga 1. Statistik (Resestatistik och befolkningsstatistik) Tabell 1.1 Antal resenärer med Styrsöbolagets skärgårdstrafik under 2008 2017 samt snittresor per dag under varje månad Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal passagerare 2008 118 615 116 476 123 843 140 075 187 684 207 724 246 949 189 338 150 183 140 148 127 269 126 261 1 874 565 Genomsnitt per dag -08 3826 *4016 3995 4669 6054 6924 7966 6108 5006 4521 4242 4073 Antal passagerare 2009 115 933 116 070 133 694 157 787 181 583 221 715 231 966 209 060 161 605 139 191 124 338 131 823 1 924 765 Genomsnitt per dag -09 3740 4145 4313 5260 5858 7391 7483 6744 5387 4490 4145 4252 Antal passagerare 2010 114 921 105 990 135 992 140 345 165 326 214 214 253 901 207 224 151 712 152 960 122 382 143 530 1 908 497 Genomsnitt per dag -10 3707 3785 4387 4678 5333 7140 8190 6685 5057 4934 4079 4630 Antal passagerare 2011 126 630 118 703 150 616 158 725 175 405 230 255 248 123 210 361 158 758 144 294 136 100 134 388 1 992 358 Genomsnitt per dag -11 4085 4239 4859 5291 5658 7675 8004 6786 5292 4655 4537 4335 Antal passagerare 2012 123 688 124 648 143 196 143 140 195 019 202 962 254 474 232 642 157 383 149 630 137 654 133 406 1 997 842 Genomsnitt per dag -12 3990 4452 4619 4771 6291 6765 8209 7505 5246 4827 4588 4303 Antal passagerare 2013 128 887 119 013 140 033 153 830 180 132 225 604 304 115 246 498 169 523 155 370 141 997 134 800 2 099 802 Genomsnitt per dag -13 4158 4250 4517 5128 5811 7520 9810 7952 5651 5012 4733 4348 Antal passagerare 2014 136 852 117 298 147 023 167 121 191 100 237 880 317 098 224 337 173 030 155 528 141 555 141 451 2 150 273 Genomsnitt per dag -14 4415 4189 4743 5571 6165 7929 10 229 7237 5768 5017 4719 4563 Antal passagerare 2015 124 048 129 603 147 067 164 985 179 820 225 761 280 625 299 548 179 111 164 951 145 657 141 057 2 182 233 Genomsnitt per dag -15 4002 4629 4744 5500 5801 7525 9052 9663 5970 5321 4855 4550 Antal passagerare 2016 126 035 131 766 156 717 154 265 210 011 248 263 299 752 250 224 188 443 161 790 146 695 148 570 2 222 531 Genomsnitt per dag -16 4066 *4543 5055 5142 6775 8275 9669 8072 6281 5219 4890 4793 Antal passagerare 2017 132 634 126 537 155 710 163 251 212 900 240 720 307 458 261 482 182 438 164 443 148 822 150 136 2 246 531 Genomsnitt per dag -17 4279 4519 5023 5442 6868 8024 9918 8435 6081 5305 4961 4843 Summa helår Källa: Bearbetat material från Västtrafiks stämpelstatistik och grunddata från Styrsöbolaget

Tabell 1.2 Antal resenärer med Styrsöbolagets skärgårdstrafik under 2017 Totalt antal stämplingar inkl. kvot per ö, 2017 Jan. Feb. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Totalt % Saltholmens brygga 60 804 58 222 72 258 75 495 98 273 110 717 133 224 119 648 84 494 75 628 68 632 68 922 1 026 316 45,68% Styrsö samtliga 22 016 21 411 26 701 28 270 35 846 38 333 46 064 43 154 30 216 28 256 25 806 26 133 372 205 16,57% Brännö Samtliga 14 496 13 449 16 555 18 337 23 971 27 381 34 870 30 342 20 326 17 957 15 453 15 482 248 618 11,07% Donsö 16 488 16 206 18 730 17 838 21 390 21 959 22 296 25 006 20 682 18 512 17 317 17 683 234 107 10,42% Vrångö 7743 6922 8937 9707 16 332 20 456 32 619 25 308 12 913 10 596 9072 8781 169 386 7,54% Asperö samtliga 7241 6995 8217 7829 9642 9995 9438 10 084 8634 8549 8125 8189 102 938 4,58% Köpstadsö 3127 2867 3574 4002 4637 5963 6748 6395 3736 4037 3919 3713 52 718 2,35% Stenpiren 1993 8540 3556 682 14 771 0,66% Källö 203 132 175 429 655 943 1267 752 388 369 177 175 5665 0,25% Kårholmen 95 81 155 474 729 843 1451 1163 275 90 5356 0,24% Stora Förö 136 89 175 300 555 834 1366 873 263 210 120 117 5036 0,22% Knarrholmen 146 75 103 236 372 668 1693 1239 169 109 79 82 4970 0,22% Vargö 79 59 87 228 347 394 704 455 193 139 77 64 2824 0,13% Sjumansholmen 61 30 44 107 152 240 387 300 149 82 45 24 1620 0,07% Totalsumma 132 634 126 537 155 710 163 251 212 900 240 720 300 666 268 274 182 438 164 443 148 822 150 136 2 246 531 1 Källa: Bearbetat material från Västtrafiks stämpelstatistik och grunddata från Styrsöbolaget Tabell 1.3 Föredelning av andel resor från skärgården (Resor i riktning skärgården Saltholmen/Stenpiren) Stämplingar per ö inkl. kvot 2017 Styrsö Brännö Donsö Vrångö Asperö Köpstadsö Källö Kårholmen Stora Förö Knarrholmen Vargö Sjumansholmen Totalt 372 205 248 618 234 107 169 386 102 938 52 718 5665 5356 5036 4970 2824 1620 1 205 444 Andel utan Saltholmen/ Stenpiren (riktning från skärgården) 31% 21% 19% 14% 9% 4% 0,5% 0,4% 0,4% 0,4% 0,2% 0,1% 1 Källa: Bearbetat material från Västtrafiks stämpelstatistik och grunddata från Styrsöbolaget Totalt

Tabell 1.4 Snittresor för låg- och högsäsong Snitt för vinterresande/lågsäsong 89 Snitt/dag Stämplingar Feb. (28) Mars (31) Nov. (30) Totalt (89) Saltholmens brygga 58222 72258 68632 199112 2237 Styrsö samtliga 21411 26701 25806 73917 831 Brännö Samtliga 13449 16555 15453 45457 511 Donsö 16206 18730 17317 52252 587 Vrångö 6922 8937 9072 24932 280 Asperö samtliga 6995 8217 8125 23337 262 Köpstadsö 2867 3574 3919 10360 116 Stenpiren Källö 132 175 177 484 5 Kårholmen 81 155 236 3 Stora Förö 89 175 120 383 4 Knarrholmen 75 103 79 257 3 Vargö 59 87 77 223 3 Sjumansholmen 30 44 45 119 1 Totalsumma 126537 155710 148822 431069 4843 Snitt sommarresande/högsäsong 92 Snitt/dag Skillnad vinter/sommar Stämplingar Juni (30) Juli (31) Aug. (31) Totalt (92) Antal Procent Saltholmens brygga 110717 133224 119648 363589 3952 1715 77% Styrsö samtliga 38333 46064 43154 127551 1386 556 67% Brännö Samtliga 27381 34870 30342 92593 1006 496 97% Donsö 21959 22296 25006 69261 753 166 28% Vrångö 20456 32619 25308 78383 852 572 204% Asperö samtliga 9995 9438 10084 29517 321 59 22% Köpstadsö 5963 6748 6395 19107 208 91 78% Stenpiren 1993 8540 3556 14089 153 Källö 943 1267 752 2962 32 27 492% Kårholmen 843 1451 1163 3457 38 35 1319% Stora Förö 834 1366 873 3072 33 29 676% Knarrholmen 668 1693 1239 3599 39 36 1254% Vargö 394 704 455 1553 17 14 573% Sjumansholmen 240 387 300 927 10 9 655% Totalsumma 240720 300666 268274 809660 8801 3957 82% Källa: Bearbetat material från Västtrafiks stämpelstatistik och grunddata från Styrsöbolaget Tabell 1.5 Procentuell ökning från lågsäsong till högsäsong Ökning sommar från vinter Kårholmen Knarrholmen Stora Förö Sjumansholmen Vargö Källö Vrångö Brännö Köpstadsö Styrsö Donsö Asperö Saltholmen Totalt antal resor Förändring 1319% 1254% 676% 655% 573% 492% 204% 97% 78% 67% 28% 22% 77% 82% Källa: Bearbetat material från Västtrafiks stämpelstatistik och grunddata från Styrsöbolaget Tabell 1.5.1 Uträkning av snitt fler resande än januari Januari Februari (28) Mars (31) April (30) Maj (31) Juni (30) Juli (31) Augusti (31) September (30) Oktober (31) November (30) December (31) Genomsnitt per dag -17 4278,516129 4519,178571 5022,903 5441,7 6867,7419 8024 9918 8434,90323 6081,266667 5304,6129 4960,733333 4843,096774 240,6624424 744,3871 1163,1839 2589,2258 3745,4839 5639,4839 4156,3871 1802,750538 1026,09677 682,2172043 564,5806452 0 6738,548387 23076 34895,516 80266 112364,52 174824 128848 54082,51613 31809 21148,73333 17502

Statistik Befolkningsstrukturer Tabell 1.6 Antal folkbokförda personer 2006-2016 efter basområde Basområde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 50501 - Brännö, Galterö 796 800 804 798 800 822 843 873 905 920 890 50502 - Asperö, Rivö 426 418 401 414 402 415 405 400 401 398 401 50503 - Köpstadsö, Stora Mosskullen, Långholmen 111 112 118 123 116 112 118 126 124 125 131 50504 - Styrsö, Vargö, Stora Rävholmen (norra) 1 386 1 348 1 346 1 332 1 340 1 331 1 317 1 316 1 282 1 324 1 344 50505 - Donsö, Kårholmen, Sjumansholmen, Stora Rävhomen (södra) 1 391 1 387 1 432 1 434 1 407 1 413 1 406 1 412 1 422 1 446 1 466 50506 - Vrångö, Lökholmen, Kungsö, Tonrö, Valö 383 382 371 372 364 365 368 353 363 350 361 50551 - Vinga 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50552 - Stora Känsö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50553 - Källö 0 0 0 0 0 0 1 2 2 2 2 50554 - Stora Fårö, Knarrholmen 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Hela Södra Skärgården 4495 4449 4473 4474 4430 4459 4459 4483 4500 4566 4596 *Se figur x.x Källa: SCB, Statistik och Analys Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Tabell 1.7 Antal fritidshus efter basområde Basområde 2013 2014 2015 2016 50501 - Brännö, Galterö 354 346 336 337 50504 - Styrsö, Vargö, Stora Rävholmen (norra) 227 227 244 245 50505 - Donsö, Kårholmen, Sjumansholmen, Stora Rävhomen (södra) 139 129 129 129 50554 - Stora Fårö, Knarrholmen 105 106 106 106 50503 - Köpstadsö, Stora Mosskullen, Långholmen 90 87 93 87 50506 - Vrångö, Lökholmen, Kungsö, Tonrö, Valö 69 73 71 74 50502 - Asperö, Rivö 39 41 40 40 50553 - Källö 25 24 24 24 50551 - Vinga 1 1 1 1 50552 - Stora Känsö 1 1 1 1 Hela Södra Skärgården 1050 1035 1045 1044 Källa: Lägenhetsregistret, SCB med bearbetning av Statistik och analys, Göteborg Stad Folkmängd per basområde år 2016 9% 19% 8% 3% 32% 29% Donsö Styrsö Brännö Asperö Vrångö Köpstadsö

Diagram 1.8 1.9 25 20 15 10 5 Procentuell ökning av antal resor jämfört med folkmängdsförändring 11000 10000 9000 8000 7000 6000 Genomsnitt antal resor/dag 2017 0-5 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 5000 4000 Utveckling antal passagerare Utveckling folkmängd Tabell 1.10 Data från Solig-dag exempel, in och ut - torsdag 20 juli 2017 molnfri dag, 22 grader Saltholmen Skärågrden 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 natt Ylva 19 438 387 108 92 69 72 14 8 1207 Rivö Tärnan 12 12 288 329 136 147 28 69 9 20 1050 Valö 16 38 163 165 122 118 122 20 65 52 47 9 937 Vesta Vipan 40 94 97 252 15 498 Fröja 40 88 187 312 91 322 183 99 1322 Skarven 3 108 256 297 134 232 197 233 100 1560 Stenpiren extra 116 116 Älvsnabben 286 101 7 52 446 Totalt 3 28 69 40 687 1005 665 1192 686 780 340 605 482 65 120 121 141 61 17 29 7136 Med snitt för Rivö&Vesta 1111 Totalt 8247 Totalt dygn

Skärgården Totalt Saltholmen 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 natt dygn Ylva 25 35 73 354 214 99 141 39 980 Rivö Tärnan 50 37 40 103 227 169 189 300 27 40 1182 Valö 28 102 88 10 82 149 163 171 72 126 165 31 1187 Vesta Vipan 32 3 35 10 105 106 53 100 444 Fröja 65 100 58 61 244 252 203 983 Skarven 12 59 60 70 197 281 298 101 29 1107 Stenpiren Extra 485 485 Älvsnabben 10 5 275 150 440 Totalt 87 65 140 102 220 223 229 100 860 259 857 1312 893 376 214 428 306 66 71 6808 Med snitt för Rivö&Vesta 1111 Totalt 7919 *Antal resande på dagsbasis saknas för båtarna Rivö och Vesta, därmed används totalbeloppet för antal resande under juli - omräknat till snitt per dag och delat på 2 som motsvara trafik in och ut. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Trafikmönster torsdagen 20 juli 2017 *I antal resande saknas resenärer från båtarna Vesta och Rivö Saltholmen ut till Skärgården Skärgården in till Saltholmen

Tabell 1.12 Resmönster utvalda vardagar mars och juli 2017 Riktning Saltholmen skärgården Onsdag 2017-07-12 Onsdag 2017-03-15 05:00 2 3 06:00 22 78 07:00 71 138 08:00 29 50 09:00 283 82 10:00 451 55 11:00 559 39 12:00 476 131 13:00 291 107 14:00 577 213 15:00 262 252 16:00 338 335 17:00 423 420 18:00 164 202 19:00 74 164 20:00 116 120 21:00 79 87 22:00 81 46 23:00 34 23 natt 14 6 4346 2551 Riktning Skärgården Saltholmen Onsdag 2017-07-12 Onsdag 2017-03-15 05:00 61 06:00 160 182 07:00 64 584 08:00 162 334 09:00 89 216 10:00 169 165 11:00 313 79 12:00 270 114 13:00 160 94 14:00 290 68 15:00 152 91 16:00 386 203 17:00 400 121 18:00 337 65 19:00 193 48 20:00 52 11 21:00 187 23 22:00 104 4 23:00 32 2 natt 21 Totalt 3541 2465 700 600 500 400 300 200 100 0 700 600 500 Resor från Saltholmen till Skärgården (vardag) juli mars Resor från Skärgården till Saltholmen (vardag) 400 300 200 100 0 juli mars

Bilaga 2. Inventering Skärgården 2.1 Asperö Asperö Plats Antal Modell Tillgänglighetsanpassad Öppettider Skyltning Avtal och skötsel Övrigt Asperö Norra Hamnen Bildbilaga B.1.1 Kvisterviksbadet Bildbilaga B.1.1.2 I bandstationens byggnad på hörnet. Längst ut på holmen av kvisterviksbadet, i byggnaden framför bastun. Besöksmönster Bad Badplatser & stränder 1 Vattentoalett Nej. Året om* Toaletten är utmarkerad på turistkarta som bl.a. finns vid färjelägena. I övrigt finns ingen vägledningsskyltning till toaletten. 2 Torrtoaletter (Modell Mullis ) Nej. Det finns ramp upp mot byggnaden men hela badplatsen ligger mycket otillgängligt, nås via en lång smal stig. Under badsäsongen Toaletten är utmarkerad på turistkarta som bl.a. finns vid färjelägena Hamnföreningen äger och förvaltar toaletten, men får skötselbidrag från kommunen för att hålla den öppen under sommarsäsongen* Föreningen Asperö Fritid äger och förvaltar toaletterna. Får visst stöd genom det särskilda föreningsbidraget för badplatser. *Hamnföreningen anser att toaletten måste hållas öppen året om, då det kommer besökare även på vintern. Föreningen upplever att toalettlösningen fungerar bra, dock kräver den en del tillsyn och skötsel, men utifrån att det enbart är badgäster som nyttjar toaletten räcker kapaciteten. Om inventeringen - Inventering av Asperös offentliga toaletter har gjorts i samarbete med representant från Hamnföreningen och Asperö Fritid. Kvisterviksbadet. Föreningsdrivet bad som har både strand och bryggor. Används flitigt att göteborgare som kommer ut till badet. Asperöborna själva tar ofta egen båt till annan badö. Naturområden Naturstigar Övriga sevärdheter Valen utsiktsplats Korshamn Det sträcker sig en längre naturstig på ön från söder till norr längst den östra sidan av Asperö. Entréer nås från Asperö Östra färjeläge och Korshamn. Välbesökt utsiktsplats på norra delen av ön. Skogsparti längs den södra naturstig där föreningen Asperö Fritid har mindre lokal och dansbana. Har anordnats event som festivaler här. Gästhamn Asperö Norra Inte officiell gästhamn då det saknas dusch, men finns ett mindre antal gästplatser (10 15). Sköts av hamnföreningen.

Behovet av offentliga toaletter på Asperö Det finns ett primärt behov av att tillgänglighetsanpassa toaletten i hamnen samt att ha den öppen året om. Hamnföreningen är intresserade av att utveckla och anpassa toaletten, men har inte medel att själva bekosta detta. Det kan på sikt även behövas mer än en toalett här, då den är väldigt välbesökt under sommarmånaderna. Många besökare samlas på den gräsplätt mellan hamnen och färjeläget, där det på sommaren anordnas aktiviteter av olika slag. Därför kan det bli högt tryck på toaletten här och därmed finns behov av mer än en toalett. Även på den välbesökta naturslingan på öns sydöstra del behövs framöver någon typ av toalett under högsäsongen. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Asperö Kortsiktiga lösningar Skyltning Det saknas skyltning kring färjeläget Asperö Norra till toaletten i brandstationen, förutom den turistkarta som finns vid färjeläget. Eventuellt kan det räcka med en större och tydligare skylt på byggnaden till toaletten. Generellt behövs även fler skyltar längst vägarna som visar i vilken riktning och hur långt närmaste toalett finns. Avtal med lokala aktörer Det finns ett behov av att utöka skötselbidrag för hamntoaletten så att den med säkerhet står öppen året om. Även utreda möjligheterna för toalett i anslutning till Krabbegården, Asperö fritidsförenings klubblokal som ligger strategiskt utifrån entré till naturslingan, innan Korshamn. Tillfälliga toaletter Har tidigare varit tillfälliga toaletter vid färjeläget Asperö Norra, vilket fungerat bra. Behov framöver ser likartat ut. Eventuellt ytterligare tillfälliga toaletter på sikt vid naturslingans entré vid Korshamn. Finns det möjlighet att ha tillfälliga toaletter i någon mer robustare och estetiskt tilltalande skalbyggnad välkomnas detta. Långsiktiga lösningar Hamntoalett Norra Asperö Tillgänglighetsanpassa toaletten med bl.a. ramp och anpassad tröskel samt inredning. Komplettera med ytterligare toaletter i anslutning till denna toalett. Det finns ingen kommunal mark på Asperö förutom kring brandstationen och skolan, om toalett installeras på annan plats behöver annan aktör bära ansvaret. Toalett i anslutning till färjeläget Asperö Östra Trots att det är färre avstigande på färjeläget Asperö Östra, finns det ändå på sikt ett behov att ha toalett i anslutning till färjeläget. Detta utifrån att det är första stoppet på färjan ut, och många turister utgår här för att ta sig runt den sydöstra naturslingan. Det finns en byggnad, Kretslopp & Vattens pumpstation för skärgården, en bit upp på Gålebergsvägen från färjeläget som eventuellt skulle kunna vara möjlig att utreda om lämplig plats för toalett genom tillbyggnad eller likande av pumpstationsbyggnaden (se Bildbilaga B.1.3).

2.2 Brännö Brännö Plats Antal Modell Tillgänglighetsanpassad Öppettider Skyltning Avtal och skötsel Övrigt 2 Vattentoaletter Ja*, en av toaletterna är tillgänglighetsanpassad och den andra är för både dam och herr. Färjeläget Rödsten Bildbilaga B.2.1 Färjeläget Husvik Bildbilaga B.2.2, B.2.3 Ramsdalsbadet Bildbilaga B.2.5 Intill cafét, på baksidan av byggnaden sett från färjeläget. Samt två toaletter vid en sjöbodslänga Innan badet upp till vänster vid Ramsdalsvägens slut. 3 Vattentoaletter Toaletten vid cafét är tillgänglighetsanpassad. 2 Torrtoaletter Ramp finns upp till toalettbyggnaden.... Är endast utmarkerad på turistkartan för Brännö. Året om (Cafétoaletten) och undre sommarsäsongen (sjöbodstoaletterna) Sommarsäsong Är endast utmarkerad på turistkartan för Brännö samt en mindre skylt på husknuten till sjöbodarnar. Är endast utmarkerad på turistkartan för Brännö. Samfällighetsföreningen äger toalettbyggnaden, kommunen har hand om teknisk service (Sdf Västra göteborg, överenskommelse med PoNF) och har avtal med lokalt städbolag för skötsel. Den som driver cafét ansvarar för toaletten under sommarsäsongen. Brännöföreningen förvaltar toaletten resten av året med bidrag från kommunen för att hålla öppet under vintermånaderna.* Brännöföreningen förvaltar toaletterna med visst stöd genom det särskilda föreningsbidraget för badplatser. *Finns med i TD, ej uppdaterad sen tillbyggnad av ramp. Toaletterna har inte kapacitet för den höga användningsfrekvens som blir under sommarsäsongen. Om inventering referensgrupp för Brännö vid inventering har varit representant från Brännöföreningen. Besöksmönster Bad Badplatser, friluftsbad & stränder Naturvikar, spontanbadplatser Ramsdalsbadet. Föreningsdrivet bad i närheten av Husvik. Badet som är väldigt välbesökt av turisterna som kommer till ön. Både tillgång till bryggor, strand och klippavsatser. Gröna vik Föreningsdrivet bad. Vassdal Föreningsdrivet bad. Hit kommer även stora grupper av skolklasser under försommaren. Galterö Naturområdet med flera naturvikar dit många kommer med egen segelbåt eller kajak. Många fina badklippor samt mindre stränder i området.

Naturområden Galterö Övriga sevärdheter Lotsutkiken Naturreservat som nås från Brännö via Galterövägen i väst. Har längre naturslinga som nyttjas flitigt av besökare. Längst ut på Dunderstigen ligger lotsutkiken på Brännös högsta punkt. Platsen besöks av många av besökarna. Gästhamnar Brännö Varv Finns mindre antal gästplatser vid Brännö Varv som förvaltas av restaurangverksamheten. Behovet av offentliga toaletter på Brännö Toalettlösningen på Ramsdalsbadet är inte funktionell, den klarar inte kapaciteten som behövs under sommarmånaderna. Brännöföreningen är intresserade av att installera nya vattentoaletter. Det behövs även en toalett på vägen ut till naturreservatet Galterö som är väldigt välbesökt alternativt en mer centralt belägen plats, innan vägen ut till Galterö. Även badplatserna Gröna vik och Vassdal behöver toaletter under högsäsongen. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Brännö Kortsiktiga lösningar Skyltning Generellt saknas det skyltning längs vägarna på Brännö. Det hade varit bra om det fanns bättre besöksskyltar om vilken riktning samt avstånd till närmaste toalett vid knutpunkter och större vägkorsningar. Avtal med lokala aktörer Tillfälliga toaletter På Brännö har det tidigare varit två tillfälliga toaletter vid Husvik. Enligt föreningar på Brännö har dessa varit helt onödiga pga. att det redan finns permanenta toaletter här. Dock vittnar Hyrtoaletten (upphandlad leverantör 2016, 2017) om att tillfälliga toaletter på Brännö varit fulla under midsommarhelg. Det finns ytterligare behov av tillfällig toalett vid badplatserna Gröna vik och Vassdal samt entré till Galterö. Om det finns möjlighet att ha tillfälliga toaletter i någon mer robustare och estetiskt tilltalande skalbyggnad välkomnas detta. Se Bildbilaga B.2.4 för yta vid Galterö. Långsiktiga lösningar Ramsdalsbadet

Brännöföreningen är intresserade av att installera nya vattentoaletter och ersätta deras torrtoaletter som finns intill badet. Toaletterna på Ramsdalsbadet är inte funktionella, den klarar inte kapaciteten som behövs under sommarmånaderna. Föreningen har planer på hur de vill bygga toaletterna men behöver hjälp med finansiering av byggnationen samt fortsatt stöd för framtida skötsel och drift. Permanenta toaletter på Brännö Det kan på längre sikt behövas mer permanenta lösningar på platsen ut mot Galterö samt föreningsbaden Vassdal och Gröna vik. Då det är naturområden krävs anpassade innovativa toalettlösningar för detta som blir effektivare och mer hållbara än att ha torrtoalett som töms med slambil. Övrigt Brännöföreningens klubblokal har en central placering på ön här ska de eventuellt bygga ny lokalbyggnad framöver och de kan då tänka sig att även bygga toaletter på utsidan av byggnaden, om föreningen kan få finansiellt stöd för byggnation och skötsel/drift.

2.3 Donsö Donsö Plats Antal Modell Tillgänglighetsanpassad Öppettider Skyltning Avtal och skötsel Övrigt Lökholmen Ligger i separat byggnad bakom 2 Torrtoalett Nej. Under sommar- Är endast utmarkerad på turistkartan för Donsö IS förvaltar toaletterna med visst Bildbilaga B.3.1 föreningslokalen/bastun längst ut på Lökholmen. säsongen Donsö. stöd genom det särskilda föreningsbidraget för badplatser. Gästhamnen Bildbilaga B.3.4 På två platser i hamnen, några vid slutet av första längan av sjöbodar, andra vid servicebyggnaden längre ut på Korsholmen och Donsö hamnväg. Besöksmönster Bad 2 8 Vattentoaletter Servicebyggnaden i hamnen har ramp. Under sommarsäsongen hålls 8 toaletter öppna, 2 under resterande tid Är utmarkerade på turistkartan för Donsö, men det saknas skyltning från färjeläget. Toaletterna som är öppna för allmänheten ägs och förvaltas av hamnföreningen, med skötselbidrag från kommunen för att hålla dessa öppna. Om inventeringen - Inventering av Donsös offentliga toaletter har gjorts i samarbete med representant från Donsö IS och boende. Badplatser, friluftsbad & stränder Lökholmen större friluftsbad som drivs av föreningen Donsö IS. Nyttjas främst av göteborgare och Donsöbor. Horsika mindre strand och badklippor längst den sydvästra sidan av Donsö. Välbesökt både av turister och Donsöbor. Badklipporna sträcker sig långt åt Naturvikar, spontanbadplatser Korsholmen nås från hamnen, badklippor från Korsholme udde som nyttjas av besökare då det ligger nära färjeläget. Torholmen plats med flera mindre stränder och grönytor hit kommer många grupper med skolelever under försäsongen. Klipporna längst naturstigen i sydöst, många fina badklippor som finns på nära avstånd från naturstigen. Naturområden

Södra naturstigen Norra naturstigen Fågelobservationsplats Längre välbesökt naturstig som sträcker sig runt den sydöstra spetsen av Donsö. Finns flertalet större picknicbänkar utplacerade längst slingan som öborna donerat. Entré vid Torholmen och via Myrevalevägen. Högst upp på slingan är toppen av Radarberget med utsiktsplats. Naturstig som är under konstruktion under 2017 2018 Ligger vid Västra holmen, entré vid Donsöhallen, På Östra holmen, norra delen av Donsö finns en välbesökt observationsplats för fågelskådning. Gästhamnar Donsö Hamn Större gästhamn med drygt 2500 betalande hamngäster under 2017. På längre sikt kan besökarna till Donsö komma att öka stort i och med hamnföreningens storslagna planer på ny hamn med kapacitet att ta emot stora kryssningsfartyg från hela världen. Behov av offentliga toaletter på Donsö På Lökholmen behövs nya toaletter med ny placering som har kapacitet för fler. Idag räcket inte de torrtoaletter som finns till alla badgäster och de är inte tillgänglighetsanpassade. Vidare saknas det toaletter under sommarhalvåret i anslutning till entréerna till Naturstigarna, främst vid Torholmen men på sikt kan det komma att behövas även vid den nyanlagda stigen på norra delen av ön. Badklipporna vid Korsika är också välbesökta och kan komma att behöva toaletter under sommaren. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Donsö Kortsiktiga lösningar Skyltning Det saknas skyltning i vid färjeläget till toaletterna i hamnen. Det finns en turistkarta för Donsö men denna finns enbart på Saltholmen och vid Donsö Kyrka på Ringkullavägen. Generellt saknas det skyltning längs vägarna på Donsö. Det hade varit bra om det fanns bättre besöksskyltar om vilken riktning samt avstånd till närmaste toalett vid knutpunkter och större vägkorsningar. Avtal med lokala aktörer Upprätthålla avtal med gästhamnen är mycket viktigt då hamnen är den mest strategiska platsen för toaletter på Donsö. Tillfälliga toaletter

Donsö har inte haft tillfälliga toaletter tidigare då de inte intresserade av att ta emot några i hamnen. Eventuellt behöver en fråga ställas till föreningarna på ön om det finns intresse att ha toalett vid Torholmen, Korsika eller annan förslagen plats från deras sida, om det finns möjlighet att ha tillfälliga toaletter i någon mer robustare och mer estetiskt tilltalande skalbyggnad. Se Bildbilaga B.3.2 och B.3.3 för Torholmen och Korsika. Långsiktiga lösningar Vattentoalett vid Lökholmen Donsö IS har idéer på att belägga en ny toalettbyggnad innan Lökholmen. Föreningen vill ha en tillgänglighetsanpassad toalett som ska vara enkel att sköta. Platsen de tittat på är en gräsplätt innan bron över till Lökholmen och går att ta sig till även med barnvagn eller rullstol samt som kan nyttjas av fler än de som är på badplatsen. Placeringen som föreningen tittat på är strategisk då den passeras av många som tar sig mellan norra och södra delen av ön. Föreningen har börjat planera för toaletterna och ser på sikt att de kan fortsatt upprätthålla skötseln av dem, men det de kan inte finansiera toalettbyggnaden själva. Toaletter vid ombyggnation av hamn Under 2018 projekteras ombyggnation av Donsö hamn, där även färjeläget byggs om med flytbrygga. Vid dessa ombyggnationer är det viktigt att offentliga toaletter tas med i planerna.

2.4 Köpstadsö Inventering Om inventering På Köpstadsö finns ingen toalett för allmänheten. Det finns en mindre torrtoalett av äldre modell i anslutning till friluftsbadet Näckholmen, men badet används inte av besökare då det är svårtillgänglig och enbart känt för de boende. Besöksmönster Bad Badplatser Spontanbadplatser Sevärdheter Gästhamnen Skärgårdsbebyggelsen Näckviksbadet mindre badbrygga som nyttjas av lokalbefolkningen, bl.a. hålls simskolan här. Få besökare hittar hit då stigen till badet är bitvis dold. Det går att bada från hamnen. Mindre hamn belägen på södra delen av ön. Det är populärt att strosa runt på de smala vägarna mellan villorna på ön. Ön är helt fri från motordrivna fordon (även från golfbilar och flakmopeder) vilket ger den extra lugn miljö. Behovet av offentliga toaletter på Köpstadsö Det behövs en toalett vid färjeläget på Köpstadsö. Samfällighetsföreningen äger marken och har en idé om vart den bäst placeras. Vatten och avlopp finns redan framdraget och skötseln är föreningen villig att bistå med. Föreningen behöver hjälp med att finansiera toaletten. Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Köpstadsö Kortsiktiga lösningar Avtal med lokala aktörer Det finns en mindre gästhamn på Köpstadsö som har toalett och dusch för betalande hamngäster. Eventuellt kan en diskussion med hamnföreningen föras om möjligheten att hålla toaletten öppen för allmänheten under perioden då en mer permanent lösning för ön projekteras. (Kontakt med hamnföreningen har inte funnits under förstudien.)

Tillfälliga toaletter Toalett har tidigare varit vid färjeläget, då det varit enda möjliga platsen. Behovet framöver är att fortsatt ha toalett här. Långsiktiga lösningar Permanent vattentoalett vid färjeläget Det behövs en toalett vid färjeläget på Köpstadsö. Samfällighetsföreningen på ön äger marken och har en idé om vart den bäst placeras. Vatten och avlopp finns redan framdraget och brunnen ligger mitt i den backe som går upp från färjeplattformen. Det finns en yta mot bergsväggen, där även de tillfälliga toaletterna varit placerade, som skulle rymma en toalettbyggnad. Skötseln är föreningen villig att bistå med och det finns lokal byggnadsentreprenör. Föreningen behöver hjälp med att finansiera toalettbyggnaden samt långsiktigt bidrag för skötsel. Se Bildbilaga B.4.1.

2.5 Styrsö Styrsö Plats Antal Modell Tillgänglighetsanpassad Öppettider Skyltning Avtal och skötsel Övrigt Bratten Bildbilaga B.5.1 Vid färjeläget på gräsplanens västra sida, sett från brygga och väntkur. 1 Vattentoalett med vandaliseringsskyddad inredning Ja - Har ramp och inredning som är anpassad. April-dec. (kl. 6-22) Utterviksbadet Bildbilaga B.5.3 Brattenbadet Bildbilaga B.5.2 Sandvikshamnens båtgästtoalett Bildbilaga B.5.4 Mitt på badplatsen på grönyta. Direkt på vändytan där vägen ned till badet går, samma byggnad som bastun. I servicebyggnaden i gästhamnen 3 Fritidstoaletter (Torrtoeltter som töms med slambil ca. 1 gång per säsong) En av toaletterna är storleksanpassad och har brett lågt dörrhandtag, men det saknas ramp upp till cementavsatsen som toaletterna står på. 3 Vattentoaletter Ja - En toalett är tillgänglighetsanpassad med bl.a. mindre ramp i trä. 15 maj - 15 sept.* 15 maj - 15 sept. Endast en liten skylt på ena kortsidan som inte syns på håll från färjeläget. Toaletten är utmarkerad på turistkarta som bl.a. finns vid färjelägena. Finns skylt om toalett på vägen ned mot badet. Toaletten är utmarkerad på turistkarta som bl.a. finns vid färjelägena. Toaletten är utmarkerad på turistkarta som bl.a. finns vid färjelägena. 1 Vattentoalett Nej. Året om Är utmarkerad på turistkartan* Kommunen äger toaletten. Överenskommelse om städ och teknisk service med SDF Västra Göteborg. Kommunen äger toaletterna. Överenskommelse om städ och teknisk service med SDF Västra Göteborg. Bastuföreningen äger toalettbyggnaden. Kommunen har överenskommelse om städ och teknisk service med SDF Västra Göteborg. Ägs och förvaltas av gästhamnen själva. *På en skylt uppsatt på en av toaletterna står att öppettider är mellan 10 juni -10 aug. med daglig städning. Saknar skötbord som påtalats från SDF. Förbrukningsmaterial finns i större trälåda intill toalettbyggnaden Är endast till för betalande hamngäster men hamnen har låtit den stå öppen för allmänheten, utan ersättning* Om inventering - Kartläggningen av Styrsö gjordes i samarbete med representanter från samverkansgruppen Styrsö i Samverkan

Besöksmönster Bad Badplatser & stränder Utterviksbadet, kommunalt bad beläget i nordvästra Styrsö. Stort område med många badklippor som nås från badplatsen. Brattenbadet kallbadet. Ligger nära färjeläget Bratten. Är ett välbesökt. Kommunalt bad. Naturvikar, spontanbadplatser Klipporna vid Sandvik, Kläppholmarna. Välbesökta, nås via Sandvikshamnen och naturstig från Uttervik. Naturområden Södra naturslingorna Ett nät av flera naturslingor sträcker sig på stora delar av öns södra sida. Entré från Skäret och Amneviksvallen. Övriga sevärdheter Stora Rös Skärgårdens högsta punkt, utsiktsplats mitt på ön som lockar många besökare. Gästhamnar Sandvikshamnen Gästhamn och fiskehamn. Styrsös största hamn. Ca. 1900 betalande hamngäster under 2017. Tången Mindre antal gästplatser, hör till Sandvikshamnen. (Inrapporterat 130 båtar för 2016.) Bratten Mindre gästhamn. (Inrapporterat 450 båtar för 2015) Behovet av offentliga toaletter på Styrsö Kartläggningen av Styrsö visar att det finns ett stort behov av toaletter vid färjeläget Tången, som idag är en plats många besökare kan bli stående i väntan på färja. Det behövs även fler än en toalett på Bratten. På sikt finns behov av att även ha en toalett vid Skäret färjeläge. Färjeläget har idag inte så många på- och avstigande, men i närheten finns ett större område med naturstigar som blir allt mer välanvända av besökare. Dessutom pågår just nu ett projekt där en naturstig förlängs, vars entré ligger mer i anslutning till Skäret. Vidare finns även ett behov av att hålla toaletterna öppna längre under för- och eftersäsongen. Detta gäller främst toaletterna på Brattenbadet, som även nyttjas av förbipasserande icke-badande turister.

Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Styrsö Kortsiktiga lösningar Avtal med lokala aktörer Låta Sandvikshamnen få skötselbidrag för att hålla toalett öppen för allmänheten. *Sandvikshamnen kan tänka sig att fortsatt ha toaletten öppen, men endast om de kan kompensations för driftkostnader. Deras öppna toalett används flitigt av allmänheten, då många passerar för att komma till klipporna i närheten. Hamnen har vid tillfällen haft toaletten stängd, då har de genast fått problem med att folk gör sina behov bakom servicebyggnaden varför detta blivit ohållbart. **Om gästhamnen får ersättning har de ingenting emot att toaletten är utmarkerad på turistkartorna, om inte vill de att den tas bort. Vid Skäret färjeläge går Skäretvägen förbi ut till varvsverksamheten, här börjar även naturstigarna och många besökare passerar därför denna plats. På varvet finns två tillfälliga toaletter (Bildbilaga B.5.6) som varvet kan tänka sig att hålla öppna för allmänheten, mot mindre ersättning. Detta skulle kunna vara en tillfällig lösning, fram till dess att den nya entrén på naturstigen är på plats som kommer avleda vandrarna från varvsområdet. Provisorisk skyltning kan även behövas för att hänvisa besökare till dessa toaletter. Det finns en toalett på kortsidan av Brattens Värdshus som tidigare varit öppen för allmänheten. Ägaren till värdshuset ställer sig positiv till att ha toaletten öppen mot kompensation för skötsel- och driftkostnader. Då behövs det även skyltning till denna toalett då den ligger något dold på baksidan av byggnaden. Skyltning Det saknas tillräcklig skyltning på och till toalettbyggnaden intill Bratten färjeläge. Det finns behov av en större skylt på byggnaden som syns från färjeläget. Det hade varit bra med en symbol som ger anvisning även för internationella besökare. Även skyltning ned mot Brattenbadet i början på Kallbadsvägen. Färjeläget Skäret har ingen turistkarta med utmarkerade toaletter. Generellt saknas det skyltning längs vägarna på Styrsö. Det hade varit bra om det fanns bättre besöksskyltar om vilken riktning samt avstånd till närmaste toalett vid knutpunkter och större vägkorsningar. Öppettider Det behövs längre öppettider under året på toaletterna vid Brattenbadet då de nyttjas även före och efter högsäsongen. Tillfälliga toaletter Tillfälliga toaletter har tidigare funnits vid Bratten och Tången. (stod på Skäret under 2016, men flyttades pga. det ansågs vara större behov vid Bratten samt att markägarna ställde sig negativa). Behov: Fortsatt vid Bratten och Tången. Även önskvärt på längre sikt på Skäret samt mer centralt på ön. Eventuellt finns möjlighet till samarbete med föreningen Strysö BK med föreningslokal mitt på Styrsö. Långsiktiga lösningar Toaletter på Tången färjeläge Nyetablering i någon form av vattentoalett i anslutning till Tången färjeläge. På denna sidan av ön saknas toalett för besökare. Det kan finnas förutsättningar för toaletter på den mark som kommunen äger intill en pumpbyggnad strax efter färjeläget, längst Båtebacken. Se Bildbilaga B.5.5. Toalett på Skäret färjeläge Det finns kommunalt ägd mark i området kring den byggnad som fastighetsservice använder, även VA-anslutning en bit bort. Vid eventuell ombyggnation av färjeläget föreslås en projektering av även toalettbyggnad om behovsanalysen visar på ökad turism i området. Övrigt Avsaknad av toalett mitt på Styrsö Styrsö BK har en föreningslokal centralt belägen på ön. Med hjälp av eventuellt särskilt föreningsbidrag eller annat stöd för toaletter kan det finnas möjligheter för toalettbyggnad i anslutning till deras lokal. Intresse finns från föreningens sida.

2.6 Vrångö Vrångö Plats Antal Modell Tillgänglighetsanpassad Öppettider Skyltning Avtal och skötsel Övrigt Mittvik Bildbilaga B.6.2 Efter färjeläget på Mittviksvägen förbi korsningen Nötholmsvägen- Vrångö Bryggväg. Vattentoaletter Ja ramp finns till byggnaden och en av toaletterna har anpassat handfat, toalettstol och dörr. * I ett bås finns endast pissoarer. Skyltning vid färjeläge. Är utmarkerad på turistkartan. Kommunen äger och förvaltar toaletterna. Har en överenskommelse med affärsägaren om skötsel. Nötholmen Bildbilaga B.6.4 Vrångö hamn Bildbilaga B.6.1 Reservatstoalett Vättna Bildbilaga B.6.3 Efter Nötholmsvägen vid naturstigarnas början Finns flera servicebyggnader i hamnen. Längs den norra naturstigen innan Vättnaviken. 3+ (bås inne på varje toalett med flera toaletter) 2 Torrtoalett. Inget rinnande vatten finns. Flertalet endast 3 ges bidrag för. * April-sept. (kl. 6-22) Okt.-dec. (begränsade öppettider och enbart tillgänglighetsa npassad Toalett öppen. Nej. April-dec. (kl. 6-22*) Vattentoaletter Nej. Små toaletter med tröskel för de toaletter som ingår i avtal. 1 Torrtoalett Sopmaja * Nej. Avtal gäller för 15 april - 15 okt. Året om, men skötsel är koncentrerat till sommaren. Det finns ingen vägskylt till toaletten och inte heller toalettskylt på byggnaden. Är utmarkerad på turistkartan. Är utmarkerad på turistkartan. Finns viss skyltning till toaletten längst stigen. Är utmarkerad på turistkartan. Har tidigare förvaltats av Västkuststiftelsen men lämnats över till kommunen. Hamnföreningen äger och förvaltar toaletterna i hamnen. Får skötselbidrag från kommunen för 3 av toaletterna - den första servicebyggnaden belägen på gräsytan. * Västkuststiftelsen äger och förvaltar toaletten. *Finns ej med i TD. Saknas dörrstängare så toaletterna står ofta med öppna dörrar som slår i vinden. Om inventering - Kartläggningen av Vrångö gjordes i samarbete ned representanter från Vrångö fritidsförening och hamnföreningen. *oklart om denna toalett är/behöver vara låst nattetid. Toaletten har inte så hög kapacitet. *Planerar sätta kodlås på samtliga toaletter förutom de som ges bidrag för. *Sopmaja är en byggnad med ett utrymme för torrtoalett, ett utrymme för avfall.

Besöksmönster Bad Badplatser, friluftsbad & stränder Spontanbadplatser Naturområden Södra Slingan naturstig Norra Slingan naturstig Tärnstigen Övriga sevärdheter Gästhamnen Lotsutkiken Gravplatser Nötholmen hit kommer eller passerar uppskattningsvis 70% av besökarna. Både strand och klippor. Djupvik Vik på östra sidan av ön, mer och mer nyttjat friluftsbad för turister. Vättna eller Vättnena badplats sandstrandsvik på nordöstra sidan av ön. Vitesten Mindre friluftsbad i närheten av Mittvik. Nyttjas främst av lokalbefolkningen. Föreningsdrivet bad av Vrångö fritidsförening som även bedriver simskola. Kungssund vid Vrångös södra spets samt längst med hela kusten lägst det södra naturreservatsområdet samt östsidan av det norra. Kohalla, nedanför lotsutkiken. Med entré från bl.a. Nötholmen sträcker sig denna slinga runt hela naturreservatsområdet i söder. Längre naturstig med flera avtagsvägar till badstränder och naturvikar. Entré vid idrottsplatsen (fotbollsplanen) mitt på ön. Tillgänglighetsanpassad naturstig. Nordöstra delen av ön, nås från entrén till den norra slingan samt från gästhamnen. Besöksattraktion med affär, restaurang. 60% av de som kommer med färja uppskattas komma till hamnen. Under säsongen 2017 hade hamnen ca. 5500 betalande hamngäster. Västra delen av ön, nära hamnen. Nås även via klipporna i naturreservatet. Äldre kyrkogård som ligger på nordöstra sidan, innan den norra naturslingan. Behovet av offentliga toaletter på Vrångö På Vrångö finns behov av att ha fler toaletter öppna för allmänheten i hamnen. Hamnförenigen vill avgränsa deras toaletter till betalande hamngäster och enbart hålla de tre toaletter på gräsplanen öppna. Detta då det medfört ökade skötselkostnader som blivit svåra att bekosta. Hamnföreningen vittnar om flera toalettstopp i veckan under högsäsongen samt ökade kostnader för driftmaterial och städ. Toaletterna som hamnföreningen vill avsätta för fortsatt skötselavtal sägs även vara av behov att renoveras (få bättre kapacitet på vatten och avlopp). Det saknas även toalett vid den välbesökta badplatsen Djupvik. Vid entrén till den norra naturslingan intill idrottsplatsen finns också behov av en toalett.

Olika förslag på lösningar för fler toaletter på Vrångö Kortsiktiga lösningar Avtal med lokala aktörer Fortsatt, alternativt utökat bidrag med hamnen behövs. Eller annan form av lösning där hamnen kan låta ta en mindre avgift för gäster som endast nyttjar toaletten. Skyltning Torrtoaletten på Nötholmen saknar skyltning både till och på toalettbyggnaden. Med en tydligare uppskyltning av toaletten finns chans till att den används i större utsträckning. Öppettider Till Vrångö kommer många turister året om, därför är det fortsatt viktigt att ha vissa toaletter öppna hela året. Långsiktiga lösningar Toalett vid Djupviksbadet Intill föreningsbadet har Vrångö fritidsförening en lokal med bl.a. bastu. Intill byggnaden finns utrymme för en tillbyggnad och även dragen VAledning. Intresse finns hos föreningen för nyetablering av toalett här, om det ges finansiellt stöd för detta samt långsiktigt skötsel- och driftbidrag. Se Bildbilaga B.6.5. Toalett vid entré till Norra naturstigarna Det behövs en mer permanent lösning vid idrottsplatsen, fotbollsplanen där entrén till flera naturstigar går. Toaletten behöver eventuellt inte vara så permanent att den står här året om, men det är viktigt att den är tillgänglighetsanpassad då en av slingorna som utgår härifrån är en tillgänglighetsanpassad naturslinga. Tillfälliga toaletter Tillfälliga toaletter har tidigare funnits vid Nötholmens entré samt vid fotbollsplanen där entré till norra naturslingan och badplatser börjar. Behovet framöver ser likartat ut, vid Mittvik behövs inga toaletter, där är vattentoaletterna tillräckliga. Eventuellt behöver fråga ställas om hur många toaletter som behövs på de olika platserna samt att behov finns vid Djupvik badplats. Även lekplatsen mitt på ön är en strategisk plats för toaletter samt eventuellt extra tillfälliga vid hamnen, i diskussion med föreningen om detta är möjligt. Finns det möjlighet att ha tillfälliga toaletter i någon mer robustare och estetiskt tilltalande skalbyggnad välkomnas detta.

Bilaga 3. Bildbilaga Referens B.1 Asperö B.1.1 B.1.1 B.1.2 B.1.3 B.1.2 B.1.2

Referens B.2 Brännö B.2.2 B.2.1 B.2.1 B.2.3 B.2.3 B.2.2

Referens B.2 Brännö B.2.4 B.2.5 B.2.5

Referens B.3 Donsö B.3.1 B.3.1 B.3.1 B.3.2 B.3.3 B.3.4

Referens B.4 Köpstadsö B.4.1 B.4.1

Referens B.5 Styrsö B.5.1 B.5.2 B.5.3 B.5.4 B.5.5 B.5.6

Referens B.6 Vrångö B.6.1 B.6.2 B.6.2 B.6.3 B.6.4 B.6.5

Referens B.7 Omvärldsanalys B.7.1 Exempel på Solcellsbyggnad, Danfo. Bildkälla: Danfo produktblad B.7.2 Exempel från Kattisa, Oslo Kommun. Bildkälla: Bymiljøetaten. B.7.3 Exempel från Kajaktoalett. Bildkälla: Tanum Kommun, Projekt Kajakturism. B.7.4 Exempel från Solviks Camping, Oslo Kommun. Bildkälla:Pressenytt.