Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg Syftet är att detta manus med tillhörande bildspel kan utgöra ett verktyg/hjälp att öka den vårdhygieniska kunskapen vid arbetsplatsträffar eller vid andra interna utbildningar inom kommunal vård och omsorg. Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning. God vårdhygien är allas ansvar! Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning, i vatten, jord, livsmedel, hos djur och människor kryllar det av olika smittämnen i form av bakterier, virus, svampar och parasiter. Många av dessa är helt ofarliga för oss människor och en del helt nödvändiga för att vi ska må bra, ex. vår normalflora. Normalfloran, de snälla bakterierna, som till stor del finns i huden, näsa, svalg och i tarmen ingår i vårt försvarssystem mot de mer elaka mikroorganismerna som finns runt omkring oss och som är mer benägna att framkalla infektioner. De snälla bakterierna kan bli elaka när de hamnar på fel ställe. Det mest vanliga är våra tarmbakterier som hamnat i våra urinvägar och kan ge oss en urinvägsinfektion eller hudbakterier som förflyttats till ex skadad hud som ett sår. Flertalet av våra snälla bakterier har även blivit motståndskraftiga (resistenta) mot många av våra vanliga antibiotika som används för att behandla infektioner med. Att vara bärare av dessa bakterier utan att vara sjuk är något som ökar och är idag vanligt förekommande i samhället. Detta tillsammans med att alltmer vård och omsorg, ofta bedrivs i gemensamma boenden och i enskilda boenden där kontakterna mellan sjukvård och omsorg kan vara täta, och det många gånger finns flera faktorer hos vård- och omsorgstagaren, som ökar risken för smittspridning och mottaglighet för infektioner, gör att det är viktigt att vi alltid arbetar för att hindra överföring av smitta och förebygga infektioner.
Bild 3- Vårdrelaterade infektioner VRI En Vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom slutenvård eller annan vård och omsorg. Men det kan också handla om personal som arbetar inom vård och omsorg som ådrar sig en infektion till följd av sitt arbete som ex vinterkräksjuka. För verksamheten ger det höga kostnader, minskat förtroende och allra värst är det för den enskilde vård- och omsorgstagaren som det ger ett stort personligt lidande. Det kan vara en katastrof även för dennes familj. Nästan var tionde säng på landets sjukhus upptas av en patient med en VRI och de flesta uppkommer av den flora som individen själv är bärare av, våra s.k. snälla bakterier (endogen smitta). Vårdrelaterade infektioner är inget isolerat problem för slutenvården utan vård- och omsorgstagare inom särskilt boende, eller boende enligt lagen om stöd och service (LSS) drabbas också. Den typiske vård- och omsorgstagaren som drabbas är ofta äldre, multisjuk och har ett stort vård- och omsorgsbehov. Vanligast förekommande infektioner är urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner och luftvägsinfektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg i både kommuner och Landsting/Regioner. Inom slutenvården har man länge uppmärksammat och mätt vårdrelaterade infektioner. Nu börjar vårdgivare få upp ögonen för denna problematik även inom kommunal vård och omsorg. Bild 4- Svenska HALT Folkhälsomyndigheten har sedan 2014 översatt och anpassat ett europeiskt mätverktyg av vårdrelaterade infektioner inom särskilt boende till svenska förhållanden. Mätningen, HALT, sker en gång varje år och sker i samarbete med kvalitetsregistret Senior Alert. Mätningen avser vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning, förekomst av riskfaktorer och vårdtyngd hos vårdtagare på särskilt boende. HALT står för Healthcare-associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities. Att mäta och få kunskap om hur läget se ut på respektive boende ger stöd i det systematiska förbättringsarbetet med att förhindra smittspridning och uppkomst av infektioner. Smittskydd och vårdhygien rekommenderar att mätning av vårdrelaterade infektioner sker inom särskilda boenden. Bild 5 Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta är det vanligaste sättet att överföra bakterier och virus på. Smitta överförs från en individ till en annan genom ett mellanled, exempelvis händer, kläder eller föremål som är förorenade. Händer är den i särklass viktigaste och vanligaste transportören inom vård och omsorg. Men även personalens kläder och saker i omgivningen som man ofta tar i eller föremål som man använder ex säng, sängkläder, rullstol, förbandssaxar, toalett och lift är vanliga transportörer.
Bild 6 Sätt stopp för smittan Det mest effektiva sättet att förhindra smittspridning och uppkomsten av infektioner till följd av vård och omsorg är att följa Basala Hygienrutiner och klädregler. Dessa utgör grunden i de hygieniska riktlinjer som finns. De regleras i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10 (M och S) och ska tillämpas av all personal där vård och omsorg bedrivs, oberoende av vårdgivare och vårdform och om det finns en känd smitta eller inte. En föreskrift är en bindande regel! Förutom att följa de basala hygien- och klädreglerna måste rutiner för rengöring och desinfektion av ytor och föremål finnas kända hos personalen. Bild 7- Handhygien God handhygien är kärnan i det förebyggande arbetet och den enskilt mest effektiva åtgärden för att förhindra smittspridning. Det kan göras genom två olika metoder; handdesinfektion (sprita händerna) och handtvätt med flytande tvål och vatten. Den översta bilden visar bakterietillväxt på en till synes ren hand som trycks mot en odlingsplatta. Plattan till vänster visar de bakteriekolonier som finns kvar på handen efter att handen tvättats med tvål och vatten. Plattan till höger visar att bakterierna så gott som nästan helt är borta efter att handdesinfektion utförts Att desinfektera händerna har i särklass bäst effekt på att få bakterier från händerna, förutsatt att du har rätt teknik. Minst 2 pumptryck av handdesinfektionsmedlet behövs. Det är viktigt att mekanisk arbeta in desinfektionsmedlet tills händerna är torra. I vissa fall behöver man komplettera med att tvätta händerna med tvål och vatten före handdesinfektion. När du behöver göra det får du reda på lite längre fram. Bild 8- Handdesinfektion Händerna ska desinfekteras med ett godkänt alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Handdesinfektion ska ske före vård- och omsorgsmoment för att hindra överföring av bakterier från personalens händer till vård- och omsorgstagaren Handdesinfektion före rent arbete förhindrar spridning av vård- och omsorgstagarens egen flora till fel ställe eller det som finns på personalens händer eller i miljön vid ex hantering av infarter, sår, läkemedel, matintag och material Handdesinfektion efter vård- och omsorgsmoment och orent arbete hindrar överföring från vård- och omsorgstagaren och dennes närmiljö, till övrig miljö, andra vård- och omsorgstagare och till personal.
Bild 9 Så desinfekterar du händerna Smittskydd och Vårdhygien 2017
Bild 10- Förutsättningar för god handhygien För att en bra handhygien ska kunna utföras krävs det att händerna och underarmarna är fria från klocka, armband, ringar eller olika stödbandage och att arbetsdräkten har kort ärm. Naglarna ska vara kortklippta, omålade och inte vara av konstgjort material. Ett sätt att bedöma lagom nagellängd är när man håller handen rakt framför sig och inte ser nageln sticka upp bakom fingertopparna. Men det är inte hela sanningen eftersom nagelbädden kan börja olika långt ner hos personalen. Sunt förnuft måste råda! Långa naglar är svåra att hålla rena, kan punktera handskarna och riva vård- och omsorgstagaren. Nagellack skadas snabbt och i sprickor fastnar mikroorganismer. Dessutom fungerar handspriten sämre vid nagellack. Bild 11- Bakteriehärdar De här bilderna visar bakterietillväxten på flera ringar, ett armband och en klocka som tryckts mot odlingsplattor efter handdesinfektion. Smyckena blir inte rena eftersom handspriten inte kommer åt ordentligt. Armband av tyg och läder samlar mycket mikroorganismer och går inte att desinfektera effektivt. Smycken och klocka på händer och underarmar är stora bakteriehärdar. Bild 12- Bakteriehärdar Bilden visar hur handdesinfektionen av en hand med gelnaglar är otillräcklig och utgör en risk för smittspridning. Under konstgjorda naglar kan det växa, svamp, mögel och tarmbakterier. Det finns stark koppling mellan naglar och infektioner till följd av vård och omsorg. Vårdtagare har rätt att mötas av rena händer! Bild 13- Infekterade sår hos personal Text som på bild.. Kommentar: Handskar och olika plåster förhindrar inte smittspridning. Du riskerar att föra smitta vidare och själv plocka upp bakterier från miljön. Om du har infekterade så eller andra sår på händer som kräver förband-diskutera med din närmaste chef. Du kan inte jobba i omvårdnaden av vårdtagare med dessa besvär.
Bild 14 Händerna ska tvättas med flytande tvål och vatten Text som bild.. Kommentar: Mekanisk bearbetning/rengöring av händerna krävs för att handdesinfektion ska ha full effekt på kräksjukevirus och clostridium, eftersom alkoholen inte biter fullt ut på dessa virus och sporer. Så här gör du: Fukta händerna och underarmar under rinnande vatten och massera in flytande tvål. Skölj noggrant så att inga tvålrester finns kvar. Klapptorka händer och underarmar torra med torkpapper. Gör därefter handdesinfektion. Det är viktigt att händerna är torra innan handdesinfektion sker, annars finns risk för att den försämras genom utspädning. Bild 15- Handskar Text som bilden. Kommentar: Om du sticker dig på en använd kanyl genom handsken minskar smittdosen. En viss mängd blod fastnar i handsken. Bild 16- Situationer då vi använder handskar Handskar minskar mängden smitta på händerna. De ska ha rätt storlek, för att passa dina händer och vara rätt för det arbetsmoment du utför. Plasthandskar används för korta arbetsmoment ex hantering av smutstvätt. Undersökningshandskar av vinyl eller nitril rekommenderas till vård- och omsorgsmoment som: Hjälp med nedre toalett Byte av inkontinenshjälpmedel Tömning av rinuppsamlingspåse Omläggning av sår Sugning i luftvägar Handskar av nitril ger ett bättre skydd vid hantering av cytostatika och kemiska medel och har högre motståndskraft mot punktioner eller revor som kan ske vid ex blodprovstagning.
Bild 17 Handskas rätt med handskar Desinfektera händerna före du tar handskar ur sin förpackning för att behålla renheten på handskarna. Utför handdesinfektion efter att du tagit av dig handskarna eftersom det är lätt att handen smutsas ned i samband med detta och det finns även en möjlighet att handsken har mikroskåpiska hål. Byt handskar mellan olika arbetsmoment för att inte sprida bakterier från orent till rent och alltid mellan olika vård- och omsorgstagare. Växla aldrig mellan smutsiga och rena moment med samma handskar. Vård- och omsorgstagarens egna bakterier kan orsaka infektion. Handskar kan inte desinfekteras utan förlorar då sitt tänkta skydd. Kommentar: En handskbeprydd hand sprider smitta i sin omgivning precis som en oren hand, du känner dig inte smutsig, och får ingen ingivelse till att vilja utföra handdesinfektion. Bild 18- Vårda dina händer Tvål och vatten torkar ut dina händer mer än handsprit, så undvik att tvätta dem i onödan. Handsprit innehåller glycerin ett medel som återfettar huden. Använd handbalsam i anslutning till rast eller arbetspassets slut för att hålla huden mjuk och smidig för att undvika torr och narig hud. Huden luckras upp under en tät handske vilket ökar risken för hudbesvär. Händerna bör därför inte utsättas för handskar under längre tid eller oftare än nödvändigt. Kommentar: Hel hud är ditt bästa skydd mot smittämnen! Bild 19- Vård- och omsorgstagarens handhygien Text som på bilden. För att undvika spridning av smitta är det viktigt att både personal, vårdtagare och besökare har rena händer. Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta.
Bild 20- Plastförkläde Syfte med plastförkläde: Att skydda arbetskläder mot nedsmutsning och väta samt att skydda vårdtagaren från föroreningar Engångs plastförkläde används vid arbetsmoment som innebär: risk för stänk/fukt av arbetskläder Ex. hjälp med personlig hygien, toalettbesök, byte av urinuppsamlingspåse risk för nedsmutsning av arbetskläder Ex. sängbäddning, hantering av smutstvätt, såromläggning Text som på bilden. ska skydda arbetsdräkten vid nära kontakt med avklädd vård och omsorgstagare vid risk för kontakt med kroppsvätskor vid hantering av smutsiga föremål vid bäddning. Plastförkläde är engångs och slängs direkt efter användning! Bild 21 Situationer då vi använder plastförkläde Syfte med plastförkläde: Att skydda arbetskläder mot nedsmutsning och väta samt att skydda vårdtagaren från föroreningar Kommentar: Plastförklädet minskar klädburen smitta med 30-50 ggr Bild 22- Stänkskydd Text som på bilden.. Använd visir alternativt ett vätskeresistent kirurgisk munskydd, klass IIR som kompletteras med skyddsglasögon. Det finns även munskydd klass II R och visir som alt i ett. Kommentar: Munskydd är engångsmaterial och kastas direkt efter varje användning. Skyddsglasögon och visir för flergångsbruk ska desinfekteras med ytdesinfektion med tensid.
Bild 23- Arbetskläder Text som bilden. Kommentar: Detta gäller oavsett om det är arbetsgivaren eller den enskilde som bekostar arbetskläderna. Arbetskläderna består av en över och en underdel alternativt klänning. Arbetskläderna ska genomgå kvalitetsäker tvättprocess, som med fördel sker på arbetsplatsen. Lägst 60 grader ska kläderna tvättas i, med ett normalt tvättprogram (ej snabbprogram). Sedan för att undvika bakterietillväxt ska kläderna torkas i torkskåp eller torktumlare. Arbetskläderna förvaras sedan så renheten består fram till användning. Fryser man kan man bära en privat kortärmad T-shirt eller ett linne under sina arbetskläder Om långärmad värmejacka (kofta) används tas den av vid kontakt med den boende. Bild 24- Hår och skägg Text som på bilden Ta för vana att sätta upp håret i början av ett arbetspass för att undvika risk för indirekt kontaktsmitta vid upprepad beröring av hår/skägg. Bild 25 Skoskydd Skoskydd ger ingen vårdhygienisk vinning för personal och rekommenderas inte p.g.a. ökad risk för kontamination av händerna, i samband med att man tar av sig skydden efter användande. I särskilt boende ska skoskydd inte användasi ordinärt boende kan de användas av andra orsaker. Skoskydden är då engångsprodukter och ska kasseras direkt efter användning. Handdesinfektion utförs i direkt anslutning till avtagande av skoskydden. Bild 26 och 27- Den enskildes och ditt skydd Infektioner till följd av vård och omsorg orsakar mycket personligt lidande och kostar mycket pengar. Alla som möter vård- och omsorgstagare riskerar att överföra smitta, oavsett känd eller inte känd smitta genom kontakt. Det effektivaste sättet att hindra smittspridning är att Du har rena händer och klär dig rätt. D.v.s. det är den enskildes skydd och ditt skydd som personal att Du tar ansvar för att känna till och alltid följa basala hygienrutiner och klädregler. Kom ihåg att Du kan göra skillnad och utgör en förebild på din arbetsplats!
Bild 28- Vårdhygiensk handbok inom vård och omsorg i Östergötland Vårdrutinerna i denna handbok vänder sig till all personal, såväl chefer som vård/omsorgspersonal inom kommunal vård och omsorg. Målsättningen med denna vårdhygieniska handbok är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning. Det är av stor vikt att alla som arbetar inom vård och omsorg, oavsett arbetsplats/arbetsgivare är noga med att följa vårdhygieniska rutiner. Vårdtagare som får vård- och omsorgsinsatser idag är till stor del multisjuka och får vårdinsatser från både sjukvården och omsorgen. Finns via länken i bildspelet eller via Smittskydd och vårdhygiens hemsida. Eller Googla: Vårdgivarwebben och när du kommit in där tryck på applikationen Smittskydd vårdhygien och sedan Vårdhygien och nästa välj Kommunal vård och omsorg i vänster marginalen. God vårdhygien är Allas ansvar och Alla har rätt att möta rena händer! Bild 29 Verksamhetspussel Försök att genom diskussion i personalgruppen få fram vilka risker för smittspridning som finns på just er enhet. Dokumentera och initiera förbättringsarbeten för att förhindra smittspridning. Smittskydd och vårdhygien utgör gärna ett stöd vid era vårdhygieniska förbättringsarbeten. Ta kontakt med oss!