LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014



Relevanta dokument
UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

UTSLÄPPSBERÄKNING FÖR RESERVVÄRMECENTRALEN

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftmätningar i urban bakgrund

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Luftutredning Distansgatan

Svensk författningssamling

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Arbets- och miljömedicin Lund. Ozonmätningar i Malmö med omnejd. Rapport nr 2/2013. Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Bilaga 1 UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN FÖR LUFTKVALITET. I Förebyggande av olägenheter för hälsan

Luftutredning Litteraturgatan

Luften i Sundsvall 2012

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Miljöförvaltningen Rapport 2002:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luften i Sundsvall 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Årsrapport för Landskrona kommun

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Mätning av. Luftföroreningar

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

LUFTKVALITETEN I JAKOBSTADSNEJDEN ÅR 2008

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Transkript:

Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi Neste Abp har gett byggnads- och miljönämnden en rapport om luftkvaliteten i omgivningen av Sköldvik år 2014. I miljötillstånden för Neste Abp:s oljeraffinaderi och för Borealis Polymers Oy:s petrokemiska fabriker förutsätts uppföljning av verksamheternas påverkan på luftkvaliteten i Sköldviks industriområde och i omgivningen. Neste Oil Abp har under år 2014 gjort observationer om luftkvalitet på 3 mätstationer i Borgå: Nybyssä, Svartbäck och Svartså. Nyby mätstation ligger i Nyby bostadsområde, på cirka 1,5 km avstånd från raffinaderiet. Den år 2013 grundade nya stationen i Svartbäck ligger i mitten av bostadsområdet söder om industriområdet ca 2,5 km från raffinaderiet. Svartså mätstation ligger i landsbygden, cirka 5 km från Sköldviks industriområde och cirka 1 km från motorvägen. Till nätverket hör också en separat station för väderobservationer (Milos) inne på industriområdet. År 2014 gjorde Neste Abp svaveldioxidmätningar på alla tre stationer. Därtill gjordes mätningar av kväveoxider och ozon på stationen i Svartså och mätningar av reducerade svavelföreningar i Nyby. Mätresultaten har jämförts med de riktvärden för luftkvalitet, gränsvärden samt målvärden för ozon som anges i lagstiftningen. Riktvärden för luftkvalitet (SRb 480/1996): Förening Timriktvärde Dygnsriktvärde Svaveldioxid 250 µg/m3 80 µg/m3 Kvävedioxid 150 µg/m3 70 µg/m3 Illaluktande svavelföreningar 10 µg/m3 Gränsvärden för luftkvalitet i syfte att förebygga olägenheter för hälsan (Srf 38/2011): Ämne Period Gränsvärde Tillåtna överskridanden Svaveldioxid 1 timme 350 µg/m3 24/år 24 timmar 125 µg/m3 3 /år Kvävedioxid 1 timme 200 µg/m3 18/år

kalender- 40 µg/m3 år Kritiska nivåer för svaveldioxid och kväveoxider för skydd av växtligheten och ekosystemen (SRf 38/2011): Ämne Period Gränsvärde Svaveldioxid kalenderår och vinterperiod 20 µg/m3 Kväveoxider kalenderår 30 µg/m3 Långsiktiga målvärden för ozon för förebyggande av olägenheter för hälsan och skydd av växtligheten (Srf 38/2011): Parameter eller målvärde tidsperiod för beräkning Förebyggande och minskande av 8 timmar 120 µg/m3 olägenheter för hälsan Skydd av växtligheten AOT40* 6 000 µg/m3 h * Med AOT40 avses en sådan ozonbelastning som beräknas som den kumulativa summan av skillnaden mellan timkoncentrationer över 80 µg/m3 och 80 µg/m3 under tidsperioden 1.5-31.7. kl. 9.00-21.00, varvid man använder de dagliga värdena per timme. Vid jämförelse av mätresultat med riktvärden ska 75 % av mätningarna vara framgångsrikt utförda. Kvalitetskriteriet för jämförelser av gränsvärden är att 90 % av mätningarna är framgångsrikt utförda (VNa 38/2011). Svaveldioxid År 2014 var utsläppet av svaveldioxid från Sköldviks industriområde ungefär 5 355 ton. De största utsläppskällorna är energiproduktion och oljeraffinaderiet. Svaveldioxidanalysatorerna fungerade bra på alla mätstationer för luftkvalitet år 2014. Medelvärdet för mätdata var på årsnivå i regel över 95 %. I början av året hade stationen i Svartbäck problem med elektricitet och nätförbindelser, varför mängden mätdata blev mindre. På basis av mätresultaten från år 2014 var de med tim- och dygnsgränsvärdet jämförbara svaveldioxidhalterna på alla tre mätstationer lägre än de i statsrådets förordning 38/2011 angivna tim- och dygnsgränsvärdena för förebyggande av olägenheter för hälsan och de i statsrådets beslut 480/1996 angivna riktvärdena. En driftsstörning vid svavelanläggningen i december 10.12.2014 orsakade en överskridning av det numeriska värdet för svaveldioxidhaltens gränsvärde (393 µg/m3) på Svartså mätstation. Under ett kalenderår får 24 överskridningar förekomma. Det årliga gränsvärdet för svaveldioxid som meddelats för skydd av

växtligheten och ekosystemet underskreds på alla stationer. På Nyby mätstation varierade de med timriktvärdet (250 µg/m3) jämförbara svaveldioxidhalterna mellan <1-146 µg/m3. De med dygnsriktvärdet (80µg/m3) jämförbara halterna varierade mellan <1-53 µg/m3. Årsmedelvärdet för svaveldioxid var 3,1 µg/m3. Den med timgränsvärdet (350 µg/m3) jämförbara halten var 157 µg/m3 och den med dygnsgränsvärdet (125 µg/m3) jämförbara halten 49 µg/m3. På Svartbäcks mätstation varierade de med timriktvärdet (250 µg/m3) jämförbara svaveldioxidhalterna mellan <1-92 µg/m3. De med dygnsriktvärdet (80µg/m3) jämförbara halterna var mellan <1 - -66 µg/m3. Årsmedelvärdet för svaveldioxid var 1,1 µg/m3. Den med timgränsvärdet (350 µg/m3) jämförbara halten var 44 µg/m3 och den med dygnsgränsvärdet (125 µg/m3) jämförbara halten 15 µg/m3. På Svartså mätstation varierade de med timriktvärdet (250 µg/m3) jämförbara svaveldioxidhalterna mellan 1-30 µg/m3 och de med dygnsriktvärdet (80µg/m3) jämförbara halterna mellan 1-10 µg/m3. Årsmedelvärdet för svaveldioxid var 1,1 µg/m3. Den med timgränsvärdet (350 µg/m3) jämförbara halten var 24 µg/m3 och den med dygnsgränsvärdet (125 µg/m3) jämförbara halten 9 µg/m3. Trots åtgärder som minskat utsläppet av svaveldioxid är Sköldviks industriområde den största källan av svaveldioxid i Borgåregionen. Under året kunde områdets påverkan på luftkvaliteten tydligt observeras på alla mätstationer. Kväveoxider Det sammanlagda kväveoxidutsläppet från Sköldviks industriområde år 2014 omräknat som kvävedioxid var cirka 2488 ton. Antalet mätresultat på Svartså mätstation överskred kvalitetsmålet för jämförelser av riktvärden och gränsvärden under alla månader förutom juli och december. Medelvärdet för mätdata var på årsnivå 95 %. Kvävedioxidhalterna som mättes år 2014 på Svartsåns station underskred riktvärden som anges i statsrådets beslut 480/1996 och de gränsvärden som anges i statsrådets förordning 38/2011. Även det gränsvärde för kväveoxider som har angetts för skydd av växtligheten och ekosystemet underskreds. De med timriktvärdet (150 µg/m3) jämförbara kvävedioxidhalterna varierade mellan 14-50 µg/m3 och de med dygnsriktvärdet (70 µg/m3) jämförbara halterna mellan 7-28 µg/m3. Månadsmedelvärdena var för kväveoxid 1 3 µg/m3 och för kvävedioxid 5-14 µg/m3. Den med timgränsvärdet (200 µg/m3) jämförbara kvävedioxidhalten var 42

µg/m3 och årsmedelvärdet för kvävedioxid var 9 µg/m3. Det kalkylerade årsmedelvärdet för kväveoxider var cirka 10 µg/m3. Reducerade, dvs. illaluktande, svavelföreningar Utsläppen av reducerade svavelföreningar är alltid sporadiska och beror på driftsstörningar av någon grad vid raffinaderiet. Utsläpp kan förekomma t.ex. som resultat av störningar vid svavelanläggningen eller vid förbränning av svavelhaltigt kolväte i facklan, där den ofullständiga förbränningen resulterar i att svavelföreningarna inte hundraprocentigt oxideras till svaveldioxid. I fråga om reducerade svavelföreningar fungerade mätanordningen på Nyby station bra år 2014. Det årliga genomsnittet för mätdata var 100 % och kvalitetsmålet för jämförelsen av riktvärden överskreds varje månad. Jämfört med dygnsmedelvärdet varierade de reducerade svavelföreningarnas totala mängd omräknad som svavel mellan 1 2 µg/m3. Ozon Ozon finns inte i utsläppen, men det bildas under påverkan av solljus i kemiska reaktioner mellan kväveoxider och kolväten (bl.a. VOC = flyktiga organiska föreningar). Reaktionsserien är komplicerad, och där både bildas och förbrukas ozon. Den dominerade ozonhalten beror på de relativa halterna av luftföroreningar och mängden av solljus. I Finland är ozonhalten som högst vid soligt väder på våren och sommaren utanför tätorterna. I Finland har nettobildning av ozon från lokala utsläppskällor inte upptäckts genom mätningar, men i teori kan nettobildning av ozon vid gynnsamma väderförhållanden förekomma på långt avstånd från utsläppskällor. Den mest sannolika orsaken till höga mätvärden för ozon i Finland på våren och sommaren är emellertid fjärrtransport av ozon från Mellaneuropa. Enligt undersökningar fungerar omgivningen av Sköldviks industriområde som förbrukare av ozon. I reaktioner med andra föreningar överstiger förbrukningen av ozon den mängd som samtidigt bildas. Såväl de genomsnittliga som de maximala halterna var lägre än Meteorologiska institutets mätresultat för bakgrundshalter. År 2014 var VOC-utsläppet från Sköldviks industriområde cirka 43344 ton. Ozonanalysatorn på Svartså mätstation fungerade bra och medelvärdet för mätdata under året var 99 %. Kvalitetsmålet för

mätdata är 90 % på sommaren och 75 % på vintern. Målvärdet för ozon för förebyggande av olägenheter för hälsan, 120 µg/m3, överskreds inte på Svartså mätstation under år 2014. Målvärdet för skydd av växtligheten, 6000 µg/m3, räknat enligt timvärden under 1.5-31.7, underskreds (304 µg/m3h). Ozonbelastningen var mindre än under åren 2009-2013. Bilagor Luftkvaliteten i Sköldviks omgivning år 2014 Mch: Antecknas för kännedom. Beslut: Antecknades för kännedom.