Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivni ap Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande fördjupad översiktsplan för Havsområdet Skellefteå kommun, Västerbottens län 2018-03-23

Miljökonsekvensbeskrivning för Havsområdet inom, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Samhällsbyggnad, fysisk planering, plan mars 2018. Sammanfattning Skellefteå kommun har utarbetat en fördjupning av översiktsplanen för havsområdet, även kallat havsplanen. Den redovisar hur Skellefteå kommun ser på användningen av havsområdet, och den fungerar som ett underlag när kommunen och andra myndigheter tar beslut som rör vattenanvändningen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bedömning av planförslagets påverkan på miljön jämfört med motsvarande miljöpåverkan vid ett så kallat nollalternativ ; den förväntade utvecklingen i området om planförslaget inte kommer till stånd. Anledningen till att miljöbedöma planer är för att integrera miljöaspekter i arbetet så att en hållbar utveckling främjas, samt att ge beslutsfattare underlag som möjliggör ökad miljöhänsyn och bättre beslut från miljösynpunkt. Syftet med MKB:n är att göra en bedömning av den betydande miljöpåverkan, både ur positiv och negativ synpunkt, som den fördjupade översiktsplanen för havsområdet kan medföra. Den sammanvägda bedömningen av nya havsplanen d.v.s. planförslagets och nollalternativets konsekvenser innebär möjliga positiva konsekvenser för merparten av de undersökta miljöaspekterna. Samtidigt behöver kommunen hantera och motverka risker för negativa konsekvenser som kan uppstå av den nya havsplanen. Föreslagen havsplan innebär enligt ovan en aning mindre negativa konsekvenser än för nollalternativet då en viss prioritering av intressena skett. 1

Innehåll Inledning... 3 Avgränsning... 4 Alternativ, metod och bedömningsgrunder... 5 Miljömål... 6 Miljökvalitetsnormer... 7 Konsekvensbedömning av alternativen... 10 Riksintressen... 10 Vattenkvalitet... 10 Natur- och kulturvärden... 10 Klimatpåverkan... 10 Friluftsliv, båtliv och turism... 11 Planens måluppfyllelse och beaktande av miljökvalitetsnormer... 11 Åtgärder och förslag på fortsatt arbete... 12 Underlag till samlad bedömning... 12 Medverkande... 12 2

Inledning Syfte och bakgrund Skelefteå kommun utarbetar för närvarande en fördjupad översiktsplan för havsområdet, fortsättningsvis benämnd planförslaget. Planområdet omfattar Skellefteå kommuns havsområde som sträcker sig söder om Lövånger till norr om Byske. Enligt Miljöbalken 6 kap. 11 ska en miljöbedömning göras i samband med upprättande eller ändring av kommunala planer som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen görs i form av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Kriterier för när betydande miljöpåverkan ska anses föreligga finns angivna i MKB-förordningen (1998:905). Enligt dessa omfattas översiktsplaner i princip alltid av kravet på en miljöbedömning då de anger förutsättningar för markoch vattenanvändning samt riktlinjer för tillståndspliktiga verksamheter. Även fördjupningar av en översiktsplan antas normalt medföra en betydande miljöpåverkan och Skellefteå kommun har beslutat att en MKB ska upprättas för havsområdet längs Skellefteås kust. Syftet med MKB:n är att göra en bedömning av den betydande miljöpåverkan, både i positiv och negativ bemärkelse, som den fördjupade översiktsplanen för havsområdet kan medföra. Översiktsplanen har ett tydligt hållbarhetsfokus och de flesta aspekterna beskrivs ge positiva konsekvenser vilket miljökonsekvensbeskrivningen instämmer i, men ska försöka vara mer ifrågasättande än planen. 3

Avgränsning Den fördjupade översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning fokuserar på de frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan på övergripande nivå. Konsekvenser på mer detaljerad nivå är mer relevanta att göra i kommande planprogram och detaljplaner. Konsekvenserna beskrivs utifrån hur områdena ser ut när de är huvudsakligen utbyggda, vilket i det aktuella fallet bedöms vara år 2050. För vissa aspekter kan planens effekter sträcka sig längre än till planeringsperiodens slut. I den mån det är möjligt, rimligt och relevant behandlar MKB:n även dessa effekter. Den geografiska avgränsningen för den fördjupade översiktsplanen redovisas i nedanstående karta. De aspekter som bedömts signifikanta att beakta i MKB:ns och utvecklingen av planförslaget för Havsområdet redovisas nedan. I avgränsningen av miljöaspekterna har hänsyn tagits till planområdet befintliga värden samt planförslagets karaktär. Figur 1. Illustrationskarta som visar planförslagets avgränsning VATTENKVALITET NATUR- OCH KULTURVÄRDEN KLIMATPÅVERKAN FRILUFTSLIV, BÅTLIV OCH TURISM RIKSINTRESSEN Ta hänsyn till miljökvalitetsnormer för främst ytvatten. Även grundvattnets betydelse för Skellefteås dricksvattenförsörjning belyses. Ta hänsyn till havsområdets vattenförekomster i enlighet med vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för ytvatten. Tillvarata våra marina natur- och kulturmiljöer genom att tillgängliggöra och lyfta fram deras värde samt skydda och bevara dem till kommande generationer. Med fokus på föroreningar och inte så mycket ex översvämningsrisker då ingen planering är på land. Med fokus på möjligheter till utflykts- och besöksmål, fysisk aktivitet och positiva upplevelser i närmiljön. Ett genomförande av planförslaget berör flera riksintressen. Tabell 1. Nyckelfrågor i MKB. 4

Alternativ, metod och bedömningsgrunder Alternativ Nollalternativet Nollalternativet för miljöbedömningen av Havsområdet innebär att den föreslagna fördjupade översiktsplanen inte genomförs. Havsområdets befintliga miljöer samt verksamheter kommer sannolikt att utvecklas något även i nollalternativet. Delar av havsområdet berörs av kommunens fördjupade översiktsplan för Kusten (antagen 2010), Landsbygdsutveckling i strandnära lägen-lis-planen (antagen 2012) och kommunens översiktsplan (antagen 1991). Dessa planer fungerar som nollalternativ när de är berörda. Planförslag, föreslagen havsplan De långsiktiga intentionerna med kommunens samhällsutveckling är framtagna med den nya fördjupade översiktsplanen för havsområdet. Målet är att kommunen år 2050 tillvaratar de marina natur- och kulturmiljöerna genom att tillgängliggöra och lyfta fram deras värde samt att skydda och bevara dem till kommande generationer. Havsplanens utvecklingsstrategi baseras på fyra övergripande inriktningar: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och samverkan - sätter ramar för målbilder och riktlinjer kopplade till värdefulla miljöer och nyttjande av havsområdet. Översiktsplanen har ett tydligt hållbarhetsfokus vilket medför att skrivningarna ofta är i positiva ordalag angående miljöaspekter. Miljökonsekvensbeskrivningen försöker granska och både redovisa de positiva och negativa miljökonsekvenserna. Ekologisk hållbarhet Utvecklingen av havsområdet ska vara utformat för nästa generation och bidra till begränsad klimatpåverkan, ekosystem i balans, god vattenkvalitet och hög grad av biologisk mångfald. Nyttjandet av hav och skärgård ska utgå från förvaltande av naturresurser och ekossystemtjänster, resurshushållning samt kretsloppstänkande och vara anpassat efter klimatförändringarnas och landhöjningens konsekvenser. Social hållbarhet Utvecklingen av havsområdet ska vara långsiktigt hållbar och bidra till att ännu fler trivs i Skellefteå kommun. Havet och skärgården ska vara tillgänglig för invånare och besökare samt erbjuda attraktiva livsmiljöer med möjlighet till friluftsliv och rekreation. Ekonomisk hållbarhet Utvecklingen av havsområdet främjar en lokal och cirkulär ekonomi med bredd. Näringarna i havsområdet är konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara. Havets ekosystemtjänster ska värderas och deras betydelse implementeras i ekonomiska ställningstaganden. Samverkan Utvecklingen av havsområdet ska uppmärksamma olika användningsområden och ske i samverkan mellan offentliga, kommersiella och idéburna aktörer. 5

Metod och bedömningsgrunder I tabellen nedan presenteras den skala som i miljöbedömningen har använts för att värdera såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan bygger på relationen mellan befintliga värden och omfattningen av bedömd miljöpåverkan. Skalans olika grader används i ett första steg som riktmärke. Därefter vägs omfattning av påverkan och effekter in, vilket leder till en slutlig bedömning av konsekvenser. Att ett riksintresse berörs indikerar att man kommer att hamna högt på bedömningsskalan, men betyder inte per automatik att planförslaget medför stora konsekvenser. Påverkan kan vara av mycket begränsad omfattning eller endast beröra en mindre del av intresseområdet. Omvänt så kan en miljöaspekt som endast har ett lokalt värde hamna högt upp på bedömnings-skalan, om påverkan på värdet bedöms vara stor. Tabell 2. Bedömningsskala för miljöaspekternas positiva eller negativa konsekvenser Denna miljöbedömning analyserar framtida konsekvenser och bedömningarna är därför baserade på hur framtiden kommer att gestalta sig. En sådan bedömning innebär osäkerheter. Miljömål Miljömålssystemet utgörs av nationella, regionala och lokala miljömål, där centrala myndigheter, samt länsstyrelser och kommuner, har ansvar för uppföljningen. Sveriges miljömålssystem innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett tjugotal aktuella etappmål. 6

Miljökvalitetsnormer 1998 utfärdade regeringen en förordning om miljökvalitetsnormer (MKN) (Naturvårdsverket, 2016a). Det finns MKN för luft, buller och vattenkvalitet. Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet och kommunerna är ansvariga för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta MKN och Naturvårdsverket för ett par av dessa. De ämnen som reglerades från början var kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly. Efter revideringar har MKN för luft också kompletterats med reglering av partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. (Naturvårdsverket, 2016a) De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. MKN baseras på krav i EU-direktivet och den av regeringen utfärdade luftkvalitetsförordningen (2010:477) för utomhusluft. (Naturvårdsverket, 2016a) Miljökvalitetsnormer för buller Miljökvalitetsnormen för buller infördes år 2004 genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Normen följs för att undvika skadliga effekter på människors hälsa från omgivningsbuller. Kommuner och myndigheter är ansvariga att kontrollera att MKN följs men verksamhetsutövaren bör genom egenkontroll begränsa störningen. MKN för omgivningsbuller i de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar buller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Dessutom omfattas buller från större vägar, järnvägar och flygplatser i hela Sverige. Huvudinstrumentet för att följa miljökvalitetsnormer är åtgärdsprogram, där kommuner med en befolkning på över 100 000 invånare samt Trafikverket var femte år ska göra bullerkartläggningar och ta fram åtgärdsprogram för att minska bullerstörningar. (Naturvårdsverket, 2016b). Miljökvalitetsnormer för vattenförekomst Svensk vattenförvaltning syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten samt grundvatten. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2021, eller senast till år 2027. God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvantitativ status. Varje vattenförekomst har en miljökvalitetsnorm (MKN). Normen fastställs med stöd av 5 kap miljöbalken, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift, HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Normerna är ett rättsligt verktyg och ställer krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt, till exempel "god status 2021". 7

Figur 2. Flera grundvattenförekomster ansluter till planområdet. Karta från Länsstyrelsens VISS-karta Lantmäteriet. Figur 3. Inom planområdet finns ytvattenförekomsterna mellersta och södra Bottenvikens kustvatten; mörkblå färg. Ytvattenförekomsten SE650320-220650 finns också som utsjövatten; ljusblå färg. Karta från Länsstyrelsens VISS-karta Lantmäteriet. 8

KVALITETSKRAV Figur 4. Kvalitetskrav på ytvattenförkomsterna för kustvattnet. Karta från Länsstyrelsens VISS-karta Lantmäteriet. Figur 5. Kvalitetskrav på ytvattenförkomsterna för kustvattnet är god kemisk status, men några områden har fått undantag den närmsta tiden. Karta från Länsstyrelsens VISS-karta Lantmäteriet. 9

Konsekvensbedömning av alternativen I detta kapitel beskrivs bedömningen av planförslagets påverkan avseende utvalda miljöaspekter. Under varje aspekt beskrivs konsekvenserna för nollalternativet samt planförslaget. Därefter redovisas viktiga åtgärder som kan bidra med positiva konsekvenser för aspekten. Slutligen sammanfattas konsekvens-bedömningen i tabellform, där konsekvenser för nollalternativet samt planförslaget redovisas. Riksintressen Avsaknaden av en havsplan (nollalternativet) innebär en trolig ökad belastning från samtliga marina sektorer, vilket medför ett ökat tryck på riksintressen. I planförslaget står att utöver natur- och kulturvärdena är rörligt nyttjande utan påtaglig påverkan prioriterat. Det kan i praktiken ofta vara två motstridiga intressen och kan komma behöva styras tydligare på en del ställen. Planförslaget prioriterar till viss del natur- och kultur riksintressen vilket är positivt ur miljöhänsyn. Däremot väger försvarets riksintresse på ett stort område allra tyngst vilket är negativt ur miljöhänsyn. Planförslaget bedöms ur riksintressen som en obetydlig skillnad mellan planförslag och nollalternativ, men då stora områden finns utlagda för riksintressen (även om ett är försvarets) bedöms båda alternativen få märkbart positiva konsekvenser. Vattenkvalitet Problem med vattenkvaliteten finns främst vid fjärdarna utanför Skelleftehamn och Kåge. Där är det en stor skillnad mellan nollalternativet och planförslaget, där planförslaget inte prioriterar hamn och sjöfart i Kågefjärden och bara på en relativt liten del utanför Skelleftehamn. Planförslaget bedöms få märkbart positiva konsekvenser då det finns en tydlig strategi att minska påverkan på vattenkvaliten i planförslaget. Natur- och kulturvärden Ökad exploatering av havet gör att de redan starkt påverkade ekosystemen i planområdet stressas än mer. Flera fiskebestånd är idag svaga och många arter är rödlistade. Igenväxta vikar och syrefria bottnar gör havsmiljön oattraktiv både för människor samt flora och fauna, och kan påverka hur vi nyttjar havet som framtida gemensam resurs. För fisketurismen, likväl som för havs- och kustturismen generellt, är havets status av direkt avgörande betydelse. Natur och kulturvärden har prioriterad användning i planförslaget och nollalternativet. Konsekvensen bedöms som en aning mer positivt i planförslaget då riktlinjer och prioriteringar är mer uttalat, men samtidigt är en stor del även utpekat för friluftsliv. Konsekvensen för planförslaget och nollalternativet bedöms märkbart positivt. Klimatpåverkan Förbättringar för planförslaget är framförallt kopplade till zonindelningar för prioriteringar genom en koncentration av fartygsleder och ökat naturskydd. Dock finns inga specifika åtgärder (t.ex. förflyttning av farleder) i planförslaget som direkt minskar sektorernas negativa belastning. Även ökad förväntad turism och försvarsverksamhet väger in i de större negativa konsekvenserna för dessa delområden. Även om visst ökat naturskydd planerats för dessa delområden, liksom för de två övriga. 10

Friluftsliv, båtliv och turism Ofta finns höga naturvärden på samma plats där människor gärna vistas. Både rekreationsintresset och naturvärdena har i princip prioriteras på samma platser varför det är svårt att göra en bedömning. Däremot står det tydligt i planförslaget att hänsyn ska tas till naturvärdena. I planförslaget har enstaka områden utpekats för kanotled och utflyktsmål mm men det rekreationsvärdena har inte fått någon större plats utan kan säkerligen mestadel hittas i kustplanen. Det är inte heller någon betydande konflikt i dagsläget då relativt få vistas i planområdet. Bedömningen görs att rekreation, båtliv och turism påverkas obetydligt av planförslaget. Planens måluppfyllelse och beaktande av miljökvalitetsnormer Miljömål Nedan redovisas de miljömål som bedöms beröras av för planförslaget eller nollalternativet. Kolumnen Måluppfyllelse visar med pil upp eller ned om planförslaget bidrar till negativ eller positiv måluppfyllelse. Miljömål Måluppfyllelse Kommentar Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Farleder och båttrafik planeras i planförslaget och antagandet görs att nollaternativet som inte har någon specifik inriktning påverkar en aning mer negativt. Intresset för Tåme skjutfält prioriteras i båda alternativen vilket ger en viss negativ påverkan på miljömålet. Relativt liten påverkan ändå på luften i både planförslag och nollalternativ. God ekologisk status nås i området men inte god kemisk status. En havsplan lyfter problem och utvecklar bevarandet av havet vilket är positivt. Ytterviksfjärden, Kallholmsfjärden och Söfjärden utanför Skelleftehamn uppnår inte god kemisk status och inte heller Kågefjärden. Dock inte alternativskiljande då även nollalternativet bedöms påverka miljömålet giftfri miljö negativt Farleder och båttrafik planeras i planförslaget och antagandet görs att nollaternativet som inte har någon specifik inriktning påverkar en aning mer negativt. Intresset för Tåme skjutfält prioriteras i båda alternativen vilket 11

ger en viss negativ påverkan på miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalité Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Ett ökande av bevarande och utvecklande av havsvattnet bidrar även till levande sjöar och vattendrag. Ett ökande av bevarande och utvecklande av havsvattnet bidrar även till gott grundvatten. Planförslaget syftar till ett hållbart nyttjande av havsområdet och lyfter fram värdena i området. Båda alternativen sparar riksintressen och andra intressen för naturvård. Planförslaget och nollalternativet är positivt för växt och djurliv då inga större exploateringar planeras. Särskilt planförslaget lyfter skyddsvärda objekt. Miljökvalitetsnormer Inga miljökvalitesnormer förutom för vattenkvaliten bedöms överskridas. Åtgärder och förslag på fortsatt arbete Naturvärdesinventering kommer göras i fortsatt arbete. Underlag till samlad bedömning Medverkande Samhällsbyggnad Fysisk planering, plan Sweco Harriet Wistemar och Rebecca Bohman Frida Feil och Lisa Andersson 12