HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Prof. Kjell Nordberg Inst. f. Marina Vetenskaper Göteborgs univ. kjell.nordberg@marine.gu.se
Fritidsbåtar i Sverige mellan 650 000 och 900 000 sjödugliga båtar i Sverige 85% av våra båtar är av typen småbåtar och dagstursbåtar. 80% av båtar med motor är bensindrivna 30% mer än 25 år gamla, dvs många äldre tvåtaktare kvar
HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Fritidsbåtars föroreningar; tre huvudtyper 1. Toaletter (gödande ämnen, läkemedel m.m.) 2. Båtbottenfärger (antifouling), metaller och organiska miljögifter 3. Avgasutsläpp från båtmotorer i vattnet (toxiska, cancerogena, försurande och gödande ämnen)
1. Båttoaletter Utsläpp: Gödande ämnen och papper/sanitet Läkemedel, kemikalier Fult och Estetiskt motbjudande för omgivningen!!
2. Påväxt, motverkas traditionellt genom giftiga bottenfärger Föroreningar: Metaller (Cu, Zn, Pb, Hg...) Organiska miljögifter (t.ex. Irgarol, Butyltenn)
Myckethöga halter också i småhamnar, som i lilla Sannäs i norra Bohuslän och liknande finns överallt längs kusten Vad vi finner i marinorna
DET INFÖRDES KRAV OM RENING AV SPOLVATTEN Vi byggde en demo-/kursanläggningen i Sannäs 2008 för att rena spolvattnet vid höstupptagningen av båtar (Gu och VGR) Steg 1 med ränna och trekammarbrunnsystem. Steg 2 med reningsverk
Fiskebäckskil, Gullmarsfjorden
Koppar (Cu) i Fiskebäckskilsviken Diffusa källor, självpolerande färger? Varv & marina Punktkälla Nordberg et al., unpublished data
Butyltenn i Fiskebäckskilsviken Magnusson et al. 2011 20-30% av de äldre båtarna har TBT och Irgarol under nyare färglager. Dessa äldre färger frigörs också vid spolning, därför ökning i senare tid trots förbud
1. Antifoulingfärger HAVS OCH VATTENMYNDIGHETENS RAPPORT 2012:9 Självpolerande färger kontinuerligt läckage i hamnen och under färd!!!
Knäckfrågor Varför renar vi spolvattnet alls, kan man undra? TBT och Irgarol kan motivera!? Varför inte hårda färger, sk racingfärger eller fartygsfärger? Varför finns självpolerande färger alls? (Man måste måla om varje år.)
3) AVGASER DIREKT I VATTNET Starka motorer mycket bränsle och fortfarande väldigt många omoderna tvåtaktare, ca. 30% ; mycket avgaser och oljor i vattnet. Vattnet används som ljuddämpare Avgaserna med föroreningar släpps ut genom propellercentrum, piskas sönder och sprids i vattnet
3) Båtavgaser, Innehåller bensin/diesel, oljor, kväveföreningar, kolmonoxider, koldioxider, sot, polycykliska aromatiska kolföreningar m.m.. d.v.s en giftig cocktail av PAH:er, försurande och gödande ämnen som sprids där vi hämtar vår föda VIKTIG FRÅGA: Hur påverkar detta vår mat som produceras och konsumeras inom samma områden?
* * * Fritidsbåtars inverkan på skärgårdsmiljön ett samarbetsprojekt om hållbart båtliv Bättre planeringsunderlag till havs- och kustområden. Olika maritima näringsverksamheter måste kunna samexistera Aktiv samverkan mellan universitet, myndigheter och intresseorganisationer. Projektet inkluderar naturvetenskaplig grundforskning (sedimentologi/ geologi, oceanografi, kemi, ekotoxikologi, juridik, marknads- och attitydundersökningar, oceanografiskt modelleringsarbeten, GIS-verktyg och underlag för havsplanering och ev. nya lagförslag * = huvudfinansiärer
Spåren av båtarnas avgaser syns här i Sannäsfjordens bottensediment Avgaserna innehåller bl.annat POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLFÖRENINGAR Ovan: Stationer undersökta längs fjordsträckningen. Jfr tabell med miljöklassningen, där finns varje station klassad PAH Station SSK08-1 SSK08-2,5 SSK08-3 SSK07-4,5 SSK08-6.5 SSK 12-9 Substance Depth 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm 0-1 cm all values in µg/kg DW Naphthalene 2,2 3,3 4,7 7,0 7,0 3,0 Acenaphthene <0.03 0,9 1,3 1,0 1,5 <0.92 Fluorene 1,6 2,3 3,0 3,0 4,4 1,4 Phenantrene 7,4 11 16 22 25 8,4 Anthracene 1,6 2,3 4,1 4,5 4,8 1,9 Fluoranthene 24 32 58 69 71 26 Pyrene 19 26 47 58 58 21 Benso(a)anthracene * 11 16 29 32 37 13 Chrysene * 12 17 28 31 36 13 Benso(b)fluoranthene * 42 50 80 94 108 34 Benso(k)fluoranthene * 15 19 33 45 51 16 Statistical classification of current Benso(a)pyrene * 17 24 41 52 61 19 conditions (Naturvårdverket 2000) Dibenso(a,h)anthracene 4,5 5,8 8,9 16 18 5,0 Class 1 No contamination Benso(g,h,i)perylene 38 50 80 120 144 41 Class 2 Low contamination Indeno(1,2,3-cd)pyrene * 35 45 72 100 122 39 Class 3 Moderate contamination Sum 15 PAH 231 304 504 660 750 240 Class 4 High contamination Sum 11 PAH 223 292 486 630 719 230 Class 5 Very High contamination * = cancerogenic PAH Miljöklassning av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i Sannäsfjorden
Samma klimat (vind, nederbörd, temp). Grebbestad urban miljö, bilar, asfalt, stora mängder båtar och besökande, mer öppet och liknar mer Hinsholmen, Björlanda och andra större marinor MODELLOMRÅDE, nationellt och regionalt användbart Vi tror HÄR Sannäsfjorden 7km Grebbestad
1946 Grebbestad 2011
1960-tal 1993
Svarta döden Syrebrist bottendöd, Sannäsfjordens inre halva, redan på 6-10m vattendjup på sensommaren, något som aldrig sågs före 1990-talet Avgaserna?
I sedimenten, en kumulativ ökning av PAH:er, med allt fler båtar längs fjordsträckningen Ny forskning: Kan vi se samma trend i ostron och blåmusslor?
Burutsättning i juni. Ostron och musslor filtrerar vattnet och äter och registrerar vad som finns i vattnet. Även en passiv provtagare (SPMD) fästes på burarna
20 000 båtar 11 000 8 000 Referensstation, rel. opåverkad 8000 båtar Stationer i Sannäsfjorden Burar och sediment Strömmätare Ostron/musselbank Båträkning
Grebbestad - Tanum Strand, Burar och sediment Båträkning Strömmätare (ADCP) 40 000 båtar passerade under 5 veckor
Ostron i Grebbestad (2016)
Musslor i Grebbestad 2016
Skillnader i halter och sammansättning av PAC På väg mot ett fingeravrtyck från fritidsbåtar? Kväve PAC Metylerade naftalener Grönt = sediment Blått = ostron Rött = musslor Syre PAC Högmolekylära PAH
Slutligen, HUR SMUTSIGA ÄR VÅRA FRITIDSBÅTAR EGENTLIGEN? Båttoaletter: Vi vet ganska mycket om vad och hur det påverkar men mindre om omfattningens betydelse Antifoulingfärger: Vi vet mycket men några hållbara lösningar syns ännu inte till. (TBT, Irgarol på äldre båtar, självpolerande färger, båtuppställningsplatser, äldre sediment med färgrester i hamnarna.) Båtavgaser: Vi vet väldigt lite, vi lär oss just nu om PAH:er, men om effekter på eutrofiering och försurning och om andra avgasrelaterade effekter vet vi nästan inget!!
Vårt mål: både Båt och Sjömat! Projektets hemsida: www.gu.se/batochsjomat Albin Dahlin