KyrkTAK ny 183: 183 Arbetstidsbank Om arbetstidsbanken gäller vad som särskilt bestämts om den. Obs! Tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstidsbank, bilaga 16 a. x x x x x x x x KyrkTAK bilaga 16 a: TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM AR- BETSTIDSBANK 1 Systemet med arbetstidsbank Utan hinder av vad som sägs i Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal om betalning av olika tidsförmåner kan församlingarna ta i bruk en arbetstidsbank. Syftet med arbetstidsbanken är att i samråd främja ett resultatrikt församlingsarbete och ta hänsyn till tjänsteinnehavarnas/arbetstagarnas personliga behov. Arbetstidsbanken är ett system som bygger på frivilligt deltagande där arbetstid, intjänad ledighet eller penningförmåner omvandlade till ledig tid kan sparas eller lånas samt kombineras under en längre tid med beaktande av församlingens verksamhetsbehov. 2 Beslut om arbetstidsbank Om införandet av en arbetstidsbank i en församling beslutar en i ärendet behörig myndighet i församlingen. Innan arbetstidsbanken tas i bruk eller när systemet ändras ska verkställighetsförhandlingar i enlighet med 13 i Evangelisk-lutherska kyrkans huvudavtal föras, varefter försam-
lingen kan fatta beslut om att ta i bruk en arbetstidsbank med beaktande av vad som sägs i detta avtal. Huvudavtalsorganisationerna har tillsammans utarbetat en modell för församlingarnas/de kyrkliga samfälligheternas beslut om arbetstidsbank. Beslutsmodellen kompletteras av anvisningar om hur de öppna punkterna i modellen ska ifyllas i församlingen. Församlingarna ska tillämpa denna beslutsmodell och dess kompletteringsanvisning när beslut om arbetstidsbank fattas. 3 Personal som omfattas av avtalet I beslutet om arbetstidsbank ska den personal som omfattas av arbetstidsbanken anges. Systemet kan gälla församlingens hela personal eller enbart en del av personalen. Olika personalgrupper får dock inte utan anledning försättas i olika ställning. Eventuella avgränsningar av olika personalgrupper ska grunda sig på verksamhetsrelaterade orsaker, arbetets karaktär eller andra motsvarande omständigheter. 4 Anslutning till och utträde ur systemet För samtliga tjänsteinnehavare/arbetstagare är det frivilligt att ansluta sig till arbetstidsbanken. Besluten om tillvägagångssätten för hur en tjänsteinnehavare/arbetstagare kan ansluta sig till eller gå ut ur arbetstidsbanken ska fattas lokalt. Anslutningen och utträdet ska alltid göras skriftligt. För att arbetstidsbokföringen, lönebokföringen, förskottsinnehållningen osv. ska kunna skötas adekvat måste exakt information alltid föreligga om vilka tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattas av systemet. Mom. 2 Uppsägningstiden för en tjänsteinnehavare/arbetstagare för utträde ur arbetstidsbanksystemet är sex månader. Strävan ska vara att de poster som finns i arbetstidsbanken ges som ledighet under uppsägningstiden. Om posterna undantagsvis inte kan ges som ledighet, ges tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ersättning för dem i samband med nästa ordinarie löneutbetalning efter att uppsägningstiden för utträde ur arbetstidsbanken har gått ut. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska meddela om utträde ur arbetstidsbanksystemet sex månader i förväg för att det ska finnas tid att ge ut sparad ledighet. Ledig tid som samlats i arbetstidsbanken ersätts endast i undantagsfall i pengar. Av skatteskäl ska det i beslutet om arbetstidsbanken antecknas att ledighet som samlats i arbetstidsbanken kan erläggas i pengar endast i undantagsfall, t.ex. när tjänste- /anställningsförhållandet upphör eller om banken avslutas för en enskild arbetstagare
eller i sin helhet, eller av någon annan särskild anledning, t.ex. om lönegrunden förändras avsevärt. Mom. 3 När församlingen avslutar arbetstidsbanken tillämpas principerna i mom. 2 om uppsägningstiden och om ersättande av de poster som finns i arbetstidsbanken som ledighet eller i pengar. 5 Delfaktorer i arbetstidsbanken I beslutet om arbetstidsbank ska anges vilka förmåner som kan sparas i arbetstidsbanken. Om inget annat anges i det lokala beslutet, kan följande förmåner sparas: 1) arbetstidsersättningar o ersättningar för mertids- och övertidsarbete (KyrkTAK 195 198) Både den oförhöjda timlönen för arbetad mertid/övertid och övertidsförhöjningen kan sparas. o ersättning för söndagsarbete och arbete dagen före helg (KyrkTAK 199) o ersättning för kvälls- och nattarbete (KyrkTAK 200) o ersättning för förlorad veckovila (KyrkTAK 172) 2) beredskapsersättning (KyrkTAK 151) Tillämpningsdirektiv till punkt 1 och 2: De tjänsteinnehavare i andligt arbete som avses i 140 mom. 4 i KyrkTAK omfattas inte av de ovan nämnda arbetstidsersättningarna, varför inte heller arbetstidsbanken till denna del tillämpas på dem. Obs! Söckenhelgsersättningen enligt 201 i KyrkTAK är inte en sådan arbetstidsersättning som kan sparas i arbetstidsbanken. 3) särskilda ersättningar i anslutning till lägerarbete o förlorade lediga dagar på grund av lägerarbete (KyrkTAK 181) o kompensationsdagar för lägerarbetstid eller motsvarande ersättningar till arbetstagare i andligt arbete anställda genom arbetsavtal (KyrkTAK 181)
Avtalsparterna rekommenderar att åtminstone en del av ersättningarna i denna punkt ges så snart som möjligt efter lägret för att ge de anställda tid för återhämtning. 4) lediga dagar för tjänsteinnehavare i andligt arbete som flyttats på grund av en på förhand känd orsak (KyrkTAK 173 mom. 2) De lediga dagar som avses i 173 mom. 3 i KyrkTAK som oförutsett inte har kunnat hållas på grund av oundvikliga och brådskande tjänsteuppgifter kan inte överföras till arbetstidsbanken. 5) semester till den del den överskrider 15 semesterdagar, dock högst 15 semesterdagar. Protokollsanteckning: Med detta avtal ändras inte sådana avtal om sparad semester enligt 107 i KyrkTAK som redan ingåtts eller som ska ingås. För samma semester som fallit ut kan dock inte både ingås sparavtal enligt 107 i KyrkTAK och göras en överföring till arbetstidsbanken enligt detta avtal. När semester överförs till arbetstidsbanken ska bestämmelsen i 107 mom. 2 i KyrkTAK beaktas. Enligt denna kan man inte spara flera semesterdagar än det antal för vilka tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas semesterersättning (= antalet semesterdagar på semestertabellens rad B minskat med antalet redan uttagna semesterdagar) efter att semesterordningen har fastställts. Semesterpenning (KyrkTAK 116) kan inte sparas i arbetstidsbanken. För tjänsteinnehavare/arbetstagare på vilka arbetstidslagen tillämpas omvandlas de semesterdagar som ska sparas i arbetstidsbanken till timmar och minuter när de överförs. Omvandlingen sker så att en semesterdag motsvarar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens genomsnittliga ordinarie dagliga arbetstid. När allmän ordinarie arbetstid och periodarbetstid tillämpas är den 7 timmar 39 minuter och när ämbetsverksarbetstid tillämpas 7 timmar 15 minuter. När deltidsarbete tillämpas är en semesterdag beroende på vilket arbetstidssystem som följs den del av 7 timmar 39 minuter eller 7 timmar 15 minuter som den anställdas deltidsarbete är av den fulla arbetstiden. 6 Sparande av förmåner i arbetstidsbanken I beslutet om arbetstidsbank ska de villkor anges enligt vilka förmånerna sparas i arbetstidsbanken. Obs! Se Anvisning för komplettering av beslutsmodellen för arbetstidsbank i församlingar/kyrkliga samfälligheter för närmare uppgifter om hur förmåner överförs.
Mom. 2 Förmåner kan sparas till en mängd som högst motsvarar 20 arbetsdagar eller 150 arbetstimmar. I församlingens beslut om arbetstidsbank kan även beslutas om en mindre maximimängd än 20 arbetsdagar. Sparad ledighet anges som arbetsdagar för de tjänsteinnehavare som inte har arbetstid enligt arbetstidslagen eller kyrkans arbetstidsförordning (närmast tjänsteinnehavare i andligt arbete). 7 Bokföring över arbetstidsbanken Mom. 2 Mom. 3 Mom. 4 Den förmån som sparas antecknas i bokföringen över arbetstidsbanken som arbetstimmar och för tjänsteinnehavare i andligt arbete som arbetsdagar. Förmånssparandet i arbetstidsbanken och användningen av förmånerna när ledighet tas ut ska i löne- och arbetstidsbokföringen registreras så att mängden insparade förmåner ständigt framgår exakt. Arbetstidsbanken ska hållas isär från flextid (KyrkTAK 180) och sparad ledighet (Kyrk- TAK 107). Förmånerna samlas kumulativt i arbetstidsbanken och deras ursprung följs inte efter att de har överförts till arbetstidsbanken. Efter överföringen ges förmånerna som ledighet eller ersätts i pengar i enlighet med arbetstidsbankens regler. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har på begäran rätt att få en specifikation över arbetstidsbankens saldo och de förändringar som skett. Avtalsparterna har lämnat gemensamma anvisningar om löneadministrationen för arbetstidsbanken. 8 Hur ledighet som tas ut från arbetstidsbanken ska hållas Mom. 2 I beslutet om arbetstidsbanken ska anges hur ledigheterna ska hållas. När tidpunkten för ledigheten avtalas ska både församlingsverksamhetens behov och tjänsteinnehavarens/arbetstagarens individuella behov beaktas. För ledig tid som tas ut från arbetstidsbanken betalas ordinarie lön enligt tidpunkten när ledigheten hålls.
Mom. 3 Uttag av ledighet från arbetstidsbanken minskar inte rätten till semester och inte heller den tid som berättigar till årsbunden lönedel. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beviljas sjukledighet efter att ledigheten från arbetstidsbanken har börjat, senareläggs ledigheten till den del som sjukledigheten varar längre än 2 kalenderdagar. Om sjukledigheten beviljas innan den ledighet som tas ut från arbetstidsbanken börjar, senareläggs ledigheten i sin helhet. Mom. 4 De förmåner som står till arbetstagarens förfogande i anställningsförhållandet, såsom rätt att anlita företagshälsovården eller använda mobiltelefon, gäller även under ledighet som tas ut från arbetstidsbanken. 9 Lån från arbetstidsbanken En tjänsteinnehavare/arbetstagare kan låna ledighet upp till högst 5 arbetsdagar eller 38 timmar 15 minuter från arbetstidsbanken. I beslutet om arbetstidsbanken ska tillvägagångssättet för att avtala om lån anges. När ett anställningsförhållande upphör ska arbetsdagar/arbetstimmar som lånats från arbetstidsbanken i första hand arbetas in. I andra hand kan de kvitteras från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens fordringar (t.ex. semesterersättning eller semesterpenning). 10 Giltighetstiden för det lokala beslutet om arbetstidsbank I det lokala beslutet om införandet av en arbetstidsbank ska den tidsperiod anges under vilken systemet med arbetstidsbank är i kraft. Systemet kan vara i kraft tillsvidare eller tidsbestämt. I beslutet ska även anges de grunder och tillvägagångssätt som gäller för ändring av beslutet om arbetstidsbanken samt för hur arbetstidsbanken avslutas, antingen helt eller för en enskild tjänsteinnehavare/arbetstagare.
Helsingfors den 16 februari 2010 KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEK- TORNS UTBILDADE FOSU RF KYRKFACKETS UNION RF KYRKLIGA SEKTORNS FACKORGANISATION SVTL RF