Facit övningsuppgifter Detta läromedel tillhör... Namn... Företag
Leverantör läromedel: EUU Teknikgången 6, Box 545 611 10 Nyköping Telefon 0155-29 29 00 Fax 0155-21 77 72 Läromedel nr 7442 Tillverkad datum 13-09-09 Reviderad datum 14-12-04 Kopieringsförbud! Detta kursmaterial skyddas av upphovsrättslagen (1960:729). Enligt upphovsrättslagen är det förbjudet att utan tillstånd av -innehavaren, EUU, helt eller delvis mångfaldiga detta arbete. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsrättsinnehavare.
Facit övningsuppgifter - Regler och standarder Ellagen 1197-857 1. Vad avses med nätkoncession? Svar: En elektrisk starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Ellagen (1997:857) 2 kap 1. 2. Vilka skyldigheter har nätkoncessionsinnehavaren då det gäller anslutning till hans linje? Svar: Om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen. Ellagen (1997:857) 3 kap 6. 3. Vad gäller för nättariffer för områden? Svar: Hänsyn får ej tas till var inom området en anslutning är belägen. Om områden slås samman ska en enhetlig nättariff för det nya området börja tillämpas senast 3 år efter sammanslagningen. Ellagen (1997:857) 4 kap 3. 4. Vad gäller för elektrisk anläggning som flyttas eller ändras? Svar: Om risken för skada eller störning ökar, ska frågan om skyldighet att svara för skyddsåtgärder som föranleds av den ökade risken bedömas på samma sätt som om anläggningen var ny. Ellagen (1997:857) 9 kap 5. 5. Vem ha ansvaret för skada genom inverkan av el från starkströmsanläggning? Svar: Innehavaren av den starkströmsanläggning från vilken elen senast kom ifrån, det finns 4 stycken undantag under kap 10 från ovanstående. Ellagen (1197:857) 10 kap 1. 1
6. Vad händer om konsumenten inte betalar sin elräkning? Svar: Konsumenten får en uppmaning om att betala inom 3 veckor och en underrättelse om att överföringen annars kan avbrytas. Ett meddelande om den uteblivna betalningen ska samtidigt lämnas till socialnämnden. Ellagen (1997:857) 11 kap 3 och 4. Starkströmsförordningen 2009:22 1. Var kan du läsa om vilka skyldigheter innehavaren av en starkströmsanläggning har? Svar: Starkströmsförordningen SFS 2009:22 4 och 5. ELSÄK-FS 2008:1 1. Vad är en starkströmsanläggning enligt ELSÄK-FS 2008:1? Svar: Anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för personer eller egendom. ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 3. 2. När ska ELSÄK-FS 2008:1 tillämpas? Svar: För utförande av starkströmsanläggningar. ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 1. 3. För vilka starkströmsanläggningar gäller inte ELSÄK-FS 2008:1? Svar: För starkströmsanläggningar på luftfartyg, fordon för elektrisk järnvägs-, spårvägs, tunnelbane- och trådbussdrift, övriga fordon inklusive släpfordon, fartyg inklusive fritidsbåtar och övriga anordningar. ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 2. 2
4. Hur ska en anläggning vara utförd för att uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis? Svar: Genom att tillämpa dessa föreskrifter samt av den praxis i övrigt som etablerats på elsäkerhetsområdet genom kompletterande standarder eller andra bedömningsgrunder. Om den är utförd enligt svensk standard. ELSÄK-FS 2008:1 2 kap 1. 5. Vad avses med utsatt del? Svar: För beröring åtkomlig ledande del av elektrisk materiel som normalt inte är spänningssatt men som vid fel på grundisoleringen kan bli spänningssatt. ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 3. 6. Vad avses med spänningsförande del? Svar: Ledare eller ledande del avsedd att bli spänningssatt vid normal användning, inklusive neutralledare men exklusive PEN-ledare. ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 3. 7. Var kan man läsa om hur en starkströmsanläggning ska dokumenteras? Svar: ELSÄK-FS 2008:1 3 kap 8. 8. Vad avses med lågspänningsanläggning? Svar: Nominell spänning upp till 1 000 V AC eller 1 500 V DC. ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 3. 9. Vad avses med högspänningsanläggning? Svar: Nominell spänning över 1 000 V AC eller 1 500 V DC. ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 3. 10. Hur ska allmänna distributionsnät för lågspänning vara utförda? Svar: Som TN-system. ELSÄK-FS 2008:1 4 kap 2. 3
11. Vad säger Elsäkerhetsverkets utförandeföreskrifter om jordfelsbrytare? Svar: Uttag upp till 16 A i bostäder, grundskolor, förskolor, fritids- eller daghem ska förses med jordfelsbrytare max 30 ma. ELSÄK-FS 2008:1 4 kap 4. 12. Vad är lägsta höjd över mark för luftledningar med spänning upp till 1 000 V? Svar: 4,5 meter. ELSÄK-FS 2008:1 6 kap 3 tabell 2. 13. Vad är minsta tillåtna horisontella avstånd till en byggnad, för en kontaktledning för järnväg? Svar: 5 meter. ELSÄK-FS 2008:1 7 kap 3. 14. Ge två exempel på övriga fordon enligt ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 2. Svar: Husbilar och husvagnar. 15. Ge tre exempel på övriga anordningar enligt ELSÄK-FS 2008:1 1 kap 2. Svar: Maskiner, hissar, kranar och vindkraftverk. 16. Vad avses med betryggande avstånd enligt ELSÄK-FS 2008:1 6 kap 7? Svar: Att en spänningsförande ledares horisontella avstånd till platsen inte understiger 20 meter. 17. Vilka undantag finns för kravet på skyddsjordning vid utvidgning av starkströmsanläggning inom ett befintligt bostadsrum eller därmed jämförligt torrt rum med isolerande golv? Svar: I sådana rum behöver de utsatta delarna inte skyddsjordas, om de redan befintliga utsatta delarna inte är skyddsjordade och anläggningen är utförd före den 1 januari 1994. Krav i ELSÄK-FS 2008:1 4 kap 1, undantag i övergångsbestämmelser. 4
ELSÄK-FS 2008:2 1. Vad gäller ELSÄK-FS 2008:2 för? Svar: För varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar. ELSÄK-FS 2008:2 1. 2. Vad avses med sjövägsmärke? Svar: Skyltar enligt Sjöfartsverkets föreskrifter om sjövägsmärken. ELSÄK-FS 2008:2 2. 3. Vem har ansvaret för att det finns varselmärkning enligt ELSÄK-FS 2008:2? Svar: Anläggningens innehavare. ELSÄK-FS 2008:2 3. 4. Var kan man se vilket utseende varningsskyltar, förbudsskyltar och sjövägsmärken ska ha? Svar: I bilagan till ELSÄK-FS 2008:2 samt SJÖFS 2007:19 och AFS 1197:11. 5. Vilken tilläggsskylt ska användas när det finns utrustning eller höljen med spänningsförande delar som är anslutna till mer än en samtidig matning? Svar: Skylt V3. ELSÄK-FS 2008:2 11 samt bilagan. 6. Från när gäller ELSÄK-FS 2008:2? Svar: 1 oktober 2008, se ikraftträdande och övergångsbestämmelser 7. Vad gäller för märkning som är utförd vid ikraftträdandet av ELSÄK-FS 2008:2? Svar: Får användas så länge den är väl synlig, se ELSÄK-FS 2008:2 övergångsbestämmelser. 5
ELSÄK-FS 2008:3 1. Vad gäller ELSÄK-FS 2008:3 för? Svar: Den kontroll som innehavaren av en starkströmsanläggning ska utföra i syfte att anläggningen ska ge betryggande säkerhet mot person- eller sakskador på grund av el. ELSÄK-FS 2008:3 1. 2. Vilket längsta intervall gäller för kontrollen av luftledningar för lågspänning? Svar: Högst åtta år. ELSÄK-FS 2008:3 5. 3. Vad gäller för en anläggning som vid kontrollen har fel eller brister som kan utgöra en omedelbar fara? Svar: Felen och bristerna ska omgående åtgärdas eller anläggningen tas ur bruk och skyddas mot oavsiktlig användning. ELSÄK-FS 2008:3 8. ELSÄK-FS 2006:1 1. När ska ELSÄK-FS 2006:1 tillämpas? Svar: När det gäller arbete i yrkesmässig verksamhet där det finns elektrisk fara för dem som deltar i arbetet. ELSÄK-FS 2006:1 1. 2. Var kan du läsa om att säkerhetåtgärderna ska vara grundade på en riskbedömning när det gäller arbete med elektrisk risk i yrkesmässig verksamhet? Svar: ELSÄK-FS 2006:1 2. 3. Vilka krav ställer ELSÄK-FS 2006:1 på den eller de som ska säkerställa att säkerhetsåtgärder vidtas? Svar: Personen ska ha sådana kunskaper att planeringen ger betryggande säkerhet mot elektrisk fara. ELSÄK-FS 2006:1 5. 6
4. Gäller ELSÄK-FS 2006:1 även för äldre anläggningar? Svar: Ja, föreskrifterna gäller oberoende av när en anläggning tagits i bruk. ELSÄK-FS 2006:1 Till 1. 5. Vem har det övergripande ansvaret för en elektrisk starkströmsanläggnings utförande och skötsel? Svar: Anläggningens innehavare. ELSÄK-FS 2006:1 Till 1. 6. Var kan du läsa om god elsäkerhetsteknisk praxis och vad en riskbedömning kan bestå av i de allmänna råden till ELSÄK-FS 2006:1? Svar: ELSÄK-FS 2006:1 Till 2. 7. Vad bör ingå i en elsäkerhetsplanering? Svar: - inhämta upplysningar om anläggningen och dess belägenhet - identifiera arbetsplatsen - identifiera riskkällorna - välja arbetssätt - planera nödvändiga driftåtgärder - planera säkerhetsåtgärder samt - informera alla som deltar i arbetet om säkerhetsåtgärderna ELSÄK-FS 2006:1 Till 5. 7
Elinstallatörsförordningen 1990:806 och ELSÄK-FS 2013:1 1. Vad är syftet med Elinstallatörsförordningen (1990:806)? Svar: Förebygga risk för skador på person och egendom till följd av bristfällig eller felaktig installation av elektriska starkströmsanläggningar. Elinstallatörsförordningen (1990:806) 1. 2. Vad avses med Elinstallatör? Svar: En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att utföra elinstallationsarbete. Elinstallatörsförordningen (1990:806) 2. 3. Kan du som elinstallatör ansvara för installationer i elektriska starkströmsanläggningar som utförts av elyrkesman som inte är anställd hos dig? Svar: Ja, från 2014-01-01 men endast för tidsbegränsade arbeten. ELSÄK-FS 2013:1 1 kap 13 samt övergångsbestämmelserna. 4. Vad avses med elinstallatörs ansvar för tillsyn? Svar: Elinstallatör ska se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet samt att den del av starkströmsanläggningen som arbetet påverkar har kontrollerat i betryggande omfattning innan den tas i bruk. Elinstallatörsförordningen (1990:806) 7. 5. En elcentral har befintliga lediga säkringsapparater. Får en person med behörighet BB1 utöka en sådan elcentral med en ny gruppledning till nytt vägguttag? Svar: Nej, ELSÄK-FS 2013:1 1 kap 5. 8
6. Ange de olika typerna av behörighet och kortfattat vad de gäller för. Svar: AB gäller för alla elinstallationsarbeten. ABL gäller för alla elinstallationsarbeten på lågspänningsanläggningar. BB1 gäller för vissa elinstallationsarbeten avseende anläggning med systemspänning högst 1000 V. BB3 gäller för visst elinstallationsarbete efter beslut av Elsäkerhetsverket i särskilda fall. ELSÄK-FS 2013:1 1 kap 5. 7. För att du ska få din behörighet när du genomgått den här utbildningen med godkända betyg erfordras praktik under överinseende av elinstallatör. - Hur lång tid på vilken systemspänning för ABbehörighet? - Hur lång tid och på vilken systemspänning för ABLbehörighet? Svar: För behörighet AB, minst 4 år varav en sammanhängande period på 3 år, minst 1 år på anläggning för högre än 1 000 V och minst 2 år på anläggning för högst 1 000 V. För behörighet ABL, minst 4 år på anläggning för högst 1 000 V, varav en sammanhängande period om 3 år. ELSÄK-FS 2013:1 1 kap 7-8. 8. Hur lång praktik under överinseende av elinstallatör erfordras för BB1 och BB3? Svar: BB1 2 år varav sammanhängande minst 1 år, BB3 prövas av Elsäkerhetsverket i varje enskilt fall. ELSÄK-FS 2013:1 1 kap 9 och 11. 9. Får en person inom EES utföra elinstallationsarbete i Sverige utan att ansöka och erhålla svensk behörighet? Svar: Ja tillfälligt, ELSÄK-FS 2013:1 2 kap 3, kan även ansöka om svensk behörighet 2 kap 4. 10. Krävs behörighet för att byta ett CEE-uttag 3-fas 400 V? Svar: Nej, ELSÄK-FS 2013:1 1 kap 3 pkt 1. 9
SFS 1993:1068 och ELSÄK-FS 2000:1 1. Vad avses med elektrisk materiel enligt SFS 1993:1068? Svar: 1. en anordning som är avsedd att anslutas till en elektrisk starkströmsanläggning 2. en anordning som har en egen elektrisk kraftkälla 3. komponenter i en sådan anordning som avses i 1 eller 2 4. komponenter i en elektrisk starkströmsanläggning 5. elektrisk utrustning som är avsedd att användas i eller vid en elektrisk starkströmsanläggning. SFS 1993:1068 2 1-5 2. Vem ska svara för att elektrisk materiel uppfyller gällande säkerhetskrav? Svar: Den som tillverkar, importerar, upplåter, saluför eller överlåter på annat sätt samt installerar elektrisk materiel ska svara för att det uppfyller gällande säkerhetskrav. SFS 1993:1068 3. 3. Var kan du läsa om att människor och husdjur är tillfredsställande skyddade mot fara för fysisk skada eller annan skada som kan orsakas av direkt eller indirekt beröring med spänningsförande delar? Svar: SFS 1993:1068 6 1. 4. 8 Elektriskt materiel som är utförd enligt harmoniserade standard ska, om inte annat visas uppfylla säkerhetskraven i SFS 1993:1068. Vad avses med harmoniserade standard? Svar: En icke bindande teknisk specifikation som upp rättats och offentliggjorts efter gemensam överenskommelse mellan EES-medlemsländernas erkända standardiseringsorgan. ELSÄK-FS 2000:1 2. 5. Vad avses med tredje land? Svar: Land utanför EES. ELSÄK-FS 2000:1 2. 10
6. Vilken paragraf i ELSÄK-FS 2000:1 handlar om Marknadstillträde och tagande i bruk? Svar: ELSÄK-FS 2000:1 5. 7. Var finns bestämmelser om CE-märkningens utseende och anbringande? Svar: Lagen (1992:1534) om CE-märkning. ELSÄK-FS 2000:1 6. 8. Vad ska tillverkarens tekniska dokumentation för elmateriel innehålla? Svar: 1. en allmän beskrivning av materielen som entydigt identifierar den, 2. översiktliga konstruktionsritningar och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, etc 3. beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur den elektriska materielen fungerar. 4. en lista på standarder som helt eller delvis har följts samt, till den del standarder inte har följts, beskrivningar av de lösningar som valts för att uppfylla säkerhetskraven. 5. resultat av gjorda konstruktionsberäkningar, genomförda undersökningar etc 6. provningsrapporter ELSÄK-FS 2000:1 8 1-6 9. Hur lång tid ska den tekniska dokumentationen för elmateriel förvaras och var? Svar: 10 år efter det släppts ut på marknaden och inom EES-land. ELSÄK-FS 2000:1 10. 11
10. Var kan man hitta en förteckning över harmoniserade standarder som antas ge överensstämmelse med säkerhetskraven för viss elektrisk materiel? Svar: Publiceras i C-delen i Europeiska gemenskapens officiella tidning (EGT), kan beställas från Kommers - kollegium. ELSÄK-FS 2000:1 kommentar till 4. 11. Var kan en mall för EG-försäkran erhållas? Svar: Elsäkerhetsverket, ELSÄK-FS 2000:1 kommentar till 7. ELSÄK-FS 2011:2 1. Vad gäller föreskriften ELSÄK-FS 2011:2 för? Svar: Elstängselapparater och till dessa anslutna elstängsel. ELSÄK-FS 2011:2 1. ELSÄK-FS 2012:1 1. Inom vilken tidsrymd ska olycksfall rapporteras till Elsäkerhetsverket? Svar: Närmast påföljande arbetsdag efter det att händelsen inträffat. ELSÄK-FS 2012:1 4. 12
Elinstallationsreglerna Del 1-4 1. Vad består basskyddet normalt av, ange exempel? Svar: Kapsling och/eller isolation. (Handboken Avsnitt 13 grundläggande principer.) 2. Vad är felskydd? Svar: Personer och husdjur ska skyddas mot fara som kan uppstå vid beröring av utsatt del som har blivit spänningssatt på grund av fel. (Handboken Avsnitt 13 grundläggande principer.) 3. Vilka uppgifter kan konsulter och installatörer få av det som står standarden gällande elinstallationer? Svar: Grundläggande uppgifter för att säkerställa hur personer, husdjur och egendom skyddas och att installationen fungerar på avsett sätt. (Handboken, avsnitt 132) 4. Ange fyra saker som kan påverka valet av ledararea. Svar: Ledarens högsta tillåtna temperatur, förläggningsätt, godtagbart spänningsfall, elektromekaniska påkänningar, andra mekaniska påkänningar och största impedansen. (Handboken Avsnitt 132) 5. Ge exempel på fyra faktorer som kan ge skadlig påverkan på en elinstallation. Svar: Effektfaktor, inkopplingsström, osymmetrisk last och övertoner. (Handboken Del 133.) 6. Vad innebär sektionering och vad är dess syfte? Svar: Uppdelning av en installation i flera kretsar (se avsnitt 314 i Handboken) 13
7. Vad betyder N- ledare, PE-ledare och PEN-ledare? Svar: Neutralledare, skyddsledare och gemensam neutraloch skyddsledare. (Handboken avsnitt 312) 8. Hur kan uttag i lågspänningsanläggningar skyddas mot barnolycksfall om inte petskydd kan användas? Svar: Placering minst 1,7 meter över golv, skydd av fast inredning eller stationär utrustning, blockerade uttag, uttag med låsbart lock, skydd på annat sätt. (Handboken avsnitt 410) Del 5-7 9. Vad ska du tänka på vid val av materiel? Svar: Tänk på att följa tillverkarens anvisningar och rekommendationer om hur det avsedda elmaterielet kan och bör användas. (Handboken avsnitt 51) 10. Om du måste montera elmateriel som har för låg kapslingsklass i förhållande till användningsplatsens förutsättningar, vad gör du då? Svar: Kompletterar med ett tilläggsskydd (Handboken avsnitt 512) 11. Är det tillåtet att montera elcentraler utan bakstycke mot vägg? Svar: Ja, men bara om väggen är skyddad mot spänningssättning och brandavskiljning mot brännbara byggnadsdelar finns. (Handboken avsnitt 515) 12. Ge två exempel på yttre förhållanden! Svar: Vibrationer, vatten (Handboken avsnitt 522) 13. Nämn en metod för att minska problem med dammansamling på kabelstegar i dammig miljö! Svar: Vertikal montering (Handboken avsnitt 529) 14
14. Får PEN-ledare brytas i TN-C-system? Svar: Nej (Handboken avsnitt 536) 15. Beskriv kortfattat hur ett nödstopp ska se ut! Svar: Röd knapp mot gul botten. (Handboken avsnitt 536) 16. Vad innebär stroboskopeffekt för risker i belysningsanläggningar med rörliga maskindelar? Svar: Delarna kan se ut att stå still när de i verkligheten inte gör det. (Handboken avsnitt 559) 17. Vilka kompetenskrav gäller för kontroll före idrifttagning? Svar: Kontrollen ska utföras av en person med lämplig kompetens för kontroll (Handboken avsnitt 61) 18. Om du kontinuitetsmäter mellan inkommande PEN-ledare och en inkommande vattenledning utförd med stålrör, vad förväntar du dig då? Svar: Att få kontinuitet. (Handboken bildexempel avsnitt 61) 19. Är det tillåtet att installera kopplingsutrustningar i område 2 i badrum? Svar: Nej (Handboken avsnitt 701) 20. I en simhall, vilken kapslingsklass gäller för elmateriel i nivå med pallen och 1 meter horisontellt ifrån den? Svar: IPX4 om inte rengöring sker med spolning, då gäller IPX5 (Handboken avsnitt 702, se bildtext) 21. Vilken kapslingsklass gäller för en stolparmatur utomhus? Svar: IPX3 (Handboken avsnitt 751) 15
Skötsel 1. Ge tre exempel på skötselåtgärder! Svar: Kopplingar, funktionskontroll, besiktning, se skötselhandboken Skötselåtgärder och underhåll. 2. Vem är ansvarig för elanläggningen? Svar: Innehavaren, se skötselhandboken, avsnitt Anläggningsansvar. 3. Vem ansvarar för att en nyuppförd eller utvidgad elanläggning kontrolleras innan den tas i bruk? Svar: Behörighetsansvarig, se skötselhandboken avsnitt Behörighetsansvar 16
LBK-Handboken 1. Hur skiljer sig LBK-Handboken mot elinstallationsreglerna och myndigheternas krav? Svar: I LBK-Handboken redovisas delar av de krav på elinstalla tioner i lantbruksmiljö som ställs i Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 samt ytterligare krav och anvisningar från försäkringsbolagen. I vissa fall sträcker sig rekommendationerna i handboken längre än myndigheternas krav, i syfte att ytterligare höja tillförlitligheten och säkerheten. Se LBK-Handboken avsnitt 2. 2. Räknas ett pannhus som endast används för bostaden som jordbruksbyggnad? Svar: Nej, se LBK-Handboken avsnitt 4. 3. Varför får inte halogenstrålkastare installeras i lantbrukets utrymmen med förhöjd brandrisk? Svar: På grund av att de blir så varma vid drift, se LBK- Handboken avsnitt 7.2. 4. Vilken lägsta kapslingsklass gäller för värmefläktar i utrymmen med förhöjd brandrisk? Svar: Lägst IP54, de ska dessutom vara avsedda för denna miljö. Se LBK-Handboken avsnitt 8.1. 5. Hur ofta bör skruvanslutningar i normcentraler efterdras enligt LBK-Handbokens rekommendation? Svar: Med cirka 2-3 års mellanrum, se LBK-Handboken avsnitt 9.4. 17
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter Box 545, 611 10 Nyköping Tfn 0155-29 29 00 Fax 0155-21 77 72 euu@euu.se www.euu.se Momsregnr SE556369981701