Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör 1
2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Kontroll av luftkvalitet... 5 Urbanmätnätet... 5 Mätning vinterhalvår 2011/12... 6 Samverkan Luft Östergötland (SLÖ)... 6 Mätningar och beräkningar... 7 Mätmetod... 7 Beräkningar... 7 Mätplats... 7 Bedömning... 8 Resultat och bedömning... 9 Partiklar... 9 PM 10 i urban bakgrund... 9 PM 10 i gaturum... 10 Beräkningar... 11 Bedömning... 11 Kvävedioxid (NO 2 )... 12 Kvävedioxid i urban bakgrund... 12 Kvävedioxid i gaturum... 13 Beräkningar... 13 Bedömning... 14 Svaveldioxid (SO 2 )... 14 Bedömning... 15 Flyktiga organiska kolväteföreningar (VOC)... 15 Bensen... 15 Bedömning... 17 Ozon... 17 Bedömning... 18 Övriga parametrar... 18 Bedömning... 19 Lagar, litteratur och annan information:... 20 3
Sammanfattning Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Så lyder miljökvalitetsmålet för miljömålet Frisk luft. För att uppnå detta finns bl a miljökvalitetsnormer (MKN) för kvaliteten av olika parametrar i utomhusluften. Kommunerna ansvarar för kontrollen av luftkvaliteten i sina tätorter genom mätning eller beräkningar. Motala kommun är med i ett Samverkansförbund för Östergötland (SLÖ) och behöver därför inte kontrollera alla parametrar genom egen mätning. Motala kommun har kontrollerat luftkvaliteten i urban tätort sedan vinterhalvår 1986/87 med olika intervall inom Urbanmätnätet som bygger på ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL). Redovisning i denna rapport avser resultat från mätningar 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13. Genom SLÖ har mätning skett av kvävedioxid under februari månad 2012 och 2013 både i gaturum och urban bakgrund. Dessutom har mätningar skett avseende partiklar (PM10) som dygnsmedelvärde i gaturum (Drottninggatan) och under knappt ett år 19 oktober 2012 till 14 oktober 2013. Dessa mätningar visade att Miljökvalitetsnormen avseende dygnsmedelvärde överskreds men klarades vad gäller årsmedelvärde. Redovisade resultat från mätning och beräkning vinterhalvår 2011/12 och 2012/13 visar att MKN, övre utvärderingströskel (ÖUT), nedre utvärderingströskel (NUT), avseende svaveldioxid, partiklar, kvävedioxid i urban bakgrund inte överskrids. Avseende ozon kan vi ej utifrån dessa mätningar göra en bedömning av hur vi klarar MKN. När det gäller gaturum klaras ej MKN avseende partiklar som dygnsmedelvärde men däremot som årsmedelvärde. Årsmedelvärde för partiklar (PM10) överskrids NUT men ej ÖUT. Det innebär att Motala kommun måste genomföra kontinuerliga mätningar även år 2014. Utifrån det resultatet sker en bedömning av hur fortsatt kontroll ska ske t ex genom att mäta under en viss period i kombination med beräkningar etc. Ansvaret för mätning år 2014 har Tekniska förvaltningen. För fortsatt kontroll av luftkvaliteten i Motala kommun bör en översyn och en planering ske över på vilket sätt kontrollen ska genomföras, vilka parametrar i bakgrund och i gaturum som ska kontrolleras etc. 4
Bakgrund och syfte Miljökvalitetsmål FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) föreskriver att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs inom kommunen. Miljökvalitetsnormer (MKN) anger den nivå som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter ur hälsosynpunkt samt till skydd för växtligheten. Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller objektiv bedömning. Hur kontrollen ska ske regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2010:8 om kontroll av luftkvalitet. Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner. Miljökvalitetsnormerna har i regel en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT) ( finns bilaga 1, Luftkvalitetsförordningen). Beroende på vad beräkningar och mätningar redovisar vad gäller luftkvaliteten avgörs vilka krav som ställs på fortsatt mätning och beräkning enligt följande: 1. Överskrids ÖUT ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, eller mätning med lägre kvalitetskrav. 2. Underskrids ÖUT, men överskrider NUT så får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. 3. Underskrids NUT så får kontrollen ske genom enbart beräkning eller skattning eller en kombination av metoderna. ( 27 Luftkvalitetsförordningen) Enligt Luftkvalitetsförordningen ( 42) ska en redovisning till Naturvårdsverket ske en gång om året av hur luftkvaliteten är i jämförelse med MKN. Redovisning av luftövervakningen i Motala kommun till Naturvårdsverket sker via Samverkan Luft Östergötland och IVL. Kontroll av luftkvalitet Motala kommun genomför kontroll av luftkvaliteten dels genom Samverkansområde Luft i Östergötland (SLÖ), dels genom att delta i Urbanmätnätet som är ett mätprojekt i samarbete med ett antal kommuner och IVL. Urbanmätnätet Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL och har pågått sedan 1986/87. Det bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Mätresultaten har även ett värde för framtida forskning av luftkvalitet. Under vinterhalvår 2012/13 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Undersökningar inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna 5
jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. Motala kommun har sedan vinterhalvår 2004/05 deltagit vartannat vinterhalvår i Urbanmätnätet och nu senast vinterhalvår 2012/13. Inom Urbanmätnätet har Motala kommun i urban bakgrund genom dygnvis provtagning mätt partiklar PM10, samt genom passiva provtagare - kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (månadsmedelvärde) samt flyktiga organiska kolväteföreningar (veckomedelvärde). Mätning vinterhalvår 2011/12 En mindre mätning har genomförts under vinterhalvåret 2011/2012 med hjälp av s.k. passiva provtagare av kvävedioxid (NO2) och flyktiga organiska kolväteföreningar (VOC) i både urban bakgrund och i gaturum (Drottninggatan 23). Provtagningsmetod och analys har skett via IVL. Redovisning av dessa mätningar ingår även i denna rapport Samverkan Luft Östergötland (SLÖ) Genom SLÖ, sker under februari månad varje år en passiv provtagning avseende kvävedioxid dels i urban bakgrund, dels i ett gaturum. Eftersom Motala kommun genom Urbanprojektet redan mäter i urban bakgrund så genomfördes mätning i två gaturum under februari 2013. Förutom denna mätning sker årligen en beräkning av föroreningshalter avseende PM10 och NO 2 i värsta gaturum enligt SIMAIR-modellen som redovisas till samverkansförbundet. Fr o m 19 oktober 2012 till den 14 oktober 2013 har mätning genomförts avseende partiklar (PM 10) i gaturum utmed Drottninggatan. Mätning har skett med ett TEOM1400- instrument (filterbaserad gravimetrisk mätmetod). Mätningen sker via SLÖ och mätutrustningen ambulerar mellan SLÖ:s kommuner och år 2012/13 var det Motalas tur. Mätningarna sker kontinuerligt och resultaten kan redovisas per timme och per dygn. En rapport avseende partikelmätningen utmed Drottninggatan kommer att sammanställas i en separat rapport. 6
Mätningar och beräkningar Mätmetod Mätningar har genomförts med hjälp av utrustning som IVL tillhandahåller. De analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet är ackrediterade. Tillsyn och uppsättning av filter etc. har utförts av personal från miljö- och hälsoskyddsenheten. Provtagning sker i huvudsak i s k urban bakgrund, under vinterhalvår 2011/12 har viss provtagning även skett i gaturum. Partiklar (PM10) sker genom dygnsvis flödesstyrd halvautomatisk dygnsprovtagare (framtagen av IVL). Genom s.k. passiva provtagare har skett mätning av kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (månadsmedelvärde) samt flyktiga organiska kolväteföreningar (veckomedelvärde). Provtagningen av kvävedioxid genom samverkansförbundet sker genom passiva provtagare som tillhandahålls av IVL. Provtagning har skett i två gaturum under februari månad. Partikelmätning via SLÖ har skett med ett mobilt mätinstrument TEOM- utrustning. Tekniken bygger på att partiklarna avskiljs på ett filter placerad på toppen av en oscillerande glaskropp. Provluften värms och temperaturen över filtret hålls konstant vid 50 0 C för att undvika variationer p.g.a. varierande vatteninnehåll. Mätning har skett kontinuerligt med redovisning av PM 10 som bl.a. dygns- och timmedelvärden. Mätmetoden är godkänd av Naturvårdsverket för kontroll av miljökvalitetsnorm i utomhusluft. Beräkningar Beräkning av luftkvalitet i gaturum har skett med hjälp av SIMAIR:s beräkningsmodell, utarbetad av SMHI. Beräkningsmodellen uppdateras regelbundet med bl.a. meteorologiska data samt emissiondata från Svenska Miljöemissionsdata. Det innebär att beräkningsgrunderna kan variera något för varje år. Mer information om SIMAIR finns på SMHI:s hemsida. Mätplats Mätningar under vinterhalvåret 2012/13 har genomförts dels på en plats i urban bakgrund, dels en månads mätning av kvävedioxid i två gaturum i Motala kommun. Mätplatsen för urbanmätningarna är placerad i Gamla Stan och har till syfte att spegla s.k. urban bakgrund d.v.s. en central plats i tätort, med hög persontäthet, fritt från närliggande störningskällor som exempelvis en förbränningsanläggning eller väl trafikerad väg, mm. Mätplatserna vid den mätning som genomfördes vinterhalvår 2011/12 genomfördes vid urban bakgrund i Gamla Stan samt i gaturum vid Drottninggatan 23. Mätplats för mätning av kvävedioxid inom SLÖ i februari månad genomfördes i gaturum Drottninggatan 23 och i februari 2013 även på Skolgatan 30. Partikelmätning via SLÖ har skett med ett mobilt mätinstrument TEOM. Mätinstrument avseende kontinuerlig partikelmätning PM 10 var placerad på parkeringsplats vid Drottningplan (Drottninggatan 12). Mätplatsernas placering visas på karta sidan 7 7
Storgatan 30 Bakgrund, Gamla stan Drottninggatan 23 och Drottningplan Figur 1. Karta över centrum med mätplatserna markerade med pil. Bedömning Bedömning av mätresultat och beräkningar utgår från miljökvalitetsnorm, övre och undre utvärderingströskel samt de nationella miljömålen. Dessa redovisas under respektive parameter. 8
Resultat och bedömning Mätningarna av partiklar, svaveldioxid, kvävedioxid samt kolväteföreningar är genomförda under vinterhalvåret d v s november april 2012/13. En mindre extra mätning skedde under vinterhalvår 2011/12 avseende kväveoxider och flyktiga kolväteföreningar genom s k passiv mätmetod under 5 månader under tiden december 2011- april 2012. Dessutom har mätningar avseende kvävedioxid skett i gaturum under februari månad 2011 och 2012 genom SLÖ. Genom SLÖ har även genomförts partikelmätning som dygnsmätning i gaturum (Drottninggatan). Resultaten jämförs med tidigare års mätningar och granskas i förhållande till MKN, miljömål etc. Partiklar Partiklar är en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Mätning av partiklar sker av PM 10 vilket innebär att partiklar mindre än 10 µm mäts. Partiklar PM 10 har mätts under flera vinterhalvår och även under vinterhalvår 2012/13. Partiklar PM 2,5 mättes under vinterhalvår 2010/11. Behov av uppföljande mätning av PM 2,5 ansågs inte föreligga då vinterhalvårsmedelvärdet ej överskred NUT. Partikelhalterna är vanligtvis höga under våren och beror då på att damm från slitage från vägar, däck, bromsbelägg, eventuell sandning mm, virvlas upp under denna tid på året. En mindre topp kan förekomma i månadsskiftet oktober/november om det är barmark och vinterdäcken rullar på vägarna. Resultaten kan i sin helhet inte helt jämföras med årsmedelvärdet då mätning endast skett under del av året (vinterhalvår). Det är därför troligt att ett årsmedelvärde och dygnsmedelvärde innebär lägre värde. Mätningar i urban bakgrund av partiklar PM10 har tidigare genomförts i Motala under vinterhalvåren (oktober-mars) 2003/04, 2006/07 samt 2008/09. För vinterhalvåret 2010/11 och 2012/13 genomfördes provtagning under månaderna november till april. PM 10 i urban bakgrund Årets resultat visar vinterhalvårsmedelvärdet i urban bakgrund uppgår till lite drygt 10 µg/m 3 luft och att MKN som årsmedelvärde bör klaras då mätning skett under den tid på året som partiklar antas vara högst under året. Urban bakgrund, vinterhalvår, årsmedelvärde) MKN ÖUT NUT 12/13 10/11 08/09 06/07 03/04 PM 10, µg/m 3 10 10 10 10 12 40 14 10 PM 2,5, µg/m 3 6 25 17 12 Urban bakgrund, dygnsmedelvärde (90- percentil) PM 10, µg/m 3 19 18 26 47 40 50 35 25 PM 2,5, µg/m 3 11 Tabell 1: Mätresultat i urban bakgrund, jämfört med MKN, ÖUT, NUT som årsmedelvärde och dygnsmedelvärde 9
PM10 35 30 ug/m3 25 20 15 10 5 0 2012-11-06 2012-11-11 2012-11-16 2012-11-21 2012-11-26 2012-12-01 2012-12-06 2012-12-11 2012-12-16 2012-12-21 2012-12-26 2012-12-31 2013-01-05 2013-01-10 2013-01-15 2013-01-20 2013-01-25 2013-01-30 2013-02-04 2013-02-09 2013-02-14 2013-02-19 2013-02-24 2013-03-01 2013-03-06 2013-03-11 2013-03-16 2013-03-21 2013-03-26 2013-03-31 2013-04-05 2013-04-10 2013-04-15 2013-04-20 2013-04-25 2013-04-30 Diagram 1: Dygnsmedelvärden av partikelhalter PM 10 i urban bakgrund, Motala kommun november 2012- april 2013. MKN 50 ug/m 3, Övre utvärderingströskel är 35 ug/ m 3 och den nedre utvärderingströskeln är 25 ug/m 3 MKN för dygnsmedelvärde får överskridas 35 ggr/år (90-percentil) innan MKN anses som överskriden. 90-percentilen för dygnsmedelvärde avseende PM 10 uppgick till 19 µg/m 3 i urban bakgrund. Det högsta dygnsmedelvärdet uppmättes till 32 µg/m 3 i urban bakgrund. Antal analyserade dygnsprover uppgår till 173 av 176 möjliga vilket motsvarar 98 %. PM 10 i gaturum Via SLÖ har mätningar av PM 10 skett i gaturum utmed Drottninggatan under tiden 17 oktober 2012 till 14 oktober 2013. Mätresultat från den mätningen visar att miljökvalitetsnormen avseende dygnsmedelvärde för PM10 överskreds under februari april 2013 (40 dygn > 50 µg/m 3 ). Årsmedelvärdet uppgick till 25 µg/m 3. En sammanställning avseende partikelmätningen i gaturum (Drottninggatan /Rv50) redovisas i en separat rapport. PM10 Nedan visas ett linjediagram som visar på skillnaden men även att det förekommer en viss samvariation mellan bakgrundsnivå och gaturumsnivå vad gäller PM 10 under tiden november 2012 till och med april 2013. 10
Jämförelse PM10, dygnsmedelvärde gaturum (Drottninggatan) och urban bakgrund. Motala 200 150 ug/m3 100 Bakgrund Gaturum 50 0 2012-11-06 2012-11-12 2012-11-18 2012-11-24 2012-11-30 2012-12-06 2012-12-12 2012-12-18 2012-12-24 2012-12-30 2013-01-05 2013-01-11 2013-01-17 2013-01-23 2013-01-29 2013-02-04 2013-02-10 datum 2013-02-16 2013-02-22 2013-02-28 2013-03-06 2013-03-12 2013-03-18 2013-03-24 2013-03-30 2013-04-05 2013-04-11 2013-04-17 2013-04-23 2013-04-29 Diagram 2: Jämförelse mellan dygnmedelvärde PM 10 i bakgrund Gamla stan samt i gaturum Drottninggatan november 2012 till och med april 2013. Beräkningar Beräkningar i modellberäkningsprogram SIMAIR har genomförts avseende PM10 för Drottninggatan/Rv 50. Resultat från senaste årens beräkningar redovisas i tabell nedan som beräknad 90-percentil dygnsvärde. Gata/År Beräknad 2013 Beräknad 2012 Beräknad 2011 Beräknad 2010 Beräknad 2009 Drottninggatan 33,6 30,4 26,9 27,3 33,0 Tabell 2: Sammanställning av beräknad halt av PM10 i gaturum, Drottninggatan/Rv 50 Bedömning MKN avseende dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) är 50 µg/m 3, ÖUT är 35 µg/m 3, NUT är 25 µg/m 3 dessa nivåer får överskridas 35 gånger under ett kalenderår. Årsmedelvärde för partiklar (PM10) är 40 µg/m 3, ÖUT 28 µg/m 3 och NUT 20 µg/m 3. Det nationella miljökvalitetsmålet för partiklar PM 10 anges till 15 µg/m 3 som årsmedelvärde och 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde. I urban bakgrundsnivå klaras MKN både vad gäller årsmedelvärde och dygnsmedelvärde. ÖUT klaras och om man skulle räkna på ett helt år, så klaras förmodligen även NUT. I gaturumsnivån vid Drottninggatan visar mätningar att under kalenderår oktober 2012 till oktober 2013 överskrids MKN avseende dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet överskrider inte MKN, ÖUT men däremot NUT. Beräkningar av dygnsmedelvärde visar att NUT överskrids. 11
Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid är främst en trafikrelaterad luftförorening. Sedan Urbanmätnätets start har kvävedioxidhalterna haft en nedåtgående trend, som delvis beror på skärpta avgaskrav (katalysator) på motorfordon. Denna trend för kvävedioxidhalten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsaken till det är förutom den ökade trafiken, en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel kvävedioxid (NO 2 ) i kväveoxid (NOx) - utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. (IVL:s rapport B2126) Kvävedioxid i urban bakgrund Mätning av kvävedioxid har skett under vinterhalvår 2011/12 (dec-april) i bakgrund och i gaturum (Drottninggatan 23) samt genom urbanprojeket i urban bakgrund vinterhalvår (novapril) 2012/13. Inom Urbanmätnätet sker mätningar genom s.k. passiv månadsprovtagare. Mätning sker i urban bakgrund d.v.s i tätorten utan direkt närhet till hårt belastad väg eller annan utsläppskälla. Vinterhalvårsmedelvärdet 2012/13 i Motala uppgick till 7,7 ug/m 3 luft. Kvävedioxid Vinterhalvår, Gamla Stan Motala 30 25 20 ug/m3 15 10 5 0 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Vinterhalvår Diagram 3: Punkterna visar vinterhalvårsmedelvärden för kvävedioxid mg/m 3 luft för mätningar i Motala kommun, urban bakgrundsnivå. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde är 40 ug/m 3, Övre utvärderingströskel är 32 ug/m 3 samt Nedre utvärderingströskel är 26 ug/m 3 Under vinterhalvår 2011/12 mättes kvävedioxid i både urban bakgrund och i gaturum under tiden december 2011 till och med april 2012. I diagram 4 visas en jämförelse mellan resultat i bakgrund och gaturum som månadsmedelvärde. Vinterhalvårsmedelvärde för kvävedioxid i bakgrund uppgick till 6,2 ug/m 3 och halten i gaturum uppgick värdet till 24,7 ug/m 3. 12
NO2, dec 2011 - april 2012 Bakgrund - Gamla Stan, Gaturum Drottninggatan 23 30,00 25,00 20,00 ug/m3 15,00 Gaturum bakgrund 10,00 5,00 0,00 dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 Månad Diagram 4: Jämförelse mellan kvävedioxid som månadsvärde i urban bakgrund (Gamla stan) och i gaturum (Drottninggatan) under tiden december 2011-april 2012 Kvävedioxid i gaturum Genom vår medverkan i Samverkansområde Luft i Östergötland, så har mätning av NO 2 även skett i två gaturum under februari månad 2012 och 2013. Vi valde att placera provtagarna på Drottninggatan 23 samt på Storgatan 30 som är de gaturum som har mycket trafik samt bebyggelse på var sida om vägen, och där vi även har genomfört mätningar tidigare år. I tabell 3 jämförs de resultaten. Februari 2011 Februari 2012 Februari 2013 Gamla stan (Urban bakgrund) 11,4 µg/m 3 NO 2 7,8 µg/m 3 NO 2 7,5 µg/m 3 NO 2 Drottninggatan 23 (gaturum) 28,2 µg/m 3 NO 2 26,5 µg/m 3 NO 2 24,8 µg/m 3 NO 2 Storgatan 30 (gaturum) 18,1 µg/m 3 NO 2-22,1 µg/m 3 NO 2 MKN 40 µg/m 3 NO 2 40 µg/m 3 NO 2 40 µg/m 3 NO 2 ÖUT 32 µg/m 3 NO 2 32 µg/m 3 NO 2 32 µg/m 3 NO 2 NUT 26 µg/m 3 NO 2 26 µg/m 3 NO 2 26 µg/m 3 NO 2 Tabell 3: Jämförelse mellan uppmätta kvävedioxidhalter i urban bakgrund samt i två gaturum under februari månad under åren 2011-2013. OBS. Halterna för MKN, ÖUT, NUT avser årsmedelvärde. Observera att resultaten enbart avser februari månad och egentligen inte kan jämföras med årsmedelvärde. Även i gaturummen skedde mätning genom s.k. passiv månadsprovtagning. Beräkningar Beräkningar i modellberäkningsprogram SIMAIR har genomförts avseende NO 2 för Drottninggatan/Rv 50. Resultat från dessa beräkningar visar en halt på 38,3 µg/m 3 som 98- percentil som dygnsmedelvärde år 2013. I tabell 4 redovisas resultaten från de senaste årens beräkningar. 13
Gata/År Beräknad 2013 Beräknad 2012 Beräknad 2011 Beräknad 2010 Beräknad 2009 Drottninggatan 38.3 µg/m 3 32,8 µg/m 3 29,0 µg/m 3 33,7 µg/m 3 42,2 µg/m 3 Tabell 4. Sammanställning över beräknade halter av kvävedioxid i gaturum, Drottninggatan, Motala Bedömning MKN för kvävedioxid anges som årsmedelvärde 40 µg/m 3 luft för skydd av människors hälsa, ÖUT uppgår till 32 µg/m 3 och NUT uppgår till 26 µg/m 3. Det nationella delmålet för frisk luft anger att kvävedioxidhalten från år 2010 som årsmedelvärde ska underskrida 20 µg/m 3 luft. MKN för kvävedioxid som dygnsmedelvärde är 60 µg/m 3, ÖUT 48 µg/m 3 och NUT 36 µg/m 3. I urban bakgrund bedöms att MKN, ÖUT och NUT klaras. Enligt beräkningar i gaturum (Drottninggatan) så överskrider NO 2 -halten NUT, men MKN klaras. Detta innebär att beräkningar avseende gaturum eventuellt bör kompletteras med fler mätningar i gaturum. Svaveldioxid (SO 2 ) Sedan Urbanprojektets start 1986/87 har svaveldioxidhalterna haft en nedåtgående trend, vilket till stor del beror på en reduktion av svavelinnehållet i bränslet för såväl uppvärmning och fordon. Halterna av svaveldioxid är numera generellt låga i svenska tätorter. Det är främst i hamnstäder som man kan se förhöjda halter på grund av utsläpp från fartyg eller lokalt i anslutning till massaindustri. Svaveldioxid, Gamla Stan Motala 12 10 8 ug/m3 6 SO2 ug/ 4 2 0 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Vinterhalvår Diagram 5: Redovisning av vinterhalvårsmedelvärde av svaveldioxid i urban bakgrund, Motala kommun Vinterhalvårsmedelvärdet i urban bakgrund för 2012/13 uppgick till 0,42 µg/m 3. 14
Bedömning MKN till skydd för växtlighet avseende svaveldioxid är 20 µg/m 3 luft som vinterhalvårsmedelvärde samt årsmedelvärde, ÖUT är 12 µg/m 3 och NUT är 8µg/m 3. MKN till skydd för människors hälsa är satt som tim - och dygnsmedelvärde som 200 µg/m 3 respektive 100µg/m 3. Halterna har under många år varit under nedre utvärderingströskeln som årsmedelvärde. Mätningar sker även på nationell nivå. Med hänvisning till detta kan mätning av SO 2 under några år upphöra men att Motala kommun följer den nationella trenden vad gäller SO 2 - halterna och eventuellt återupptar provtagning om trenden skulle vända eller om MKN ändras för SO 2. Flyktiga organiska kolväteföreningar (VOC) VOC är ett samlingsnamn för flyktiga organiska kolväteföreningar. Halter av VOC har mätts i urban bakgrund, genom s.k. passiv mätmetod veckovis under vinterhalvåret både 2011/12 och 2012/13. De ämnen som analyserats är bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, Mpxylen, oxylen, nonan. Bensen är det mest uppmärksammade ämnet av dessa och det ämne som idag har en MKN. Bensen klassas som cancerframkallande och dess ursprung i tätortsmiljö härrör till stor del från trafiken. Nedan redovisas analysresultat på de flyktiga kolväteföreningar som ingår i provtagningen. Ämne 2010/11 2011/12 2012/13 bakgrund bakgrund gaturum bakgrund Bensen, µg/m 3 0,92 0,8 2,5 1,08 Toluen, µg/m 3 0,94 0,7 4,1 1,08 Oktan, µg/m 3 0,14 0,2 0,4 0,26 Butylacetat, µg/m 3 0,03 u.d 0,2 0,83 Etylbensen, µg/m 3 0,11 0,1 0,7 0,20 Mp-Xylen, µg/m 3 0,37 0,4 2,9 0,74 Oxylen, µg/m 3 0,19 0,2 1,1 0,29 Nonan, µg/m 3 0,26 u.d 0,4 0,37 Tabell 5: Vinterhalvårsmedelvärde avseende flyktiga kolväteföreningar. Bensen Vinterhalvårsmedelvärdet för år 2011/12 uppgick till 0,8 µg/m 3. Vinterhalvårsmedelvärde för år 2012/13 uppgick till ca 1,1 µg/m 3 Se tabell 5. 15
Bensen i urban Bakgrund, Motala 2,5 2 1,5 ug/m3 Bensen 1 0,5 0 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Vinterhalvår Diagram 6. Vinterhalvårsmedelvärden avseende bensen i Motala tätort, urban bakgrund Generellt i landet är trenden att bensenhalterna har minskat något i urban tätort. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet. Jmf Bensen, urban bakgrund och gaturum Drottninggatan 23 6,0 5,0 4,0 ug/m3 3,0 gaturum urban bakgrund 2,0 1,0 0,0 11-49 12-01 12-07 12-13 Diagram 7: Bensenhalt i gaturum och urban bakgrund vecka 49 år 2011, vecka 1, 7,13 år 2012 vecka 16
Bedömning Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 µg/m3 luft som årsmedelvärde. Den övre utvärderingströskeln uppgår till 3,5 µg/m3 och den nedre utvärderingströskeln 2 µg/m3. Sveriges miljömål för bensen är att årsmedelvärdet ej ska överstiga 1 µg/m 3. För halterna i urban bakgrund bedöms att MKN, ÖUT och NUT klaras. Sveriges miljömål för bensen klaras förmodligen om man räknar ett årsmedelvärde. Det är svårare att bedöma hur bensennivån klarar MKN, ÖUT, NUT i gaturumsmiljö. I IVL:s rapport anges att vinterhalvårsmedelvärdet generellt är 80-90% högre än årsmedelvärdet. Genomförda mätningar under vinterhalvår 2011/12 i gaturum visar att halten av bensen uppgick till 2,5 µg/m 3 vilket enligt IVL:s antagande skulle innebära ett årsmedelvärde på 2-2,25 µg/m 3, vilket innebär att MKN, ÖUT klaras men att halten för NUT tangeras i gaturum. Ozon Enligt generationsperspektiv (fram till år 2020) i Miljömålet Frisk Luft ska halten marknära ozon vara mindre än 50 µg/m 3 som medelvärde under sommarhalvåret för skydd av växtligheten. Halterna av ozon är generellt lägre i tätorter än på landsbygden. I starkt trafikerade gaturum är halterna av marknära ozon lägre än i urban bakgrund och på landsbygden. Marknära ozon bildas i närvaro av kväveoxider, kolväteföreningar och solljuset fungerar som katalysator. Oftast är halterna högre utanför tätorterna vilket kan bero på att bildningen av ozon tar tid och att luftpaketet hinner förskjutas samt att utsläppen av kvävedioxider (från biltrafiken) lokalt bryter ned ozon. Ozonhalten är i regel högre under sommaren än under vintern. Marknära ozon är relativt stabilt och mycket ozon och ozonbildande ämnen kan även färdas med luftströmmar till Sverige från andra länder. Ozon är därmed en förorening vars halt är svår att påverka lokalt. Marknära ozon kan innebära hälsorisker för människors hälsa samt påverka växtligheten. Miljökvalitetsnorm för ozon anges i glidande 8-timmarsvärde och i Sverige mäts ozon kontinuerligt bara på fem nationella platser i landet. Mätstationen Aspvreten i Sörmland är den som är närmast Motala kommun. För att skydda människors hälsa och i den utsträckning som det är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen transporteras i luften och bildar ozon, ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3. De uppmätta halterna av ozon i urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål som baseras på timmedelvärden. 17
Ozonhalt Gamla Stan, Motala 70 60 50 ug/m3 40 30 O3 20 10 0 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 vinterhalvår Diagram 8: Ozonhalt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund Motala Motala kommun har mätt ozonhalten genom s k passiv mätmetod vilket innebär mätresultat per månad under vinterhalvåret i urban bakgrund. Mätning har skett under flera vinterhalvår och under vinterhalvår 2012/13 uppgick vinterhalvårsmedelvärdet till ca 58 µg/m3. Se diagram ovan. Bedömning MKN avseende ozon avser ett glidande 8-timmarsmedelvärde. Det marknära ozonet är oftast högre under sommarhalvår då solljuset fungerar som en katalysator för bildande av ozon i närvaro av kolväteföreningar och kväveoxider. Eftersom mätning sker genom passiv månadsmätning kan inte bedömas om Motala klarar MKN eller ej. Övriga parametrar I Luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns miljökvalitetsnormer för parametrar som inte har kontrollerats eller bedömts i Motala kommun. Det gäller bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly och kolmonoxid. Förutom för bly och kolmonoxid gäller dessa normer från och med år 2013. Inom samverkansförbundet (SLÖ) har dock skett en bedömning att miljökvalitetsnormen klaras vad gäller kolmonoxid. Enligt Luftkvalitetsförordningen (28 ) är det Naturvårdsverket som har ansvar för att kontrollera dessa. Inom IVL:s urbanmätnät har två kommuner, Jönköping och Ystad, valt att analysera sina partikelfilter (PM 10) från år 2012 skett avseende metaller (bly, kadmium, nickel, arsenik, ). Jönköpings kommun valde även att göra analys avseende PAH (bl a benso(a)pyren). Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde (IVL Rapport B2126). 18
Bedömning Med hänvisning till resultat i andra kommuner t ex Jönköping så bedöms att halterna av bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i Motala kommun underskrider MKN, ÖUT och NUT. 19
Lagar, litteratur och annan information: Miljöbalken (1998:808) Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:8) om kontroll av luftkvalitet IVL, Svenska Miljöinstitutet, Rapport B2126: Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet - Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 Östergötlands luftvårdsförbund: Rapportering 2012 av beräkningar och mätningar inom Samverkansområde Luft Östergötland (till Naturvårdsverket) Naturvårdsverket: Luftguiden Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Handbok 2011:1 Naturvårdsverket: Luften i Sverige 2009 SMHI:s hemsida angående SIMAIR (www.smhi.se) 20