KONCEPTSTUDIE ÖVER TRE ALTERNATIV TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING

Relevanta dokument
TEKNISK BESKRIVNING TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

UPPDRAGSLEDARE. Carl Dahlberg UPPRÄTTAD AV

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Miljöpåverkan från avloppsrening

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Hur reningsverket fungerar

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

2. TEKNISK BESKRIVNING

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Statens naturvårdsverks författningssamling

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Vatten Avlopp Kretslopp

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

1 (58) ra04s Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145, Jönköping Telefon Telefax

Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

VeVa Tynningö Prel. version

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Införande av kväverening i Örebro

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Rötning Viktiga parametrar

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

MBBR - Nu och i framtiden

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Svar på fråga 4 b och c till länsstyrelsens begäran om komplettering

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk



ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Världsledande och naturlig samarbetspartner Henrik Held, Marknadschef VA-Ingenjörerna

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Miljörapport. Kvicksund 2014.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Examensarbete Näs avloppsreningsverk


: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Förord Joakim Säll

Lärande i arbete

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Koholmens Avloppsreningsverk

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Policy för fordonstvättar i Haninge

Transkript:

LIDKÖPINGS KOMMUN Ängens ARV Lidköping UPPDRAGSNUMMER 1834711000 KONCEPTSTUDIE ÖVER TRE ALTERNATIV TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING JÖNKÖPING VA-SYSTEM Sweco Environment AB CARL DAHLBERG MARIA MASES

Sammanfattning Lidköpings kommun har beslutat att bygga ett nytt avloppsreningsverk på en helt ny plats. Alternativet att bygga om det befintliga avloppsreningsverket på ett så pass inneslutet sätt att bebyggelse kan tillåtas i direkt anslutning innebär både investeringskostnader och driftkostnader. Dessutom är det i praktiken en kortsiktig lösning med framtida risker. En viktig aspekt är att kostnaderna för att klara framtida belastning och krav riskerar att bli hög när det ska ske på ett begränsat inneslutet utrymme. Befintlig anläggning har ingen slamstabilisering (t ex rötning), vilket nästan alla moderna svenska avloppsreningsverk i jämförbar storlek har. Det innebär med stor sannolikhet att man i framtiden får en anläggning uppdelad på två geografiska platser och sammanbunden med ledningar vilket är kostsamt. Om- eller utbyggnad på grund av krav på rening av ämnen som det idag inte finns krav på, exempelvis läkemedelsrester eller mikroplaster, är ett annat tänkbart framtida problem. Ytterligare en aspekt, kanske den viktigaste, är att man i en framtida tillståndsprövning riskerar att få flytta på anläggningen trots alla tidigare åtgärder. Om avloppsreningsverket förläggs på en annan plats blir dessutom attraktiv mark tillgänglig för bostäder eller annan verksamhet. Under våren 2016 har en lokaliseringsstudie genomförts, denna har utmynnat i en plats som är lämpad för ett konventionellt avloppsreningsverk. Det framtida reningsverket ska klara en belastning på 57 000 pe (personekvivalenter) och ett flöde på ca 14 400 m 3 /dygn. Industrin Lantmännen Reppe AB står för en stor del av belastningen, trots att denna utredning förutsätter en förbehandling av industriavloppsvattnet. I föreliggande rapport har tre koncept för ett nytt avloppsreningsverk tagits fram. I konceptutformningen har aspekter som näringsåtervinning, energineutralitet, innovation och ytterligare reningskrav lyfts fram som viktiga. På i stort sett alla avloppsreningsverk i Sverige finns det idag krav på utgående vatten på minst två parametrar. Dels är det ett krav på biologiskt syreförbrukande material vilket normalt anges med förkortningen BOD7 (Biological Oxygen Demand, 7 dygn) och dels på totalfosfor (P-tot) som är ett närsalt. På avloppsreningsverk söder om Dalälven som är belastade med över 10 000 personekvivalenter (pe) finns det vanligen också ett krav på totalkväve (N-tot). I vissa fall finns även ett krav på ammoniumkväve (NH4-N). Kväve är ett närsalt men kräver också syre när det omvandlas till kvävgas. Samtliga tre koncept är utformade med krav enligt nedanstående tabell: Parameter Enhet Förväntade krav Produktionsmål BOD7 mg/l < 10 << 10 N-tot mg/l < 10 6 NH4-N mg/l < 3 < 2 P-tot mg/l < 0,2 0,1

Nivån på utsläppskraven har av Sweco och Lidköpings kommun bedömts vara rimliga att antas komma i miljötillståndet. Samtliga tre koncept bygger på aktivslamteknik för den biologiska reningen samt rötning för slamstabilisering. Koncept 1 innebär försedimentering av inkommande partiklar och ett aktivslam-steg med efterföljande sedimentering där slammet behålls inne i reningsanläggningen. Därefter förbereds för en ozonering för att reducera läkemedel och mikroföreningar samt ett efterföljande litet bärarmaterialsteg för att reducera nedbrytningsprodukter innan vatten slutligen filtreras i ett skivfilter. För att minimera kemikaliebehovet förses verket med biologisk fosforrening vilket också möjliggör framtida utvinning av 30-60 % av fosforn till granuler på anläggningen. Koncept 2 innebär försedimentering av inkommande partiklar och ett aktivslam-steg med efterföljande membranfiltrering där slammet behålls inne i reningsanläggningen. Därefter förbereds för ett aktivt kol-filter för reduktion av läkemedel och mikroföreningar. Detta alternativ medger inte möjlighet till att komplettera med fosforutvinning på plats. Koncept 3 innebär förfilter för inkommande partiklar och ett aktivslam-steg med efterföljande sedimentering där slammet behålls inne i reningsanläggningen. Därefter förbereds för en ozonering för att reducera läkemedel och mikroföreningar samt ett efterföljande litet bärarmaterialsteg för att reducera nedbrytningsprodukter innan vatten slutligen filtreras i ett skivfilter. För att minimera kemikaliebehovet förses verket med biologisk fosforrening vilket också möjliggör framtida utvinning av 30-60 % av fosforn till granuler på anläggningen. Det biologiska reningssteget är försett med Anammox för att minska energibehovet något. Nedanstående tabell är en sammanställning av investeringskostnaderna för samtliga tre koncept. Osäkerheten för varje kalkylpost kan utläsas i form av en %-sats. Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Kalkylpost Mkr Intervall Mkr Intervall Mkr Intervall Mark & grundläggning 90 25% 70 25% 85 25% Bygg 125 15% 105 15% 120 15% VVS 25 10% 25 10% 25 10% Maskininstallation 95 10% 135 10% 105 10% El och automation 35 10% 45 10% 35 10% Entreprenadkostnader 370 15% 380 15% 370 15% Byggherrekostnader 1 60 15% 65 15% 65 15% Anläggningskostnad verk 430 15% 445 15% 435 15%

Anläggningskostnad PST 2 40 15% 40 15% 40 15% Anläggningskostnad Ledning 3 70 15% 70 15% 70 15% Anläggningskostnad Dag.+Ut 4 35 15% 35 15% 35 15% Anläggningskostnad Totalt 575 15% 590 15% 580 15% 1) Utredningar, projektering, byggledning och kontroll 2) Kostnad huvudpumpstation + 15 % byggherrekostnader, se bilaga 9 3) Kostnad överföringsledningar (inlopp) + 15 % byggherrekostnader, se bilaga 9 4) Kostnad dagvattenhantering tomt ARV samt utloppsledningar/diken + 15 % byggherrekostnader, se bilaga 10 Kostnaderna är upprättade som intervall och den posten med störst osäkerhet (Mark & Grundläggning) bör i ett tidigt skede utredas ytterliggare för att kunna besluta hur anläggningens layout skall utformas i systemhandlingen. När det gäller den sista posten, byggherrekostnader, beror den till stor del på hur projektet drivs, hur tillståndsprocessen går, och eller förändringar i belastning på anläggningen under projektets gång. Det finns även risker i ett projekt av den här storleken att man stöter på byggnadsmässiga problem längs ledningsdragningar och där verket skall ligga vilket kan leda till kostsamma omtag. För att minimera belastningen på den kommunala anläggningen ska Lantmännen Reppe AB ha en egen förbehandling. Trots att vattnet är förbehandlat kommer det att stå för en väsentlig del av den totala belastningen på aktivslamsteget (ca 15 %), slamförtjockningen (ca 17 %) och rötning/slamavvattning (ca 30 %). Rötningen har i alla förslag redundans så att en rötkammare går att stänga av och ändå få acceptabel drift. Erfarenheterna visar att det är lika viktigt att ha redundans och kapacitet i slamhanteringen som i biosteget. Med långtgående biologisk rening blir svängningarna i slamhanteringen större än i biosteget. Anledningen är att den största slammängden kommer ifrån förbehandlingen som reagerar momentant på större inkommande belastning. När det gäller rötkammarvolym måste man justera den utifrån hur Reppes skall hantera sin slamfas från förbehandlingen. Samtliga tre koncept kan förses med ett extra reningssteg för att reducera läkemedel och mikroföroreningar. I koncept 1 och 3 sker det genom att man tillsätter ozon till vattnet innan det får passera ett litet bärarmaterialssteg för att reducera nedbrytningsprodukter. Detta steg placeras mellan det biologiska reningssteget och filtersteget. I koncept 2 filtreras det färdigbehandlade vattnet genom aktivt kol. Fosforåtervinningen bör man bereda plats för men är inte nödvändig att installera initialt. Däremot skall man vara medveten om att man behöver binda fosforn på något sätt, t ex med ökad dos fällningskemikalie. Oavsett vilket kommer koncept 1 och 3 att kräva lägre kemikaliedos än koncept 2. Tillkommande anläggningskostnad för att hantera överhalten i det förbehandlade vattnet från Reppe, läkemedelsrening samt fosforåtervinning kan utläsas i nedanstående tabell. Kostnadsposten för Reppe har högre osäkerhet än den totala entreprenaden eftersom

den är en delsumma av delar av entreprenaden (som i detta skede är svåra att bryta ut kostnadsmässigt). Den slutliga kostnaden för att installera läkemedelsrening och fosforåtervinning har också ett betydligt större kostnadsintervall än den totala entreprenaden. Dels beroende på samma anledning som i fallet med Reppe men också beroende på att erfarenheterna är begränsade då det saknas färdiga fullskaleinstallationer i Sverige. Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Kalkylpost Mkr Intervall Mkr Intervall Mkr Intervall Reppe 32 20% 30 20% 32 20% Läkemedelsrening 18 30% 23 30% 18 30% Fosforåtervinning 1 16 30% 0 30% 16 30% 1) Möjligheter till fosforåtervinning saknas i koncept 2 Driftkostnaderna för de olika koncepten vid olika belastningar förväntas vara enligt nedanstående tabell (notera att siffrorna är i dagens penningvärde): Kalkylpost Enhet Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Belastning pe 33 500 57 000 33 500 57 000 33 500 57 000 Kemikalier tkr/år 700 950 1 050 1 450 700 950 Kvittblivning slam/rens/sand tkr/år 1 200 2 050 1 200 2 050 1 200 2 050 Membranbyte tkr/år 0 0 1 050 1 350 0 0 Personal 1 tkr/år 4 750 4 750 5 400 5 400 4 900 4 900 Elenergi exklusive läkemedelsrening 2 Reparation och underhåll Summa rörliga kostnader exkl. läkemedel/fosforåtervinning tkr/år 1 100 1 550 1 350 1 900 1 050 1 500 tkr/år 4 000 5 000 4 000 5 000 4 000 5 000 tkr/år 11 750 14 300 14 050 17 150 11 850 14 400 1) Effektivisering av arbete i takt med belastningsökning 2) Reducerat för egen elproduktion Koncept 2 är signifikant dyrare att driva. Den låga energivinst som görs i koncept 3 med Anammox i en delström äts upp av kostnaderna för personal. I praktiken är troligen även kostnaderna för Reparation och underhåll något högre eftersom koncept 3 har en parallell biologisk process som kräver processuppföljning och service.

Notera att i koncept 1och 3 är läkemedelsrening med ozon antaget eftersom det är billigast i dagsläget. Skulle det visa sig att aktiv kol är billigare när investeringen ska göras går det att ändra. Tvärtom går däremot inte att göra, d v s i koncept 2 har man mindre frihetsgrader när det gäller val av teknik för läkemedelsrening. Separata driftkostnader för det förbehandlade vattnet från Reppe har inte beräknats i detta läge. Kostnaderna för att driva anläggningen med läkemedelsrening och fosforåtervinning kan utläsas i nedanstående tabell. Siffran för att driva anläggningen med läkemedelsrening för koncept 1 och koncept 3 är relativt säker medan driftkostnaden för läkemedel i koncept 2 är mer osäker. Kostnaden för att driva fosforåtervinning är schablonmässigt beräknad. Kostnaden för insatsvaror täcks av värdet på produkten, driftkostnaden är personal, analyser etc. Kalkylpost Enhet Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Belastning pe 33 500 57 000 33 500 57 000 33 500 57 000 Läkemedelsrening ozon Läkemedelsrening aktivt kol tkr/år 600 800 0 0 600 800 tkr/år 0 0 2 300 3 000 0 0 Fosforåtervinning tkr/år 500 500 0 0 500 500 Summan rörliga kostnader inkl. läkemedel/fosfor tkr/år 12 850 15 600 16 350 20 150 12 950 15 700 Lidköpings kommun och Sweco föreslår att Lidköpings nya avloppsreningsverk byggs enligt koncept 1, men med förbehållet att försedimenteringarna kan ersättas av förfiltrering. Anledningen till att förfiltrering kan vara en fördel är att det vatten som ska behandlas till stor del består av förbehandlat industrivatten. Avskiljningen av inkommande organiskt material är betydligt lättare att reglera i ett förfilter än i en försedimentering. På detta sätt kan man enklare hantera utvecklingen i belastning från Reppe (eller om den helt skulle försvinna).

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Metod och genomförandebeskrivning 1 1.3 Avgränsningar 2 2 Förutsättningar 3 2.1 Tidshorisont 3 2.2 Belastning 3 2.3 Framtida utsläppskrav 5 2.4 Temperatur 6 2.5 Kolkälla 7 2.6 Målbild koncept 7 2.7 Konceptutformning 9 2.7.1 Grundläggande Vattenreningsdel 9 2.7.2 Förbehandling industriavloppsvatten 11 2.7.3 Läkemedelsrening 12 2.7.4 Grundläggande slambehandling 13 2.7.5 Personalbyggnader, garage och förrådsbehov 14 2.8 Lokalisering 14 3 Koncept 1 15 3.1 Beskrivning av koncept 15 3.2 Processutformning 15 3.3 Beräkningar av nödvändiga volymer 17 4 Koncept 2 19 4.1 Beskrivning av koncept 19 4.2 Processutformning 19 4.3 Beräkningar av nödvändiga volymer 21 5 Koncept 3 23 5.1 Beskrivning av koncept 23 5.2 Processutformning 23 5.3 Beräkningar av nödvändiga volymer 25 6 Kostnader 27 6.1 Förutsättningar 27

6.1.1 Investeringskostnader 27 6.1.2 Driftkostnader 28 6.2 Investeringskostnader 29 6.3 Driftkostnader 29 7 Diskussion och utveckling av koncepten 32 8 Slutsatser 38 Bilagor Bilaga 1 PM indata, daterat Bilaga 2 Flödesscheman för koncept 1 Bilaga 3 Flödesscheman för koncept 2 Bilaga 4 Flödesscheman för koncept 3 Bilaga 5 Layouter för koncept 1 Bilaga 6 Layouter för koncept 2 Bilaga 7 Layouter för koncept 3 Bilaga 8 Förbehandling av industriavloppsvatten från Lantmännen Reppe AB Bilaga 9 Spillvattenutredning Ängens ARV Bilaga 10 Dagvattenutredning Ängens ARV

1 Inledning Teknisk Service, Vatten och Avlopp i Lidköpings kommun har givit Sweco i uppdrag att ta fram en konceptstudie för tre olika tänkbara koncept för ett framtida avloppsreningsverk i Lidköping. Konceptstudien innefattar översiktliga belastningsberäkningar, processdimensionering, flödesscheman och layoutförslag samt översiktliga kostnadskalkyler för jämförelse av tre alternativa avloppsreningsverk. 1.1 Bakgrund Lidköpings kommun har beslutat att bygga ett nytt avloppsreningsverk på en helt ny plats. Alternativet att bygga om befintligt reningsverk och helt innesluta det har inte bedömts vara kostnadseffektivt. Alternativet att bygga om det befintliga avloppsreningsverket på ett så pass inneslutet sätt att bebyggelse kan tillåtas i direkt anslutning innebär både investeringskostnader och driftkostnader. Dessutom är det i praktiken en kortsiktig lösning med framtida risker. En viktig aspekt är att kostnaderna för att klara framtida belastning och krav riskerar att bli hög när det ska ske på ett begränsat inneslutet utrymme. Befintlig anläggning har ingen slamstabilisering (t ex rötning), vilket nästan alla moderna svenska avloppsreningsverk i jämförbar storlek har. Det innebär med stor sannolikhet att man i framtiden får en anläggning uppdelad på två geografiska platser och sammanbunden med ledningar vilket är kostsamt. Om- eller utbyggnad på grund av krav på rening av ämnen som det idag inte finns krav på, exempelvis läkemedelsrester eller mikroplaster, är ett annat tänkbart framtida problem. Ytterliggare en aspekt, kanske den viktigaste, är att man i en framtida tillståndsprövning riskerar att få flytta på anläggningen trots alla tidigare åtgärder. Om avloppsreningsverket förläggs på en annan plats blir dessutom attraktiv mark tillgänglig för bostäder eller annan verksamhet. Under våren 2016 har Sweco, i ett annat projekt, genomfört en lokaliseringsstudie för placering av ett nytt avloppsreningsverk. Lokaliseringen har utmynnat i en plats som är mer lämpad för ett konventionellt avloppsreningsverk. Platsen ligger på tillräckligt avstånd från bebyggelse och har tillräcklig yta för framtida expansion. Ur teknikvalssynpunkt kan man därför välja de mest ekonomiska, energieffektiva och resurssnåla lösningarna för att nå en hög reningsgrad istället för att utgå från målsättningen om en så kompakt anläggning som möjligt. Man kan också planera anläggningen på ett sådant sätt att framtida utbyggnad för att möta ökad belastning eller nya krav blir enkel att genomföra. 1.2 Metod och genomförandebeskrivning Uppdraget inleddes med en workshop där Lidköpings kommun medverkade med ett 20- tal personer från VA, Miljö & Hälsa, Planavdelningen samt Hållbar Samhällsutveckling. Från Sweco medverkade Magnus Emanuelsson och Carl Dahlberg samt Bengt Mattsson i egenskap av projektsamordnare. På workshopen diskuterades de önskemål som fanns på koncepten som skulle tas fram. 1(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

Inför arbetet har VA-avdelningen sammanställt uppgifter om dagens och förväntade, framtida belastningar på det nya avloppsreningsverket. Detta underlag har sammanställts i PM indata konceptstudie,, se bilaga 1. Ytterligare en workshop har genomförts med VA-avdelningen. På denna workshop medverkade från Sweco Carl Dahlberg, Ola Rosén, Maria Mases och Michael Cimbritz samt Bengt Mattsson i egenskap av projektsamordnare. Under workshopen togs riktlinjer fram för fyra tänkbara koncept, antal linjer och redundansbehov. Utformningen av koncepten gjordes med utgångspunkt i att hårdare reningskrav kan komma i framtiden, se PM Indata konceptstudie i bilaga 1. Därtill diskuterades lokalbehovet för anläggningen. Efter förslag från Sweco reducerades antalet konceptalternativ till tre. Utifrån de beslutade förutsättningarna har erforderliga volymer för de olika processtegen sedan beräknats. 1.3 Avgränsningar Utformningen (och kostnadskalkyler) för anslutande infrastruktur i form av dricksvatten, kraftförsörjning, ev. fjärrvärme, tele, fiber, vägar etc. har inte inkluderats i denna rapport. På befintligt avloppsreningsverk sker ingen rötning av slammet. Det finns därför heller ingen mottagning av externt material för produktion av biogas. I den planerade anläggningen finns det externslammottagning samt slamlager för utjämning av mottaget externt slam. Hantering av något annat externt material har inte ingått i detta uppdrag. På den nya platsen kommer det att finnas plats för att anlägga ytterliggare rötkammare om det behovet uppstår. Denna studie har inte fokuserat på en framtida avsättning av biogas till fordonsgas eller produktion av biogas från andra substrat. Utifrån erfarenheter från tidigare utredningar som Sweco gjort är ersättningen vid försäljning av biogas till fordonsbränsle så pass låg att det är mest lönsamt att använda gasen internt inom anläggningen, i synnerhet på anläggningar av aktuell storlek. Om det skulle visa sig att ersättningen blir ovanligt hög vid försäljning till fordonsgas kan detta antagande behöva korrigeras i ett senare skede. 2(38)

2 Förutsättningar Samtliga förutsättningar och antaganden har gjorts i samråd med Lidköpings kommun om inte annat anges. 2.1 Tidshorisont Verket beräknas vara i drift årsskiftet 2020-2021 och det är rimligt att anta en driftperiod utan större ombyggnader under en 20-årsperiod. Som prognosår för belastningen, och därmed antalet anslutna, har därför år 2040 ansatts. Lidköpings kommun har själva angett en tidshorisont på 50-70 år för anläggningen. 2.2 Belastning Belastningen på det nya avloppsreningsverket redovisas och diskuteras i dokumentet PM Indata konceptstudie,. Tabell 2.1 sammanfattar detta dokument. Eftersom det är svårt att förutse vilket år en viss belastning uppnås finns det i samtliga beräkningar en kolumn för aktuell belastning, medel för de senaste 5 åren, (kolumn 1) och en kolumn för framtida belastning, prognosåret 2040, (kolumn 2). Den framtida belastningen är en sammanställning av prognoser för befolkningsökning samt tillståndsgiven belastning från Reppe som passerat förbehandlingen. Tabell 2.1 Belastning vattendel Lidköping ARV, aktuell och framtida Beräkningar dagens verk Enhet 33 500 57 000 Hushåll pe 23 790 34 000 Övriga Industrier pe 2 000 2 000 Industriavlopp, Reppe pe 7 600 21 000 1 Lakvatten pe 82 0 2 Belastning, Totalt pe 33 500 57 000 Spillvatten, Hushåll & Övriga industrier m 3 /d 5 158 7 200 Industriavlopp, Reppe 1 m 3 /d 330 850 Lakvatten m 3 /d 250 0 Tillskottsvatten m 3 /d 5 296 6 317 Totalt flöde m 3 /d 11 000 14 400 1) Efter förbehandling 2) Efter bortkoppling från det kommunala avloppsnätet, se nedan Reppes industriavlopp släpps idag direkt till det kommunala avloppsnätet. I Reppes tillståndsansökan för den framtida driften har BOD-belastningen ökat till motsvarande 35 000 pe. Detta vatten skall i framtiden förbehandlas innan det släpps in i avloppsreningsverkets biosteg. Förbehandlingen förväntas reducera suspenderat material med 90 3(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

% och BOD7 med 40 % vid maximal belastning. Försök med detta pågår. Om resultaten utfaller som förväntat innebär det att slamproduktionen som härrör från Reppes belastning minskar med över 50 % i det biologiska reningssteget. Eftersom de luftade delarna är i direkt proportion till slamproduktionen i biosteget kan dessa minskas väsentligt på detta sätt. Det gör det kommunala avloppsreningsverkets processutformning mer likvärdig avseende hydraulisk kapacitet relativt biologisk kapacitet. Det förbehandlade vattnet kommer ändå att vara betydligt kraftigare än ett konventionellt avloppsvatten. Förbehandlingen kan vara placerad antingen på Reppes tomt eller på avloppsreningsverkets tomt. Det avskilda industrislammet i förbehandlingen ska i detta förslag rötas i rötkammaren på avloppsreningsverket, men det är inte nödvändigt och kan därför justeras i ett senare skede. Idag släpps lakvatten från Kartåsens avfallsanläggning till det kommunala avloppsnätet. För att minska tillförseln av oönskade ämnen till avloppsreningsverket, främst tungmetaller, som sedan hamnar i avloppsslammet är detta vatten inte önskvärt i avloppsreningsverket. I framtiden ska detta vatten behandlas separat. Dimensionerande flöde (Qdim) beräknas utifrån att spillvatten fördelas över 20 h under dygnet och tillskottsvattnet under 24 h av dygnet. Detta teoretiska värde blir då 508 m 3 /h med dagens belastning och 666 m 3 /h med den förväntade framtida mängden avloppsvatten och tillskottsvatten. Den framtida anläggningen föreslås därför få följande kapacitet: Qdim 670 m 3 /h Qmax, biosteg 1 340 m 3 /h Qmax 2 680 m 3 /h Ett annat sätt att ansätta Qdim är att upprätta varaktighetsdiagram och ta 60-percentilen över historiska timflödesdata avseende inkommande flöde. I figur 2.1 har uppmätta timflöden liksom förväntade, framtida timflöden (som är extrapolerade utifrån befintliga) plottats mot varaktigheten. I diagrammet kan utläsas att flödet är lika med eller lägre än beräknat Qdim på 670 m 3 /h under 61 % av tiden. Detta får anses som tillräckligt nära för att gå vidare med beräknat Qdim. Maximalt flöde genom biosteget (Qmax, biosteg) har ansatts till att vara 2Qdim medan ytterligare 2Qdim kan förbiledas den biologiska reningen och enbart behandlas mekaniskt och kemiskt. Detta innebär att maximala flödet genom anläggningen ansätts till 4Qdim vilket är konventionell dimensionering av svenska avloppsreningsverk idag. Då flödet är lika med eller lägre än Qmax biosteg så motsvarar det nästan 100 % av tiden under 2015. Maximala uppmätta medeltimflödet under 2015 är 1540 m 3 /h. Prognosticerat maximala framtida flöde utifrån 2015 års timflöde blir då 2000 m 3 /h och det finns då 17 beräknade timvärden över 1600 m 3 /h. 4(38)

Denna jämförelse bör göras med betydligt fler timvärden än för bara något år. Denna siffra kommer att avgöra dimensionering av pumpstationer, ledningar, kanaler och rör i hela systemet. Figur 2.1 Varaktighetsdiagram över inkommande timmedelsflöde till Lidköpings nuvarande avloppsreningsverk (2015) samt prognosticerat timmedelsflöde. 2.3 Framtida utsläppskrav Vilka utsläppskrav som kommer att gälla vid nybyggnation av ett nytt avloppsreningsverk går inte att svara på i dagsläget. Nivån på nedan angivna utsläppskrav har av Sweco och Lidköpings kommun bedömts vara rimliga att anta komma i miljötillståndet. Anläggningen skall byggas för att klara något hårdare kvävereningskrav än i förväntat tillstånd och vid så hårda kvävekrav är kraven på BOD7 normalt inga problem att uppfylla vid rening av ett kommunalt avloppsvatten. Det kan diskuteras om det kommer att komma ett separat krav på ammonium, men för att kunna nå ett utgående krav på 10 mg N-tot/l och i synnerhet produktionsmålet på 6 mg N- tot/l kommer det i praktiken att vara nödvändigt med mer eller mindre fullständig nitrifikation. Detta krav påverkar således inte utformningen på anläggningen. 5(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

Gällande fosfor kommer det i praktiken inga nya tillstånd i södra Sverige med mildare krav än 0,3 mg P-tot/l och det är idag vanligt med 0,25 mg P-tot/l. För en framtida anläggning är det absolut nödvändigt att ha en utformning så att man kan nå ner till 0,2 mg P- tot/l eller ännu lägre. I tabell 2.2 redovisas dels förväntade krav från tillståndsmyndighet och dels produktionsmål för anläggningen. De sistnämnda utgör beräkningsgrund för anläggningen. Samtliga värden är årsmedelvärden. Tabell 2.2 Tillståndskrav samt produktionsmål för anläggning Parameter Enhet Förväntade krav Produktionsmål BOD7 mg/l < 10 << 10 N-tot mg/l < 10 6 NH4-N mg/l < 3 < 2 P-tot mg/l < 0,2 0,1 2.4 Temperatur En mycket viktig parameter när man ska dimensionera ett biologiskt reningssteg men även ett membransteg är vattentemperaturen. Ett kallare vatten gör att de biologiska processerna går långsammare vilket kräver större volymer och det gör också att den flödeshastighet (flux) man kan filtrera genom membranen blir lägre. Vilken temperatur en framtida anläggning i Lidköping kommer att ha då anläggningen är belastad med 57 000 pe går inte att svara på. Det man kan göra är att utgå ifrån dagens temperatur på inkommande vatten till Lidköping ARV. I beräkningarna har vattentemperatur från oktober 2012 till och med maj 2016 använts. Tabell 2.3 är en sammanställning av dessa data. Månadsmedelvärden för denna period utgör underlag till kapacitetsberäkning av anläggningen. Notera att så länge anläggningen inte är fullbelastad finns det kapacitet för att hantera ett kallare vatten än de angivna temperaturerna i tabellen med bibehållet reningsresultat. 6(38)

Tabell 2.3 Temperatur i inkommande avloppsvatten till Lidköpings ARV 2012 2013 2014 2015 2016 Medel Januari 9,9 11,4 11,3 11,7 11,1 Februari 9,9 10,4 10,7 10,3 10,4 Mars 9,6 10,9 11,2 10,2 10,5 April 9,8 11,7 12,0 11,3 11,2 Maj 12,0 13,3 12,8 12,9 12,8 Juni 14,8 15,7 14,5 15,0 Juli 16,3 17,3 16,2 16,6 Augusti 17,9 18,1 17,5 17,8 September 18,1 18,1 17,4 17,9 Oktober 14,9 16,9 16,7 16,8 16,3 November 13,4 14,7 15,0 15,2 14,6 December 11,5 12,5 13,0 12,8 12,5 Månadsmedel, min 10,0 Månadsmedel, max 16,0 Dygnsmedel, min 8,0 Veckomedel, min 9,0 Årsmedel 13,9 2.5 Kolkälla Samtliga koncept i studien bygger på att processerna i största möjliga utsträckning använder intern kolkälla (fördenitrifikation) eftersom det anses ge bäst driftekonomi samt inte minst eftersom det över anläggningens livslängd kommer att ge minst miljöpåverkan. I samtliga tre koncept finns det möjlighet att dosera extern kolkälla i form av efterdenitrifikation för att nå kvävehalter under 6 mg N-to/l. Detta är normalt svårt på konventionella reningsverk med försedimentering annars. Möjligheten att kunna dosera extern kolkälla gör också att det är lättare att ställa av en biologisk linje eller hantera driftstörningar i aktivslamlinjerna med mindre effekt på utgående reningsresultat. 2.6 Målbild koncept Processer för avloppsvattenrening har kontinuerligt utvecklats de senaste decennierna. Eftersom den allra största delen av de byggnationer som sker idag är renovering eller 7(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

uppgradering av gamla, befintliga anläggningar har behovet av att kunna utnyttja befintlig plats och volym på ett maximalt sätt präglat teknikutvecklingen. Vid nybyggnation (utanför storstäderna i Sverige) finns det inget egenvärde att fokusera på yteffektivitet utan det finns andra parametrar som är viktigare. Under en workshop i Lidköping utformades kraven på den framtida anläggningen för att samtliga skulle få en gemensam målbild (se avsnitt 1.2 Metod och Genomförandebeskrivning) Målbilden av hur anläggningen ska utformas kan sammanfattas i nedanstående punkter: - Flexibel för utbyggnad - Flexibel vattenreningsdel och slamhanteringsdel - Anläggningen ska vara pedagogisk och ha linjer som är så separata som möjligt. Dels för att få en praktisk drift, men också för att ge försöksmöjligheter - Anläggningen skall ge driftresultat som klarar reningskrav som är hårdare än idag - Anläggningen skall vara innovativ och vara något att visa upp - Anläggningen skall vara energineutral, gäller samtliga insatsvaror som förbrukas eller produceras - Anläggningen skall ge förutsättningar till återföring av näringsämnen Ett väsentligt krav är naturligtvis att anläggningen skall vara ekonomiskt hållbar, vilket påverkas av en rad parametrar som förbrukningsvaror, tillsynsbehov, reinvesteringsbehov och inte minst investeringsbehov. Miljöpåverkan från byggnationen kommer att vara mindre än driften under anläggningens livslängd. Det är alltså viktigare att ha liten miljöpåverkan från driften än att bygga resurssnålt. De tre första målen går att uppfylla oavsett val av konceptuell inriktning, men sätter tydliga krav på hur anläggningen ska byggas upp. De fyra sista målen kan sammanfattas och utvecklas i fyra önskemål: 1. Önskemål 1 Näringsåtervinning Idag finns det inga anläggningar i Sverige som utformats för att tillgodose Naturvårdsverkets mål om Hållbar återföring av fosfor. Fokusera på hög återanvändning av fosfor utan risk för spridningar av andra föroreningar. 2. Önskemål 2 Energineutralitet Fokusera på att få en så energisnål anläggning som möjligt. Utnyttja och kombinera dagens tekniker med tekniker som inte används i Sverige idag till en vattenreningsanläggning som klarar kravspecifikationen med god marginal med stort fokus på energi. 3. Önskemål 3 Innovation Antalet avloppsreningsverk > 50 000 pe som byggs på jungfrulig mark i Sverige är ytterst få idag. Det innebär att det finns möjligheter att ligga i teknisk framkant när man bygger anläggningen, något som Lidköpings kommun uttryckt önskemål om. 8(38)

4. Önskemål 4 Ytterliggare vattenreningskrav Det finns idag ett stort fokus på de läkemedelsrester och mikroplaster som passerar avloppsreningsverket. Eftersom anläggningen dessutom kommer att vara i drift först om 4-5 år finns det anledning att se till att anläggningen är utformad så att den ligger i framkant vid driftstart. Däremot behöver nödvändigtvis inte alla delar byggas redan från början. 2.7 Konceptutformning Under en gemensam workshop på Sweco utformades tre konceptuella inriktningar utifrån kapitel 2.6 Målbild koncept. För detaljer hänvisas till Bilaga 2, 3 och 4 med flödesschema X:1 X:6 för varje koncept. Ett nytt avloppsreningsverk av den här storleken bör naturligtvis dimensioneras noggrant. Samtidigt är det lätt att förbise att den föroreningsbelastning, flödesbelastning och vattentemperatur som kommer att vara aktuell om 30-40 år är de absolut största osäkerhetsfaktorerna vid en sådan här dimensionering. Hur noggrant dessa än utreds kommer indata för framtiden fortfarande att vara en betydligt större felkälla än om enstaka parametrar, som hastigheter eller kapaciteter, avviker något från de verkliga. De volymer som beräknas bygger på att anläggningen skall klara av sina produktionsmål över tid och med rimlig arbetsinsats från personal. Det är ett välkänt fenomen att större avloppsreningsverk med mer personal som fokuserar på processen kan optimera driften bättre än ett mindre verk med tillsyn några gånger i veckan. Jämför man med befintliga anläggningar måste man jämföra med befintliga belastningar och produktionsresultat, samt ta hänsyn till eventuella behov av kolkälla och övriga kemikalier. Dessutom bör man jämföra med anläggningar i liknande storlek. 2.7.1 Grundläggande Vattenreningsdel - Tre linjer med rensgaller - Två linjer för tvättning av rensgods - En kombinerad externslammottagning med sand/grusavskiljning samt galler - Två linjer sandfång - Fyra linjer med försedimentering eller förfiltrering. Vid flöden upp till 4Qdim behandlas allt vatten i försedimenteringen. Vid flöden över biostegets maximala belastning (2Qdim) stängs/öppnas luckor så att 2 av försedimenteringarna övergår till att vara högflödesrening i koncept 2. Detta vatten direktfälls innan det går in försedimenteringen och blandas därefter med utgående vatten från biosteget. I koncept 1 och 3 förbileds försedimenterat vatten till skivfilteranläggningen vid höga flöden (>2Qdim) där även biologiskt renat vatten filtreras. - Tre linjer biologisk rening med fördenitrifikation. I koncept 1 och 3 finns även en sidoströmshydrolys som gynnar biologisk fosforreduktion (bio-p). 9(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

10(38) - Rejektvattenbehandling med returslamluftning i biosteg eller separat rejektvattenbehandling. - Möjlighet till att kunna dosera extern kolkälla. - Filtrering av utgående vatten. - Rening av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar som option. - Utvinning av fosfor i form av struvitgranuler/pulver i koncept 1 och 3 som option. Med ett antagande om kvävehalter på 8 mg N-tot/l (>75 % reduktion) kommer det i praktiken att vara nödvändigt med full nitrifikation de allra flesta månaderna. Det innebär att utgående kväve till allra största del kommer att föreligga som ej nedbrytbart eller nitrat. Ett krav på ammonium (<3 mg NH4-N/l) påverkar alltså inte dimensioneringen när det finns ett krav på långtgående kväverening. Det är en skillnad gentemot en anläggning som har måttliga kvävekrav, 10-15 mg N-tot/l, där det går att laborera med utgående ammoniumhalter kontra utgående halter av totalkväve. Swecos koncept har i samtliga fall utgått från att klara full nitrifikation vid samtliga månadsmedeltemperaturer (Tabell 2.3) och fullt belastad anläggning. Om utgående kväve sedan hamnar på 10 eller 5 mg/l innan eventuell efterdenitrifikation, avgörs av tillgänglig bassängvolym med anoxa zoner eftersom denitrifikationshastigheten sjunker varefter lättnedbrytbarheten avtar hos BOD. På en modern anläggning där den luftade zonens storlek kan regleras är energiförbrukningen normalt inget problem vid överkapacitet (på sommaren) eftersom denitrifikation (omrörning) är relativt billigt. Med reduktionsgrader >80-85 % kan det vara nödvändigt med efterdenitrifikation och extern kolkälla för att nå tillräcklig reduktionsgrad på en rimlig volym och med rimlig recirkulation. Det har antagits att det skall finnas efterdenitrifikationsvolym på samtliga anläggningsalternativen. Vid de förväntade kraven bedöms extern kolkälla inte vara nödvändig. Samtliga alternativ är försedda med en separat volym där ammoniumrikt rejekt hanteras innan det leds till början av det biologiska reningssteget. Detta gör att kväve i rejektet i praktiken kan reduceras till över 90 % då det inte behöver recirkuleras från det aeroba steget. Vid behov av extern kolkälla kan det bli intressant med anammox (koncept 3), men detta bedöms som sagt inte vara nödvändigt vid normal drift. Vid praktisk drift går det ofta att få en viss reduktion av kväve (denitrifikation) i eftersedimenteringarna, någon sådan effekt har inte påräknats i kalkylerna. Med ett krav på 0,15 mg P-tot/l kommer processlösningen i praktiken att innebära någon form av partikelavskiljning efter biosteget. Eftersom fällning med efterföljande eftersedimentering är en utrymmeskrävande och jämförelsevis dyr teknik som sällan byggs idag, innebär det att alternativen är filtrering (sandfilter/skivfilter) eller MBR (membran). Med ett krav på 0,1 mg P-tot/l kommer processlösningen definitivt innebära MBR eller efterfällning på filter. Med så hårda krav blir det viktigt att ha hög fosforreduktion på en mycket stor andel av flödet. På större anläggningar innebär det en orimlig flödeskapacitet för att hantera de högsta timflödena. Idag är det därför mycket vanligt att ha någon form av högflödesrening

för det flödestopparna. I detta fall har Sweco antagit att 2Qdim behandlas fullständigt (mekaniskt, biologiskt och kemiskt) medan överstigande flöde upp till ytterligare 2Qdim behandlas i högflödesrening, där främst fosfor och partikulär BOD avskiljs. Totalt kan därmed 4Qdim hanteras antingen fullständigt eller med högflödesrening. Notera att i koncept 1 och 3 bedöms denna rening ske direkt på filter medan i koncept 2 antas den ske i försedimenteringarna. Beslutet om det även skall finnas möjlighet till högflödesrening i försedimenteringarna/filtren i koncept 1 och koncept 3 bör tas i systemhandlingsskedet. Lidköpings kommun har uttryckt önskemål om att en framtida anläggning ska förses med en försökslinje så att processoptimering och processutveckling kan testas i delar av anläggningen. Samtliga 3 koncept är försedda med 2-4 parallella linjer (beroende på processteg) vilket är tillräckligt för att en separat linje ska kunna användas för försök. Anläggningen är försedd med en försökshall på 110-120 m 2 (varierar i layoutförslagen) centralt i anläggningen där försöksuppställningar kan testas med det vatten som skall pumpas till provtagningsrummet. Detta bedöms som ett kostnadseffektivt sätt att erbjuda möjlighet till pilotkörningar av ny utrustning eller reningsteknik i framtiden. 2.7.2 Förbehandling industriavloppsvatten Lidköpings avloppsreningsverk har idag en stor andel av sin belastning, motsvarande 12 700 pe eller 33 % av den organiska belastningen från Reppe som producerar etanol. Deras industriavloppsvatten är mycket rikt på BOD vilket medför att andelen organiskt material är högre i jämförelse med ett hushållsbelastat kommunalt reningsverk. Utifrån Reppes framtida planering skall denna fraktion öka väsentligt och uppgå till motsvarande 35 000 pe. Om det inte skulle förbehandlas skulle detta i framtiden motsvara hälften av den organiska belastningen till Lidköpings avloppsreningsverk. Av flera skäl är det inte rimligt att bygga ett nytt avloppsreningsverk med så stor andel industribelastning från en enda industri. En mycket viktig aspekt är att anläggningen blir osymmetrisk, med alldeles för liten hydraulisk kapacitet relativt den organiska. Detta eftersom Reppes vatten är i storleksordningen 10 ggr mer koncentrerat avseende BOD. Detta problem finns det flera exempel på i Sverige. Reppes vatten skall därför förbehandlas, så att den organiska belastningen till avloppsreningsverket minskas väsentligt. Historiska analysresultat avseende suspenderat material och BOD7 i dygnsprov från industriavloppsvattnet har utvärderats och koncentrationen avseende dessa två parametrar varierar mycket. Det har bedömts att möjlig avskiljningsgrad är 40 % avseende BOD och 90 % för suspenderat material. Försök pågår för tillfället. Förbehandlingen skall utformas på ett sådant sätt att inkommande BOD till avloppsreningsverket från Reppe minskas med 40 % och inkommande suspenderat material med 90 %. Slamproduktionen i biosteget är en funktion av suspenderat material och BOD7. Den kraftiga reduktionen av suspenderat material gör att slamproduktionen från Reppes vatten minskar med över 50 % på detta sätt. I ett systemhandlingsskede bör man även 11(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

göra noggrannare analys av om det går att förbereda för att avskilja mer BOD i inkommande avloppsvatten än på ett konventionellt verk då den BOD som kommer från Reppes troligen är relativt lättnedbrytbar. Om en separat ledning läggs från Reppe till avloppsreningsverket kan detta vatten ledas till slamanoxen eller till den anaeroba zonen om en sådan finns. Förbehandlingen antas ske med någon typ av filtrering, om den kräver en biologisk process finns en klar risk för näringsbrist. Närsaltsbrist kan kompenseras antingen med att konventionellt avloppsvatten blandas in eller genom att näringslösning doseras. Den beräknade slammängden som uppkommer vid förbehandlingen av Reppes avloppsvatten är baserat på medelvärden på historiska analysresultat på dygnsprov av industriavloppsvattnet (år 2015, 2016) och har bedömts uppgå till ca 320 kg TS/d idag och vid full belastning 880 kg TS/d. Vid full belastning på anläggningen motsvarar det ca 17 % av den totala slammängden som går in i rötningen. Eftersom Reppes belastning för tillfället växer betydligt mer än belastning från hushållen så kommer andelen slam som kommer från förbehandlingen att vara betydligt högre vid driftstart. För mer utförligare beskrivning se separat rapport om förbehandling av industriavloppsvatten från Lantmännen Reppe AB. 2.7.3 Läkemedelsrening Diskussioner om läkemedelsrening har pågått i branschen under flera år och det är inte osannolikt att det på sikt kommer ett krav på att rena läkemedelsrester i avloppsvatten. Detta är dock mycket komplext då läkemedel i avloppsvatten avspeglar den konsumtion som sker i samhället och består av många hundra olika substanser med olika koncentration, egenskaper och toxicitet. Om ett krav skulle komma är det därför osäkert både vilka substanser som skulle inkluderas och vilka reduktionsgrader som skulle krävas. Det finns en rad andra svårnedbrytbara ämnen som även diskuteras i samband med läkemedelsrester, bl.a. pesticider, biocider och flamskyddsmedel. Därför benämns denna heterogena grupp av ämnen ofta som mikroföroreningar ( micropollutants ). Många läkemedel är relativt lättnedbrytbara och reduktionsgrader i befintliga verk kan för en del substanser uppgå till 50-60%, utan särskild läkemedelsrening men detta varierar kraftigt. Den vanligaste anledningen till reduktion är genom assimilering i aktivslamprocessen. Graden av avskiljning från avloppsvattnet står ofta i korrelation till anläggningens slamålder där högre slamålder binder flera kända läkemedel. För att nå högre reduktionsgrad krävs ytterligare reningsteknik. Det finns flera olika reningstekniker men de vanligaste i fullskala är ozonering med ett efterföljande biologiskt reningssteg (vanligen sandfilter), dosering av pulveriserat aktivt kol (PAK) eller filtrering genom granulärt aktivt kol (GAK). I Tyskland finns ett 20-tal anläggningar och det planeras för 15 anläggningar till. I Schweiz, som är enda land i världen att lagstifta om rening av mikroföroreningar, planeras det för att de största avloppsreningsverken skall byggas om till läkemedelsrening. Det finns idag endast ett par stycken men det planeras fram till 2040 att utökas på ett 100-tal av deras ca 750 st reningsverk i landet. I stor skala produ- 12(38)

ceras ozon normalt på plats och metoden är mycket energiintensiv. Detta reningssteg dimensioneras efter ett lägre flöde än vad som maximalt kan gå igenom aktivslamanläggningen. Schweiziska riktlinjer dimensionerar liknande reningssteg att kunna rena ungefär ca 90 % av det totala årsflödet. I Lidköpings fall skulle detta i framtiden ungefär bli ca 900 m 3 /h. Sweco har antagit att ett vatten som är helt partikelfritt är lämpligt att filtrera genom aktivt kol, medan ett vatten som innehåller en mindre mängd partiklar går att behandla med ozon med ett efterföljande biologiskt reningssteg med MBBR. Det sistnämnda alternativet är det som Linköping planerar att bygga och ta i drift under 2017. Eftersom teknikerna är mycket nya på den svenska marknaden och kunskapen ännu är begränsad är det fullt möjligt att utformningen av denna del kommer revideras under projektets gång. 2.7.4 Grundläggande slambehandling I denna utredning antas slamhanteringen ha som funktion att stabilisera slammet och producera biogas för bruk inom anläggningen. Mesofil rötning väljs. Rötkammarvolymerna är tillräckliga för att drivas med full belastning och mesofil rötning med enbart en rötkammare, detta gör att det finns en mycket hög överkapacitet vid normal drift och att man i princip har redundans så att en rötkammare eller efterrötkammare kan stängas av för underhåll. Redundansen gäller hela slambehandlingen. Eftersom det idag är mycket oklart hur slammet ska hanteras på sikt så finns det ingen särskild utrustning med för att hygienisera det. Däremot skall plats finnas för att komplettera med en pastörisering. Anläggningen kan alternativt köras med termofil och obruten uppehållstid tillräckligt länge för att uppnå hygienisering om det blir ett krav/önskemål. Slamhanteringen består i samtliga fall av: - Två linjer för oförtjockat slam - Två linjer med mekaniska förtjockare - Två linjer för förtjockat slam - Två linjer för externt slam - Två rötkammarlinjer - En efterrötkammare - Två avvattningslinjer - En slamsilo alternativt till container De föreslagna rötkammarvolymerna förutsätter väl fungerande mekanisk förtjockning av slammet. Detta anses inte vara något problem då detta fungerar tillfredsställande på många svenska avloppsreningsverk redan idag. Det enda kravet är att slamförtjockningen är placerad direkt i anslutning till recirkulationsströmmen, men detta är inget problem att ordna på en ny anläggning. 13(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

Idag pågår försök med Thermal Anaerobic Gasification (TAG) i Lidköping av en privat aktör. Om denna teknik skulle visa sig falla väl ut kan slamhanteringsdelen eventuellt kunna komma att revideras. Överhuvudtaget bör slamhanteringens utformning, men även placering, vara sådan att det går att komplettera eller bygga till ytterliggare processenheter. Jämfört med vattenreningsdelen är det idag mycket större oklarheter rörande slamhanteringsdelen. Det finns ingen som idag med säkerhet kan säga hur vi hanterar och avyttrar avloppsslam från Svenska avloppsreningsverk om 10-20 år. 2.7.5 Personalbyggnader, garage och förrådsbehov Lidköpings kommun har bedömt personalbehovet vid ett nytt avloppsreningsverk till totalt 5-6 st heltidstjänster (varav 3 drifttekniker) samt ytterliggare 2-3 personer som skall sköta pumpstationer etc i närområdet. Personalbyggnaden har därför utformats utifrån att 7-9 personer skall utgå ifrån det nya avloppsreningsverket. För beräkning av driftkostnaderna har viss åtskillnad i personalbehov beroende på konceptalternativ gjorts. Personalbyggnaden skall rymma 6-8 kontorsplatser, ett kontrollrum, ett laboratorie för driftanalyser, separata omklädningsrum, ett vilrum, ett matrum och ett mötes/konferensrum. Lidköpings kommun har också angivit att anläggningen ska inkludera varmgarage och parkeringsplatser för 6 fordon, varmförråd, kallförråd och serverrum. Anläggningen skall vara försedd med en grovverkstad och en finverkstad. Anläggningen skall vara försedd med tvätthall. Anläggningen ska förses med reservkraft. 2.8 Lokalisering Eftersom ett avloppsreningsverk är en väldigt speciell verksamhet finns det inte särskilt många tänkbara placeringar i och omkring Lidköping. Inledande markundersökning av den lokalisering som har valts kommer att kräva pålning och dessutom borttransport av massor (kvicklera). Att pålning är nödvändig är normalt på de flesta platser i och omkring Lidköping. Innan definitiv utformning av layout av anläggningen görs bör man se över hur man optimalt bygger upp anläggningen utifrån de markförhållanden som finns på den aktuella platsen. 14(38)

3 Koncept 1 3.1 Beskrivning av koncept Se Bilaga 2, 1:1 1:6 för detaljerad beskrivning av anläggningsutformning i form av flödesschema samt Bilaga 5 för layouter. 3.2 Processutformning Konceptet är försett med rensgaller, sandfång och försedimentering. Biosteget föreslås bestå av 3 separata avställningsbara aktivslamlinjer med partikelavskiljning i sedimentering. Vardera linjen utgörs av en genomflödesanläggning med en oluftad/omrörd zon (anaerob), oluftad/omrörd zon (anox), tre zoner med möjlighet till både omrörning och luftning (anox/ox), en zon med luftning (ox), följt av en omrörd zon (deox) innan sedimentering. Nitratrecirkulationen går från deox till anox. Returslammet från sedimenteringen får passera en returslamluftning där rejektvatten tillsätts och slamanox innan slammet leds till anox-zonen. Se figur 3.1, för en illustration av biosteget. Anläggningsförslaget är försett med sidoströmshydrolys och en anaerob zon, en för varje linje. Detta ger en biologisk fosforreduktion och dessutom ger det en stabilare kvävereningsprocess eftersom man får en viss intern produktion av kolkälla. För att vara fullt säker på att nå fullständig biologisk fosforrening behöver man komplettera med en primärslamshydrolys detta är förslaget inte försett med. Figur 3.1. Illustration av delar av koncept 1 Efter aktivslamanläggningen kan man placera en ozonanläggning där ozon tillsätts i en kontaktreaktor för nedbrytning av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Därefter ligger ett biologiskt steg för att bryta ner oxidations- och transformationsprodukter som bildas vid ozoneringen. Detta biologiska steg har rörligt bärarmaterial (MBBR) och det kan även utnyttjas för efterdenitrifikation vilket gör att man kan nå extremt långt ner i utgående 15(38) DC p:\1841\1834711_nytt_arv_lidköping\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\nytt arv lidköping b.docx

kvävehalter. Eventuell dosering av kolkälla sker efter den första zonen som fungerar som en deoxzon för att få ner syrehalterna i det syrerika vattnet efter ozoneringen. Som sista partikelavskiljande steg ligger skivfilter, med föregående fällning och flockning för att säkerställa låga utgående fosforhalter. Detta reningssteg dimensioneras för att klara det maximala flödet genom verket. Slamhanteringsdelen består av separat förtjockning av primärslam och överskottsslam. Slam från skivfilter förtjockas separat i en lamellsedimentering innan det blandas med primärslammet i slamlagret. Syftet är att inte återföra metallsalt i huvudströmmen vilket kan störa den biologiska fosforavskiljningen, men framförallt gör den biologiska fosforreningen svår att styra och övervaka. Överskottsslammet tas ut i sidoströmshydrolysen och förtjockas därefter separat, efter förtjockning släpps slammet till samma utjämningslager som övrigt slam. Rejektvattnet från förtjockningen är rikt på fosfatfosfor tack vare den biologiska fosforavskiljningen och pumpas till fosforåtervinningsanläggningen. En externslammottagning finns där slam från enskilda brunnar eller annat externt material kan tas emot. Detta material kan sedan hanteras på flera olika sätt, beroende på vad det består av. Producerat slam förtjockas mekaniskt innan det leds till rötning. Avvattnat slam trycks upp i en slamsilo medan rejektvattnet leds till en utjämning. Det ammoniumrika rejektvattnet pumpas därefter till en fosforåtervinningsreaktor där det blandas med fosfatrikt rejektvatten från överskottsslammet. Genom att tillsätta magnesiumklorid, och ibland natriumhydroxid för att nå ph-optimum, får man struvit att fälla ut. På detta sätt kan man avskilja upp till 60 % av inkommande fosfor, men det beror på vilken BOD/Pkvot man har och därmed vilken assimilering man får i slammet. En rimlig målsättning är 30-50%. Resterande mängd binds i rötslammet, antingen i biomassan eller i andra svårlösliga fosforföreningar. Producerad biogas förbränns normalt i en gasturbin där ca 30% av energin omvandlas till el medan 60 % kan tillgodogöras i form av värme. Värmen används till värma upp rötkammrarna men räcker under de allra flesta av årets dagar även till värma upp byggnaderna samt producera varmvatten. Under de kallaste dagarna eller under driftproblem används gasen i en gaspanna som omvandlar gasen till värmeenergi. 16(38)