En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Kristina Wikner, enhetschef Per-Henrik Zingmark, bitr. enhetschef Enheten för Högspecialiserad Vård
Den 1 juli 2018 ändras hälso- och sjukvårdslagen Nationell högspecialiserad vård ersätter rikssjukvården
Syfte med att koncentrera högspecialiserad vård Jämlik hälso- och sjukvård av hög kvalitet patientsäkerhet kvalitets- och metodutveckling forskning kompetensförsörjning och mer jämlik tillgång till främsta experterna
Definition av högspecialiserad vård Högspecialiserad vård ska definieras som offentligt finansierad hälso- och sjukvård som är komplex eller sällan förekommande och som kräver en viss volym, multidisciplinär kompetens och i förekommande fall stora investeringar eller medför höga kostnader för att kvaliteten, patientsäkerheten och kunskapsutvecklingen ska kunna upprätthållas och ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser uppnås.
Definition av högspecialiserad vård Nationell högspecialiserad vård ska bedrivas nationellt men inte i varje sjukvårdsregion Regional högspecialiserad vård ska bedrivas i sjukvårdsregionerna men på ett begränsat antal enheter i respektive region
Rikssjukvård vs nationell högspecialiserad vård Dagens system med rikssjukvård: 1 enbart kirurgiska åtgärder Nationell högspecialiserad vård alla delar av vårdkedjan kan vara aktuella vård som ska bedrivas på 1-5 enheter i landet All slutenvård 6
Steg mot ett nytt system Riksdagen har beslutat om propositionen (2017/18:40): En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Ny lag börjar gälla 1 juli 2018, ersätter dagens rikssjukvård Propositionen tar sin utgångspunkt i betänkandet Träning ger färdighet Socialstyrelsen har i ett regeringsuppdrag lämnat förslag på en ny arbetsprocess och arbetar nu med ett nytt regeringsuppdrag att prova arbetsprocessen inom 2 pilotområden, nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukvård och förlossning I arbetet samverkar Socialstyrelsen med den nya huvudmannastrukturen för kunskapsstyrning
Översikt av det nya systemet för Nationell högspecialiserad vård I samverkan med programområden i den nya huvudmannastrukturen för kunskapsstyrning identifieras vårdområden som kan vara aktuella att bedriva på nationell nivå Sakkuniggrupper gör en detaljerad genomgång utifrån Socialstyrelsens kriterier och efter en bred remiss fastställer SoS underlaget Landsting ansöker om tillstånd att bedriva vården inom det specificerade området Beredning inför nämndens beslut En ny nämnd fattar beslut om tillstånd
Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar (utgörs av RCC i samverkan ) Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Huvudmännens struktur för kunskapsstyrning Nationella Programområden (NPO) (Regionalt värdskap) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc. Nationella primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar
Översikt av det nya systemet för Nationell högspecialiserad vård Steg 1 Förslag på vårdområden att genomlysa Steg 2 Sakkunniggrupper arbetar fram kunskapsunderlag Vad? Hur många? Steg 3 Remiss kort och öppet remissförfarande Steg 4 Socialstyrelsen tar beslut om vad som ska vara NHV och på hur många platser den ska bedrivas Beredning 1 10
Forts. översikt av det nya systemet Steg 5 Landstingen ansöker om tillstånd Beredning 2-3 Steg 6 Beredning inför nämnd Steg 7 Nämnd beslutar Tilldelning Villkor Steg 8 Uppföljning Egenkontroll SoS fördjupad utvärdering 11
Områden som behöver beaktas i en inför beslut samt inför genomförandet Akutuppdraget Transporter Nationellt ersättningssystem Utbildning/forskning Regional nivåstrukturering i samband med det nationella genomförandet
Förslag på tidsplan för kunskapsunderlag för nationell högspecialiserad vård + beslut och införande 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Programområde Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Kvinnosjukdomar och förlossning Nervsystemets sjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Barn och Ungdomars hälsa Ögonsjukdomar Infektionssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung och allergisjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Sällsynta sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Hud- och könssjukdomar Njur och urinvägssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Cancersjukdomar Akut vård Införande Införande Införande Införande Införande Införande = Nämndbeslut
Alternativt förslag på tidsplan för kunskapsunderlag för nationell högspecialiserad vård + beslut och införande 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Programområde Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Kvinnosjukdomar och förlossning Nervsystemets sjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Barn och Ungdomars hälsa Ögonsjukdomar Infektionssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung och allergisjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Sällsynta sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Hud- och könssjukdomar Njur och urinvägssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Cancersjukdomar Akut vård Införande = Nämndbeslut
Socialstyrelsens pågående och planerade arbete Kontinuerligt utvärdera och förbättra arbetssätten för framtagande av kunskapsunderlag i dialog med huvudmannastrukturen Föreskriftsarbete för tillståndsgivning Dialogmöten med landstingspolitiker, patientföreträdare och profession Dialogmöte med tillståndsinnehavare för befintlig rikssjukvård (mars 2018) Kommande dialog med nya nämnden om arbetsformer Utveckling av e-tjänst för ansökningsförfarande Metodutveckling för indikatorer och landstingens egenkontroller
Dialogmöten med politiska ledningar 25/1 Uppsala/Örebro 7/3 Sydöstra 9/3 Stockholm/Gotland 19/3 Norra 26/3 VGR 17/5 Södra Övriga dialogmöten Dialogmöten med patientföreträdare och profession Dialogmöte med tillståndsinnehavare för befintlig rikssjukvård (20 mars 2018) 16
Sammanfattning Sakkunniggrupper genomlyser vårdkedjan för att identifiera vårdområden för koncentration Processen leder fram till ett underlag om vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och på hur många ställen den bör bedrivas En ny politisk nämnd fattar beslut om var vården ska bedrivas genom tillståndsgivning Pilotområden är nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukvård och förlossning Tillstånd att bedriva rikssjukvård överförs med automatik till tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård
Kvinnosjukvård och förlossning Pilotområden Tillsättande av sakkunniggrupper för: Avancerad kirurgi vid endometrios Trofoblastsjukdomar Avancerad fostermedicin
Nervsystemets sjukdomar Pilotområden Tillsättande av sakkunniggrupper för: Avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom (DBS, duodopa och apomorfin) Ryggmärgsskador Moyamoya sjukdom
Kommande områden Psykisk hälsa Endokrina sjukdomar Barn och ungdomars hälsa 2018-02-22 20