TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-01 Kommunstyrelsen ercy arlsbrand Ekonomichef Telefon 08 555 010 10 percy.carlsbrand@nykvarn.se Finanspolicy KS/2016:318 Styrdokument ekonomi - Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdatera kommunens finanspolicy enligt bifogat dokument. T J Ä N S T E S Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har beslutat om en revidering för vissa styrdokument. Bland dessa dokument ingår kommunens finanspolicy. Finanspolicyn behöver uppdateras avseende ränterisk och refinansieringsrisk. Utöver detta har regleringen kring etiska regler ändrats till en mer dagsaktuell lydelse Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-11-01 Finanspolicy KF 2007-05-24 61/2007, ändrad av KF 2007-12-12 122/2007 och 2014-12-18 125/2014 Ärendet Kommunstyrelsen har beslutat om en revidering för vissa styrdokument. Bland dessa dokument ingår kommunens finanspolicy. Finanspolicyn behöver uppdateras avseende ränterisk och refinansieringsrisk. En redaktionell förflyttning av avsnittet rörande derivatinstrument säkringsinstrument från eget kapitel till inordning under kapitlet skulder har också gjorts. Handel med derivatinstrument dvs optioner, terminer och swapavtal avseende värdepapper har strukits ur policyn. Gränser för högsta/lägsta andel för respektive tillgångsslag inom portföljen liksom kraven på de i portföljen ingående emittenternas rating har uppdaterats. Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(2)
Ett jämförelseindex för utvärdering av förvaltningsresultatet har införts. Utöver detta har regleringen kring etiska regler ändrats och därmed anpassats till allmänt förekommande regleringar bland annat baserade på internationella principer och konventioner. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser Barnkonventionskonsekvenser Beslutet i sig saknar barnkonventionskonsekvenser. T J Ä N S T E S la Edström Kommundirektör ercy arlsbrand Ekonomichef Beslutet expedieras till Akten Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 2(2)
Finanspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2007-05-24 Ändringar införda till och med KF 2017-12-14
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Risker... 2 1.3 Mål... 3 2. KNTRLL H RARTERING... 3 2.1 Styrning... 3 2.2 Kontroll, rapportering och uppföljning... 3 3. RGANISATIN... 4 3.1 Kommunen och de kommunala bolagen... 4 3.2 Fördelning av ansvar och befogenheter... 4 3.3 Extern förvaltning av kommunens medel... 5 3.4 Förvaltning av andra organisationers medel... 6 4. TILLGÅNGAR... 6 4.1 Likviditetshantering... 6 4.2 Motparter... 6 5. SKULDER... 8 5.1 Upplåning... 8 5.2 Refinansiering... 8 5.3 Finansiell leasing... 8 5.4. Derivatinstrument - Försäkringsinstrument... 8 6. BRGEN... 9 6.1 mfattning... 9 6.2 Riskbedömning, säkerhet, avgifter... 9 6.4 Beslut, underskrift... 10 6.5 Uppföljning, redovisning... 10 7. FÖRVALTNING AV ENSINSMEDEL... 10 7.1 Allmänt... 10 7.2 laceringsregler... 11 7.3 Uppföljning och rapportering... 15 8. ETISKA REGLER H HÅLLBARHET... 16 9. ÖVERGÅNGSREGLER... 17 Kommunstyrelsens beslut:... 17 rdlista... 19 1
1. INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med finanspolicyn är att ge kommunen och koncernen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla Kommunallagens krav i 8 kap. 2:a och 3:e paragraferna avseende medelsförvaltning. Finanspolicyn gäller även för kommunens majoritetsägda bolag. 1.2 Risker All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera risker. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Inom ramen för denna policy skall följande risker hanteras: valutarisk - värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor. Kommunkoncernen skall inte ta några valutarisker vid placering av likviditeten. Endast placeringar i svensk valuta får förekomma. Detta gäller dock inte de medel som avsatts för pensionsändamål. Kommunkoncernen skall inte ta några valutarisker vid nyupplåning. m upplåning sker i utländsk valuta skall valutarisken omedelbart försäkras bort. ränterisk värdeförändring på en räntebärande position som följd av ändrade marknadsräntor. Ränte- och kursriskerna begränsas dels genom begränsningar av vilka instrument som är tillåtna dels genom begränsning av räntebindningstider. kreditrisk - motpartsrisk risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Motpartsrisken begränsas genom att godkända motparter för affärer fastställs. likviditetsrisk risken att en placering inte kan omsättas i likvida medel utan påtaglig kostnadsökning. Likviditetsriskerna begränsas genom likviditetsplanering och val av placeringsformer/värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Löptiden på placerade medel skall anpassas till framtida behov av betalningsmedel på kort och medellång sikt i enlighet med likviditetsplanen. administrativ risk - risk för störningar inom de administrativa rutinerna. 2
Det kan gälla personal, datasystem med mera. Dessa störningar kan uppträda dels hos den externa förvaltaren, dels hos den egna organisationen. För att begränsa den administrativa risken hos den externa förvaltaren krävs en kvalitetskontroll dels i samband med upphandlingen och avtalstecknandet, dels fortlöpande under avtalstiden. För att begränsa den administrativa risken i den egna organisationen krävs en klar organisation och tydliga befattningsbeskrivningar samt en fortlöpande intern kontroll och revision. refinansieringsrisk med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna refinansiera lånen när så önskas, eller ta upp ny finansiering på marknaden när behov uppstår, eller att refinansiering endast kan ske till ofördelaktiga villkor 1.3 Mål Inom ramen för Kommunallagens bestämmelser och denna policy skall kommunkoncernens finansverksamhet drivas så att: Koncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt säkerställs. Riskerna hålls på en låg nivå med hänsyn tagen till kraven på god avkastning. Risknivån skiljer sig åt mellan pensionsförvaltning och övrig finansförvaltning beroende på att de medel som avsatts för pensionsförpliktelser är av mycket mer långsiktig karaktär än övrig finansförvaltning. Kapitalanvändning och kapitalanskaffning bedrivs effektivt. Finansnettot blir bästa möjliga, genom att medel placeras så att så god avkastning som möjligt erhålls och att de finansiella kostnaderna är så låga som möjligt. 2. KNTRLL H RARTERING 2.1 Styrning Bolagen skall fortlöpande samråda med kommunen i finansiella frågor och i god tid informera finansförvaltningen om alla finansiella behov såsom upplånings- och placeringsbehov. 2.2 Kontroll, rapportering och uppföljning Kommunen skall ha rutiner som säkerställer god kontroll, rapportering, uppföljning och utvärdering. Det är därför av stor vikt att det finns en ändamålsenlig organisation, klara 3
rutiner och ett fungerande kontrollsystem i form av en utvecklad ränteriskhantering, en uppföljning via benchmark och rapportkrav. 2.2.1 Kontroll Administrationen av löpande finansieringsavslut, handhavande av aktuell dokumentation reverser, avtal, borgensförbindelser bokföring av ingångna avtal, överföring av pengar mellan långivare, kommunala företag, placeringsinstitut, banker och kommunen handhas av ekonomienheten. För att åstadkomma intern kontroll skall förutom behörig person som genomfört en affär ytterligare en person kontrollera att affären är i överensstämmelse med finanspolicyn. Vid finansiella transaktioner skall delegationer och attesträtter vara upprättade. 2.2.2 Rapportering och uppföljning För att ge kommunens ledning kontinuerlig information som rör medelsförvaltningens utveckling, skall ett väl fungerande rapportsystem finnas. Avvikelser från fastlagd policy skall snarast rapporteras. Uppföljning mot finanspolicy ska ske fortlöpande. 3. RGANISATIN 3.1 Kommunen och de kommunala bolagen För att hantera koncernens ekonomi effektivt skall kommunen på det sätt och inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för de enheter som ingår i kommunkoncernen. Samordningen mellan kommunen och de kommunala företagen regleras i denna policy, i riktlinjer för respektive företag och i ägardirektiv till företagen. För företagen hänvisas i övrigt till Aktiebolagslagens (ABL) bestämmelser. Endast de helägda bolagen där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande ingår i kommunkoncernen. 3.2 Fördelning av ansvar och befogenheter För den kommunala koncernen skall följande ansvars- och befogenhetsfördelning gälla för den finansiella verksamheten. 4
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Ekonomienheten Beslutar om finanspolicy för kommunen. Beslutar om finansiella mål, borgen, ramar för upplåning samt för vad som ska avskiljas som pensionsmedel. Ansvarar för kommunens medelsförvaltning. Ansvarar för upplåning, placering av kommunens medel, utlåning, borgen, leasing samt externa förvaltningsuppdrag och eventuell förvaltning av andra organisationers medel. Kommunstyrelsen är formell medelsförvaltare och delegerar kommunfullmäktiges förvaltningsuppdrag till ekonomienheten. Ansvarar under kommunstyrelsen för genomförandet av den finansiella verksamheten på de sätt och inom de ramar som kommunstyrelsen beslutar. Ansvarar för att kommunens finansförvaltning sköts på ett effektivt sätt och inom de ramar som lagar och förordningar samt denna finanspolicy ger. Beslutar, inom ramen för kommunstyrelsens delegation, om upplåning, placering av kommunens medel, utlåning, borgen, leasing samt externa förvaltningsuppdrag och eventuell förvaltning av andra organisationers medel. Företräder kommunen gentemot externa parter. Initierar och utarbetar förslag till uppdateringar av finanspolicyn. Rapporterar utfallet av det finansiella resultatet till kommunstyrelsen enligt plan Lämnar vid behov erforderlig service i finansiella frågor till kommunens helägda bolag. De kommunala bolagen Angående respektive styrelses ansvar för företagets finansiella verksamhet och risker hänvisas till Aktiebolagslagen (ABL). 3.3 Extern förvaltning av kommunens medel I de fall extern förvaltning förekommer, skall skriftligt avtal upprättas mellan kommunen 5
och/eller i kommunkoncernen ingående bolag och den externa förvaltaren. Avtalen skall utformas så att den externa förvaltarens uppdrag inte strider mot kommunens finanspolicy. Extern förvaltning skall godkännas av kommunstyrelsen. 3.4 Förvaltning av andra organisationers medel Vid förvaltning av annan organisations medel, till exempel stiftelse, skall skriftligt avtal om förvaltningen upprättas under förutsättning att den överstiger 5 basbelopp. Kommunen eller i kommunkoncernen ingående helägda bolag får inte åta sig förvaltningsuppdrag som innebär att risktagandet eller utfästelsen går utöver kommunens finanspolicy. Förvaltning av andra organisationers medel skall godkännas av kommunstyrelsen. 4. TILLGÅNGAR 4.1 Likviditetshantering För att nå en effektiv penninghantering skall samordnad likviditetsplanering erbjudas för kommunkoncernens helägda bolag. Detta sker genom att Kommunkoncernens kassaflöden skall samlas i ett koncernkonto så att kommunkoncernens ut- och ingående betalningsströmmar kan kvittas mot varandra. Via koncernkontot erhålls en maximal avkastning på rörelsekapitalet. enningflödena länkas då samman via internkrediter och slutligen via extern checkräkningskredit. Kravet på god säkerhet i kommunkoncernens medelsplacering innebär bland annat att kredit-, ränte- och likviditetsrisker skall undvikas eller minimeras. Vid placering av kommunkoncernens medel skall därför sådana former väljas att kravet på lågt risktagande tillgodoses och att med beaktande av detta bästa möjliga förräntning eftersträvas. Likviditet, som tillfälligt inte behövs för den dagliga verksamheten, får placeras med de riskbegränsningar som framgår av punkt 4.3. laceringar får ske genom bankinlåning, i räntebärande värdepapper samt räntefonder. 4.2 Motparter Förvärv och avyttring av värdepapper får ske genom i Sverige av Finansinspektionen godkända och verksamma banker och värdepappersbolag. 6
För att minska ränterisken, d v s att en räntehöjning påverkar marknadsvärdet av placeringarna negativt, i denna förvaltning ska den genomsnittliga durationen för portföljen inte överstiga 1 år. Vid valet av löptid ska hänsyn tas till placeringshorisonten utifrån kommunens likviditetsprognoser. För att minska transaktionskostnader i portföljen får placeringar direkt i räntebärande värdepapper ha en återstående löptid om maximalt 1 år. Vid placering direkt i räntebärande värdepapper är lägsta tillåtna rating BBB-/Baa3 från Standard & oor s respektive Moody s. Vid direkt placering i räntebärande värdepapper så får ett enskilt innehav max uppgå till 10% av likviditetsförvaltningens totala värde Medel får även placeras i bankräkning hos i Sverige verksamma banker. RGANISATINER 1. Svenska staten Statliga verk Av staten helägda bolag 2. Svenska kommuner Svenska landsting 3. Bostadsfinansieringsinstitut 4. I Sverige verksamma banker med rating A+/A1 eller högre (Standard & oors resp. Moodys). Av dessa banker helägda dotterbolag. 5. Svenska företag med lägst rating K 1. Inom likviditetsförvaltning får endast räntebärande instrument användas. 7
5. SKULDER 5.1 Upplåning Upptagande av lån sker inom den ram kommunfullmäktige har fastställt i det årliga budgetbeslutet och beslutas av kommunstyrelsen. Ränterisken skall begränsas genom fastställda restriktioner för andelen kort och lång räntebindning. Därigenom begränsas genomslagshastigheten på den negativa resultateffekt som en uppgång i marknadsräntan får. Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätten. Upptagande av lån får ske med iakttagande av en risk motsvarande: Andelen förfall kommande 12 månader får maximalt utgöra 45% Den genomsnittliga durationen på skulden skall vara 3 år med en möjlighet att avvika+/- 12 månader Inga lån eller derivat får ha en initial löptid som överstiger 10 år För de kommunala bolagen beslutas upplåningsbehovet av styrelsen, styrelsen tillskriver kommunstyrelsen om behov och ändamål, kommunstyrelsen fattar beslut inom den fastställda ramen och upptagandet av lån sker genom kommunens försorg. 5.2 Refinansiering Refinansieringsrisken skall begränsas genom att förfallostrukturen avseende finansieringen sprids över tiden. Följande begränsningar gäller: Maximalt 30 % av lånestocken, inklusive eventuella garanterade kreditlöften, skall förfalla inom 12 månader. Den genomsnittliga kapitalbindningen skall inte understiga 1,5 år 5.3 Finansiell leasing Finansiell leasing tillåts endast för fordon, kontorsutrustning och IT-utrustning. 5.4. Derivatinstrument - Säkringsinstrument Finansförvaltningen kan ingå sedvanliga, på de svenska och internationella finansmarknaderna förekommande avtal. Finansiella derivatinstrument för hantering av ränte- och valutarisker inom skuldförvaltningen, inklusive optioner, får dock endast användas i riskbegränsande syfte inom givna riskbegränsningsregler. Följande typer av säkringsinstrument (eller kombinationer av dessa) är tillåtna i syfte att begränsa valuta- och/eller ränterisk inom skuldhanteringen. 8
Ränteoption Räntetermin Ränteswap Som en del av Nykvarns kommuns ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Sälj- eller köpoptioner får ej utställas. Instrumenten får enbart användas för att skydda en reell underliggande upplåning av motsvarande belopp och valuta. Godkända motparter framgår av punkt 7.2.12nedan. 6. BRGEN Kommunen har enligt lag möjlighet att ingå borgen för bolag och organisationer gällande ändamål som hör till kommunens kompetensområde. 6.1 mfattning 1 För av kommunen helägda bolag får borgen omfatta lån till investeringar åtaganden i hyres- eller leasingavtal tillfällig upplåning såsom ett led i det finansiella samarbetet inom koncernen. 2 För av kommunen delägda bolag får borgen omfatta andel i åtaganden enligt vad som avtalas med andra delägare Kommunen har en mycket restriktiv inställning till borgen och nyteckning av borgen. Varje ärende skall prövas av kommunfullmäktige. 6.2 Riskbedömning, säkerhet, avgifter Att gå i borgen för någon annans skulder innebär ett risktagande. Borgen är en finansiell tjänst under risktagande och får inte lämnas på villkor som motverkar sund konkurrens. Beslut om borgen skall föregås av analys av investerings- och driftkalkyler för avsedd borgensperiod bedömning av borgenstagarens förutsättningar att fullfölja sina åtaganden 9
klarläggande av vad borgenstagaren har att lämna kommunen som säkerhet för ett borgensåtagande, där denna tillgång skriftligen skall överlåtas till kreditgivaren som säkerhet för den kredit som kommunen har borgensansvar för, alternativt att borgenstagaren skriftligen förbinder sig att inte pantsätta tillgången. Kommunen har som borgensman också intresse av att varje investering som finansieras med kommunal borgen som säkerhet för lånen är betryggande försäkrad. Därför skall alla borgensåtaganden med investeringsändamål villkoras med ett förbehåll om att gäldenären skall hålla investeringen försäkrad under hela åtagandetiden. Borgensavgifter får förekomma dels för att uppnå konkurrensneutralitet, dels för att ge låntagaren incitament att avveckla/amortera lån mot kommunal borgen. Borgensavgift tas ut en gång per år och utgår som en procentuell avgift på gällande borgensåtaganden. Borgensavgiftens storlek skall i huvudsak motsvara skillnaden mellan räntenivån vid lån mot kommunal borgen och räntenivån vid lån mot annan säkerhet som låntagaren kan erbjuda. Huruvida förutsättningarna för att ta ut borgensavgift föreligger måste bedömas i varje enskilt borgensärende. Uttagande av borgensavgift fastställs i varje enskilt fall av kommunstyrelsen. 6.4 Beslut, underskrift När kommunfullmäktiges beslut, att medge kommunal borgen, har vunnit laga kraft, får underskrift av handlingar ske. 6.5 Uppföljning, redovisning Borgenstagaren skall för varje räkenskapsår till kommunen inge årsredovisning omfattande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Borgenstagaren skall därutöver lämna de rapporter och uppgifter kommunen begär. Kommunen redovisar sina borgensåtaganden i erforderliga register hos ekonomienheten samt i årsredovisningen. Engagemangsuppgifter skall inhämtas från berörda kreditinstitut i samband med årsbokslut. 7. FÖRVALTNING AV ENSINSMEDEL 7.1 Allmänt Detta avsnitt gäller för de medel som Kommunfullmäktige beslutat avsätta för pensionsförpliktelser innefattande avkastningen på dessa medel. 10
7.2 laceringsregler 7.2.1 Syfte och mål Medlen skall placeras med hänsyn till pensionsåtagandets art och löptid. Avsikten är att pensionsmedlen skall placeras med tillfredsställande riskspridning och betryggande säkerhet samt ge en långsiktigt god avkastning enligt de föreskrifter som anges i detta dokument. Målet är att successivt öka konsolideringsgraden, d.v.s. kvoten mellan förvaltade pensionsmedel och pensionsskuld (beräknad enligt praxis inom kommunsektorn). Målet med placeringsverksamheten är att optimera kapitalets tillväxt på lång sikt, så att kommunens kostnad för pension minimeras. Avkastningsmålet är definierat som en avkastning som överstiger 3 månaders statsskuldväxlar (SSVX 3M), plus en riskpremie på 2% per år, över rullande femårsperioder 7.2.2 Tillåtna tillgångsslag ortföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: 1. Svenska och utländska räntebärande värdepapper 2. Svenska och utländska aktier. 3. Likvida medel i svensk valuta. 7.2.3 Limit för tillgångsslag Tabellen nedan anger högsta och lägsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Tabellen nedan visar "normalportföljen" samt tillåtna avvikelser. Tillgångsslag Min % Normalläge % Max % Svenska aktier 0 30 60 Utländska aktier 0 20 30 Nominella räntor 40 50 100 Likvida medel - 0 10 Den totala aktieandelen får dock uppgå till högst 60 procent medan den totala ränteandelen får uppgå till högst 90 procent. De likvida medlen är i normalfallet en restpost och får uppgå till högst 10 procent. 11
7.2.4 Belåning ortföljens tillgångar får, i enlighet med kommunallagen, ej belånas eller pantsättas. 7.2.5 Nominella räntepapper Vid placering i direkt räntebärande värdepapper gäller nedanstående limiter. rocenttalen i tabellen nedan avser andelar av pensionsmedelsförvaltningens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Mängden kreditrisk som får tas beror på hur lång löptid underliggande instrument har samt hur stor del instrumentet utgör av pensionsmedelsförvaltningen. Värden inom parentes avser en kortfristig ratingskala som används på räntebärande värdepapper med en löptid under ett år. Max andel per emittent 100 % 100 % 100 % 100% Emittent / Duration 0-2 år 2-5 år Över 5 år A. Stater, kommuner, landsting med rating AAA/Aaa (A- 1+/-1) B. Övriga värdepapper med rating AAA/Aaa (A-1+/-1). Värdepapper med rating lägst AA-/Aa3 (A-1/-1) D. Värdepapper med rating lägst A-/A3 (A-2/-2) E. Värdepapper med lägst rating BBB-/Baa3 (A-3/-3) 100 % 85 % 70 % 15% (25%) 70 % 50 % 40 % 10% (20%) 40 % 30% 20 % 5% (15%) 20 % 10 % 5% 5% (10%) I första hand ska värdepapprets rating användas och om det inte finns, används emittentens rating. m löptiden på ett instrument är kortare än 1 år får kortfristig rating användas. Kortfristig rating översätts till lägsta motsvarande långa rating i tabellen ovan. Översättningstabell återfinns under avsnittet definitioner. Räntebärande värdepapper utan rating, men med statliga garantier faller under kategori. Kommuner och landsting utan rating hamnar också i denna kategori. vanstående gäller rating enligt Standard & oor s eller Moody s. m låntagaren har rating från både Standard & oor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. 12
7.2.6 Aktier och aktierelaterade instrument Av portföljens placeringar i svenska och utländska aktier och aktierelaterade instrument skall 100 % vara börsnoterade, det vill säga föremål för regelbunden handel på reglerad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Vid nyintroduktioner kan avsteg från börsnotering göras under förutsättning att aktierna enligt introduktionsprospektet har för avsikt att omgående börsnoteras. Ett enskilt aktieinnehav får inte väga mer än 5% av förvaltningens totala vikt av aktier. 7.2.7 Likvida medel Likvida medel definieras som medel på bankräkning, depåkonto samt dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper vid beräkning av tillgångsslagens andelar enligt avsnitt 7.2.3. 7.2.8 Värdepappersfonder lacering får ske i andelar i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EU-land. 7.2.9 Strukturerade produkter Strukturerade produkter får användas i förvaltningen och skall kategoriseras efter underliggande exponering. Emittent skall ha en rating för långfristiga skuldförbindelser på lägst A enligt Standard&oor s eller A enligt Moody s. lacering får endast ske i strukturerade produkter denominerade i svenska kronor. Enskilt papper får inte överstiga 5 % av portföljens värde. Strukturerade produkter ska ha 100 % kapitalgaranti, överkurs är inte tillåtet. (Befintlig strukturerad produkt (FLD 3174, tecknad med Nordea 2008-01-22) är ett undantag och ses som en ränteplacering) 7.2.10 Beräkning av portföljvärde och limiter samt över- eller underskridande av limiter Vid beräkning av portföljens värde och av limiter, skall portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. m marknadsvärde saknas får förvaltaren fastställa värdet. m limit överskrids ska tillgångarna avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan 13
ske, varvid särskild hänsyn ska tas till den kostnad för stängning som avyttrandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Ekonomichefen skall rapportera över- respektive underskridande till kommunstyrelsens arbetsutskott, med beskrivning av orsaken till förändringen samt förslag till åtgärd. m extern förvaltare anlitas skall över- resp underskridande av limiter enligt förvaltningsuppdraget rapporteras till ekonomichefen, med beskrivning av orsaken till förändringen samt förslag till åtgärd. 7.2.11 Utvärdering mot index Förvaltningsresultatet ska utvärderas mot relevanta index. Förvaltningens jämförelseindex ska utgöras av nedanstående index och ska ha samma procentuella viktfördelning som portföljens aktuella tillgångsfördelning Jämförelseindex vid utvärdering Tillgångsslag Nominella räntor Svenska aktier Utländska aktier Index MRX Total SIX ortfolio Return eller motsvarande MSI A (total return i SEK) eller motsvarande 7.2.12 Extern förvaltare Beslutar kommunstyrelsen att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar gäller att 1. förvaltaren ska vara ett värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för förvaltning av någon annans finansiella instrument, enligt 1 kap 3 p. 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, eller utländsk institution som har tillstånd liknande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ 2. sådant uppdrag ska grundas på skriftligt avtal 7.2.13 Motparter Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är 1. värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, enligt 1 kap 3 p. 1 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 14
2. utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Transaktioner skall ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat, exempelvis vid nyemissioner. 7.2.14 Förvar ortföljens tillgångar ska förvaras hos värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 3 kap 4 p. 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Andelar i värdepappersfonder registreras dock normalt hos fondbolaget, utan leverans till värdepappersinstitutet. 7.3 Uppföljning och rapportering 7.3.1 Syfte Det övergripande syftet är att kontrollera att pensionsmedelsförvaltningen har skett i enlighet med principerna om god avkastning och betryggande säkerhet och att medlen inte använts på ett sätt som står i strid med den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Syftet är också att ge kommunen en sådan information om de placerade medlens avkastning och riskexponering, i relation till denna finansiella policy, att åtgärder kan vidtagas vid eventuella avvikelser. 7.3.2 Allmänt Samtliga personer och parter delaktiga i arbetet med medelsförvaltning i enlighet med denna finansiella policy skall omedelbart rapportera om händelser som inte kan betraktas som normala i placeringsverksamheten. m händelsen inträffar hos uppdragstagare så måste rapport omedelbart lämnas till uppdragsgivaren. 7.3.3 Extern rapportering Respektive medelsförvaltare skall en gång per månad lämna en rapport till kommunens ekonomichef. Rapporten skall vara kommunen tillhanda senast den 10:e i respektive månad och innehålla nedanstående uppgifter presenterade sedan uppdragets början, sedan årets början och för föregående månad: Marknadsvärdet Insatta respektive uttagna medel Avkastning Avkastning i förhållande till fastställt jämförelseindex Förändringar av innehavet under månaden 15
De förvaltade medlens tillgångsfördelning i detalj vid senaste månadsskiftet Genomsnittlig löptid och räntekänslighet för räntebärande värdepapper En skriftlig kommentar över utvecklingen samt en utblick över den närmaste framtiden (kvartalsvis) Eventuella avvikelser från placeringsreglerna i denna finansiella policy, avvikelsernas orsak samt vidtagna åtgärder eller förslag till åtgärder Eventuella rapporter om onormala händelser i placeringsverksamheten händelsens orsak samt vidtagna åtgärder 7.3.4 Intern rapportering Kommunens ekonomienhet skall varje månad redovisa uppdragstagarnas rapporter till kommunstyrelsens arbetsutskott. Ekonomienheten skall i samband med delårsbokslut redovisa en sammanställning av uppdragstagarnas rapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. I samband med årsbokslutet skall ekonomienheten redovisa en utvärdering av placeringsverksamheten till kommunfullmäktige. 8. ETISKA REGLER H HÅLLBARHET För att agera som en ansvarsfull investerare ska kommunen ta hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling vid investeringar. Genom hållbara och ansvarsfulla placeringar av kommunens kapital och lån kan företag i Sverige och i världen medverka till att Nykvarns kommun bidrar till målet om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I den mån det är möjligt ska kommunen prioritera investeringar som främjar god etik och miljöhänsyn. Detta under förutsättning att de i övrigt uppfyller kriterierna i finanspolicyn, inte ökar den totala portföljrisken samt att investeringarna bedöms ha minst likvärdig förväntad avkastning som jämförbara alternativ. Vid placeringar ska etiska riktlinjer tillämpas som baseras på svensk lagstiftning, på av riksdag och regering undertecknade deklarationer och konventioner inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn, samt på resolutioner eller motsvarande utfärdade av FN och IL inom ovan nämnda områden. Exempelvis: FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (RI, rinciples for Responsible Investments). 16
UN Global ompacts grundläggande principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption för ett ansvarsfullt företagande. Dessa principer baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, IL:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet Rio-deklarationen FN:s konvention mot korruption. Direkta placeringar ska inte ske i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen eller annat krigsmateriel, produktion av pornografi, tobaksprodukter, spel eller alkoholhaltiga drycker. laceringar i statspapper är undantagna ovanstående begränsningar. laceringar medges ej i företag vars huvudsakliga verksamhet är utvinning av fossila bränslen. laceringar ska även undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av fossila bränslen genom t.ex. produktion och prospektering. Undantag medges vid placering i fonder förutsatt att det inte finns tillgängliga alternativ inom ramen för önskad placeringsinriktning. Vid indirekta placeringar i fonder ska eftersträvas att fonden har en placeringsinriktning som så långt som möjligt uppfyller de hållbarhetskrav som anges ovan. Vid placeringar i fonder ska innehavets vikt bedömas utifrån ett väsentlighetskriterium där endast mindre avvikelser kan accepteras. Vid placeringar i strukturerade produkter gäller att emittenten av instrumentet ska uppfylla ovanstående krav. 9. ÖVERGÅNGSREGLER Samtliga tidigare antagna föreskrifter om medelsförvaltningen eller annat område som behandlas i denna policy upphävs. Kommunfullmäktiges tidigare utfästelser rörande borgensåtagande, upplåning, utlåning eller motsvarande och som genom avtal gäller i förhållande till annan part, förändras ej så länge nu gällande åtagande kvarstår. Kommunstyrelsens beslut: Under förutsättning att kommunfullmäktige antar förslaget till Finanspolicy beslutar kommunstyrelsen, enligt punkt 9, om följande anvisningar för den löpande verksamheten. 17
Ekonomichefens ansvar (front office) Ekonomichefen ansvarar för att Finanspolicyn efterlevs Finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för Finanspolicyn Initiera och utarbeta förslag till uppdatering av Finanspolicyn Tillse att erforderliga instruktioner finns upprättade för respektive medarbetare inom ekonomienheten (back office) Återrapportering sker till kommunstyrelsen vid varje ordinarie kommunstyrelsesammanträde. Avveckling av externa förvaltare, före avtalstidens slut (beslutas av ekonomichefen efter samråd med kommunstyrelsens ordförande), Delta i eventuellt mellankommunalt finansiellt samarbete i t ex Södertörnssamarbetet i den utsträckning som krävs för att upprätthålla en god kompetens inom finansförvaltningen Rebalanseringskontroll efter samråd med ekonomicheferna i samarbetskommunerna alternativt efter samråd med kommunstyrelsens ordförande Ekonomienhetens ansvar (back office) Det är ekonomienhetens ansvar att 1. Administrativt hantera kommunens portfölj 2. Vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i detta placeringsreglemente Utöver ovanstående gäller kommunens ordinarie riktlinjer för ekonomiska transaktioner, attestbestämmelser m fl beslut. 18
rdlista Aktieindexobligation bligation vars avkastning är kopplad till utvecklingen av ett aktieindex. Allokera Fördela, avsätta tillgångar i ett bestämt syfte. ourtage Avgift som tas ut av fondkommissionär för att genomföra en transaktion för en kunds räkning. Derivatinstrument Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet av en underliggande tillgång till exempel statsskuldsväxel eller aktie. Exempel på derivatinstrument är optioner, terminer och swappar. Duration Visar den effektiva löptiden på tillgångarna i en portfölj då hänsyn tagits till kuponger som utfaller under löptiden. Ju högre duration desto större är känsligheten för rörelser i marknadsräntorna. Index Ett index visar hur den genomsnittliga utvecklingen för en viss marknad har varit. Genom att jämföra med ett relevant index kan man mäta hur bra en viss fond har utvecklats t.ex. MXindex. bligation Ett räntebärande värdepapper som ges ut i betydande antal där en andrahandsmarknad finns. Löptid som överstiger 1 år. ption Avtal som ger innehavare rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoptionen) eller köpa (säljoptionen) tillgången. 19
Rating En bedömning gjord av kreditvärderingsföretag över sannolikheten att en skuld komma att regleras på den överenskomna tidpunkten. Enligt Standard & oor s rating innebär AAA den högsta kreditvärderingen. Motsvarande för svenska värdepapper innebär K 1 rating den högsta kreditvärdigheten. Ratingkategorier Ratinginstituten Standard & oor s (S & s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av kort- och långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Översättningstabell för rating Standard & oor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A -1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ -2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- -3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 + aa1 aa2 - aa3 a Not prime K-4 D D Realränteobligation En obligation där en del av räntan är fast och en del rörlig. En realränteobligation har ett inbyggt skydd mot inflation. Det innebär att om inflationen går upp räknas även valör upp med lika mycket. 20
Swapavtal Ett avtal om att byta betalningsflöden under en viss tid. Swap förekommer i två grundläggande former, valutaswap och ränteswap. En valutaswap innebär att två parter byter valutaexponering med varandra, för att eliminera valutarisk. En ränteswap fungerar på motsvarande sätt genom att två parter byter ränteströmmar med varandra för att ändra den genomsnittliga återstående löptiden utan att påverka kapitalbeloppen. Statsskuldväxel Av staten utfärdad räntebärande instrument med kort löptid, högst 360 dagar. Terminskontrakt Avtal med skyldighet att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris vid en förutbestämd tidpunkt. Terminskontrakt är förpliktigande för både köpare och säljare vilket innebär att båda måste fullfölja sina åtaganden enligt avtal. 21
Finanspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2007-05-24 Ändringar införda till och med KF 20174-12-148
Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 1.1 Syfte...2 1.2 Risker...2 1.3 Mål...3 2. KNTRLL H RARTERING...3 2.1 Styrning...3 2.2 Kontroll, rapportering och uppföljning...3 3. RGANISATIN...4 3.1 Kommunen och de kommunala bolagen...4 3.2 Fördelning av ansvar och befogenheter...4 3.3 Extern förvaltning av kommunens medel...5 3.4 Förvaltning av andra organisationers medel...6 4. TILLGÅNGAR...6 4.1 Likviditetshantering...6 4.2 Motparter...6 5. SKULDER...8 5.1 Upplåning...8 5.2 Refinansiering...8 5.3 Finansiell leasing...8 5.4. Derivatinstrument - Försäkringsinstrument...8 6. BRGEN...9 6.1 mfattning...9 6.2 Riskbedömning, säkerhet, avgifter...9 6.4 Beslut, underskrift...10 6.5 Uppföljning, redovisning...10 7. FÖRVALTNING AV ENSINSMEDEL...10 7.1 Allmänt...10 7.2 laceringsregler...11 7.3 Uppföljning och rapportering...15 8. ETISKA REGLER H HÅLLBARHET...16 9. ÖVERGÅNGSREGLER...17 Kommunstyrelsens beslut:...17 rdlista...19 1. INLEDNING...2 1
1.1 Syfte...2 1.2 Risker...2 1.3 Mål...3 2. KNTRLL H RARTERING...3 2.1 Styrning...3 2.2 Kontroll, rapportering och uppföljning...3 3. RGANISATIN...4 3.1 Kommunen och de kommunala bolagen...4 3.2 Fördelning av ansvar och befogenheter...4 3.3 Extern förvaltning av kommunens medel...6 3.4 Förvaltning av andra organisationers medel...6 4. TILLGÅNGAR...6 4.1 Likviditetshantering...6 4.2 Kortfristig placering...7 4.3 Motparter...7 5. SKULDER...8 5.1 Upplåning...8 5.2 Finansiell leasing...8 6. BRGEN...8 6.1 mfattning...8 6.2 Riskbedömning, säkerhet, avgifter...9 6.4 Beslut, underskrift...9 6.5 Uppföljning, redovisning...9 7. FÖRVALTNING AV ENSINSMEDEL...10 7.1 Allmänt...10 7.2 laceringsregler...10 7.3 Uppföljning och rapportering...17 8. DERIVATINSTRUMENT - FÖRSÄKRINGSINSTRUMENT...18 9. ETISKA REGLER...18 10. ÖVERGÅNGSREGLER...19 Kommunstyrelsens beslut:...19 rdlista...21 2
1. INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med finanspolicyn är att ge kommunen och koncernen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla Kommunallagens krav i 8 kap. 2:a och 3:e paragraferna avseende medelsförvaltning. Finanspolicyn gäller även för kommunens majoritetsägda bolag. 1.2 Risker All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera risker. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Inom ramen för denna policy skall följande risker hanteras: valutarisk - värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor. Kommunkoncernen skall inte ta några valutarisker vid placering av likviditeten. Endast placeringar i svensk valuta får förekomma. Detta gäller dock inte de medel som avsatts för pensionsändamål. Kommunkoncernen skall inte ta några valutarisker vid nyupplåning. m upplåning sker i utländsk valuta skall valutarisken omedelbart försäkras bort. ränterisk värdeförändring på en räntebärande position som följd av ändrade marknadsräntor. Ränte- och kursriskerna begränsas dels genom begränsningar av vilka instrument som är tillåtna dels genom begränsning av räntebindningstider. kreditrisk - motpartsrisk risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Motpartsrisken begränsas genom att godkända motparter för affärer fastställs. likviditetsrisk risken att en placering inte kan omsättas i likvida medel utan påtaglig kostnadsökning. Likviditetsriskerna begränsas genom likviditetsplanering och val av placeringsformer/värdepapper som vid var tidpunkt kan disponeras/säljas. Löptiden på placerade medel skall anpassas till framtida behov av betalningsmedel på kort och medellång sikt i enlighet med likviditetsplanen. administrativ risk - risk för störningar inom de administrativa rutinerna. 3
Det kan gälla personal, datasystem med mera. Dessa störningar kan uppträda dels hos den externa förvaltaren, dels hos den egna organisationen. För att begränsa den administrativa risken hos den externa förvaltaren krävs en kvalitetskontroll dels i samband med upphandlingen och avtalstecknandet, dels fortlöpande under avtalstiden. För att begränsa den administrativa risken i den egna organisationen krävs en klar organisation och tydliga befattningsbeskrivningar samt en fortlöpande intern kontroll och revision. refinansieringsrisk med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna refinansiera lånen när så önskas, eller ta upp ny finansiering på marknaden när behov uppstår, eller att refinansiering endast kan ske till ofördelaktiga villkor 1.3 Mål Inom ramen för Kommunallagens bestämmelser och denna policy skall kommunkoncernens finansverksamhet drivas så att: Koncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt säkerställs. Riskerna hålls på en låg nivå med hänsyn tagen till kraven på god avkastning. Risknivån skiljer sig åt mellan pensionsförvaltning och övrig finansförvaltning beroende på att de medel som avsatts för pensionsförpliktelser är av mycket mer långsiktig karaktär än övrig finansförvaltning. Kapitalanvändning och kapitalanskaffning bedrivs effektivt. Finansnettot blir bästa möjliga, genom att medel placeras så att så god avkastning som möjligt erhålls och att de finansiella kostnaderna är så låga som möjligt. 2. KNTRLL H RARTERING 2.1 Styrning Bolagen skall fortlöpande samråda med kommunen i finansiella frågor och i god tid informera finansförvaltningen om alla finansiella behov såsom upplånings- och placeringsbehov. 2.2 Kontroll, rapportering och uppföljning Kommunen skall ha rutiner som säkerställer god kontroll, rapportering, uppföljning och utvärdering. Det är därför av stor vikt att det finns en ändamålsenlig organisation, klara 4
rutiner och ett fungerande kontrollsystem i form av en utvecklad ränteriskhantering, en uppföljning via benchmark och rapportkrav. 2.2.1 Kontroll Administrationen av löpande finansieringsavslut, handhavande av aktuell dokumentation reverser, avtal, borgensförbindelser bokföring av ingångna avtal, överföring av pengar mellan långivare, kommunala företag, placeringsinstitut, banker och kommunen handhas av ekonomienheten. För att åstadkomma intern kontroll skall förutom behörig person som genomfört en affär ytterligare en person kontrollera att affären är i överensstämmelse med finanspolicyn. Vid finansiella transaktioner skall delegationer och attesträtter vara upprättade. 2.2.2 Rapportering och uppföljning För att ge kommunens ledning kontinuerlig information som rör medelsförvaltningens utveckling, skall ett väl fungerande rapportsystem finnas. Avvikelser från fastlagd policy skall snarast rapporteras. Uppföljning mot finanspolicy ska ske fortlöpande. 3. RGANISATIN 3.1 Kommunen och de kommunala bolagen För att hantera koncernens ekonomi effektivt skall kommunen på det sätt och inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för de enheter som ingår i kommunkoncernen. Samordningen mellan kommunen och de kommunala företagen regleras i denna policy, i riktlinjer för respektive företag och i ägardirektiv till företagen. För företagen hänvisas i övrigt till Aktiebolagslagens (ABL) bestämmelser. Endast de helägda bolagen där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande ingår i kommunkoncernen. 3.2 Fördelning av ansvar och befogenheter För den kommunala koncernen skall följande ansvars- och befogenhetsfördelning gälla för den finansiella verksamheten. 5
Kommunfullmäktige Beslutar om finanspolicy för kommunen. Beslutar om finansiella mål, borgen, ramar för upplåning samt för vad som ska avskiljas som pensionsmedel. Kommunstyrelsen Ansvarar för kommunens medelsförvaltning. Ansvarar för upplåning, placering av kommunens medel, utlåning, borgen, leasing samt externa förvaltningsuppdrag och eventuell förvaltning av andra organisationers medel. Kommunstyrelsen är formell medelsförvaltare och delegerar kommunfullmäktiges förvaltningsuppdrag till ekonomienhetenhetenen. Ekonomienheten Ekonomienheten Ansvarar under kommunstyrelsen för genomförandet av den finansiella verksamheten på de sätt och inom de ramar som kommunstyrelsen beslutar. Ansvarar för att kommunens finansförvaltning sköts på ett effektivt sätt och inom de ramar som lagar och förordningar samt denna finanspolicy ger. Beslutar, inom ramen för kommunstyrelsens delegation, om upplåning, placering av kommunens medel, utlåning, borgen, leasing samt externa förvaltningsuppdrag och eventuell förvaltning av andra organisationers medel. Företräder kommunen gentemot externa parter. Initierar och utarbetar förslag till uppdateringar av finanspolicyn. Rapporterar utfallet av det finansiella resultatet till kommunstyrelsen enligt plan Lämnar vid behov erforderlig service i finansiella frågor till kommunens helägda bolag. 6
De kommunala bolagen Angående respektive styrelses ansvar för företagets finansiella verksamhet och risker hänvisas till Aktiebolagslagen (ABL). 3.3 Extern förvaltning av kommunens medel I de fall extern förvaltning förekommer, skall skriftligt avtal upprättas mellan kommunen och/eller i kommunkoncernen ingående bolag och den externa förvaltaren. Avtalen skall utformas så att den externa förvaltarens uppdrag inte strider mot kommunens finanspolicy. Extern förvaltning skall godkännas av kommunstyrelsen. 3.4 Förvaltning av andra organisationers medel Vid förvaltning av annan organisations medel, till exempel stiftelse, skall skriftligt avtal om förvaltningen upprättas under förutsättning att den överstiger 5 basbelopp. Kommunen eller i kommunkoncernen ingående helägda bolag får inte åta sig förvaltningsuppdrag som innebär att risktagandet eller utfästelsen går utöver kommunens finanspolicy. Förvaltning av andra organisationers medel skall godkännas av kommunstyrelsen. 4. TILLGÅNGAR 4.1 Likviditetshantering För att nå en effektiv penninghantering skall samordnad likviditetsplanering erbjudas för kommunkoncernens helägda bolag. Detta sker genom att Kommunkoncernens kassaflöden skall samlas i ett koncernkonto så att kommunkoncernens ut- och ingående betalningsströmmar kan kvittas mot varandra. Via koncernkontot erhålls en maximal avkastning på rörelsekapitalet. enningflödena länkas då samman via internkrediter och slutligen via extern checkräkningskredit. Kravet på god säkerhet i kommunkoncernens medelsplacering innebär bland annat att kredit-, ränte- och likviditetsrisker skall undvikas eller minimeras. Vid placering av kommunkoncernens medel skall därför sådana former väljas att kravet på lågt risktagande tillgodoses och att med beaktande av detta bästa möjliga förräntning eftersträvas. 7
Likviditet, som tillfälligt inte behövs för den dagliga verksamheten, får placeras med de riskbegränsningar som framgår av punkt 4.3. lacering i såväl enskilda värdepapper som fondförvaltning är tillåtna. laceringar får ske genom bankinlåning, i räntebärande värdepapper samt räntefonder. 4.2 Kortfristig placering Kortfristig placering av överskottslikviditet eller vidareutlåning av kortfristig upplåning inom koncernen, skall ske med beaktande av kravet på godtagbar kreditrisk och med hänsynstagande till övriga risker och likviditetsaspekter av sådana placeringar. Högsta möjliga avkastning skall eftersträvas inom ramen för finanspolicyns riskbegränsningar. 4.32 Motparter Förvärv och avyttring av värdepapper får ske genom i Sverige av Finansinspektionen godkända och verksamma banker och värdepappersbolag. Kommentar [1]: Upprepning av regelverk från tidigare avsnitt. Dessutom införs nya begrepp, godtagbar kreditrisk, hänsynstagande till övriga risker och likviditetsasapekter. Det är onödigt med varierande benämningar för samma företeelse. Likvida medel får placeras i skuldförbindelser utgivna av nedanstående organisationer. lacering får endast ske i papper med hög likviditet där officiell köpkurs fortlöpande ställs av flera aktörer. Skuldförbindelserna skall kunna realiseras inom 30 dagar. För att minska ränterisken, d v s att en räntehöjning påverkar marknadsvärdet av placeringarna negativt, i denna förvaltning ska den genomsnittliga durationen för portföljen inte överstiga 1 år. Vid valet av löptid ska hänsyn tas till placeringshorisonten utifrån kommunens likviditetsprognoser. För att minska transaktionskostnader i portföljen får placeringar direkt i räntebärande värdepapper ha en återstående löptid om maximalt 1 år. Vid placering direkt i räntebärande värdepapper är lägsta tillåtna rating BBB-/Baa3 från Standard & oor s respektive Moody s. Vid direkt placering i räntebärande värdepapper så får ett enskilt innehav max uppgå till 10% av likviditetsförvaltningens totala värde Medel får även placeras i bankräkning hos i Sverige verksamma banker. RGANISATINER 8
1. Svenska staten Statliga verk Av staten helägda bolag 2. Svenska kommuner Svenska landsting 3. Bostadsfinansieringsinstitut 4. Nordea, S-E-Banken, Swedbank, Handelsbanken samt övriga ii Sverige verksamma banker med rating A+/A1 eller högre (Standard & oors resp. Moodys). Av dessa banker helägda dotterbolag. 5. Svenska företag med lägst rating K 1. Av kommunen helägda bolag Inom likviditetsförvaltning får endast räntebärande instrument användas. Lån och placeringar skall ha en spridd förfallostruktur för att möta likviditetsrisken. 5. SKULDER Kommentar [2]: Utgår då detta anges under 5.1 nedan 5.1 Upplåning Upptagande av lån sker inom den ram kommunfullmäktige har fastställt i det årliga budgetbeslutet och beslutas av kommunstyrelsen. Ränterisken skall begränsas genom fastställda restriktioner för andelen kort och lång räntebindning. Därigenom begränsas genomslagshastigheten på den negativa resultateffekt som en uppgång i marknadsräntan får. Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätten. Upptagande av lån får ske med iakttagande av en ränterisk motsvarande: Andel rörliga lån 15-25% Snittlöptid 2-4 år Förfall max 20% inom ett år (exklusive andelen rörliga lån) Andelen förfall kommande 12 månader får maximalt utgöra 45% 9
Den genomsnittliga durationen på skulden skall vara 3 år med en möjlighet att avvika+/- 12 månader Inga lån eller derivat får ha en initial löptid som överstiger 10 år För de kommunala bolagen beslutas upplåningsbehovet av styrelsen, styrelsen tillskriver kommunstyrelsen om behov och ändamål, kommunstyrelsen fattar beslut inom den fastställda ramen och upptagandet av lån sker genom kommunens försorg. 5.2 Refinansiering Refinansieringsrisken skall begränsas genom att förfallostrukturen avseende finansieringen sprids över tiden. Följande begränsningar gäller: Maximalt 30 % av lånestocken, inklusive eventuella garanterade kreditlöften, skall förfalla inom 12 månader. Den genomsnittliga kapitalbindningen skall inte understiga 1,5 år 5.23 Finansiell leasing Finansiell leasing tillåts endast för fordon, kontorsutrustning och IT-utrustning. 5.48. Derivatinstrument - FörSsäkringsinstrument Finansförvaltningen kan ingå sedvanliga, på de svenska och internationella finansmarknaderna förekommande avtal. Finansiella derivatinstrument för hantering av ränte- och valutarisker inom skuldförvaltningen, inklusive optioner, får dock endast användas i riskbegränsande syfte inom givna riskbegränsningsregler. Följande typer av försäkringsinstrument (eller kombinationer av dessa) är tillåtna i syfte att begränsa valuta- och/eller ränterisk inom skuldhanteringen. Ränteoption Valutaoption Valutatermin Räntetermin Valutaswap Ränteswap Som en del av Nykvarns kommuns ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden. 10
Sälj- eller köpoptioner får ej utställas. Instrumenten får enbart användas för att skydda en reell underliggande upplåning av motsvarande belopp och valuta. Godkända motparter framgår av punkt 7.2.12 ovannedan. 6. BRGEN Kommunen har enligt lag möjlighet att ingå borgen för bolag och organisationer gällande ändamål som hör till kommunens kompetensområde. 6.1 mfattning 1 För av kommunen helägda bolag får borgen omfatta lån till investeringar åtaganden i hyres- eller leasingavtal tillfällig upplåning såsom ett led i det finansiella samarbetet inom koncernen. 2 För av kommunen delägda bolag får borgen omfatta andel i åtaganden enligt vad som avtalas med andra delägare Kommunen har en mycket restriktiv inställning till borgen och nyteckning av borgen. Varje ärende skall prövas av kommunfullmäktige. 6.2 Riskbedömning, säkerhet, avgifter Att gå i borgen för någon annans skulder innebär ett risktagande. Borgen är en finansiell tjänst under risktagande och får inte lämnas på villkor som motverkar sund konkurrens. Beslut om borgen skall föregås av analys av investerings- och driftkalkyler för avsedd borgensperiod bedömning av borgenstagarens förutsättningar att fullfölja sina åtaganden klarläggande av vad borgenstagaren har att lämna kommunen som säkerhet för ett borgensåtagande, där denna tillgång skriftligen skall överlåtas till kreditgivaren som säkerhet för den kredit som kommunen har borgensansvar för, alternativt att borgenstagaren skriftligen förbinder sig att inte pantsätta tillgången. 11
Kommunen har som borgensman också intresse av att varje investering som finansieras med kommunal borgen som säkerhet för lånen är betryggande försäkrad. Därför skall alla borgensåtaganden med investeringsändamål villkoras med ett förbehåll om att gäldenären skall hålla investeringen försäkrad under hela åtagandetiden. Borgensavgifter får förekomma dels för att uppnå konkurrensneutralitet, dels för att ge låntagaren incitament att avveckla/amortera lån mot kommunal borgen. Borgensavgift tas ut en gång per år och utgår som en procentuell avgift på gällande borgensåtaganden. Borgensavgiftens storlek skall i huvudsak motsvara skillnaden mellan räntenivån vid lån mot kommunal borgen och räntenivån vid lån mot annan säkerhet som låntagaren kan erbjuda. Huruvida förutsättningarna för att ta ut borgensavgift föreligger måste bedömas i varje enskilt borgensärende. Uttagande av borgensavgift fastställs i varje enskilt fall av kommunstyrelsen. 6.4 Beslut, underskrift När kommunfullmäktiges beslut, att medge kommunal borgen, har vunnit laga kraft, får underskrift av handlingar ske. 6.5 Uppföljning, redovisning Borgenstagaren skall för varje räkenskapsår till kommunen inge årsredovisning omfattande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Borgenstagaren skall därutöver lämna de rapporter och uppgifter kommunen begär. Kommunen redovisar sina borgensåtaganden i erforderliga register hos ekonomienheten samt i årsredovisningen. Engagemangsuppgifter skall inhämtas från berörda kreditinstitut i samband med årsbokslut. 7. FÖRVALTNING AV ENSINSMEDEL 7.1 Allmänt Detta avsnitt gäller för de medel som Kommunfullmäktige beslutat avsätta för pensionsförpliktelser innefattande avkastningen på dessa medel. 7.2 laceringsregler 7.2.1 Syfte och mål Medlen skall placeras med hänsyn till pensionsåtagandets art och löptid. 12
Avsikten är att pensionsmedlen skall placeras med tillfredsställande riskspridning och betryggande säkerhet samt ge en långsiktigt god avkastning enligt de föreskrifter som anges i detta dokument. Målet är att successivt öka konsolideringsgraden, d.v.s. kvoten mellan förvaltade pensionsmedel och pensionsskuld (beräknad enligt praxis inom kommunsektorn). Målet med placeringsverksamheten är att optimera kapitalets tillväxt på lång sikt, så att kommunens kostnad för pension minimeras. Avkastningsmålet är definierat som en avkastning som överstiger 3 månaders statsskuldväxlar (SSVX 3M), plus en riskpremie på 2% per år, över rullande femårsperioder 7.2.2 Tillåtna tillgångsslag ortföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: 1. Svenska och utländska räntebärande värdepapper 2. Svenska och utländska aktier. 3. Likvida medel i svensk valuta. Derivatinstrument, värdepappersfonder och aktieindexobligationer avseende tillgångsslagen ovan får nyttjas i förvaltningen. 7.2.3 Limit för tillgångsslag Tabellen nedan anger högsta och lägsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Tabellen nedan visar "normalportföljen" samt tillåtna avvikelser. Tillgångsslag Min % Normalläge % Max % Svenska aktier 10 30 60 Utländska aktier 0 20 30 Svenska 40 50 1090 räntebärandenominella räntor Likvida medel - 100 0 10 Den totala aktieandelen får dock uppgå till högst 60 procent medan den totala ränteandelen får uppgå till högst 90 procent. De likvida medlen är i normalfallet en restpost och får uppgå till högst 10 procent. Vid särskilda händelser kan hela portföljen föras över i likvida medel. Kommentar [3]: Vad är det för särskilda händelser som gör att vi skall skifta till likvida medel? m det varit en kraftig sättning i de finansiella marknaderna skall vi då avyttra placeringarna med förlust för att sitta med kassa till stressen lägger sig? Hur skall detta hanteras praktiskt 13
7.2.4 Belåning ortföljens tillgångar får, i enlighet med kommunallagen, ej belånas eller pantsättas. 7.2.5 Räntebärande värdepappernominella räntepapper Vid placering i direkt räntebärande värdepapper gäller nedanstående limiter. rocenttalen i tabellen nedan avser andelar av pensionsmedelsförvaltningens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Mängden kreditrisk som får tas beror på hur lång löptid underliggande instrument har samt hur stor del instrumentet utgör av pensionsmedelsförvaltningen. Värden inom parentes avser en kortfristig ratingskala som används på räntebärande värdepapper med en löptid under ett år. Emittent / Duration 0-2 år 2-5 år Över 5 år A. Stater, kommuner, landsting med rating AAA/Aaa (A- 1+/-1) B. Övriga värdepapper med rating AAA/Aaa (A-1+/-1). Värdepapper med rating lägst AA-/Aa3 (A-1/-1) D. Värdepapper med rating lägst A-/A3 (A-2/-2) E. Värdepapper med lägst rating BBB-/Baa3 (A-3/-3) Max andel per emittent 100 % 100 % 100 % 100% 100 % 85 % 70 % 15% (25%) 70 % 50 % 40 % 10% (20%) 40 % 30% 20 % 5% (15%) 20 % 10 % 5% 5% (10%) I första hand ska värdepapprets rating användas och om det inte finns, används emittentens rating. m löptiden på ett instrument är kortare än 1 år får kortfristig rating användas. Kortfristig rating översätts till lägsta motsvarande långa rating i tabellen ovan. Översättningstabell återfinns under avsnittet definitioner. Räntebärande värdepapper utan rating, men med statliga garantier faller under kategori. Kommuner och landsting utan rating hamnar också i denna kategori. vanstående gäller rating enligt Standard & oor s eller Moody s. m låntagaren har rating från både Standard & oor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. 14
Vid placering i räntebärande värdepapper noterade i svenska kronor gäller följande limiter. rocenttalen i tabellen nedan avser andelar av ränteportföljens marknadsvärde. Emittent/Värdepapper Max. andel per emittentkategori % Max. andel per emittent % Svenska staten eller av svenska staten 100 100 garanterat värdepapper Svenska kommuner och landsting 50 10 Svenska banker och bostadsfinansieringsinstitut Övriga räntebärande papper med rating AAA enligt Standard & or s respektive Aaa enligt Moody s Övriga räntebärande papper med rating A enligt både Standard & oor s och Moody s Övriga räntebärande papper med lägst rating K1 enl Standard & oor s med en maximal löptid på 1 år 50 25 100 100 50 10 10 10 ortföljens innehav av räntebärande nominella värdepapper får ha en duration/löptid på högst 5 år. Vid placering i så kallade realränteobligationer gäller dock inte ovannämnda begränsning i duration. Räntebärande papper i form av strukturerad produkt kan ingå i portföljen och skall tecknas i svensk valuta med en längsta bindningstid av 15 år. Emittent skall ha en rating för långfristiga skuldförbindelser på lägst A enligt Standard&oor s eller A enligt Moody s. 7.2.6 Aktier och aktierelaterade instrument Av portföljens placeringar i svenska och utländska aktier och aktierelaterade instrument skall 100 % vara börsnoterade, det vill säga föremål för regelbunden handel på reglerad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Vid nyintroduktioner kan avsteg från börsnotering göras under förutsättning att aktierna enligt introduktionsprospektet har för avsikt att omgående börsnoteras. 15
För utländska aktier i ett enskilt bolag är gränsen för placering maximalt 10 % av aktier i utländsk valuta. Limit av totala aktievärdet Aktie noterad på Max Min Maximal per emittent A-lista motsvarande 100 % 60 % 10 % -lista, övriga 40 % 0 % 10 % m en aktie väger tyngre än 10 % av Stockholmsbörsens SAX-index får kommunen maximalt placera 15 % av aktieandelen i denna aktie. Ett enskilt aktieinnehav får inte väga mer än 5% av förvaltningens totala vikt av aktier. 7.2.7 Likvida medel Likvida medel definieras som medel på bankräkning, depåkonto samt dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper vid beräkning av tillgångsslagens andelar enligt avsnitt 7.2.3. 7.2.8 Värdepappersfonder lacering får ske i andelar i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ i EU-land. 7.2.9 Strukturerade produkter Strukturerade produkter får användas i förvaltningen och skall kategoriseras efter underliggande exponering. Emittent skall ha en rating för långfristiga skuldförbindelser på lägst A enligt Standard&oor s eller A enligt Moody s. lacering får endast ske i strukturerade produkter denominerade i svenska kronor. Enskilt papper får inte överstiga 5 % av portföljens värde. Strukturerade produkter ska ha 100 % kapitalgaranti, överkurs är inte tillåtet. (Befintlig strukturerad produkt (FLD 3174, tecknad med Nordea 2008-01-22) är ett undantag och ses som en ränteplacering) 7.2.910 Beräkning av portföljvärde och limiter samt över- eller underskridande av limiter 16
Vid beräkning av portföljens värde och av limiter, skall portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. m marknadsvärde saknas får förvaltaren fastställa värdet. m limit överskrids ska tillgångarna avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid särskild hänsyn ska tas till den risk kostnad för stängning som överskridandet avyttrandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Ekonomichefen skall rapportera över- respektive underskridande till kommunstyrelsens arbetsutskott, med beskrivning av orsaken till förändringen samt förslag till åtgärd. m extern förvaltare anlitas skall överresp underskridande av limiter enligt förvaltningsuppdraget rapporteras till ekonomichefen, med beskrivning av orsaken till förändringen samt förslag till åtgärd. 7.2.11 Utvärdering mot index Förvaltningsresultatet ska utvärderas mot relevanta index. Förvaltningens jämförelseindex ska utgöras av nedanstående index och ska ha samma procentuella viktfördelning som portföljens aktuella tillgångsfördelning Jämförelseindex vid utvärdering Tillgångsslag Nominella räntor Svenska aktier Utländska aktier Index MRX Total SIX ortfolio Return eller motsvarande MSI A (total return i SEK) eller motsvarande 7.2.102 Extern förvaltare Beslutar kommunstyrelsen att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar gäller att 1. förvaltaren ska vara ett värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för förvaltning av någon annans finansiella instrument, enligt 1 kap 3 p. 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, eller utländsk institution som har tillstånd liknande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ 2. sådant uppdrag ska grundas på skriftligt avtal 7.2.11 Försäkringsinstrument/riskhantering 17
För att effektivisera förvaltningen och i syfte att öka avkastningen eller kurssäkra en placering får portföljens förvaltare nyttja derivatinstrument, det vill säga optioner, terminer och swapavtal (utbytesavtal), avseende värdepapper, i vilka portföljen är tillåten att placera medel, eller index avseende sådana värdepapper. ositioner i dessa finansiella instrument kan medföra ett ökat risktagande jämfört med direkt placering i aktuellt värdepapper, om positionen ej avser att kurssäkra en befintlig placering. För att minska dessa risker gäller följande begränsningar. 1. Allmänt Handel och instrument i detta avsnitt får inte ske på sådant sätt, att portföljen avviker eller efter lösen eller motsvarande kommer att avvika från reglerna i denna placeringspolicy. 2. Motpart Kraven på motparter enligt avsnitt 7.2.12, punkterna 3 och 4 uppfylls. 3. Krav på innehav av värdepapper Förvaltaren får ej förvärva säljoptioner eller utfärda köpoptioner eller låna ut eller sälja värdepapper på termin, i större omfattning än vad som motsvarar portföljens innehav av sådana värdepapper. Leveranskapacitet ska behållas genom innehav av nämnda värdepapper under derivatets hela löptid. Limiten inkluderar även indexbaserade instrument. Limiten beräknas på det totala marknadsvärdet av aktuell delportfölj. Föra att sådant instrument ska vara tillåtet i förvaltningen gäller dock, att det finns en rimlig överensstämmelse mellan de värdepapper på vilka instrumentet baseras och portföljens innehav av värdepapper. 4. Krav på likvida medel Avtal som i praktiken innebär att portföljen är belånad får ej ingås. Köp av köpoptioner, utfärdande av säljoptioner och köp av värdepapper på termin får ske endast under förutsättning att erforderliga likvida medel för att infria avtalet finns tillgängliga under derivatets hela löptid. 5. Utfärdade säljoptioner För utfärdade säljoptioner gäller - förutom kravet på likviditet i punkt 4 - att dessa inte får nyttjas i större omfattning än att, vid varje tidpunkt, högst 10 procent av respektive delportföljs marknadsvärde tas i anspråk vid infriandet av förpliktelserna. 18
6. Erlagd premie Det totala anskaffningsvärdet (erlagd premie) för optioner får, vid varje tidpunkt, ej överstiga 10 procent av respektive delportföljs marknadsvärde. 7. Beräkning av limiter Vid beräkning av limiter för tillgångsslag (enligt avsnitt 7.2.3.) och enhands engagemang (enligt 7.2.5. och 7.2.6.), gäller de grunder för värdering och sammanräkning respektive avräkning som stadgas i tabellen nedan. Köpt köpoption Värderas till optionens marknadsvärde. Köpt säljoption Utfärdad säljoption Utfärdad köpoption Köp termin Sammanräknas med aktuell delportfölj och befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Värderas till optionens marknadsvärde. Får ej avräknas från aktuell delportfölj eller befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Värderas till lösenpris multiplicerat med antalet av underliggande tillgång. Sammanräknas med aktuell delportfölj och befintligt innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Värderas till optionens marknadsvärde. Får ej avräknas från aktuell delportfölj eller befintlig innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Värderas till det förutbestämda priset multiplicerat med antalet av underliggande tillgång. Sammanräknas med aktuell delportfölj och befintligt Kommentar [4]: Hur skall denna beräkning vara möjlig? Är det den potentiella positioneni framtiden eller viktad med aktuellt data för optionen? 19
Såld termin Swap avtal Avtal om utlåning innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limiter för tillgångsslag och enhandsengagemang. Värderas till det förutbestämda priset multiplicerat med antalet av underliggande tillgång. Avräknas från aktuell delportfölj och befintlig innehav av underliggande tillgång, vid beräkning av limit för tillgångsslag och enhandsengagemang. Den position som avtalet har genererat anses ingå i ortföljen. De utlånade tillgångarna anses ingå i ortföljen. Dessa begränsningar innefattar inte aktieindexobligationer. 7.2.132 Motparter Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är 1. värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, enligt 1 kap 3 p. 1 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 2. utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 3. handel med options- och terminskontrakt får endast ske a/ om kontrakten är föremål för clearingverksamhet hos en clearingorganisation, som står under tillsyn, b/ om avtal tecknas på för branschen sedvanliga villkor med värdepappersinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 1 ovan, eller med utländskt finansinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 2 ovan 4. värdepapperslån får endast lämnas på för branschen sedvanliga villkor mot betryggande säkerhet till eller genom förmedling av värdepappersinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 1 ovan, eller utländskt finansinstitut, som står under tillsyn enligt punkt 2 ovan. Transaktioner skall ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat, exempelvis vid nyemissioner. 20
7.2.143 Förvar ortföljens tillgångar ska förvaras hos värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 3 kap 4 p. 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Andelar i värdepappersfonder registreras dock normalt hos fondbolaget, utan leverans till värdepappersinstitutet. 7.3 Uppföljning och rapportering 7.3.1 Syfte Det övergripande syftet är att kontrollera att pensionsmedelsförvaltningen har skett i enlighet med principerna om god avkastning och betryggande säkerhet och att medlen inte använts på ett sätt som står i strid med den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Syftet är också att ge kommunen en sådan information om de placerade medlens avkastning och riskexponering, i relation till denna finansiella policy, att åtgärder kan vidtagas vid eventuella avvikelser. 7.3.2 Allmänt Samtliga personer och parter delaktiga i arbetet med medelsförvaltning i enlighet med denna finansiella policy skall omedelbart rapportera om händelser som inte kan betraktas som normala i placeringsverksamheten. m händelsen inträffar hos uppdragstagare så måste rapport omedelbart lämnas till uppdragsgivaren. 7.3.3 Extern rapportering Respektive medelsförvaltare skall en gång per månad lämna en rapport till kommunens ekonomichef. Rapporten skall vara kommunen tillhanda senast den 10:e i respektive månad och innehålla nedanstående uppgifter presenterade sedan uppdragets början, sedan årets början och för föregående månad: Marknadsvärdet Insatta respektive uttagna medel Avkastning Avkastning i förhållande till fastställt jämförelseindex Förändringar av innehavet under månaden De förvaltade medlens tillgångsfördelning i detalj vid senaste månadsskiftet Genomsnittlig löptid och räntekänslighet för räntebärande värdepapper En skriftlig kommentar över utvecklingen samt en utblick över den närmaste framtiden (kvartalsvis) 21
Eventuella avvikelser från placeringsreglerna i denna finansiella policy, avvikelsernas orsak samt vidtagna åtgärder eller förslag till åtgärder Eventuella rapporter om onormala händelser i placeringsverksamheten händelsens orsak samt vidtagna åtgärder 22
7.3.4 Intern rapportering Kommunens ekonomienhet skall varje månad redovisa uppdragstagarnas rapporter till kommunstyrelsens arbetsutskott. Ekonomienheten skall i samband med delårsbokslut redovisa en sammanställning av uppdragstagarnas rapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. I samband med årsbokslutet skall ekonomienheten redovisa en utvärdering av placeringsverksamheten till kommunfullmäktige. 8. DERIVATINSTRUMENT - FÖRSÄKRINGSINSTRUMENT Finansförvaltningen kan ingå sedvanliga, på de svenska och internationella finansmarknaderna förekommande avtal. Finansiella derivatinstrument, inklusive optioner, får dock endast användas i riskbegränsande syfte inom givna riskbegränsningsregler. Följande typer av försäkringsinstrument (eller kombinationer av dessa) är tillåtna i syfte att begränsa valuta- och/eller ränterisk. Ränteoption Valutaoption Valutatermin Räntetermin Valutaswap Ränteswap Som en del av Nykvarns kommuns ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Sälj- eller köpoptioner får ej utställas. Instrumenten får enbart användas för att skydda en reell underliggande upplåning av motsvarande belopp och valuta. Godkända motparter framgår av punkt 7.2.12 ovan. 89. ETISKA REGLER H HÅLLBARHET Utöver avvägningen mellan avkastning och risk ska också etiska aspekter beaktas i placeringsverksamheten. Härmed avses att placeringar ej ska ske i företag som kan förknippas med oacceptabla arbetsförhållanden, barnarbete, våld, narkotika, prostitution, eller kriminell verksamhet. Detta iakttas genom att placeringar i normalfall ska ske i 23
välkända och välrenommerade företag. Inför eventuella placeringar i mindre kända företag ska ambitionen i dessa fall vara att utröna huruvida företaget bedriver någon etiskt tveksam verksamhet. Vid osäkerhet av etiska skäl ska grundregeln vara att avstå från placering. m placering av misstag skett i oetisk verksamhet ska engagemanget snarast upphöra. För att agera som en ansvarsfull investerare ska kommunen ta hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling vid investeringar. Genom hållbara och ansvarsfulla placeringar av kommunens kapital och lån kan företag i Sverige och i världen medverka till att Nykvarns kommun bidrar till målet om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I den mån det är möjligt ska kommunen prioritera investeringar som främjar god etik och miljöhänsyn. Detta under förutsättning att de i övrigt uppfyller kriterierna i finanspolicyn, inte ökar den totala portföljrisken samt att investeringarna bedöms ha minst likvärdig förväntad avkastning som jämförbara alternativ. Vid placeringar ska etiska riktlinjer tillämpas som baseras på svensk lagstiftning, på av riksdag och regering undertecknade deklarationer och konventioner inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn, samt på resolutioner eller motsvarande utfärdade av FN och IL inom ovan nämnda områden. Exempelvis: FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (RI, rinciples for Responsible Investments). UN Global ompacts grundläggande principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption för ett ansvarsfullt företagande. Dessa principer baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, IL:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet Rio-deklarationen FN:s konvention mot korruption. Direkta placeringar ska inte ske i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen eller annat krigsmateriel, produktion av pornografi, tobaksprodukter, spel eller alkoholhaltiga drycker. laceringar i statspapper är undantagna ovanstående begränsningar. laceringar medges ej i företag vars huvudsakliga verksamhet är utvinning av fossila bränslen. laceringar ska även undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av fossila bränslen genom t.ex. produktion och prospektering. Undantag medges vid placering i fonder förutsatt att det inte finns tillgängliga alternativ inom ramen för önskad placeringsinriktning. 24
Vid indirekta placeringar i fonder ska eftersträvas att fonden har en placeringsinriktning som så långt som möjligt uppfyller de hållbarhetskrav som anges ovan. Vid placeringar i fonder ska innehavets vikt bedömas utifrån ett väsentlighetskriterium där endast mindre avvikelser kan accepteras. Vid placeringar i strukturerade produkter gäller att emittenten av instrumentet ska uppfylla ovanstående krav. 910. ÖVERGÅNGSREGLER Samtliga tidigare antagna föreskrifter om medelsförvaltningen eller annat område som behandlas i denna policy upphävs. Kommunfullmäktiges tidigare utfästelser rörande borgensåtagande, upplåning, utlåning eller motsvarande och som genom avtal gäller i förhållande till annan part, förändras ej så länge nu gällande åtagande kvarstår. Kommunstyrelsens beslut: Under förutsättning att kommunfullmäktige antar förslaget till Finanspolicy beslutar kommunstyrelsen, enligt punkt 910, om följande anvisningar för den löpande verksamheten. Ekonomichefens ansvar (front office) Ekonomichefen ansvarar för att 1. Finanspolicyn efterleves 2. Finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för Finanspolicyn 3. Initiera och utarbeta förslag till uppdatering av Finanspolicyn 4. Tillse att erforderliga instruktioner finns upprättade för respektive medarbetare inom ekonomienheten (back office) 5. Vid tillfälliga avvikelser från finanspolicyn, muntligen informera extern förvaltare per telefon med efterföljande bekräftelse per telefax eller e-mail. 6. Återrapportering sker till kommunstyrelsen vid varje ordinarie kommunstyrelsesammanträde. 7. Avveckling av externa förvaltare, före avtalstidens slut (beslutas av ekonomichefen efter samråd med kommunstyrelsens ordförande), 8. Deltaga i eventuellt mellankommunalt finansiellt samarbete i t ex Södertörnssamarbetet i den utsträckning som krävs för att upprätthålla en god kompetens inom finansförvaltningen Kommentar [5]: Det skall inte vara några tillfälliga avvikelser. Särskilt inte om en extern förvaltare anlitas. Kriteriet utgår. 25
9. Rebalanseringskontroll efter samråd med ekonomicheferna i samarbetskommunerna alternativt efter samråd med kommunstyrelsens ordförande Ekonomienhetens ansvar (back office) Det är ekonomienhetens ansvar att 1. Administrativt hantera kommunens portfölj 2. Vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i detta placeringsreglemente Utöver ovanstående gäller kommunens ordinarie riktlinjer för ekonomiska transaktioner, attestbestämmelser m fl beslut. 26
rdlista Aktieindexobligation bligation vars avkastning är kopplad till utvecklingen av ett aktieindex. Allokera Fördela, avsätta tillgångar i ett bestämt syfte. ourtage Avgift som tas ut av fondkommissionär för att genomföra en transaktion för en kunds räkning. Derivatinstrument Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet av en underliggande tillgång till exempel statsskuldsväxel eller aktie. Exempel på derivatinstrument är optioner, terminer och swappar. Duration Visar den effektiva löptiden på tillgångarna i en portfölj då hänsyn tagits till kuponger som utfaller under löptiden. Ju högre duration desto större är känsligheten för rörelser i marknadsräntorna. Index Ett index visar hur den genomsnittliga utvecklingen för en viss marknad har varit. Genom att jämföra med ett relevant index kan man mäta hur bra en viss fond har utvecklats t.ex. MXindex. bligation Ett räntebärande värdepapper som ges ut i betydande antal där en andrahandsmarknad finns. Löptid som överstiger 1 år. ption Avtal som ger innehavare rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoptionen) eller köpa (säljoptionen) tillgången. 27
Rating En bedömning gjord av kreditvärderingsföretag över sannolikheten att en skuld komma att regleras på den överenskomna tidpunkten. Enligt Standard & oor s rating innebär AAA den högsta kreditvärderingen. Motsvarande för svenska värdepapper innebär K 1 rating den högsta kreditvärdigheten. Ratingkategorier Ratinginstituten Standard & oor s (S & s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av kort- och långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Översättningstabell för rating Standard & oor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A -1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ -2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- -3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 + aa1 aa2 - aa3 a Not prime K-4 D D Realränteobligation En obligation där en del av räntan är fast och en del rörlig. En realränteobligation har ett inbyggt skydd mot inflation. Det innebär att om inflationen går upp räknas även valör upp med lika mycket. 28
Swapavtal Ett avtal om att byta betalningsflöden under en viss tid. Swap förekommer i två grundläggande former, valutaswap och ränteswap. En valutaswap innebär att två parter byter valutaexponering med varandra, för att eliminera valutarisk. En ränteswap fungerar på motsvarande sätt genom att två parter byter ränteströmmar med varandra för att ändra den genomsnittliga återstående löptiden utan att påverka kapitalbeloppen. Statsskuldväxel Av staten utfärdad räntebärande instrument med kort löptid, högst 360 dagar. Terminskontrakt Avtal med skyldighet att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris vid en förutbestämd tidpunkt. Terminskontrakt är förpliktigande för både köpare och säljare vilket innebär att båda måste fullfölja sina åtaganden enligt avtal. 29