Yttrande V, S, MP Kommunstyrelsen 2018-02-28 Ärende 4.5 Yttrande om betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen Göteborgs Stad ska svara på en remiss gällande två förslag som är en del i att förbättra föräldraförsäkringen. Förslagen rör dels att en förälders sambo ska kunna ta ut föräldrapenning och dels en begränsning i möjligheten att överlåta dagar på grundnivå. Vi tillstyrker båda förslagen. Vi vill se ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen därför att det gynnar både barn och föräldrar. En konsekvens av förslaget att 90 dagar på grundnivå inte längre ska kunna överlåtas skulle kunna vara att en liten andel barn börjar något tidigare på förskola. I Sverige erbjuds förskola till barn när de fyllt 1 år. I undantagsfall kan barn börja förskola tidigare om de behöver särskilt stöd i sin utveckling. Om en förälder inte vill använda de 90 dagar på grundnivå som inte längre ska gå att överlåta utan istället låter barnet börja på förskola, skulle det ändå inte bli tidigare start än 1 års ålder så länge inte barnet anses behöva det. Förslaget har därmed inga negativa effekter utan är ett steg på vägen mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-02-12 Diarienummer 0471/18 Handläggare Britta Timan Telefon:031-368 04 56 E-post: britta.timan@stadshuset.goteborg.se Förslag till yttrande över del 1 av remiss från Socialdepartementet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU2017:101) Förslag till beslut I kommunstyrelsen Yttrande över del 1 av remissen Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU2017:101) i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande översänds till Socialdepartementet. Sammanfattning Göteborgs Stad har den 18 januari 2018 erhållit rubricerat slutbetänkande på remiss. Remissen ska besvaras i två delar varav detta tjänsteutlåtande avser den första delen. Yttrandet ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 28 februari 2018. Ärendet medger ingen bordläggning. Resterande delar av slutbetänkandet ska vara departementet tillhanda senast den 2 maj 2018. I yttrandet berörs två av förslagen i slutbetänkandet. Dels föreslås att en förälders sambo ska likställas med en förälder vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning utan krav på att föräldern och sambon ska ha varit gifta med varandra eller ska ha eller ha haft barn tillsammans. Dessutom föreslås att en förändring av möjligheten för en förälder att avstå sin rätt till föräldrapenning på grundnivå till förmån för en annan förälder, en förändring av den så kallade reserverade tiden. Det är idag inte möjligt att lämna över rätten till föräldrapenning på sjukpenningnivå motsvarande en tid om 90 dagar för varje barn. Förslaget innebär ett tillägg med innebörden att det inte heller ska vara möjligt för en förälder att lämna över föräldrapenning på grundnivå motsvarande en tid om 90 dagar för varje barn. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen tillstyrker förslagen men hänsyn taget till de i tjänsteutlåtandet beskrivna synpunkterna. Förslagen ger i huvudsak positiva konsekvenser för barn genom att de ges större möjlighet till en tidig och nära kontakt med fler än en förälder. Ekonomiska konsekvenser En begränsning av överlämnandet av föräldrapenning på grundnivå till annan förälder bedöms inte påverka den totala föräldraledighetstiden då begräsningen förväntas leda till Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (9)
en jämnare fördelning snarare än ett minskat uttag. Utredaren beskriver dock att för vissa familjer kommer inte en sådan förändring att ske, åtminstone inte på kort sikt. Utredaren bedömer därför att förslaget på kort sikt kan medföra att förskolestarten kan tidigareläggas något för vissa barn och att behovet av ekonomiskt bistånd kan komma att öka något vid eventuella glapp i försörjningen. Utredaren menar dock att dessa effekter för kommunerna är marginella. Stadsledningskontoret vill framhålla att det svårt att göra några ekonomiska beräkningar utifrån uppgifterna i utredningen då osäkerhetsfaktorerna är mycket stora. De ökade kostnader som beskrivs bör dock beaktas vid bedömningen av statsbidragets storlek i enlighet med finansieringsprincipen. Barnperspektivet En reservering av föräldrapenningen på grundnivå bedöms bidra till en jämnare fördelning mellan föräldrarna av föräldraledighet och föräldrapenning. Föräldrar som har rätt till ersättning endast på grundnivå får genom förslaget ett större drivkraft att ta en större del i vården av barnet. Utgångspunkten är att barn gynnas av en tidig och nära anknytning till sina föräldrar och kan förbättra relationen till föräldrarna. En längre ledighetsperiod med båda föräldrarna ger ökade förutsättningar för en god kontakt mellan föräldrar och barn även när barnet blir äldre. Förslaget stärker därmed barnets rätt till omvårdnad och kontakt med sina föräldrar. Utredningen har, bl.a. utifrån vilka effekter tidigare förändringar av den reserverade tiden har haft, gjort ett antagande om att mäns uttag kommer att öka och kvinnors uttag kommer att minska. Förändringen sker dock inte med samma styrka i alla grupper av föräldrar. I vissa grupper, exempelvis för föräldrar med lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, har mäns uttag av föräldrapenning inte ökat lika mycket som för män med högre inkomst och högre utbildningsnivå. Om mäns uttag av föräldrapenning inte ökar i vissa grupper finns en risk att föräldrapenningdagar för tiden före barnets treårsdag inte tas ut, vilket kan vara en nackdel. En del barn riskerar därmed att få en kortare tid hemma med en tidigare förskolestart som följd. Utifrån de förändringar i uttagsmönstret som har observerats efter införandet av den första och den andra reserverade månaden, bedömer dock utredningen denna risk som liten. Fördelarna med den ökade reserveringen är för barn som grupp så stora att de överväger, trots att förslaget till viss del kan få negativa konsekvenser för vissa enskilda barn. Utredningen har också valt att behålla en relativt stor flexibilitet i föräldraförsäkringen. Den flexibilitet som förslaget innebär ger enligt utredningens mening föräldrarna möjlighet att ändå göra val om hur föräldrapenningen och föräldraledigheten ska fördelas utifrån barns skiftande behov. Förslaget kan antas få huvudsakligen positiva konsekvenser för barn genom att barn ges större möjlighet till en tidig och nära kontakt med fler än en förälder. Utredningen föreslår också att en förälders sambo ska likställas med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning. Barnets relation till förälderns partner påverkas inte av om föräldern är gift eller sambo och förslaget bedöms öka barnets tillgång till närstående vuxna. Att en sambo i detta sammanhang likställs med en make anses vara till fördel för barnet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (9)
Mångfaldsperspektivet Barns familjer ser olika ut och möjligheten för stjärnfamiljer 1 att använda föräldrapenning behöver förbättras. En möjlighet att få avstå dagar till en sambo utan krav på tidigare gemensamma barn eller tidigare äktenskap skulle förbättra möjligheten att använda föräldrapenningen för flera olika familjer. Det kan till exempel handla om två samkönade par som väljer att skaffa barn tillsammans och där vårdnadshavarnas partner är delaktiga i vården av barnet eller för de föräldrar som har ensam vårdnad. Förslaget gällande en reservering av föräldrapenningen på grundnivå bedöms bidra till en jämnare fördelning mellan föräldrarna av föräldraledighet och föräldrapenning. De incitament en sådan reservering för med sig träffar framförallt män med låga inkomster och kan få effekten att de ökar sitt uttag av föräldrapenning och därmed även sin tid med barnen. Pappor som kommer till Sverige med barn har i hög utsträckning endast rätt till föräldrapenning på grundnivå och har till viss del ett mycket lågt föräldrapenninguttag. Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Särskilt kvinnors möjlighet till deltagande på arbetsmarknaden kan gynnas av förslagen då föräldraledighetsperioderna för kvinnor förväntas minska och män förväntas ta ett större ansvar för det obetalda omsorgsarbetet. Jämställdhetsperspektivet Det är vanligare att kvinnor använder föräldrapenning på grundnivå. En reservering av föräldrapenningdagar på grundnivå får anses vara positivt ur ett jämställdhetsperspektiv efter som det antas bidra till en jämnare fördelning av föräldrapenningen mellan föräldrarna. Genom att grundnivån i föräldrapenningen reserveras uppmuntras båda föräldrarna att ta del i vården av barnet. Ett jämnare uttag skapar även förutsättningar för en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet I utredningen beskrivs översiktligt hur motsvarande lagstiftning i norden är konstruerad. I samtliga nordiska länder kompenseras inkomstbortfall i samband med barns födelse med förmåner liknande den svenska föräldrapenningen. Antalet föräldrapenningdagar varierar och Sverige har den längsta perioden. Det svenska föräldrapenningsystemet är generöst både när det gäller antalet kompenserade dagar och när det gäller åldersintervallen för uttag av föräldrapenning. Även avseende flexibiliteten utmärker sig det svenska systemet. Generositeten återspeglar sig även i det faktiska uttaget av föräldrapenning. Bilagor 1. Sammanfattning av betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen, utdrag ur SOU2017:101 (se särskilt sid 27 28 avseende nu aktuella förslag) 2. Förslag till yttrande 1 En stjärnfamilj är en familj som inte är en kärnfamilj Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (9)
Ärendet Göteborgs Stad har den 18 januari 2018 erhållit rubricerat slutbetänkande på remiss. Remissen ska besvara i två delar varav detta tjänsteutlåtande berör den första delen och avser förslagen: En förälders sambo ska likställas med en förälder vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning utan krav på att föräldern och sambon ska ha varit gifta med varandra eller ska ha eller ha haft barn tillsammans. Även dagar med föräldrapenning på grundnivå ska ingå i den tid för vilken en förälder inte kan lämna över sin rätt till föräldrapenning till någon annan (den s.k. reserverade tiden). Nu aktuellt yttrande ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 28 februari 2018. Ärendet medger ingen bordläggning. Resterande delar av slutbetänkandet ska vara departementet tillhanda senast den 2 maj 2018. Beskrivning av ärendet Föräldraförsäkringens huvudsyfte är att möjliggöra för föräldrar att förena arbete och familj. Försäkringen är utformad för att främja deltagande på arbetsmarknaden. Kvinnors och mäns arbetsliv och arbetsmarknadens villkor har därför en central betydelse för hur föräldraförsäkringen är uppbyggd och fungerar. Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkring. Syftet har varit att identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Utredningen konstaterar att arbetsmarknaden fortfarande i hög utsträckning är könssegregerad. I jämförelse med män har kvinnor oftare tillfälliga anställningar, i genomsnitt längre ledigheter i samband med att de blir föräldrar och arbetar i högre utsträckning deltid. Kvinnor är också i genomsnitt mer sjukskrivna än män och en orsak till detta är kvinnornas generellt sett större ansvar för familj och hemarbete. Även om kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än män tjänar de i genomsnitt mindre. Kvinnor återfinns också mer sällan än män i chefspositioner. Barnfamiljernas livsvillkor och synen på föräldraskap har också förändrats sedan föräldraförsäkringen infördes. Ungefär 25 procent av alla barn har föräldrar som inte lever tillsammans. Två av tio familjer består av en ensamstående förälder, oftast en ensamstående mamma. Knappt en av tio familjer är en s.k. ombildad familj, dvs. en familj där en eller båda föräldrarna har barn från ett tidigare förhållande. Det saknas officiell statistik om hur vanligt det är att barn har fler än två vuxna som utövar ett föräldraskap, exempelvis när en ensamstående kvinna eller ett lesbiskt par väljer att gå samman med en man eller ett manligt par för ett delat föräldraskap. Barns familjesituationer ser olika ut och kan också variera över tid. Det kan konstateras att dagens regelverk medför begränsningar i möjligheten att använda föräldrapenningförmåner för vissa familjekonstellationer. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (9)
Gällande rätt Föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller vid adoption av barn. Rätt till föräldrapenning har en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete. Som ett ytterligare villkor gäller att föräldern till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet. Vem som är förälder följer av reglerna i 1 kap. föräldrabalken. Med en förälder likställs, vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning, förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern, särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet och blivande adoptivförälder (11 kap. 4 SFB). Föräldrapenningförmåner lämnas som huvudregel inte till mer än en förälder för samma barn och tid. Föräldrarna har också en allmän rätt att ta ut föräldrapenning samtidigt för samma barn i högst 30 dagar under barnets första levnadsår. Bestämmelserna om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också vid adoption av barn. Med adoption likställs, vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning, att någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet. Ersättningstiden för föräldrapenning med anledning av ett barns födelse är högst 480 dagar sammanlagt för båda föräldrarna och vid flerbarnsfödsel ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första. Om ett barn blir bosatt här i landet under sitt andra levnadsår lämnas föräldrapenning med högst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna. Om barnet däremot blir bosatt efter det andra levnadsåret lämnas föräldrapenning med högst 100 dagar sammanlagt för föräldrarna. Begränsningsregeln trädde i kraft den 1 juli 2017. För tid efter barnets fjärde levnadsår finns en ytterligare begränsning i fråga om ersättningstiden som gäller för samtliga föräldrar med rätt till föräldrapenning. Den begränsningen innebär att föräldrapenning lämnas under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna. Fyraårsbegränsningen trädde i kraft den 1 januari 2014 Föräldrapenning lämnas längst till dess att barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan. Tolvårsgränsen trädde i kraft den 1 januari 2014, samtidigt med införandet av fyraårsbegränsningen. Föräldrapenningen är delad lika mellan föräldrarna vid gemensam vårdnad. Tre månader (90 dagar) med föräldrapenning på sjukpenningnivå är reserverade för vardera föräldern. För övriga dagar kan en förälder avstå sin rätt till föräldrapenning till den andra föräldern. I vissa fall får den ena föräldern hela föräldrapenningen. Det gäller dels om en förälder har ensam vårdnad om ett barn, dels om en förälder på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning varaktigt saknar förmåga att vårda barnet När endast en förälder får föräldrapenningen gäller bestämmelsen om reserverade dagar i förhållande till förälderns möjlighet att avstå rätt till föräldrapenning till förmån för en annan förälder som inte har vårdnad om barnet eller till förmån för personer som likställs med förälder. Förmånen kan lämnas på tre olika ersättningsnivåer; sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå. Sjukpenningnivån är den högsta ersättningsnivån. Den lämnas till en förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning och baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen på grundnivå är 250 kronor om dagen och lämnas när föräldern är försäkrad för endast bosättningsbaserad föräldrapenning eller Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (9)
om föräldern har en låg arbetsbaserad föräldrapenning. Föräldrapenning på lägstanivå, som är 180 kronor om dagen, lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning och avser tid då föräldrapenning inte lämnas på sjukpenningnivån eller grundnivån. Av de 480 ersättningsdagarna lämnas föräldrapenning under 390 dagar på antingen sjukpenningnivå eller grundnivå och 90 dagar på lägstanivå. Har föräldrarna gemensam vårdnad om barnet fördelas dagarna lika även på ersättningsnivå, så att föräldrarna får 195 dagar var på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå. Betänkandets överväganden och förslag till ny lagstiftning Förälders sambo ska likställas med en förälder En vårdnadshavare har i dag möjlighet att avstå dagar med föräldrapenning till sin sambo enbart i de fall de tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn tillsammans. Om dessa förutsättningar saknas likställs inte sambon med en förälder enligt 11 kap. 4 socialförsäkringsbalken och förälderns sambo saknar därmed rätt till föräldrapenning. Motsvarande krav gäller enligt nämnda bestämmelse inte för att en förälders make ska likställas med föräldern. Enligt utredningens mening framstår denna skillnad i regelverket som omotiverad. En person som stadigvarande bor tillsammans med föräldern kan vara lika delaktig i vården av ett barn även om denne inte är gift med föräldern. Det kan också tyckas onödigt att ett par ska behöva ingå äktenskap för att likställas inom föräldrapenningen. En möjlighet att få avstå dagar till en sambo utan krav på tidigare gemensamma barn eller tidigare äktenskap skulle förbättra möjligheten att använda föräldrapenningen för flera olika familjer. Det kan till exempel handla om två samkönade par som väljer att skaffa barn tillsammans och där vårdnadshavarnas partner är delaktiga i vården av barnet. Det kan också handla om ombildade familjer där en bonusförälder en kortare period avlastar föräldern i vården av barnet. En möjlighet att avstå dagar till en sambo skulle vara värdefull för alla familjer oavsett familjekonstellation där föräldern och sambon inte önskar ingå äktenskap för att få tillgång till föräldrapenning. Vården av barnet med föräldrapenning kan förutom att gälla längre koncentrerade ledigheter i samband med ett barns födelse även gälla kortare ledigheter under exempelvis lov och studiedagar då det är rimligt att andra än vårdnadshavarna ska kunna träda in och vårda barnet. Den krets personer som likställs med föräldrar är vidare inom den tillfälliga föräldrapenningen än inom föräldrapenningen. Det finns inom den tillfälliga föräldrapenningen inget krav på tidigare gemensamma barn eller tidigare äktenskap för att en sambo ska likställas med en förälder. Dessutom finns det inom den tillfälliga föräldrapenningen möjlighet att överlåta och lämna dagar till en annan försäkrad person än en förälder eller en person likställd med en förälder. Föräldrar som är ensamma i vården av barnet kan därigenom få stöd och avlastning av en närstående person när barnet är sjukt. Någon motsvarande möjlighet för föräldrar som är ensamma i vården av barnet finns inte inom föräldrapenningen. Regelverket inom den tillfälliga föräldrapenningen ger även familjer där fler än två vuxna personer utövar en föräldraroll till ett barn goda förutsättningar för att ta ett gemensamt ansvar när barnet är sjukt. Det finns fördelar med om personkretsen som likställs med föräldrar så långt det är möjligt är lika inom föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen. Det Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 6 (9)
förenklar regelverket och administrationen samt underlättar föräldrarnas planeringsförutsättningar. Enligt utredningens bedömning finns det ett behov av att även utforma regelverket för föräldrapenning så att det förbättrar olika familjekonstellationers möjlighet att använda förmånen. Utredningen ser att detta behov är särskilt angeläget för de föräldrar som har ensam vårdnad eller är ensamma i vården av barnet samt i familjer där fler än två vuxna personer utövar en föräldraroll till ett barn. Utredningen föreslår utifrån ovanstående att bestämmelsen ändras så att förälders sambo likställs med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning utan krav på att föräldern och sambon ska ha varit gifta med varandra eller ska ha eller ha haft barn tillsammans. Sambon ska också ges rätt till ledighet utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn. Förslaget bedöms leda till förbättrade möjligheter för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningförmåner. Reservering av dagar med föräldrapenning på grundnivå Utredningen gör bedömningen att dagar med föräldrapenning på grundnivå i dag inte omfattas av regleringen om reserverad tid för vardera föräldern. Enligt bestämmelsens tidigare lydelse ingick dagar med ersättning på grundnivå i den reserverade tiden. Det framgår inte av förarbetena till socialförsärkringsbalken om någon förändring av tillämpningen avsågs. I socialförsäkringsbalken 12 kapitlet 17 regleras möjligheten för en förälder att avstå sin rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Det är inte möjligt att lämna över rätten till föräldrapenning på sjukpenningnivå motsvarande en tid om 90 dagar för varje barn (eller 90 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel). Nu föreslås ett tillägg med innebörden att det inte heller ska vara möjligt för en förälder att lämna över föräldrapenning på grundnivå motsvarande en tid om 90 dagar för varje barn (eller 90 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel). Den nuvarande bestämmelsen om reserverad tid innebär att en förälder som enbart har rätt till dagar med ersättning på grundnivå kan avstå samtliga sina dagar till den andra föräldern eller till någon som inom föräldrapenningen likställs med förälder. Bestämmelsen innebär vidare att det i en familj där ingen av föräldrarna uppfyller förutsättningarna för föräldrapenning på sjukpenningnivå inte finns någon reglering om fördelningen av uttaget av förmånen, mer än att vardera föräldern som utgångspunkt har rätt till hälften av ersättningsdagarna om båda har vårdnad om barnet. Det leder till att det finns färre incitament för ett jämnt uttag av föräldrapenning mellan föräldrarna i familjer där en förälder eller båda föräldrarna har rätt till föräldrapenning på grundnivå än i familjer där båda föräldrarna har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå. Lagstiftningens utformning innebär således att målet med en jämnare fördelning av föräldrapenninguttaget har olika tyngd beroende på vilken ersättningsnivå föräldrarna har rätt till. Även om det i familjer där föräldrarna enbart har rätt till ersättning på grundnivå inte blir någon skillnad ekonomiskt beroende på vem som tar ut föräldrapenningen, så ges andra faktorer som påverkar vem av föräldrarna som är hemma med barnen större utrymme att få genomslag. Effekterna av att bestämmelsen om reserverad tid inte omfattar dagar med föräldrapenning på grundnivå är otillfredsställande. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 7 (9)
En reservering av även grundnivådagar skulle innebära att samtliga föräldrar som tar ut föräldrapenning träffas av regleringen, även de som inte är etablerade på arbetsmarknaden i Sverige och de med relativt sett låg inkomst, vilket medför en mer jämlik reglering. Utredningen framhåller att incitamenten för ett visst uttag av föräldrapenning och effekterna i övrigt för enskilda familjer som skulle beröras av en reservering av grundnivådagar kan variera stort och är svåra att förutse. Det kan dock konstateras att det i huvudsak är kvinnor som använder ersättning på grundnivå och män som avstår dagar Det är vidare tydligt att det är män med låga inkomster, varav några är hänvisade till ersättning på grundnivå, som har ett lägre uttag av föräldrapenning än genomsnittet. En reservering av grundnivådagar och de incitament en sådan reservering för med sig träffar därför framförallt dessa män och kan få effekten att de ökar sitt uttag av föräldrapenning och därmed även sin tid med barnen. I och med att denna grupp män omfattar bland annat pappor som kommer till Sverige med barn, som i hög utsträckning endast har rätt till föräldrapenning på grundnivå och som till viss del har ett mycket lågt föräldrapenninguttag, kan en reservering av grundnivådagar även innebära att jämställdhetseffekterna i förhållande till begränsningen av föräldrapenning för dessa föräldrar. En reservering av dagar med föräldrapenning på grundnivå skulle få påverkan på flexibiliteten för hur föräldrapenningen kan användas. På vilket sätt och i vilken omfattning beror även här på förutsättningarna i det enskilda fallet. En familj där en förälder eller båda föräldrarna enbart har rätt till ersättning på grundnivån bör dock ställas inför samma villkor som föräldrar som har rätt till en högre ersättning. En mer jämn fördelning av ledigheten, som möjliggör arbetsmarknadsetablering för båda föräldrarna är fördelaktigt för hushållets ekonomi på lång sikt. En reservering även av dagar med föräldrapenning på grundnivå innebär bland annat att samtliga dagar med föräldrapenning kommer vara reserverade för alla de föräldrar som kommer till Sverige med barn under tre år och som berörs av begränsningsregeln. Många av dessa föräldrar har inte rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå och omfattas således i dag inte av bestämmelsen om reserverad tid. Utredningen gör bedömningen att det inte finns någon befogad anledning till att dagar med föräldrapenning på grundnivå inte omfattas av den reserverade tiden. Det finns däremot mycket att vinna på att även grundnivådagar är reserverade, framförallt ur jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Utredningen lämnar därför ett sådant förslag. Vad effekterna av en reservering av grundnivådagar kan bli på föräldrapenninguttaget i det enskilda fallet är, som sagt, svårt att förutse. Det kan dock påminnas om den tidigare regleringen som innefattade dagar med ersättning på grundnivå innebar en tillämpning enligt utredningens förslag och att det således inte är fråga om en helt ny och oprövad reglering. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret anser att förslaget om att en förälders sambo ska likställas med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning ska tillstyrkas. Möjlighet för en förälders sambo att omfattas av föräldrapenningen bedöms öka barnets tillgång till för barnet viktiga och närstående vuxna. Ett barns relation till en förälders partner Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 8 (9)
påverkas inte av om föräldern är gift eller sambo. Att en sambo i detta sammanhang likställs med en make får därför anses vara till fördel för barnet. Förslaget om att det inte ska vara möjligt för en förälder att lämna över föräldrapenning på grundnivå leder till att barn ges större möjlighet till en tidig och nära anknytning till sina föräldrar och kan förbättra relationen till föräldrarna på både kort och lång sikt. En längre ledighetsperiod med båda föräldrarna ger ökade förutsättningar för en god kontakt mellan föräldrar och barn även när barnet blir äldre. Stadsledningskontoret anser därför att förslaget stärker barnets rätt till omvårdnad och kontakt med sina föräldrar. Förslaget bedöms även vara positivt ur ett jämställdhetsperspektiv efter som det antas bidra till en jämnare fördelning av föräldrapenningen mellan föräldrarna. Genom att grundnivån i föräldrapenningen reserveras uppmuntras båda föräldrarna att ta del i vården av barnet. Ett jämnare uttag skapar även förutsättningar för en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Fördelarna med den ökade reserveringen är för barn som grupp så stora att de överväger att det kan få negativa konsekvenser för vissa enskilda barn som eventuellt kan få en kortare tid hemma med en tidigare start med barnsomsorg som följd. Utifrån de förändringar i uttagsmönstret som har observerats efter införandet av den första och den andra reserverade månaden, bedöms dock denna risk som liten. En minskad valfrihet för föräldrarnas uttag av föräldrapenning är en konsekvens av den ökade reserveringen. Utredningen har också valt att behålla en relativt stor flexibilitet i föräldraförsäkringen. Den flexibilitet som förslaget innebär ger enligt utredningens mening föräldrarna möjlighet att ändå göra val om hur föräldrapenningen och föräldraledigheten ska fördelas utifrån barns skiftande behov. Det är mycket svårt att göra några ekonomiska beräkningar utifrån uppgifterna i utredningen då osäkerhetsfaktorerna är mycket stora. Stadsledningskontoret förutsätter dock att kommunernas kostnader kommer att täckas genom statliga medel i enlighet med den s.k. finansieringsprincipen. Stadsledningskontoret delar utredningens bedömning om att förslagen kan antas få huvudsakligen positiva konsekvenser för barn genom att de ges större möjlighet till en tidig och nära kontakt med fler än en förälder. Stadsledningskontoret anser därför att förslagen bör tillstyrkas med hänsyn taget till ovanstående synpunkt. Britta Timan Planeringsledare Louise Odengard Tf avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 9 (9)
Sammanfattning Uppdraget Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkring. Syftet har varit att identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Utredningen lämnade i oktober 2016 delbetänkandet Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (SOU 2016:73). I detta betänkande redovisas utredningens huvudsakliga uppdrag. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att uppnå en jämställd fördelning av föräldraledighet och föräldrapenningförmåner. Inom ramen för detta har utredningen särskilt haft att analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av att reservera ytterligare månader för vilka en förälder inte kan avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, inklusive en fullständig uppdelning av föräldrapenningen mellan föräldrarna. Utredningen har vidare haft att analysera om åldersgränserna för rätten till föräldraledighet är väl avvägda och om det finns behov av förändringar. Utredningen har även haft i uppdrag att identifiera och analysera hur föräldraförsäkringen behöver moderniseras för att möta nya utmaningar på arbetsmarknaden och i familjelivet. Inom ramen för detta har utredningen i sin kartläggning och analys av dagens arbetsliv haft att sätta särskild fokus på företagares och studerandes villkor och möjligheter att använda föräldraförsäkringen. Utredningen har vidare haft att utreda om reglerna för graviditetspenningen är tillräckligt anpassade till dagens arbetsliv och om de utgör ett ändamålsenligt skydd för de kvinnor som har en nedsatt arbetsförmåga i slutet av graviditeten. Vidare har utredningen haft att identifiera problem och undersöka möjligheterna 19
Sammanfattning SOU 2017:101 att underlätta för olika familjekonstellationer att använda föräldraförsäkringen. I utredningens uppdrag har ingått att göra vissa kartläggningar och att vid behov lämna förslag till vissa förändringar och åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag. Utredningen har genomgående haft att analysera behovet av förenklingar och att arbeta för en renodling av regelverket utifrån föräldraförsäkringens olika syften. Som grundförutsättningar för arbetet har utredningen haft att ta vägledning i principen om barnets bästa och barnets rätt till omvårdnad och kontakt med sina föräldrar samt att vidhålla inkomstbortfallsprincipen som en av grundpelarna för föräldraförsäkringen. Eventuella förslag har inte fått omfatta den statliga ålderspensionsavgiften och inte heller föräldrabalkens regler om föräldraskap och vårdnad. Utmaningar och möjligheter hur ser dagens arbetsliv ut? Föräldraförsäkringens huvudsyfte är att möjliggöra för föräldrar att förena arbete och familj. Försäkringen är utformad för att främja deltagande på arbetsmarknaden. Kvinnors och mäns arbetsliv och arbetsmarknadens funktionssätt har därför en central betydelse för hur föräldraförsäkringen är uppbyggd och fungerar. Utredningen har kartlagt hur arbetsliv och föräldraförsäkring samverkar och vilka möjligheter och utmaningar som dagens arbetsliv innebär för möjligheterna för föräldrar att kombinera arbete och familj. Utredningen konstaterar att arbetsmarknaden fortfarande i hög utsträckning är könssegregerad. I jämförelse med män har kvinnor oftare tillfälliga anställningar, i genomsnitt längre ledigheter i samband med att de blir föräldrar och arbetar i högre utsträckning deltid. Kvinnor är också i genomsnitt mer sjukskrivna än män och en orsak till detta är kvinnornas generellt sett större ansvar för familj och hemarbete. Även om kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än män tjänar de i genomsnitt mindre. Kvinnor återfinns också mer sällan än män i chefspositioner. En viktig och stor del av arbetsmarknaden utgörs av företagare, en grupp inom vilken villkoren och förutsättningarna för arbetet är mycket varierande. Utredningen har gjort en kartläggning av företagarnas villkor och möjligheter att använda föräldraförsäkringen. Det kan konstateras att dessa använder försäkringen i något lägre omfattning än anställda. Inom ramen för kartläggningen beskriver utred- 20
SOU 2017:101 Sammanfattning ningen olika faktorer som kan förklara det förhållandet. Vidare beskrivs olika förslag som har lämnats från bland annat företagarhåll i syfte att komma till rätta med sådana aspekter av föräldraförsäkringen som kan innebära svårigheter för företagare att använda den på samma sätt som anställda. Utredningen har också kartlagt studerandes villkor och möjligheter att använda föräldraförsäkringen. Inom ramen för denna kartläggning beskrivs hur föräldraförsäkringen är utformad för studerande som blir föräldrar eller för föräldrar som påbörjar studier. Utredningen konstaterar att gruppen studerande är heterogen och att situationen kan se mycket olikartad ut för studerande föräldrar. Utredningen beskriver olika förslag som har lämnats för att komma till rätta med vissa svårigheter att använda föräldraförsäkringen när man studerar. Utredningen har också gjort en översiktlig översyn av reglerna för graviditetspenning i förhållande till dagens arbetsliv. En slutsats som utredningen drar är att det finns vissa problem med graviditetspenningen, som utformades i en tid då fysiskt ansträngande arbeten var mer vanligt förekommande än i dag. Det finns t.ex. enligt tidigare granskningar utrymme att bevilja fler kvinnor graviditetspenning enligt den nu gällande regleringen än vad tolkningen av denna innebär. Det är också många av de kvinnor som får avslag på sin ansökan om graviditetspenning som får annan ersättning från socialförsäkringen. Utredningen redovisar ett antal alternativ för hur graviditetspenningen skulle kunna utformas. Utredningen beskriver också översiktligt hur normer i samhället, familjelivet och arbetslivet påverkar villkor och förutsättningar att kombinera arbetsliv och familjeliv på lika villkor. Familjeförhållanden i Sverige Barnfamiljernas levnadsförhållanden och synen på föräldraskap har förändrats sedan föräldraförsäkringen infördes. Ungefär 25 procent av alla barn har föräldrar som inte lever tillsammans. Två av tio familjer består av en ensamstående förälder, oftast en ensamstående mamma. Knappt en av tio familjer är en s.k. ombildad familj, dvs. en familj där en eller båda föräldrarna har barn från ett tidigare förhållande. Det saknas officiell statistik om hur vanligt det är att barn har fler än två vuxna som utövar ett föräldraskap, exempelvis när en ensamstående 21
Sammanfattning SOU 2017:101 kvinna eller ett lesbiskt par väljer att gå samman med en man eller ett manligt par för ett delat föräldraskap. Det kan konstateras att barns familjesituationer ser olika ut och även varierar över tid. Utredningen har gjort en översyn av nuvarande regelverk för att se i vilka fall det finns begränsningar i möjligheterna för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningförmånerna. Det kan konstateras att det finns en utveckling där lagstiftaren i någon mån beaktat de svårigheter som kan finnas för andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen, men att dagens regelverk trots det medför begränsningar i möjligheten att använda föräldrapenningförmåner för vissa familjekonstellationer. Begränsningarna gäller främst inom föräldrapenningen. Utredningens överväganden och förslag i korthet Utredningen lämnar ett antal förslag avseende föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Förslagen är utformade så att de i huvudsak ska ses som en helhet och är i stort ömsesidigt beroende av varandra för att de önskvärda effekterna ska uppnås. Utredningen gör därutöver vissa bedömningar relaterade till uppdraget. En ny modell för föräldrapenningen Det bör införas en ny modell för föräldrapenningen Utredningen anser att de nuvarande åldersgränserna inom föräldrapenningen inte är ändamålsenliga. Föräldrapenningen bör ytterligare koncentreras till tiden för barnets födelse och de första åren i barnets liv. Detta ligger i linje med huvudsyftet med föräldrapenningen, att möjliggöra för föräldrar att kombinera familjeliv och arbetsliv bl.a. genom att kompensera dem för inkomstbortfall från arbetet på grund av ledighet i samband med ett barns födelse eller adoption. Det ligger även i linje med att det största antalet föräldrapenningdagar bör lämnas för att ge möjlighet till längre sammanhängande ledigheter under ett barns första levnadstid eller första tid i en ny familj. Därefter bör det lämnas föräldrapenningdagar för att möjliggöra kortare ledigheter. Detta bedöms även medverka till en jämnare fördelning av föräldrapenningen mellan föräldrarna och innebära att män uppmuntras att 22
SOU 2017:101 Sammanfattning använda en större andel av föräldrapenningen när barnet är litet, vilket har fördelar för hur kvinnor och män fördelar både obetalt och betalt arbete inom hushållet, såväl på kort som på lång sikt. Utifrån det som anges ovan, samt i syfte att renodla föräldrapenningen i förhållande till dess syfte att framförallt ge föräldrar möjlighet att vårda ett barn i dess yngre åldrar, föreslår utredningen en ny modell för förmånen. Den nya modellen Den nya modellen innebär att föräldrapenning ska kunna lämnas under totalt högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption under ytterligare högst 170 dagar för varje barn utöver det första. Föräldrapenning ska kunna lämnas fram till dess att barnet har fyllt tio år och ska fördelas på visst sätt under förmånstiden. Till och med barnets tredje levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, ska föräldrapenning som huvudregel kunna lämnas under högst 390 av de högst 460 dagarna, och vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption under ytterligare högst 142 av de högst 170 dagarna för varje barn utöver det första. Utredningen föreslår att tidsgränsen för uttaget av de dagar som förbehålls perioden ifråga ska vara skarp, dvs. dagar ska inte kunna sparas till förmånstiden därefter. När det gäller valet av gränsen för den större delen av föräldrapenningdagarna och antalet föräldrapenningdagar som fördelas för den perioden har utredningen gjort samlade bedömningar av ett antal faktorer. Enligt utredningens mening väger barnperspektivet tungt. Med barnperspektivet menas här att barn ska ges förutsättningar för goda uppväxtvillkor och rätt till vård och omsorg av båda föräldrarna samt att barn har olika behov av föräldrar, av anknytning, av omsorg och vård och att föräldrarna därmed behöver ges fortsatt möjlighet till en viss flexibilitet när det gäller användningen av föräldrapenning. En sänkning av gränsen enligt utredningens förslag innebär fortfarande, både i sig själv men framförallt tillsammans med övriga förslag om modellen för föräldrapenningen, ett starkt incitament att koncentrera den längre föräldraledigheten samt att fördela ledigheten och föräldrapenningen mer jämnt mellan föräldrarna redan i barnets yngre åldrar. 23
Sammanfattning SOU 2017:101 Antalet dagar enligt den begränsningsregel som utredningen föreslog i sitt delbetänkande (SOU 2016:73) för föräldrar som kommer till Sverige med barn efter barnets första levnadsår ska justeras utifrån att dagarna kan användas fram till barnets treårsdag i stället för fram till och med barnets tolvårsdag. Vid beräkningen av antalet dagar inom den föreslagna modellen har utredningen tillämpat samma metod som i delbetänkandet, med vissa justeringar på grund av olika osäkerhetsfaktorer. Det bör även fortsättningsvis finnas en möjlighet till föräldrapenningförmån för barn som är äldre än tre år, för att det ska finnas reella förutsättningar för föräldrar att vara hemma med sina barn även under den delen av barnens liv och för att, i enlighet med föräldraförsäkringens huvudsyfte, underlätta möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Utredningen föreslår att för tid efter barnets tredje levnadsår och fram till dess att barnet har fyllt tio år ska föräldrapenning som huvudregel lämnas under högst tio dagar per barn och år av de högst 460 dagarna, och vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption under ytterligare högst fyra dagar per barn och år av de högst 170 dagarna för varje barn utöver det första. Ersättning ska inte kunna sparas från ett år till ett annat. Även när det gäller valet av den yttersta åldersgränsen för föräldrapenning och fördelningen av föräldrapenningdagar för denna period har utredningen gjort samlade bedömningar av ett antal faktorer. Vid en prioritering av de olika behov av ledighet som har identifierats och utifrån de förutsättningar som ligger till grund för utredningens arbete, där bland annat de beräknade kostnaderna för de föreslagna reformerna när de är genomförda fullt ut har beaktats, anser utredningen att det är av större vikt att skapa en mer generös förmån för en tid i barnets liv då behoven av föräldrarnas omsorg generellt sett är som störst snarare än att sträcka ut möjligheten till föräldrapenning till en tid i barnets liv då behovet av föräldrarnas omsorg i allmänhet inte är lika stort. Den föreslagna modellen, med dess fördelning av föräldrapenningdagarna på olika perioder, innebär att förmånen blir mer jämlik, då alla föräldrar garanteras föräldrapenning under hela förmånstiden utan att behöva spara föräldrapenningdagar. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet ska vardera föräldern som huvudregel få föräldrapenning under hälften av den tid under vilken föräldrapenning som högst kan lämnas till och med barnets tredje levnadsår och hälften av den tid per år under vilken 24
SOU 2017:101 Sammanfattning föräldrapenning som högst kan lämnas efter barnets tredje levnadsår till dess att barnet har fyllt tio år. Ingen ändring av föräldraledighetslagens bestämmelser om möjligheterna till ledighet utan föräldrapenning Utredningen bedömer att en förälder fortsatt bör ha rätt att vara helt ledig från arbetet för vård av barn till dess att barnet är 18 månader. Att sänka möjligheten till obetald ledighet från 18 månader till det att barnet är t.ex. 12 månader skulle inte med automatik innebära en kortare ledighet. Det är inte föräldraledighetens längd som är problematisk utan snarare fördelningen av ledighetstiden mellan föräldrarna. Möjligheten att reducera arbetstiden under småbarnsåren kan ge föräldrar mer tid till barn och familj, minska tidspressen och medföra en ökad balans mellan arbetsliv och familjeliv. Utredningen föreslår också en helt ny modell för hur föräldrapenning kan lämnas. Mot bakgrund av det förslaget och behov som kan finnas hos föräldrar av att kunna reducera arbetstiden, bedömer utredningen att en förälder även fortsättningsvis bör ha rätt att förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men som inte har avslutat sitt första skolår. Om ett barn som är äldre än 18 månader tas om hand i ett familjehem har familjehemsföräldern enbart rätt att reducera sin arbetstid med 25 procent. I de fall barnet har ett stort omsorgsbehov kan detta vara otillräckligt. Utredningen bedömer därför att det i ett annat sammanhang bör övervägas om familjehemsförälders rätt till hel ledighet utan föräldrapenning bör utvidgas till att gälla även barn som är över 18 månader. Borttagande av lägstanivån inom föräldrapenningen Utredningen föreslår att de 90 dagarna med föräldrapenning med ersättning på lägstanivån ska slopas. Föräldrapenning på lägstanivå ska därmed avskaffas. Ersättningen för lägstanivådagarna är så låg att den i många fall inte fungerar som ersättning för förlorad arbetsinkomst. Föräldraförsäkringen ger därmed inte alla föräldrar reella ekonomiska möjligheter att vårda sina barn under de 90 dagarna som lägstanivån omfattar. Det är också lägstanivådagarna som oftast brinner inne när 25
Sammanfattning SOU 2017:101 barnet fyller åtta år. Det totala antalet föräldrapenningdagar föreslås i stället uppgå till 460 dagar med ersättning på sjukpenning- eller grundnivån. Med utredningens förslag görs ingen skillnad mellan olika flerbarnsfödslar eller flerbarnsadoptioner utan föräldrapenning lämnas alltid på sjukpenning- eller grundnivån. Som en följd av att lägstanivån slopas föreslår utredningen att de särskilda bestämmelserna om ersättningsnivå för de ytterligare dagarna som tilldelas föräldrar vid flerbarnsfödsel tas bort. Ytterligare reservering av tid med föräldrapenning Fördelningen av föräldrapenning En mer jämn fördelning av föräldrapenning såväl som av föräldraledighet har stora fördelar för kvinnors situation på arbetsmarknaden. Om kvinnors och mäns ledighetslängder utjämnas innebär det att kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden minskar, både på kort och på lång sikt, eftersom längre föräldraledigheter har ett samband med stort fortsatt ansvar för hem- och omsorgsarbete och med deltidsarbete. Med mer tid på arbetsmarknaden ges bättre förutsättningar för t.ex. löneutveckling och karriärmöjligheter, livsinkomster och intjänande av pension. Kvinnors ekonomiska självständighet stärks när graden av självförsörjning ökar. Samtidigt kan en längre ledighet för män komma att ha mer negativa utfall på arbetsmarknaden för dem som grupp. För män kan en längre föräldraledighet resultera i en något sämre löneutveckling än vad som skulle vara fallet om de fortsatte sin relativt sett korta frånvaro från förvärvsarbete. Sannolikheten för statistisk diskriminering, eller att längre föräldraledigheter för män signalerar mindre arbetsorientering, minskar dock när ledighetslängderna utjämnas mellan män och kvinnor och även inom gruppen män. Utredningen föreslår att fler dagar ska reserveras Utredningen anser att föräldrarnas incitament till att dela både föräldrapenning och föräldraledighet mer lika behöver förstärkas. Utredningen gör dock bedömningen att det i nuläget inte bör göras en fullständig uppdelning av föräldrapenningdagarna på så sätt att hälften 26
SOU 2017:101 Sammanfattning av samtliga dagar reserveras för vardera vårdnadshavaren. Eftersom alla familjer och barn ser olika ut och har olika behov som dessutom kan förändras över tid, är det enligt utredningens mening viktigt att behålla viss flexibilitet i försäkringen. Flexibiliteten är högt värderad av föräldrarna och möjliggör anpassningar av hur vården för barnet ska arrangeras. Vad som är viktigt för att kunna förena arbetsliv och familjeliv kan också se mycket olika ut i olika sektorer av arbetsmarknaden, exempelvis avseende sådana frågor som har att göra med möjligheten till flexibelt arbete, arbetstidens förläggning, om föräldern är egenföretagare etc. Viss flexibilitet behöver därför finnas kvar för att ge föräldrarna utrymme för sådan variation. Ett förslag om fullständig reservering skulle även innebära att familjer som består av fler än två vårdnadshavare utestängs från att använda föräldrapenningen om inte någon form av behovsprövning införs, vilket inte är i linje med utredningens övriga uppdrag. En fullständig uppdelning skulle också kräva mycket stora beteendeförändringar för både män och kvinnor, som på kort sikt kan vara svåra att uppnå. Stora förändringar, utan möjlighet att helt överblicka konsekvenser på lång sikt, är svåra att motivera. Utredningen föreslår att det antal dagar för vilka en förälder inte kan lämna över rätt till föräldrapenning till någon annan person, dvs. den s.k. reserverade tiden, ska utökas. För tiden till och med barnets tredje levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, ska 130 dagar för varje barn eller för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption vara reserverade för vardera föräldern. För tiden efter barnets tredje levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, till dess att barnet har fyllt tio år ska tre dagar per år och per barn eller för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption reserveras för vardera föräldern. Reservering av dagar med föräldrapenning på grundnivå Utredningen gör bedömningen att dagar med föräldrapenning på grundnivå i dag inte omfattas av regleringen om reserverad tid för vardera föräldern och att det inte finns någon befogad anledning till detta. Det finns fördelar att vinna när det gäller att främja en jämn fördelning av uttaget av föräldrapenning mellan kvinnor och män även i fråga om grundnivådagar, varför utredningen föreslår att även sådana dagar ska 27