KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 14 juni 2017 kl 13:00-17:00 Plats Särskolan i Kalmar (Tullbroskolan), Tullslätten Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn 45 30 01 Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista Kl 13.00 Information om NTA i särskolan. Föredragande: Rektor Susanne Lind 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. 3. Utvecklingsforum. Beslutsärenden 4. Svar på medborgarförslag om att utreda möjligheten till att införa ett pluggcenter (bilaga). Föredragande: Peter Sunnanek. 5. Yttrande över remiss - Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet - SOU 2017:35, avsnitt 4.1 och 8.2 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna yttrandet till Utbildningsdepartementet. Föredragande: Peter Sunnanek. 6. Yttrande angående förslag till beslut gällande Handlingsplan för Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. 7. Utbildningspolitiskt program 2018 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh.
Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 8. Svar på Skolverkets remiss Föreskrifter nationella IT-strategier grundsärskolan och specialskolan (bilaga). Föredragande: Åke Gustafsson. 9. Beslut om ny enhet - Förskolan Vimpeltorpet (bilaga). Föredragande: Mats Linde. 10. Beslut om ny enhet - Förskolan Kroggärdet (bilaga). Föredragande: Mats Linde. 11. Beslut om ny enhet - Förskolan Djurängen. Föredragande: Mats Linde. 12. Diskussions- och informationsärenden: a) Omfördelning av ramar mellan barn- och ungdomsförvaltningen och serviceförvaltningen fr.o.m. 2018 (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. b) Preliminära resultat av årets nationella prov. Föredragande: Annelie Olsson. c) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 13. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 14. Anmälningsärenden (bilaga). 15. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Sunnanek 2017-05-03 BUN 2017/0413 0480-45 30 25 Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om att utreda möjligheten till att införa ett pluggcenter Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inte utreda möjligheten till införande av pluggcenter. Bakgrund Elever från Lars Kaggskolan har skrivit ett medborgarförslag som går ut på att utreda om det finns möjlighet att införa ett s.k. pluggcenter. Pluggcentret skulle innebära att grundskolans elever erbjuds, dels genom fysisk närvaro men även genom digital uppkoppling, hjälp med sitt skolarbete efter skoltid. Barn- och ungdomsnämnden anser att medborgarförslaget är ett mycket positivit initiativ. Förslaget är dock redan en realitet. Sedan läsårsstart 2016/2017 har samtliga elever inom Kalmar kommuns kommunala grundskolor redan tillgång till liknande, genom den så kallade fokustiden, vilken delvis är finansierad genom statsbidrag. Fokustiden innebär att samtliga elever i samtliga årskurser har möjlighet att få hjälp med skolarbetet efter skolan på sin ordinarie skola. Dessa tillfällen leds av legitimerade ämneslärare samt speciallärare från elevens egen skola. Alla elever erbjuds mellanmål och dessutom är skolskjutsar anpassade så att även bussåkande elever i realiteten har denna möjlighet. Detta gör att digitala verktyg för att nå elever är överflödiga. Likvärdigheten i fokustiden är mycket viktig; alla elever oberoende av ålder och bostadsort erbjuds samma stöd, och detta utan att de behöver åka någon annanstans. Mats Linde Förvaltningschef Peter Sunnanek Planeringssekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax Klicka här för att ange text. Peter.Sunnanek@kalmar.se
Handläggare Peter Sunnanek 2017-06-02 Dnr BUN 2017/0558 0480-45 30 25 Yttrande 2017-06-14 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Datum Remiss av SOU 2017:35 Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (dnr U2017/1967/S) Sammanfattning: Kalmar kommun ställer sig i huvudsak mycket positiva till Skolkommissionens slutbetänkande. Några synpunkter, dock: Regionaliserad nationell skolmyndighet behöver vara på länsnivå eller motsvarande för att Skolkommissionens avsikt ska kunna omsättas i verkligheten. Att SCB kommer ta fram underlagen för resursfördelning för hela riket ser Kalmar kommun som mycket positivt, men vill samtidigt trycka på att det sker skyndsamt så att huvudmän kan förbereda verksamheterna på enhetsnivå i god tid. Infasningsperioden på tre år är enligt vår mening alldeles för långsam. Den riskerar att skapa ett vakuum för de pågående riktade statsbidragen. Kalmar kommun förordar en skyndsamhet även i denna fråga. Kalmar kommun anser vidare att det fortfarande bör finnas utrymme för riktade statsbidrag som ett medel för statsmakten att styra skolan, men riktade statsbidrag bör minskas kraftigt. Slutligen vill Kalmar kommun också påpeka att vi ser det som ytterligt viktigt att statsbidragen fördelas på huvudmannanivå och att det sedan åligger huvudmannen att fördela medlen så att samtliga enheter minst lever upp till de minikrav som finns stipulerade i villkoren för statsbidraget. Avsnitt 4.1 En statlig skolmyndighet med närvaro på regional nivå för att stärka och stödja skolhuvudmännen Skolkommissionen föreslår att den nationella skolmyndigheten decentraliseras/regionaliseras. Syftet är att stödja och stärka huvudmännen på regional nivå, genom att den regionaliserade skolmyndigheten kommer få ett betydligt bredare uppdrag än nuvarande skolverk och skolinspektion: granskningar, resultatdialoger, stöd kring det systematiska kvalitetsarbetet, kompetensförsörjning, riktat stöd, samverkan samt kompetensutveckling. Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx peter.sunnanek@kalmar.se
2 (3) Redan idag är skolinspektionen decentraliserad, men till förhållandevis få platser vilket får konsekvensen att regionerna blir allt för stora för att komma nära samtliga skolhuvudmän. För att uppnå den effekt som Skolkommissionen avser i sitt slutbetänkande och för att få en likvärdighet i riket krävs en betydligt mer decentraliserad organisation än den som idag är fallet med skolinspektionen. Kalmar kommun ser det som en omöjlighet att de blivande regionerna för den statliga skolmyndigheten kan omfatta större geografiska områden än dagens län (eller motsvarande) om Skolkommissionens avsikt ska bli verklighet. Dessutom behöver den nationella likvärdigheten tas i beaktande. Avsnitt 8.2 Resursfördelningssystem och villkorat statsbidrag Kalmar har redan en resursfördelningsmodell som bygger på socioekonomiska faktorer (SALSA). Den beräkningsmodell som Skolkommissionen/SCB tagit fram är delvis annorlunda och med fler variabler. Tanken är att SCB får i uppdrag att även ta fram detta på skolnivå för att tjäna som underlag för resursfördelning mellan kommunens skolor. Vi vet erfarenhetsmässigt att förändrade beräkningsfaktorer kan få stora genomslag för den enskilda skolan. Det är därför önskvärt att SCB tar fram detta underlag på skolnivå så snart det är möjligt, d.v.s. oaktat andra beslut, så att det går att beräkna effekter och förbereda för en övergång till ny fördelningsmodell. Skolorna behöver möjlighet till framförhållning i planeringen. Att reducera antalet riktade statsbidrag ser Kalmar kommun som positivt. Ett antal av idag befintliga statsbidrag borde kunna upptas i det av Skolkommissionen beskrivna villkorade statsbidraget till huvudmännen. Att detta statsbidrag skulle vara villkorat på så sätt att det utgår under förutsättning att huvudmannen inte minskar sina egna medel till undervisning och elevhälsa parallellt med statsbidraget ser Kalmar kommun som fullt naturligt. Ett påpekande dock, det kan inte råda några som helst tvivel eller osäkerheter runt hur detta kommer följas upp och vilka siffror som kommer ligga till grund för uppföljningen. Däremot ställer sig Kalmar kommun tveksam till den långsamma infasningen på upp till tre år. Det hade varit bättre med en kortare införandeperiod där det redan från början tydligt framgår vilka av de riktade statsbidragen som övergår till det villkorade statsbidraget. Som det är idag ägnas mycket tid hos respektive huvudman för att arbeta med ansökning, rekvisition och redovisning av alla riktade statsbidrag. Dessutom förekommer det att förutsättningarna för vissa riktade statsbidrag ändras under resans gång, t.ex. minskade barngrupper i förskolan där enheter som gjort stora anpassningar ett år diskvalificeras nästa år om de inte gör ytterligare anpassningar. Ett annat bekymmer har varit att riktade statsbidrag kommer ut, utan att det är tydligt hur de ska följas upp och på vilket underlag, t.ex. lågstadiesatsningen där villkoren för statsbidraget kom ut, men det saknades information om hur och när uppföljning skulle ske, vilket i sig skapade stor osäkerhet i samband med tillsättning av nya tjänster i verksamheterna. Risken är att en längre införandeperiod skapar ett vakuum avseende vad statsmakten har för intentioner och hur satsningarna kommer se ut vad gäller de riktade statsbidragen. Risken är att luften delvis kommer gå ur de pågående insatserna som de riktade statsbidragen idag (del-)finansierar.
3 (3) I de fall statsmakten fortfarande vill ha möjlighet att påverka eller rentav styra utvecklingen kan riktade statsbidrag (men i betydligt mindre omfattning) existera parallellt med det villkorade statsbidraget. Kalmar kommun vill framhålla att det är ytterst viktigt att statsbidragen fördelas på huvudmannanivå. Sedan åligger det respektive huvudman att fördela på enhetsnivå så att villkoren för statsbidraget blir uppfyllda. På vissa enheter kan redan anpassningar skett som med mariginal uppfyller det som statsbidraget avser, medan det på andra enheter kan vara större anpassningar som är nödvändiga för att uppnå kraven för statsbidraget. Det är dock viktigt att det på huvudmannanivå totalt sett blir riktigt gentemot statsbidragets andemening. I detta ärende har Barn- och ungdomsnämnden beslutat. Peter Sunnanek, planeringssekreterare på Barn- och ungdomsförvaltningen har varit föredragande.
4 Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan 4.1 En statlig skolmyndighet med närvaro på regional nivå för att stärka och stödja skolhuvudmännen Kommissionens bedömning: Alla skolhuvudmän måste ha tillräcklig kapacitet för sitt uppdrag. En nationell skolmyndighet ska ha till uppgift att stödja och stärka huvudmännen. Myndigheten ska ha regional närvaro genom myndighetskontor i olika delar av landet. Utifrån bl.a. de nationella målsättningarna ska resultatdialoger genomföras med huvudmännen. Myndigheten ska också genomföra stödjande skolgranskningar i enlighet med OECD:s rekommendationer samt främja en vetenskapligt förankrad kompetensutveckling. Genom samverkan mellan skolmyndigheten, huvudmän, lärosäten och arbetsliv ska starka utvecklingsmiljöer för kompetens och undervisningskvalitet skapas. Stödet ska omfatta såväl generella som riktade insatser. Samarbete och samverkan mellan skolhuvudmän och skolor ska främjas liksom med näringslivet. Den regionala planeringen av gymnasieskolan ska stödjas. Kommissionens förslag: En statlig reglering av skolchefens ansvar införs. Statens möjligheter till ingripande mot offentliga respektive enskilda skolhuvudmän görs mer likvärdiga. 107
Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan SOU 2017:35 4.1.1 Inledning För att en förstärkning av skolsystemet ska komma till stånd krävs att alla skolhuvudmän har nödvändiga förutsättningar för uppdraget. I kapitel 3 har konstaterats att detta krav inte är uppfyllt på grund av brister hos såväl staten som hos huvudmän. I delbetänkandet anförde kommissionen att staten bör bygga upp en kapacitet för att genom en myndighet på regional nivå stödja och stärka de kommunala och enskilda skolhuvudmännen i skoluppdraget. Ett antal områden identifierades som viktiga uppgifter för regionala kontor inom en skolmyndighet. Områdena beskrivs närmare i avsnitt 4.1.2 4.1.8. Skolmyndigheten bör ha en central del samt regionala enheter. Det är alltså inte fråga om regionala självständiga skolmyndigheter. Myndighetens organisation, bemanning, övriga uppgifter osv. bör bestämmas efter den myndighetsöversyn som kommissionen förordar, se avsnitt 4.3. Ett överordnat uppdrag för skolmyndigheten och dess regionala kontor ska vara att främja förutsättningarna för goda kunskapsresultat i skolorna samt att följa och stödja arbetet med att förbättra likvärdigheten i skolsystemet. De nationella målsättningar för kunskapsresultat, kvalitet i undervisningen och likvärdighet, som kommissionen föreslagit, bör vara en viktig utgångspunkt för myndighetens verksamhet och samarbetet med huvudmännen. I arbetet med att främja förutsättningarna för goda kunskapsresultat bör myndigheten vägledas av, och hålla fast vid, vad forskning visat vara centralt nämligen kvaliteten i undervisningen. Det innebär att lärarnas kompetens och hur den kan stärkas och utvecklas ska stå i centrum för myndigheten, men även bevakningen av de förutsättningar som huvudman och rektor skapar för lärarna att arbeta under. Som betonades i delbetänkandet bör staten vägledas av en strävan till en starkare professionsstyrning av undervisningen. Skolans vetenskapliga bas och forskningsanknytning bör stärkas och ge evidensbaserade underlag för att utveckla undervisningen. Staten bör dock inte marknadsföra någon viss pedagogik eller metodik. Vad staten däremot bör söka åstadkomma är att skapa och stimulera en nationellt gemensam systematik för successiv utveckling av lärarnas kompetens. 108
SOU 2017:35 Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan Åman (2011) föreslog, efter en omfattande genomgång av internationell skolforskning om faktorer som gynnar goda kunskapsresultat och hur sådana faktorer kan stärkas, att staten ska ställa vissa grundläggande krav på skolhuvudmännens arbete med frågor som rör undervisningskvalitet och lärares kompetensutveckling. Forskningsgenomgången, bl.a. av metastudier av Hattie (2009) och Timperley m.fl. (2007), visar att lärarutvecklingsprogram som förenar kollegial samverkan med externt expertstöd är det som ger störst effekt. För att driva fram den förändring som krävs visar internationella erfarenheter, t.ex. från Ontario och Alberta, Kanada, att det behövs tydliga mål och ambitioner på nationell nivå, t.ex. för utbildningsresultat och skolutveckling, som följs upp systematiskt i hela landet (Fullan 2010, Alberta Initiative for School Improvement). På de enskilda skolorna krävs på samma vis höga och gemensamma ambitioner för kunskapsresultaten och arbetsmiljön och en tydlig uppföljning. I kapitel 6 redovisar kommissionen sina bedömningar och förslag för att stärka lärares och rektorers professionella utveckling. En central bakomliggande idé med statens regionala närvaro är att regionalt och lokalt få till stånd ett fungerande kompetensutvecklingsarbete genom att till huvudmän och skolor erbjuda eller underlätta olika former av externt expertstöd för sådant arbete samt att se till att det finns tillgång till ett rikt utbud av kompetensutveckling av hög kvalitet. Staten bör alltså se till att innehållet i kompetensutvecklingen svarar mot de lokala och regionala behoven. Med en utökning av den praktiknära forskningen (se kapitel 5) förbättras tillgången till relevant innehåll. Genom sin närvaro kommer staten också att utöva det tryck, i form av höga förväntningar och krav på resultat, som krävs för att ett fungerade kompetensutvecklingsarbete ska komma till stånd. I delbetänkandet bedömde kommissionen att det bör övervägas om ett utökat statligt ansvar för stöd till skolhuvudmännen bör lagregleras. De statliga kontrollfunktionerna tillsyn, statlig kvalitetsgranskning samt nationell uppföljning och utvärdering regleras sedan 2011 i skollagen (26 kap.). För att markera tyngden i de statliga främjande och stödjande verksamheterna skulle motsvarande reglering kunna införas för dessa myndighetsuppgifter. Man kan också, som Åman diskuterar, överväga att staten, med stöd i forskningen om effektiva lärarutvecklingsprogram, föreskriver att lärarnas kompetensutveckling både ska ha inslag av externt expertstöd och en 109
Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan SOU 2017:35 kollegial samverkan som syftar till att lärare tillsammans ska tillämpa det de lärt sig. 4.1.2 Resultatdialoger och stödjande skolgranskningar De regionala kontoren bör ha i uppdrag att, som en del av den nationella uppföljningen av skolan, regelbundet genomföra resultatdialoger med varje skolhuvudman samt huvudmannens rektorer avseende huvudmannens samtliga skolor. De nationella målsättningarna, som kommissionen föreslog i delbetänkandet, ska ligga till grund för dialogerna, där resultatutveckling samt vidtagna och planerade åtgärder diskuteras. Som framhölls i delbetänkandet behövs ett stödmaterial för denna lokala uppföljning. I uppföljningen kan även behandlas hur huvudmannen styr, följer upp och utvärderar sin resursfördelning (se avsnitt 8.1.8) samt hur huvudmannen strävar efter en allsidig social sammansättning av sina skolor (se kap. 10). Resultatuppföljningen kan läggas till grund för eventuell samverkan mellan staten och huvudmannen i utvecklingssyfte. Dialogerna ska genomföras med hänsyn till hur huvudmannen organiserar sin egen resultatuppföljning. I enlighet med OECD:s rekommendation (2015a) bör de granskningar av skolor som i dag sker inom ramen för Skolinspektionens regelbundna tillsyn förändras, från att huvudsakligen bedöma regelefterlevnad till att aktivt bidra till skolornas kapacitetsbyggande. OECD menar att granskningarna bör inriktas mot förbättringsområden utifrån skolornas styrkor, identifiera och sprida good practice, främja nätverksbyggande och självvärdering samt innefatta riktat stöd till skolor. För att gynnsamt påverka kvalitetsutvecklingen bör granskningarna av skolor således ha ett stödjande och utvecklande syfte och tydligt inriktas mot kvaliteten i undervisningen och de villkor som styr denna. Stödjande skolgranskningar är därför, enligt kommissionen, en naturlig uppgift för de regionala kontoren. Viktiga förutsättningar för undervisningens kvalitet är rektorns möjligheter och förmåga att leda och organisera verksamheten så att lärarna får goda förutsättningar att bedriva och kontinuerligt utveckla sitt arbete. Att säkra goda villkor för undervisningen handlar också om hur man på skolan identifierar och analyserar verksamhetens utvecklingsbehov och därefter vidtar förbättringsåtgärder, t.ex. kompetens- 110
SOU 2017:35 Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan utveckling, förankring av en gemensam syn på skolans mål, översyn av resursfördelning m.m. Att bedöma dessa frågor kräver ämneskompetens, pedagogisk kompetens och skolledningskompetens. Myndigheten behöver därför i viss utsträckning engagera extern expertis, t.ex. lärare och rektorer från närliggande kommunala och fristående skolor och från lärosäten. Skolgranskningen bör involvera skolans rektor och lärare, t.ex. genom självvärdering av starka och svaga sidor hos skolan, samt följas upp och där det behövs integreras med ett anpassat utvecklingsstöd i samråd med huvudmannen. En ökad betoning på stöd ska balanseras mot behovet av en ändamålsenlig kontroll. Kommissionen anser att det är mycket viktigt att staten hävdar nationella krav och bestämmelser genom tillsyn av skolhuvudmännens ansvarstagande, tillsyn efter anmälningar och andra signaler m.m. Kommissionen återkommer i avsnitt 4.3 till de statliga myndighetsuppgifterna styrning, stöd och utveckling, uppföljning och utvärdering, forskning samt tillsyn. 4.1.3 Systematiskt kvalitetsarbete Kapacitet och kompetens för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är fundamentalt för huvudmannens ansvarstagande och för rektorernas och lärarnas möjligheter att utveckla undervisningens kvalitet. Som betonats i delbetänkandet har Skolinspektionen och dessförinnan Skolverket sedan mycket lång tid konstaterat att många skolhuvudmän och skolor brister i detta avseende. Det bör här finnas en stor potential för att åstadkomma resultatförbättringar i den svenska skolan, men många huvudmän behöver ett aktivt stöd. Ett strukturerat arbete för att fånga upp såväl styrkor som utvecklingsbehov utifrån de nationella målen och kraven kan också bidra till att tydliggöra den roll- och ansvarsfördelning mellan huvudman, rektor och lärare som skollagstiftningen föreskriver och som är nödvändig för ett fungerande huvudmannaskap. Exempel på kritiska områden där huvudmän och skolor genom uppföljning och analyser behöver inhämta och säkerställa sin kunskap om den egna verksamheten är olika elevgruppers kunskapsutveckling i olika ämnen, resursfördelningssystemet, tryggheten och studieron, lärares och rektorers kompetensutvecklingsbehov, den inre organisationens ändamålsenlighet, allokering av resurser såsom 111
Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan SOU 2017:35 lärarresurser m.m. Ett aktuellt och viktigt område är också att stärka huvudmännens kapacitet att organisera lärmiljön så att den stödjer nyanlända elevernas kunskapsutveckling. Inom dessa områden bör en skolmyndighet ha goda möjligheter att stödja huvudmän och skolor genom sin egen expertkunskap och genom att förmedla sådan genom samarbete med andra huvudmän och skolor. Även den expertis inom lärande och skolutveckling som finns hos universitet och högskolor inom regionen är viktig. Det handlar till exempel om kunskaper om enkla och ändamålsenliga system för uppföljning, om analys av olika data, om hur självvärdering kan användas och om hur samspelet mellan huvudman, rektor och lärare kan utvecklas. Genom kvalitetsarbetet tydliggörs vilka åtgärder som för huvudmannen eller skolan i fråga är mest väsentliga för att långsiktigt höja kvaliteten i utbildningen. 4.1.4 Regional kompetensförsörjning till skolan I kapitel 5 och 6 behandlar kommissionen kompetensförsörjningen till skolan. Det är en fråga som bör ges hög prioritet inte bara nationellt utan också regionalt. Staten bör ta ansvar för att det på regional nivå skapas starka och uthålliga miljöer för kompetensförsörjning, liksom för skolutveckling med inriktning mot kvalitet i undervisningen och likvärdighet (se avsnitt 6.2.2). Detta bör ske genom ett organiserat och stabilt samarbete mellan skolmyndigheten på regional nivå, skolhuvudmännen och berörda lärosäten. Detta samarbete kan stärkas genom de olika modeller för samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmännen som diskuteras i avsnitt 5.2.2. Skolmyndigheten och lärosätena bör ha i uppdrag från regeringen att samverka med varandra inom områdena som följer. Behovet av utbildade lärare Skolkommissionen behandlar i kapitel 5 nationella insatser för att på sikt komma till rätta med den alarmerande bristen på lärare. Också på regional nivå behövs åtgärder. Lärosäten, skolhuvudmän och skolmyndighet kan samarbeta för att på olika sätt stärka läraryrkets attraktivitet och locka studenter till lärarutbildning. 112
SOU 2017:35 Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan Även utveckling och dimensionering av behörighetsgivande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarprogrammen kan underlättas genom sådan regional samverkan. Kompetensutveckling Inledningsvis i detta kapitel betonades kompetensutvecklingens betydelse för kvaliteten i undervisningen och därmed för kunskapsresultaten. För att åstadkomma denna påverkanskedja krävs, enligt forskning, att kompetensutvecklingen utformas som lärarutvecklingsprogram som ges tillräckligt med tid, innefattar kollegialt samarbete och systematisk återkoppling från eleverna samt ges stöd av extern expertis. En effektiv kompetensutveckling är ett långsiktigt arbete som behöver bli en reguljär del av skolans självutvecklande verksamhet. För att få till stånd en sådan systematik som en del av skolans kultur fordras ett yttre tryck i form av höga förväntningar och krav på resultat. Skolkommissionen konstaterade i delbetänkandet att det finns systematiska skillnader mellan huvudmän och skolor i fråga om att tillhandahålla kompetensutveckling för lärare och rektorer. Det förslag till ökat nationellt ansvar för skolans finansiering som kommissionen lämnar i kapitel 8 innebär för många skolhuvudmän en förstärkning av resurserna till undervisning inklusive lärarnas tid för kompetensutveckling. Det professionsprogram som föreslås i kapitel 6 förutsätter att det finns tillgång till den kompetensutveckling som kopplas till programmets progression med dess olika kvalifikationsnivåer och utvecklingsspår. En skolmyndighet med regionala kontor har här en viktig uppgift att genom upphandling från lärosäten säkra tillgången till sådan kompetensutveckling som utifrån professionsprogrammet efterfrågas av huvudmännen i regionerna. Myndigheten bör också, i samverkan med lärosäten, bistå huvudmännen med att kartlägga och analysera behoven av både generella kompetensutvecklande insatser och fortbildning inom skolämnena. Genom en god nationell överblick kan skolmyndigheten också bidra till likvärdiga förhållanden över landet. En framgångsfaktor i kompetensutvecklingsinsatser har visat sig vara att de är starkt förankrade i lokala behov (Skolverket 2012a). 113
Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan SOU 2017:35 I en utvärdering av det s.k. Förskolelyftet, ett kompetetensutvecklingsprogram för förskollärare, förskolechefer och barnskötare, redovisas mycket goda erfarenheter av kommunförlagda kurser (Skolverket 2016). Resultatet visade att möjligheten att anpassa kursen till de lokala förhållandena och att kunna påverka planeringen av kursen ansågs som viktig av många huvudmän. De nationella skolutvecklingsprogram som pågår sedan 2015 består av kompetensutvecklings- och stödinsatser inom områden där det finns ett nationellt utvecklingsbehov. Exempel på pågående och planerade program är Läs- och Matematiklyften, Naturvetenskaps- och tekniksatsningen, program för att stärka den digitala kompetensen i skolan och program för att stödja lärare i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En väsentlig uppgift för en skolmyndighet på regional nivå är att, i samverkan med lärare och rektorer, anpassa nationella skolutvecklingsprogram till lokala och regionala behov och förutsättningar och att bistå med extern expertis. 4.1.5 Riktat stöd Skolkommissionen anser i likhet med OECD (2015a) att staten behöver fortsätta att erbjuda riktat stöd till skolor och skolhuvudmän med stora utmaningar. Genom det resursfördelningssystem som föreslås i kapitel 8 får sådana huvudmän och skolor bättre finansiella förutsättningar och tillgången till riktat stöd stärker ytterligare möjligheterna att skapa bättre skolmiljöer och kunskapsresultat. Det är naturligt att det regionala myndighetskontoret ansvarar för de riktade stödinsatserna inom sitt geografiska område. 4.1.6 Samarbete och erfarenhetsutbyte I delbetänkandet bedömde kommissionen att staten kan stödja eller underlätta frivilliga överenskommelser om exempelvis kommunalförbund eller andra samverkansformer i syfte att få till stånd enheter eller samverkansmodeller som gör huvudmännen bättre rustade att bära huvudmannaskapet. De regionala kontoren kan också genom själva utformningen av främjande åtgärder stimulera samarbete mellan huvudmän och skolor, såväl kommunala som fristående skolor, något som OECD (2015a) framhåller som mycket betydelsefullt för att ut- 114
SOU 2017:35 Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan veckla lärares och rektorers professionella kunnande. Kollegialt samarbete kan också främjas genom t.ex. samarbete kring fortbildning och annan kompetensutveckling. 4.1.7 Gymnasieskolans planering Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) har föreslagit att staten bör ge stöd till regional samverkan kring gymnasieskolans utbildningsutbud, genom att bl.a. synliggöra modeller för sådan samverkan. Skolkommissionen stödjer förslaget som kan innebära stödinsatser från regionkontoren i form av expertis eller finansiellt stöd i arbetet med regionala planeringsunderlag för utbud och dimensionering eller med att utforma bra samverkansavtal, stöd till utvecklingsprojekt och till arbetet med att synliggöra ett gemensamt utbildningsutbud etc. Samverkan med det regionala och lokala arbetslivet är av stor betydelse för gymnasieskolans planering. Liksom Gymnasieutredningen vill kommissionen understryka att frågorna om samverkan kring utbud av gymnasieutbildningar har koppling till vuxenutbildningen. Regeringens initiativ till regional yrkesinriktad vuxenutbildning (SFS 2016:937), som bygger på regeringens överenskommelse med Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om fler insatser med anledning av flyktingkrisen, bör kunna ge viktiga generella erfarenheter för regional utbildningssamverkan. Som framgår av avsnitt 8.3 anser kommissionen dock att det behövs en mer genomgripande översyn av gymnasieskolans lokalisering, dimensionering och finansiering i ett regionalt perspektiv. 4.1.8 De regionala myndighetskontoren och deras arbetssätt Ett kortare geografiskt avstånd mellan den statliga skolmyndigheten och de kommunala och enskilda skolhuvudmännen förutsätter ett tillräckligt antal regionkontor. Organisationen behöver utredas närmare inom myndighetsöversynen. De regionala kontoren bör, som tidigare framhållits, bygga upp ett stabilt samarbete med lärosätena inom regionen samt skolhuvudmännen och därmed skapa en stark utvecklingsmiljö för skolväsendet som helhet. Befintliga samverkansstrukturer, t.ex. de som 115
Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan SOU 2017:35 etablerats kring regionala utvecklingscentra eller motsvarande, bör naturligtvis tas tillvara och vidareutvecklas. Arbetslivet i regionen är en annan viktig samverkanspart och resurs för skolorna. I en sådan miljö kan, tillsammans med det nationella, ofta nätbaserade stödet från nuvarande Skolverket samt stödet från olika nationella centra och nuvarande Specialpedagogiska skolmyndigheten, resurser av olika slag synliggöras och utvecklas till stöd för såväl lärare som skolledare. I dag saknas i hög grad en sådan infrastruktur för utveckling av kompetens och kvalitet. Skolmyndigheten och lärosätena bör, som nämnts, ha i uppdrag från regeringen att samverka med varandra. Skolhuvudmännens och skolornas behov av stödinsatser utifrån de nationella målen och kraven ska vara utgångspunkten för arbetet. De regionala myndighetskontoren bör arbeta dels generellt för alla skolhuvudmän i regionen, dels genom särskilda överenskommelser med en eller flera skolhuvudmän. De generella insatserna bör gälla resultatdialoger och stödjande skolgranskningar, kompetensutveckling, samarbete och erfarenhetsutbyte samt gymnasieskolans planering. Särskilda överenskommelser bör ingås om t.ex. insatser inom systematiskt kvalitetsarbete eller riktat stöd till skolor med stora utmaningar. I fokus bör, som redan betonats, vara de nationella målsättningar som fastställts utifrån de förslag Skolkommissionen lämnat i sitt delbetänkande. Ett särskilt viktigt område gäller grundskolans undervisning i läsning och läsförståelse samt matematik och hur skolsvårigheter ska förebyggas genom att elever tidigt får ett specialpedagogiskt stöd av hög kvalitet. En skolmyndighet med ett uttalat uppdrag att stärka och stödja skolhuvudmännen genom en regional närvaro måste vägledas av såväl kraven på nationell kvalitetshöjning och likvärdighet som skiftande regionala och lokala behov och förutsättningar. Av det skälet och för att säkra att myndigheten arbetar effektivt och att det stöd som erbjuds är likvärdigt över landet behövs en ändamålsenlig styrning och samordning från den nationella nivån. Det är också viktigt att det finns en flexibilitet i hela myndighetens stödjande arbete. Spetskompetens på vissa områden kan behöva koncentreras inom myndigheten och stå till förfogande för flera regionkontor. Förutom de regionala kontorens grundbemanning bör de ha resurser för att engagera verksamma i regionens skolväsende och lärosäten för särskilda uppgifter. Det kan t.ex. gälla att delta i stödjande skolgranskningar liksom i förbättringsteam som engageras i 116
SOU 2017:35 Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan riktat stöd till huvudmän och skolor. Erfarenheter bör hämtas från andra länder som med framgång prövat dessa metoder (se t.ex. Norge, Institutt for laererutdanning og skoleforskning, Ramböll 2013 och England, Challenge Partners). Detta arbetssätt främjar i sig samarbete mellan huvudmän och skolor och bör vara prioriterat i kontorens verksamhet. 4.1.9 Statlig reglering av skolchefens ansvar Inledning De åtgärder för stärkt huvudmannaskap genom stöd och samverkan som föreslås i detta kapitel skapar förutsättningar för att stärka hela skolsystemet. Enligt kommissionens uppfattning behövs dock, som ett komplement till dessa åtgärder, även insatser för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom huvudmannens organisation. En tydlig ansvarsfördelning är ett viktigt verktyg för att kunna stärka huvudmannaskapet. Det är också väsentligt att det finns en tydlig kontaktyta mellan varje skolhuvudman och den statliga myndigheten på regional nivå. I delbetänkandet konstaterade kommissionen att Skolverket (2009a) påvisat risker för att kommuner i vissa fall tolkar nationella krav och mål mer som ambitiösa visioner än som direkt styrande förutsättningar för sin skolverksamhet. I praktisk handling riskerar de statliga kraven då att underordnas den kommunala prioriteringen. Det kan även finnas oklarheter kring var i kommunens hierarki som ansvaret för huvudmannaskapet ligger. För rektorer kan det finnas en risk att deras författningsreglerade ansvar för verksamhetens kvalitet inte åtföljs av tillräckligt stora ekonomiska befogenheter. Lärare kan uppleva att deras ansvar för kärnuppdraget undervisning kringskärs bl.a. av olika administrativa uppgifter. Kommissionen anförde vidare att även OECD (2015a) konstaterat att det finns en otydlighet i ansvars- och rollfördelning i den svenska skolan och att detta sammantaget innebär att ansvarsoch rollfördelningen mellan huvudman, rektor och lärare kan behöva tydliggöras (avsnitt 5.2, s. 58). Mot denna bakgrund anser kommissionen att det ska förtydligas att det i huvudmannens organisation alltid ska finnas en skolchef 117
Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan SOU 2017:35 som aktivt ska verka för att de nationella bestämmelserna för verksamheten uppfylls. Nuvarande bestämmelser Ansvarsnivåer enligt skollagen 2010 års skollag riktar sig till tre ansvarsnivåer i skolväsendet. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagen och de andra föreskrifter som gäller för verksamheten (2 kap. 8 ). Rektorn ska enligt 2 kap. 10 besluta om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar också i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Som exempel har beslut om åtgärdsprogram (3 kap. 9 ), avstängning i de obligatoriska skolformerna (5 kap. 14 ) samt ledighet (7 kap. 18 ) lagts direkt på rektorn. Lärare har enligt skollagen ett ansvar för den undervisning han eller hon bedriver (2 kap. 15 ) och ansvarar för betygssättning (3 kap. 16 ). Skolchef Alla kommuner får i dag förutsättas ha någon form av skolchefsfunktion även om den funktionen inte är författningsreglerad. Sannolikt fullgörs denna funktion oftast av den som utsetts till förvaltningschef för den eller de nämnder som av kommunfullmäktige fått ansvar för aktuella delar av skolväsendet. Det förekommer också att t.ex. kommundirektören har denna funktion. Den som har skolchefsfunktion har i regel en omfattande delegation, bl.a. avseende beslut enligt skollag, från ansvarig politisk nämnd med stöd av bestämmelserna i 6 kap. 33 38 kommunallagen. Av dessa följer bl.a. att en nämnd kan uppdra åt en tjänsteman att fatta beslut på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Delegation får dock inte ske i ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och inte heller i ett antal andra ärendeslag av principiell karaktär. På skolans område innebär dessa regler att en skolchef kan ges omfattande delegation att be- 118
SOU 2017:35 Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan sluta i olika ärenden enligt skollagen och andra författningar. Av rättspraxis följer dock att beslut om att placera en elev i grundsärskolan mot vårdnadshavarnas vilja (7 kap. 5 skollagen) samt beslut om längre avstängningar i gymnasieskolan (5 kap. 18 ) ansetts vara av så stor principiell beskaffenhet för den enskilde att de inte kan delegeras från ansvarig nämnd. Det ovan sagda innebär enligt kommissionens uppfattning att förvaltningschefen, eller annan person som har en skolchefsfunktion, i dag i praktiken har ett kommunalt uppdrag att värna de nationella målen. Genom delegation från huvudmannen (ansvarig politisk nämnd) har denna person ansvar för att skollagen och andra relevanta författningar uppfylls. Förslag Skolkommissionen föreslår att den som av kommunen eller enskild huvudman utsetts som ansvarig för aktuell del av skolväsendet ska ha en författningsreglerad funktion som skolchef. I skollagen ska anges att skolchefen aktivt ska verka för att bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar uppfylls. Förslaget syftar till att tydliggöra att det ska finnas en tydligt reglerad funktion med ett statligt reglerat ansvar att bevaka och arbeta för att regler i skollagen och andra statliga styrdokument uppfylls. Syftet med förslaget är inte att införa en ny ansvarsnivå vilket skulle kunna medföra en ökad otydlighet i ansvarsfördelningen. Förslaget är utformat främst mot bakgrund av hur kommuner styr och organiserar sin verksamhet. Fristående skolor drivs i ett flertal olika associationsformer som direkt eller indirekt kan påverka hur huvudmannens organisation utformas. Principen om lika villkor talar också för att den föreslagna regleringen även bör gälla för enskilda huvudmän. Inte heller för fristående skolor ska förslaget innebära att det behöver inrättas någon ny tjänst för att leva upp till regleringen. Den enskilde huvudmannen ska själv kunna avgöra vem i organisationen som ska ha rollen som skolchef. Merparten av alla enskilda huvudmän driver bara en skola. Där kan 119
Stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan SOU 2017:35 förslaget innebära att samma person kan vara både rektor och skolchef, eller till och med rektor, skolchef och huvudman. Förslaget innebär ett tydligt lagstöd för skolchefens ansvar och kan därmed anses stärka skolchefens ställning i organisationen. Särskilt i kommunerna markeras också med förslaget skolans ställning och betydelse. Det tydliggör att de nationella målen och kraven ska värnas. Det kan t.ex. handla om kraven på det systematiska kvalitetsarbetet eller den ansvarsfördelning, t.ex. mellan huvudman och rektor, som gäller enligt skollagen. Regleringen av skolchefens uppdrag tar dock inte sikte enbart på förhållandet till ansvarig politisk nämnd. I skolchefsuppdraget ska även, liksom i praktiken redan måste anses gälla i dag, ingå att gentemot verksamhetsnivån värna den ansvarsfördelning som beslutats av riksdag och regering. Det kan t.ex. handla om att se till att lärares suveränitet vid betygssättning upprätthålls. Det är viktigt att betona att skolchefen har att ta ansvar för en helhet. Andra områden som skolchefen har ansvar för gentemot sina underställda är till exempel arbetsmiljölagstiftningen, lagen om anställningsskydd, arbetstidslagen och gällande kollektivavtal. 4.1.10 Tillsyn och tillståndsprövning Om en sådan skolgranskning som beskrivs i avsnitt 4.1.2 pekar på brister i förhållande till nationella krav och bestämmelser bör skolan och dess huvudman erbjudas stöd för att undanröja bristerna. Skulle erbjudandet inte accepteras och huvudmannen själv inte åtgärdar bristerna bör den statliga tillsynen ta vid. Frågan om organiseringen av tillsynen av skolväsendet behöver behandlas inom ramen för den myndighetsöversyn som kommissionen förordat i delbetänkandet, se avsnitt 4.3. När det gäller tillståndsprövning för fristående skolor kan de regionala kontoren bidra med ett breddat och fördjupat underlag. Tillståndsbesluten ska dock fattas centralt på nationell nivå för att säkra likvärdiga och rättssäkra bedömningar. 120
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering 8.2 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering Nedan redovisas kommissionens förslag gällande skolans resurser, som tar sin utgångspunkt ifrån den evidens som presenterats i avsnitt 8.1. Syftet med förslagen är att bidra till en resurstilldelning på huvudmannanivå och en resursfördelning från huvudman till skolenhet som är långsiktigt hållbar och som bättre än vad som är fallet i dag speglar skilda förutsättningar mellan olika skolenheter med avseende på elevernas socioekonomiskt betingade förutsättningar. Kommissionen bedömer att det generellt sett fördelas medel till skolan med för liten hänsyn tagen till socioekonomiskt betingade skillnader i elevunderlaget, som i sin tur genererar skillnader i behov av kompensatoriska åtgärder. Det finns heller inga garantier för att huvudmännen totalt sett avsätter tillräckliga resurser. Redan i delbetänkandet bedömde Skolkommissionen att det var nödvändigt med ett ökat nationellt ansvar för skolans finansiering. Bakgrunden till kommissionens överväganden om skolans finansiering stod bland annat att finna i OECD:s rapport om den svenska skolan (2015a). OECD bedömde att den svenska skolan behöver ett nationellt och sammanhållet system för fördelning av resurser med en starkare fördelningsprofil och att det finns ett behov av att se över de riktade statsbidragen. 8.2.1 Kommissionens förslag Kommissionens förslag: En utredning bör tillsättas i syfte att dels etablera miniminivåer för huvudmännens resurser för undervisning och elevhälsa, dels analysera förutsättningarna för ett sektorsbidrag eller andra former av nationell finansiering av skolan. Kommissionen föreslår ett villkorat statsbidrag till huvudmännen för undervisning och elevhälsa. Bidraget baseras på socioekonomiskt betingade förutsättningar, med infasning över tre år. Bidraget avser förskoleklass och grundskola. Kommissionen menar att 6 miljarder kronor är en avvägd nivå, i syfte att möjliggöra undervisning av hög kvalitet och kompensatoriska insatser för en likvärdig utbildning. Statsbidraget regleras i en förordning, med villkoret att kommunerna och de enskilda huvudmännen för- 223
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 binder sig att inte reducera egna medel till undervisning och elevhälsa under den tid som de uppbär bidraget. SCB får i uppdrag att årligen ta fram ett socioekonomiskt index till grund för fördelningen av statsbidraget. Indexet ska även, tillsammans med ett för varje huvudman specifikt genomsnittsbelopp för undervisning och elevhälsa, utgöra vägledning för huvudmännens fördelning av medel till skolenheterna. Statsbidraget kan delvis finansieras genom att vissa riktade bidrag avvecklas. Utredning om miniminivå för undervisning och elevhälsa samt om sektorsbidrag Kommissionen föreslår att staten efter fortsatt utredning ska ange en miniminivå för varje huvudmans resurser till undervisning och elevhälsa. Vidare föreslår kommissionen att regeringen ska utreda förutsättningarna för ett sektorsbidrag eller andra former av nationell finansiering av skolan. Det finns som framgått stora skillnader mellan kommunerna vad gäller de resurser som avsätts för undervisning och elevhälsa per elev. Dessa variationer återspeglas även i bidragen till fristående skolor eftersom kommunerna finansierar dessa. Kommissionen har gjort vissa analyser baserat på 2015 års resursförbrukning i syfte att fastställa en miniminivå för respektive kommun eller typ av kommun samt även för fristående huvudmän. När en sådan miniminivå etablerats kan staten lättare följa och än starkare styra resurser till undervisning och elevhälsa. Kommissionen har i analyserna använt standardkostnadsmodeller som finns inom systemet för kommunalekonomisk utjämning. Standardkostnaden för en viss kommun avser att spegla vad verksamheten skulle kosta i den kommunen, med kommunens specifika demografiska och andra strukturella förutsättningar, givet att verksamheten bedrivs med en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå. Kommissionen har anpassat standardkostnaderna till att motsvara kostnadsslagen undervisning och elevhälsa och har därefter jämfört kommunernas standardkostnader med kommunernas faktiska kostnader för undervisning och elevhälsa (se beräkning av faktiska kostnader i bilaga 6). Jämförelserna har visat att det är relativt 224
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering stora skillnader mellan kommunernas faktiska kostnader i relation till standardkostnaderna. Några kommuner eller grupper av kommuner har faktiska kostnader som överstiger standardkostnaderna, medan andra har lägre faktiska kostnader. Exempelvis kan nämnas att storstadskommunerna har högre faktiska kostnader än motsvarande standardkostnader. Detta skulle kunna bero på att storstadskommunerna har en mer ambitiös socioekonomisk fördelning än andra kommuner, som finansieras via en nivåhöjning av resurserna och alltså inte genom omfördelning mellan skolor. Det kan dock även finnas andra förklaringar. Kommissionen bedömer att det är angeläget att fortsatt analysera orsakerna till skillnader mellan kommunerna i avsatta resurser för undervisning och elevhälsa, och att ta reda på i vilken utsträckning dessa skillnader beror på skilda förutsättningar, skilda ambitioner eller på skillnader i effektivitet i skoluppdragets utförande. På motsvarande sätt bör eventuella kostnadsskillnader för undervisning och elevhälsa analyseras för enskilda huvudmän. Kommissionen föreslår regeringen att tillsätta en utredning i syfte att förklara orsakerna till skillnaderna mellan kommunerna och mellan de enskilda huvudmännen i avsatta resurser för undervisning och elevhälsa samt för att etablera en miniminivå för enskilda kommuner eller grupper av kommuner samt för enskilda huvudmän. Efter en sådan analys finns förutsättningar att ytterligare utveckla grunderna för statens resursstyrning. Utredningen är angelägen och bör därför tillsättas så fort som möjligt. Kommissionen anser att staten bör ha en beredskap för att ta över det finansiella ansvaret för skolan. Kommissionen föreslår därför att regeringen ska utreda förutsättningarna för sektorsbidrag eller andra former av nationell finansiering av skolan. Ett sektorsbidrag innebär att staten fördelar medel till hela eller stora delar av kommunernas skolverksamhet. Ett sektorsbidrag kan exempelvis utgå till undervisning och elevhälsa alternativt till hela skolverksamheten. Det är i dag stora skillnader mellan kommunernas totala resurstilldelning till skolverksamheten. Skolverket har visat att dessa skillnader endast i begränsad utsträckning följer av skillnader i elevernas förutsättningar sett till socioekonomiska faktorer. Skolverket och Skolinspektionen har även visat att den socioekonomiskt betingade fördelningen av resurser till respektive skolenhet är svag. Som en 225
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 konsekvens därav får även kommunernas bidrag till enskilda huvudmän för fristående skolenheter en svag socioekonomisk profil, eftersom det finns ett lagkrav på att kommunerna ska behandla enskilda huvudmän och fristående skolor enligt samma grunder som de egna skolenheterna (se t.ex. 10 kap. 38 skollagen). Kommissionen redovisar nedan förslag om ett socioekonomiskt betingat bidrag, om en förordningsbaserad villkorad miniminivå samt om indexvärden och belopp för fördelning till skolenheter. Förslagen syftar till att minska problemen med den bristande likvärdigheten och behovsanpassningen i den totala resurstilldelningen till skolan liksom även i fördelningen till skolenheter och bidragsgivning till enskilda huvudmän för fristående skolenheter. Kommissionens förslag har dock inte förutsättningar att helt och hållet rätta till problemen med bristande likvärdighet i systemet för resursfördelning till skolan eftersom kommunernas skilda ambitioner och ekonomiska förutsättningar även i fortsättningen kommer att ha betydelse för resurstilldelningen till skolan. En svårighet med ett sektorsbidrag ligger i genomförandet. Det kräver en skatteväxling mellan kommunsektorn och staten och nödvändiggör därför ett större och relativt tidskrävande utredningsarbete. De belopp som berörs är så stora att det inte är möjligt att få till stånd ett sektorsbidrag utan en skatteväxling. Kommunsektorn måste alltså sänka skatten, det vill säga utdebiteringen av kommunalskatt, med motsvarande den del av kostnaderna för skolan som ska täckas av sektorsbidraget samtidigt som staten höjer skattenivån i motsvarande mån. En fördel med ett sektorsbidrag i jämförelse med det bidrag med hänsyn till socioekonomiska förhållanden som kommissionen föreslår, är att staten kan styra över hela resurstilldelningen. En nackdel kan vara att det är svårt att från central nivå helt fånga de lokala skillnader som genererar skilda resursbehov. Sistnämnda nackdel ska dock vägas mot de uppenbara nackdelarna med dagens resursfördelningssystem. En annan nackdel är att ett sektorsbidrag innebär ett stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Det är rimligt att resa frågan huruvida ett sektorsbidrag över huvud taget är möjligt att förena med ett fortsatt kommunalt huvudmannaskap för skolan. Svaret på frågan vilar ytterst på en politisk bedömning. Förutsättningarna för ett sektorsbidrag kan med fördel analyseras inom ramen för samma utredning som även hanterar frågan om mini- 226
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering minivåer, men dock med olika tidsplaner. Frågan om miniminivåer bör utredas först. En utredning om ett sektorsbidrag kommer med nödvändighet att beröra reglerna för finansiering av skolverksamhet hos såväl kommunala som enskilda huvudmän. Kommissionens överväganden gällande gymnasieskolan redovisas i avsnitt 8.3. Starkare statlig styrning gällande resurser till undervisning och elevhälsa för förskoleklass och grundskola Kommissionen bedömer alltså att resurserna för undervisning i förskoleklass och grundskola är viktiga att styra liksom även resurserna för elevhälsa (se definitioner i bilaga 6). Kommissionen anser att resurser till undervisning och elevhälsa i större grad än vad som är fallet i dag måste fördelas med hänsyn till skilda behov av kompensatoriska åtgärder mellan huvudmän och skolenheter. Kommissionen föreslår därför en starkare statlig styrning gällande resurser till undervisning och elevhälsa för förskoleklass och grundskola. Kommissionen föreslår att ett statsbidrag inrättas som ger en långsiktig nivåhöjning av de samlade resurserna till undervisning och elevhälsa och som kompenserar för huvudmännens skilda förutsättningar vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. Ett index ligger till grund för bidraget och utgör även ett stöd vid fördelningen till skolenheter SCB har på kommissionens uppdrag tagit fram ett index som utgår från elevernas socioekonomiska bakgrund och eventuella migrationsbakgrund. Indexet speglar kommunernas relativa behov av kompensatoriska insatser. Grundtanken med den modell som används är att elever som statistiskt sett har hög sannolikhet att inte uppnå behörighet till gymnasieskolan har ett större behov av stöd än elever som har låg sannolikhet att inte uppnå behörighet. Därmed antas också att skolor och kommuner med stor andel elever som riskerar att inte uppnå behörighet har ett jämförelsevis stort behov av stöd. Indexet baseras på en regression med variabler med anknytning till utbildningsnivå, invandring, inkomst, ekonomiskt bistånd, om föräldrarna är skilda, antal syskon samt bostadsområdets socio- 227
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 ekonomiska status. Modellen 1 förklarar nära 75 procent av variationen i andelen obehöriga till gymnasieskolan på skolnivå och kommunnivå (se bilaga 5). Modellen har applicerats på samtliga elever i förskoleklass och grundskola hösten 2015. Indexet ska beräknas årligen. Indexvärdet 100 representerar ett genomsnittligt värde baserat på alla elever i landet. Ett lägre indexvärde representerar ett mindre behov av kompensatoriska insatser och vice versa. Spännvidden i indexet är mellan 37 för Lomma kommun och 212 för Lessebo kommun. Avsikten är att motsvarande indexvärden ska tas fram även för enskilda huvudmän och att indexet ska tillämpas för att fördela det statsbidrag efter socioekonomiska förutsättningar som föreslås utgå till kommuner och enskilda huvudmän. Statsbidraget fördelas proportionellt mot indexet. Indexvärdena ska dessutom användas som vägledning för kommunala och enskilda huvudmäns fördelning av resurser för undervisning och elevhälsa till skolenheterna (se avsnittet Huvudmännens fördelning till skolenheter.) Kommunernas bidrag till enskilda huvudmän för fristående skolor ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna skolorna. När kommunen beslutar om bidraget ska inte det belopp som kommuner erhåller i bidrag från staten för undervisning och elevhälsa med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund tas med i underlaget för beräkningen eftersom enskilda huvudmän själva ska söka detta bidrag. Sex miljarder kronor är en avvägd nivå för ett nytt riktat statsbidrag som tar hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund Kommissionen menar att 6 miljarder kronor är en avvägd nivå för ett nytt statsbidrag, med infasning över tre år, i syfte att möjliggöra undervisning av hög kvalitet och kompensatoriska insatser för en likvärdig utbildning. Kommissionen har analyserat utfallet med olika belopp och fördelningsprinciper och sammantaget funnit det nu liggande förslaget vara det bästa. Statsbidraget ska komma alla huvudmän och elever till del, men baseras på elevernas skilda socioekonomiska förutsättningar. Den avvägda nivån om 6 miljarder kro- 1 Metoden som har använts är en logistisk regressionsanalys. Se bilaga 5. 228
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering nor har fastställts utifrån en analys av storleken på de belopp som respektive kommun erhåller med en proportionell fördelning efter indexvärdet. Kommissionen menar att kommuner som har de allra högsta indexvärdena behöver relativt betydande tillskott av resurser för undervisning och elevhälsa. Ett bidrag om 6 miljarder kronor ger ett tillskott på över 20 procent till den befintliga budgeten för undervisning och elevhälsa för de kommuner som får de största bidragen. Beloppet reduceras dock till följd av att även enskilda huvudmän ska få del av bidraget. Bidraget bidrar också till att öka den andel av den totala kostnaden för förskoleklass och grundskola som utgörs av undervisning och elevhälsa. Resurstillskotten till undervisning kan användas till mindre klasser, högre lärartäthet, högre lärarlöner eller utökad tid för lärarnas kompetensutveckling. På motsvarade sätt kan även resursförstärkningen till elevhälsan användas till höjda löner, ökad personaltäthet eller kompetensutveckling. Berörda kommuner och enskilda huvudmän bör tilldelas medel endast under förutsättningen att huvudmännen i enlighet med innehållet i den förordning som styr villkoren för bidraget förbinder sig att använda de tillkommande medlen till undervisning och elevhälsa, samtidigt som man förbinder sig att inte reducera den egna tilldelningen av resurser till undervisning och elevhälsa. Förordningen som reglerar statsbidraget genererar således en villkorad miniminivå för undervisning och elevhälsa. Ett bidrag på 6 miljarder kronor innebär att andelen resurser som går till undervisning av de totala kostnaderna beräknas uppgå till närmare 60 procent, att jämföra med OECD-genomsnittet på 61 procent. Det statsbidrag som kommissionen föreslår ska även användas till elevhälsa, vilket medför att en andel inte kan beräknas exakt eftersom fördelningen mellan undervisning och elevhälsa inte är förutbestämd. Skolmyndighetens fördelning av bidrag till huvudmännen Kommissionens förslag innebär att SCB årligen tar fram ett index för alla huvudmän och skolenheter baserat på individdata som speglar elevsammansättningen ur socioekonomisk synvinkel utan att data om individen synliggörs för användarna av indexet. Indexvärdena offentliggörs och kommuniceras till den skolmyndighet som ska 229
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 administrera bidraget. Indexvärdena kommuniceras också till både hemkommunen och de enskilda huvudmännen samt även till skolenheterna. En viktig princip i skollagen är att kommunerna ska besluta om bidrag till skolenheter med enskild huvudman på samma grunder som vid kommunernas fördelning till egna skolenheter. Principen om lika villkor bör även gälla för tilldelningen av det statsbidrag till undervisning och elevhälsa baserat på socioekonomiska förutsättningar som kommissionen förordar. En kommun som har ett givet socioekonomiskt indexvärde får således en given tilldelning av statsbidraget. En enskild huvudman ska givetvis ha samma nivå på statsbidraget som en kommun, givet samma indexvärde. Som nämnts utgår bidraget endast om huvudmännen förbinder sig att inte reducera egna medel för undervisning och elevhälsa under den tid de uppbär bidraget, dvs. avsatta medel senast kända år. Konstruktionen leder därigenom som nämnts till en villkorad miniminivå för huvudmännens resurser till undervisning och elevhälsa. Bidraget betalas ut till huvudmännen efter ansökan. Den skolmyndighet som har ansvar för statsbidragshanteringen, för närvarande Skolverket, administrerar bidraget. Bidraget beräknas med stöd av indexvärdet för huvudmannens elever, och ett genomsnittligt belopp per elev för varje indexsteg. Indexvärdet beräknas som ett glidande medelvärde över tre år, där sista året är det år som föregår året före bidragsåret. Exempelvis beräknas indexvärdet för 2018 med stöd av data från åren 2014 2016. Kommunernas budget för påföljande år ska enligt 8 kap. 8 kommunallagen fastställas av fullmäktige före november månads utgång. Det är lämpligt att skolmyndigheten med stöd av bemyndigande beslutar om bidrag för respektive huvudman kommande år i december månad. Med en fördelning av 6 miljarder kronor blir tillskottet per elev och indexsteg cirka 55,8 2 kronor. En huvudman som har ett elevunderlag som ger indexvärdet 100 får således ett bidrag som uppgår till 5 580 kronor per elev (55,8 X 100 = 5 580). Indexvärdet 200 ger således i stället 11 160 kronor per elev i bidrag. Den skolmyndighet som administrerar uppdraget bör även ha till uppgift att följa upp att de huvudmän som får del av bidraget använder bidragsmedlen till undervisning och elevhälsa samt att 2 Det exakta värdet är 55,7523406691024 kronor per elev och indexsteg. 230
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering huvudmännen inte reducerar egna avsatta medel till dessa ändamål. Uppföljningen förutsätts vara enkel och bygga på officiell statistik eller uppgifter som lämnas i ansökan. I kapitel 4 föreslås att en nationell skolmyndighet med regional närvaro genom myndighetskontor i olika delar av landet ska ha till uppgift att stödja och stärka huvudmännen. En uppgift för denna myndighet kan vara att stödja kommuner och enskilda huvudmän så att det statliga bidraget med utgångspunkt från socioekonomiskt grundade skillnader i elevunderlaget används för evidensbaserade insatser för goda skolprestationer som exempelvis minskade klasser, förbättrad lärarkompetens eller ökad lärarledd undervisningstid. Huvudmännens fördelning till skolenheter Kommissionen förslår som nämnts att SCB får i uppdrag att årligen ta fram indexvärden för varje skolenhet. Dessa indexvärden ska tjäna som vägledning vid kommuners respektive enskilda huvudmäns fördelning av medel till skolenheterna. Indexvärdena kommer att ge huvudmännen ett starkare stöd för och hjälp till att fördela resurser med hänsyn till elevernas skilda behov av kompensatoriska insatser. Med hjälp av ett kalkylverktyg, som kan utvecklas av skolmyndigheten, kan utfallet av olika resursfördelningsmodeller baserade på de lokala förutsättningar som gäller för huvudmannen beräknas och jämföras, vilket kan utgöra en del av beslutsunderlaget för fördelning av medel till skolenheterna. I Räkenskapssammandraget för kommunerna (RS) 3 går det att urskilja respektive kommuns förbrukade resurser till undervisning och elevhälsa. För enskilda huvudmän samlas i dag motsvarande uppgifter in i en särskild undersökning. Med kännedom om antalet elever går det att beräkna de resurser som respektive huvudman förbrukar per elev för undervisning och elevhälsa. Kommissionen föreslår att detta belopp kostnaderna per elev för undervisning och elevhälsa samtidigt med indexvärdena årligen ska kommuniceras till samtliga huvudmän och skolenheter via SCB eller en skolmyndighet. 3 Räkenskapssammandraget (RS) är en årlig insamling av ekonomiska uppgifter från samtliga kommuner. 231
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 Indexvärdena och uppgiften om kostnader per elev för undervisning och elevhälsa bör spridas med uppmaningen att dessa uppgifter bör vara viktiga utgångspunkter för huvudmännens resursfördelning. Indexvärdena kan tillsammans med genomsnittsbeloppen för undervisning och elevhälsa, genom en ökad medvetenhet och möjligheter till jämförelser inom och mellan olika huvudmän, bidra till en ökad differentiering i resurserna efter socioekonomiskt betingade behov, när dessa uppgifter verkligen når ut till skolenheterna, både kommunala och fristående. Det är dock viktigt att påpeka att huvudmännen själva måste ta ansvar för hur den socioekonomiska fördelningen ska göras och även bestämma hur stor andel av det genomsnittliga beloppet som bör indexeras. Anta exempelvis att en huvudman ansvarar för två skolenheter med indexvärdena 60 respektive 200. Det kan i detta fall vara olämpligt att indexera hela beloppet för undervisning och elevhälsa, eftersom låga respektive höga indexvärden, som i exemplet ovan, kan ge alltför låga eller alltför höga belopp jämfört med de befintliga nivåerna. I sammanhanget är det viktigt att erinra om att det är många faktorer utöver antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund som styr kostnaden för en skolenhet. Sådana faktorer är t.ex. hur många elever som man kan undervisa samtidigt i en klass eller en undervisningsgrupp, givet vilka årskurser skolan inrymmer samt förutsättningarna på orten eller för huvudmannen. Skolkostnadsutredningens förslag gällande kommunernas bidrag till enskilda huvudmän Skolkostnadsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 2016:66) föreslagit att hemkommunens bidrag till enskilda huvudmän förutom grundbelopp, och i förekommande fall tilläggsbelopp, även ska bestå av ett strukturbelopp. I strukturbeloppet ska ingå alla de resurser som fördelas utifrån barns och elevers olika förutsättningar och behov, dvs. en fördelning med hänsyn till skilda socioekonomiska förutsättningar, med undantag för sådana resurser som fördelas enligt reglerna om tilläggsbelopp. Kommuner ska vara skyldiga att redovisa på vilka grunder strukturbeloppet har räknats fram och på vilket sätt det ska komma verksamheter med enskild huvudman till del. Samtliga kostnadsposter i grundbeloppet ska specificeras i bidragsbeslutet. Beslut- 232
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering ade grundbelopp ska stämmas av mot faktiskt utfall i ett nytt beslut (avstämningsbeslut) senast den 30 september året efter det år bidraget avsåg. Avstämningen av grundbeloppet kan innebära att enskilda huvudmän ska kompenseras. Ett krav på jämförbar ekonomisk redovisning på skolenhetsnivå ska införas för såväl kommunala som enskilda huvudmän. Enhetsredovisningen ska innehålla en resultatsammanställning med intäkter och kostnader. Redovisningen bör kompletteras med ett antal finansiella nyckeltal. Kommissionen bedömer att Skolkostnadsutredningens förslag som innebär att redovisningen görs mera enhetlig och transparent, kan lägga en grund för och underlätta genomförandet av kommissionens förslag om ett bidrag med hänsyn till socioekonomiska förhållanden och om vägledande information för fördelning på skolenhetsnivå. Skolkostnadsutredningens förslag medför alltså att redovisningen blir mer transparent och att det blir bättre möjligheter att jämföra resurstilldelningen mellan skolenheter och huvudmän. 8.2.2 Utfall av tilldelningen på kommunnivå För att illustrera utfallet av en resurstilldelning på 6 miljarder kronor till huvudmännen i enlighet med det framtagna indexet har en jämförelse gjorts baserat på uppgifter om kommunernas kostnader för undervisning och elevhälsa 2015. I figur 8.3 redovisas sambandet mellan kommunernas faktiska kostnad för undervisning och elevhälsa 2015 och respektive kommuns indexvärden samma år. 233
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 Figur 8.3 Sambandet mellan faktisk kostnad för undervisning och elevhälsa per elev samt socioekonomiskt index Faktisk belopp per elev för undervisning och elevhälsa efter tillskott på 6 miljarder 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 R² = 0,0422 0 50 100 150 200 250 Socioekonomiskt index Anm.: Egna beräkningar. Källa: Statistiska centralbyrån. Av figuren framgår att sambandet mellan de resurser som respektive kommun avsätter till undervisning och elevhälsa 2015 och kommunernas indexvärden är mycket svagt drygt 4 procent av variationen i avsatta resurser förklaras av indexvärdena. I figur 8.4 redovisas motsvarande samband efter att 6 miljarder kronor tillförts med en proportionell fördelning mot det framtagna indexet. 234
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering Figur 8.4 Sambandet mellan faktisk kostnad för undervisning och elevhälsa per elev samt socioekonomiskt index efter tillskott på 6 miljarder kronor Faktisk belopp per elev för undervisning och elevhälsa 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 R² = 0,2151 0 50 100 150 200 250 Socioekonomiskt index Anm.: Egna beräkningar. Källa: Statistiska centralbyrån. Av figur 8.4 framgår att variationen i resurserna till undervisning och elevhälsa till 21 procent förklaras av indexet efter en fördelning av 6 miljarder kronor proportionellt mot indexet. Det nya bidraget med hänsyn till skilda socioekonomiska förutsättningar åstadkommer således en differentiering av resurserna på huvudmannanivå som bättre svarar mot skillnaderna i elevsammansättning. I tabell 8.1 nedan redovisas de 20 kommuner som får störst tilldelning med ett bidrag om totalt 6 miljarder kronor. I bilaga 7 redovisas utfallet för samtliga kommuner. Observera att de belopp som redovisas i tabellen förutsätter att inga andra riktade bidrag tas bort i syfte att finansiera det nya bidraget. Om så sker blir nettobeloppen givetvis lägre (se vidare avsnitt 8.2.3). Kommissionen har inte beräknat indexvärden och kostnader för undervisning och elevhälsa för enskilda huvudmän. De två följande tabellerna visar därför en förenklad bild: I figurerna förutsätts att 6 miljarder kronor i bidrag fördelas till kommunerna, men även de enskilda huvudmännen ska således få del av bidragen, baserat på respektive huvudmans index- 235
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 värde. Kommunerna får således därmed en mindre tilldelning än den som anges i tabellen. Tabell 8.1 De 20 kommuner som får störst bidrag per elev Kommun Proportionell fördelning efter indexvärde Indexvärde Andel obehöriga 2015 Rikssnitt 14,4 Kostnader för undervisning och elevhälsa per elev 2015 Proportionellt tillskott efter indexvärde Belopp per elev efter socioekonomiskt bidrag Procentuell ökning efter bidrag Lessebo 212 19,8 48 002 11 838 59 841 25 % Gullspång 200 15,9 60 683 11 153 71 837 18 % Fagersta 197 32,1 52 478 11 011 63 489 21 % Filipstad 197 6,9 57 996 10 976 68 972 19 % Ljusnarsberg 191 20,5 62 187 10 666 72 853 17 % Högsby 190 25 45 528 10 570 56 098 23 % Flen 187 32,7 55 441 10 402 65 843 19 % Hylte 184 20,4 53 249 10 276 63 525 19 % Vingåker 180 40,9 53 425 10 010 63 434 19 % Uppvidinge 179 23 60 361 9 997 70 358 17 % Storfors 179 10,8 62 384 9 957 72 341 16 % Överkalix 175 3,7 66 833 9 755 76 588 15 % Hultsfred 175 21 55 244 9 742 64 986 18 % Åmål 174 9,2 48 540 9 677 58 217 20 % Hällefors 174 25,4 54 222 9 673 63 895 18 % Sävsjö 173 16,9 56 543 9 664 66 207 17 % Borlänge 169 24,1 46 669 9 395 56 064 20 % Bengtsfors 168 32 56 532 9 381 65 913 17 % Gnosjö 168 25,4 58 296 9 357 67 653 16 % Övertorneå 167 20,9 66 184 9 325 75 509 14 % Anm.: Andelen obehöriga avser obehöriga till yrkesprogram. Kostnader för undervisning och elevhälsa baseras på uppgifter från RS och skattningar gällande förskoleklass och fristående skolor. Se vidare definitioner i bilaga 6. Källa: Statistiska centralbyrån. Lessebo, Gullspång och Fagersta är de tre kommuner som får de största bidragen. Alla tre kommunerna får mer än 11 000 kronor per elev i bidrag, motsvarande mellan 18 och 25 procent av de befintliga resurserna till undervisning och elevhälsa. Generellt är som förväntat andelen obehöriga stor i de kommuner som får de största bidragen. 236
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering I tabell 2 nedan redovisas de 20 kommuner som får de minsta bidragen med en fördelning av 6 miljarder kronor. Även denna tabell är alltså förenklad, genom att de enskilda huvudmännen inte omfattas av den fördelning som redovisas i tabellen, trots att bidrag ska gå att söka även för enskilda huvudmän, baserat på respektive huvudmans indexvärde. Tabell 8.2 De 20 kommuner som får lägst tillskott per elev Kommun Proportionell tilldelning efter indexvärdet Indexvärde Andel obehöriga 2015 Rikssnitt 14,4 Kostnader för under visning och elevhälsa per elev 2015 Proportionellt tillskott efter indexvärde Belopp per elev efter socioekonomi skt bidrag Procentuell ökning efter bidrag Lomma 37 4,4 46 746 2 036 48 783 4 % Danderyd 39 3,6 59 005 2 160 61 165 4 % Vaxholm 42 3,6 47 959 2 364 50 323 5 % Täby 43 4,4 41 785 2 384 44 168 6 % Hammarö 44 8,8 57 301 2 461 59 761 4 % Vellinge 45 2,6 47 704 2 497 50 201 5 % Kungsbacka 48 8,5 48 502 2 686 51 189 6 % Härryda 49 8,1 47 374 2 732 50 106 6 % Ekerö 51 6,1 46 047 2 871 48 918 6 % Lidingö 52 2,9 48 058 2 893 50 951 6 % Nacka 52 4,1 50 011 2 908 52 919 6 % Öckerö 53 6,3 57 420 2 975 60 394 5 % Lerum 54 9,6 50 386 2 984 53 370 6 % Knivsta 54 7,6 47 202 3 023 50 225 6 % Vallentuna 55 11,7 50 459 3 062 53 522 6 % Kungälv 57 7,2 49 316 3 168 52 484 6 % Värmdö 57 13,2 54 984 3 174 58 158 6 % Kävlinge 58 9,9 48 252 3 225 51 477 7 % Sollentuna 60 7,2 54 925 3 357 58 283 6 % Staffanstorp 61 10,3 61 257 3 399 64 656 6 % Anm.: Andelen obehöriga avser obehöriga till yrkesprogram. Kostnader för undervisning och elevhälsa baseras på uppgifter från RS och skattningar gällande förskoleklass och fristående skolor. Se vidare definitioner i bilaga 6. Källa: Statistiska centralbyrån. 237
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 Lomma, Danderyd och Vaxholm är de tre kommuner som har de lägsta indexvärdena och som därmed får de lägsta bidragen. Generellt är andelen obehöriga liten i de kommuner som får de lägsta bidragen. 8.2.3 Ytterligare motivering till statsbidragets konstruktion Skälet till att kommissionen förordar ett nytt större riktat statsbidrag med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund är att behovet att nå huvudmän vars elever har relativt sett större behov av kompensatoriska insatser inte kan uppnås på annat sätt med samma precision om motsvarande medel tillförs det generella bidraget. Som redan nämnts har kommuner med en stor andel elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program samtidigt en lägre skattekraft och en högre utdebitering än andra kommuner. Enkelt uttryckt menar kommissionen att relativt sett fattiga kommuner saknar de resurser som behövs för att fullgöra skolans kompensatoriska uppdrag. Av betydelse i sammanhanget är även att nivån på resurserna till undervisning och elevhälsa i relation till elevunderlagets socioekonomiska sammansättning inte är reglerad i detalj via tvingande lagstiftning. Det bidrag som kommissionen föreslår i kombination med en villkorad miniminivå riktar således medlen till undervisning och elevhälsa på ett sätt som den befintliga lagregleringen i skollagen inte förmår. Konstruktionen med ett riktat bidrag möjliggör också att bidraget går direkt till enskilda huvudmän. Som framgått finns ett system för kommunalekonomisk utjämning, med ett generellt bidrag till kommunerna som syftar till att ge likvärdiga förutsättningar och även en kostnadsutjämning mellan kommunerna. Utjämningen är visserligen långtgående men dock inte fullständig. Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Kommissionens analyser visar, som nämnts, att kommuner som har relativt sett stora behov av kompensatoriska insatser i utförandet av skoluppdraget samtidigt har svagare ekonomiska förutsättningar. I och med att dessa inte avsätter mer resurser till skoluppdraget än andra kommuner, så uppstår heller inga kostnadsskillnader att utjämna. Kostnadsutjämningen saknar därför förutsättningar att åstadkomma en tydlig socioekonomisk profil på resursfördelningen till skolan mellan kommunerna. 238
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering För övrigt är de medel som staten avsätter till det generella bidraget inte öronmärkta för specifika kommunala verksamheter. Ett alternativ till det statsbidrag baserat på ett socioekonomiskt betingat index som kommissionen föreslår kunde vara en ny reglering i skollagen som bestämmer att kommunerna ska fördela medel i enlighet med de indexvärden SCB tagit fram i kombination med att nya medel tillförs det allmänna bidraget till kommunerna och därefter fördelas mellan kommunerna via en ny komponent i kostnadsutjämningen inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Kommissionen har dock avvisat denna lösning. En tvingande lagreglering av angivet slag skulle vara lagtekniskt svår. Vidare skulle de samlade effekterna av finanseringen via det allmänna bidraget och fördelningen mellan kommunerna via kostnadsutjämningen ge en sämre precision i resurstilldelningen än vad som blir fallet med kommissionens förslag. Att aktualisera kostnadsutjämning skulle även framtvinga omfördelningar mellan kommunerna, dvs. kommuner med låga indexvärden skulle få avdrag i kostnadsutjämningen, som skulle finansiera tillskott för kommuner med höga indexvärden. Det skulle således uppstå vinnare och förlorare bland kommunerna, samtidigt som statens kostnader skulle bli densamma som med den modell kommissionen förordar. En tvingande lagreglering skulle även, till skillnad från den lösning kommissionen förordar, utgöra ett stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen. 8.2.4 Statsbidragets finansiering Kommissionen menar således att 6 miljarder kronor, med infasning under en treårsperiod, är en avvägd nivå för det riktade statsbidrag kommissionen förordar, i syfte att möjliggöra undervisning av hög kvalitet och kompensatoriska insatser för en likvärdig utbildning. Kommissionen ser det föreslagna bidraget som en permanent nivåhöjning. Kommissionen är givetvis medveten om att 6 miljarder kronor är ett stort belopp. En del av de befintliga riktade statsbidragen bör kunna användas för finansiering av det riktade statsbidrag med hänsyn till socioekonomiska förutsättningar som kommissionen föreslår. Kommunernas verksamhet finansieras till största delen med kommunalskatt. Som framgått bidrar även staten till finansieringen av 239
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 kommunsektorns verksamhet. I början av 1990-talet infördes ett nytt statsbidragssystem för kommunerna. En stor del av de riktade bidragen avvecklades och ersattes med ett generellt bidrag. Kommunerna fick i och med denna reform ett större ansvar för sin verksamhet. Fortfarande sker merparten av den statliga finansieringen via det generella statsbidraget till kommunerna, som bidrar till ramfinansieringen av kommunernas verksamhet. Därutöver finns emellertid en mindre men under senare år växande del, som utgörs av riktade statsbidrag. Till skillnad från de generella statsbidragen är de riktade statsbidragen öronmärkta och avgränsade till vissa verksamheter eller prestationer. Flera nackdelar med de riktade bidragen har uppmärksammats under senare år. Regeringen anser att antalet styrsignaler som kommuner och landsting möter är för många. Av budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) framgår att regeringen arbetar för att uppnå en mer strategisk användning av statsbidragen. Det kan bl.a. innebära att dels pröva möjligheten att föra in riktade statsbidrag i det generella statsbidraget, dels se över möjligheten att förenkla befintliga riktade bidrag. Samtidigt menar regeringen att det finns tillfällen när riktade bidrag är lämpliga att använda. Kommissionen har i delbetänkandet framhållit att de under åren allt fler riktade statsbidragen inom skolområdet kan ha bidragit till en fragmentisering av den statliga styrningen, genom att splittra upp den kraft och engagemang för skolutveckling som borde koncentreras på färre och mer långsiktiga målsättningar. Kommissionen bedömer således i likhet med regeringen att det är önskvärt att reducera antalet riktade bidrag, men att riktade bidrag är nödvändiga i vissa fall. Kommissionen anser att riktade statsbidrag inom skolans område i första hand är motiverade när staten bedömt att det finns ett behov av att stimulera en utveckling av en verksamhet i en viss riktning och när detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Vid analysen av möjligheterna att avveckla vissa befintliga statsbidrag till förmån för det större bidrag som kommissionen förordar har kommissionen även vägletts av överväganden gällande överlappningar mellan det nya av kommissionen föreslagna bidraget och befintliga bidrag. Kommissionen har inte haft förutsättningar att värdera varje anslag i den statliga budgetens utgiftsområde 16, där anslagsnivåerna för 240
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering utbildningsområdet anges. Kommissionen vill ändå ange några riktade bidrag, som kommissionen ser som tänkbara att avveckla till förmån för det statsbidrag till undervisning och elevhälsa baserat på socioekonomiska faktorer som kommissionen förordar. Kommissionen vill här nämna vissa bidrag till lågstadielyftet, till specialpedagogiska satsningar, till sommarskolan och undervisning under andra lov, till läxhjälp samt bidrag till elevhälsan. Kommissionen vill samtidigt understryka att det ändamål som de nämnda bidragen avser är mycket angelägna. Kommissionen bedömer att det ändå kan övervägas om inte samma ändamål kan uppnås på ett mer effektivt sätt om delar av de nämnda bidragen överförs till det nya bidrag som kommissionen föreslår. Sammantaget summerar dessa bidrag till närmare 3 miljarder kronor 2018 respektive 2019. Emellertid bedömer kommissionen även att nya medel behöver skjutas till. Kommissionen har också uppfattat att det finns en bred konsensus om att skolan är viktig och att det är nödvändigt att tillföra nya resurser till skolan för att öka kvaliteten i undervisningen och ge en likvärdig skola för alla elever. Som ett räkneexempel kan vi anta att regeringen i samband med att ett nytt statsbidrag med hänsyn till socioekonomiska förutsättningar införs avvecklar vissa befintliga riktade statsbidrag och därigenom frigör 2 miljarder kronor som används för finansiering av det nya bidraget. Om så sker ska alltså tillskottet om 6 miljarder kronor reduceras med dessa 2 miljarder kronor. De belopp som redovisas i figurerna och tabellerna ovan ska i så fall reduceras. I räkneexemplet förutsätts alltså att 4 miljarder kronor i tillskott kan finansieras inom ramen för den ordinarie budgetprocessen under loppet av 3 år, medan resterande 2 miljarder kronor således finansieras via avveckling av riktade bidrag. Det centrala i kommissionens förslag är att staten får ett verktyg för att stärka sin styrning över skolans resurser. Detta verktyg kan tas i bruk med olika ambitionsnivåer och genomförandetakt. 8.2.5 Möjligheterna med det av kommissionen föreslagna bidraget Det bidrag som kommissionen föreslår ger bättre förutsättningar för alla huvudmän, men särskilt för huvudmän som har större behov av kompensatoriska insatser, givet elevernas bakgrundsförhållan- 241
Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering SOU 2017:35 den. Kommissionen ser ett resurstillskott med hänsyn till socioekonomiska faktorer som helt nödvändigt om likvärdigheten ska kunna förbättras i det svenska skolsystemet. Skolsystemet måste tillförsäkra att kvaliteten på utbildningen är god i alla skolor och att de kompensatoriska inslagen fungerar väl. Det är viktigt att skilja på å ena sidan de resurser huvudmannen avsätter totalt till undervisning och elevhälsa, och å andra sidan hur dessa resurser fördelas mellan huvudmannens olika skolenheter. Att huvudmannens totala resurstilldelning är tillräcklig är en förutsättning för att differentiering efter behov ska möjliggöras mellan olika skolor och grupper av elever. Som nämnts är sambandet mycket svagt eller obefintligt mellan kommunernas avsatta resurser till skolan och kommunernas elevsammansättning, sett till det socioekonomiska underlaget. Kommuner som givet elevunderlagets sammansättning har större utmaningar i skoluppdraget avsätter alltså generellt sett inte mer resurser till skolan totalt sett. Det betyder att dessa kommuner nödgas avsätta mindre resurser till de skolor och elever som har jämförelsevis bättre förutsättningar, om det ska vara möjligt att upprätthålla en resursfördelning som är kompensatorisk. I praktiken är det svårt att göra så, eftersom alla elever kräver en viss grundläggande nivå på resurstilldelningen. Det är heller inte ovanligt med kommuner som har en mycket stor andel elever där föräldrarna har låg utbildning eller där eleverna kommit till Sverige efter åldern för skolstart. Dessa kommuner behöver i många fall öka resurserna för undervisning och elevhälsa totalt sett, dvs. en kompensatorisk resursfördelning genom omfördelning inom skolans budget är i praktiken inte möjlig. Som tidigare framgått har kommuner som statistiskt sett har större behov av kompensatoriska insatser i skoluppdraget även låg skattekraft och hög utdebitering. Det kan således på goda grunder befaras att kommuner som har störst behov av att tillföra resurser till skolan samtidigt har sämst förutsättningar att frigöra resurser. Som nämnts i avsnitt 8.1 visar forskningen att ekonomiska resurser har betydelse för pedagogiska resultat, förutsatt att resurser riktas till rätt grupper och används på rätt sätt. De ekonomiska resursfaktorer som påverkar elevernas pedagogiska resultat och lärmiljö är som framgått klasstorlek, lärartäthet, lärarkompetens, den tid som lärare undervisar och den mängd lärarledd undervisningstid som elever får i skolan. Det resurstillskott som kommissionen förordar ska förstås i ett större sammanhang där kommissionen även lägger förslag 242
SOU 2017:35 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering om bland annat utökat statligt stöd till huvudmännen, bland annat i hur resurser kan allokeras effektivt, och stärkt kompetensutveckling. 8.3 Överväganden om gymnasieskolan Kommissionens bedömningar och förslag: Det är nödvändigt med ett starkare nationellt ansvar för gymnasieskolans finansiering, dimensionering och lokalisering. Kommissionen föreslår mot bakgrund av ovanstående att regeringen tillsätter en utredning i syfte att ta fram en ny regionalt baserad modell för finansiering och styrning av gymnasieskolan, med utgångspunkt från ett starkare nationellt ansvar. Kommissionen har övervägt att föreslå ett bidrag för gymnasieskolan med hänsyn till skilda socioekonomiska förutsättningar, i likhet med kommissionens förslag gällande förskoleklass och grundskola, men valt att inte lägga ett sådant förslag. Kommissionen anser att det finns ett behov av en mer genomgripande översyn av gymnasieskolans finansiering, dimensionering och lokalisering i ett regionalt perspektiv. Frågan om planering och dimensionering av program och skolor är central för resursutnyttjandet i gymnasieskolan. Kommunerna har ett planeringsansvar för gymnasieskolan, men i praktiken är det i många kommuner vanligt att en stor andel av eleverna går i skola i en annan kommun än den egna eller i en fristående skola (Skolverket 2011b). I Gymnasieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:77) framhålls att det är svårt att på alla håll i landet lokalt erbjuda ungdomar ett brett och allsidigt urval av de 18 nationella programmen och de 60 inriktningarna. Bakgrunden är att elevunderlaget, tillgången till rätt lärarkompetens och kapaciteten för APL-platser (arbetsplatsförlagt lärande) på vissa håll i landet är otillräckliga för att motsvara ett så stort och varierat utbud. Det finns begränsade möjligheter för kommuner att styra resurstilldelningen till gymnasieutbildningar som de inte själva anordnar. Många kommuner klarar inte att erbjuda sina elever ett fullständigt programutbud inom gymnasieskolan. Runt om i landet finns kommunalförbund och andra samarbetsformer för att så långt möjligt kunna erbjuda eleverna ett allsidigt programutbud inom ett rimligt 243
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke 2017-05-22 BUN 2017/0108 0480-45 30 19 Barn- och ungdomsnämnden Yttrande angående förslag till beslut gällande Handlingsplan för Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen i sin helhet. Bakgrund Sedan senaste informationstillfället i barn- och ungdomsnämnden rörande handlingsplanen har nedanstående förslag till förändringar framförts: I avsnitt 5 - Kemiska produkter, Upprätta tydliga rutiner för att hantera lågenergilampor med kvicksilver. o Lågenergilampor innehåller ofta kvicksilver. Går en lampa sönder ska barnen genast lämna rummet. Är lampan varm ska man vänta ca 30 minuter innan resterna torkas upp med exempelvis en trasa som sedan slängs som farligt avfall. Är lampan kall kan man torka upp med en gång. Ansvarig: Förskolechef/ Rektor I avsnitt 6 - Inköp och upphandling, Livsmedel Vi ska i möjligaste mån eftersträva livsmedel fria från bekämpningsmedel och andra gifter vid upphandling av mat. Det finns ett politiskt mål för kostenheten att successivt öka andel ekologiska eller närproducerade livsmedel till 70 % år 2020. Åtgärder: Följa den specifika handlingsplan som finns för att nå målet om ekologiska eller närproducerade livsmedel. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Clas.Wolke@kalmar.se
BUN 2017/0108 2 (2) I avsnitt 7 - Byggnation, ombyggnation, inne- och utemiljö Nybyggnation Vid nyproduktion av skolor och förskolor ska ljuskällor utan kvicksilver väljas. - Ljuskällor innehållandes kvicksilver utgör en möjlig risk för människors hälsa och miljö vid olycksfall. Renovering/ ombyggnation Vid ombyggnationer och renovering ska ljuskällor utan kvicksilver väljas. - Ljuskällor innehållandes kvicksilver utgör en möjlig risk för människors hälsa och miljö vid olycksfall. Innemiljö Åtgärder: Ta fram en plan för att fasa ut ljuskällor innehållandes kvicksilver. - Ljuskällor innehållandes kvicksilver utgör en möjlig risk för människors hälsa och miljö vid olycksfall. Ansvarig: Fastighetsenheten Mats Linde Förvaltningschef Clas Wolke Planeringssekreterare
Handläggare Datum Ärendebeteckning Daniel Jönsson 2017-05-04 2016-6118 0480 45 03 34 Barn och ungdomsnämnden REMISS Förslag till beslut gällande Handlingsplan för Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun För yttrande översänds förslag till beslut inför samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 2017-08-23. Ni har möjlighet att inlämna ett skriftligt bemötande senast 2017-06-30. Observera att detta inte är ett beslut utan endast ett yttrande och beslut i ärendet tas av samhällsbyggnadsnämnden 2017-08-23. Skriftliga synpunkter Har ni synpunkter på förslaget? Senast den 30 juni 2017 måste vi få era skriftliga synpunkter. Synpunkter på förslaget kan skickas med e-post till sam.byggnadskontoret@kalmar.se eller med vanlig post till Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljöenheten Box 611 391 26 KALMAR Samhällsbyggnadskontoret Miljöenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se
Datum 2017-05-04 2 (2) Frågor Om ni har frågor angående förslaget är ni välkommna att ringa Daniel Jönsson, tfn 0480-45 03 34. Med vänlig hälsning Daniel Jönsson Hälsoskyddsinspektör Bilaga Handlingsplan för att skapa giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun
Handlingsplan för Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och Ungdomsnämnden Servicenämnden
2 (19) Innehållsförteckning Projektets uppdrag... 3 Projektets syfte...... 3 Avgränsningar...... 3 Bakgrund.. 3 Påbörjat arbete 2014-2016.... 4 Intressenter...... 4 Projektorganisation...... 5 Handlingsplan..... 5 Källhänvisning..19
3 (19) Projektets uppdrag Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med barn- och ungdomsnämnden och servicenämnden ta fram en plan för hur, samt också starta arbetet med att fasa ut farliga ämnen i förskole- och skolmiljöer för att skapa en sådan giftfri miljö som möjligt. Projektets syfte Barn vistas under stora delar av sin vardag på skola och förskola. Vi vill att barnen i Kalmar kommun ska vistas i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt är fri från skadliga kemikalier som kan påverka dem negativt. Syftet är att öka kunskapen om vilka ämnen som finns i de material som används på förskolan och skolan. Göra medvetna val vid byggnation, renovering och inköp samt rensa bort befintligt olämpligt material inom förskole och skolmiljön. Avgränsningar Projektet riktar sig främst till de kommunala förskolorna och skolorna, men man kommer även låta de privata förskoleverksamheterna och friskolorna i kommunen ta del av handlingsplanen och förhoppningsvis implementera den i deras verksamhet. Bakgrund Alla varor innehåller kemiska ämnen. De ingår i de material och komponenter som varorna är tillverkade av. Kemiska ämnen kan också vara tillsatta för att uppnå vissa funktioner. Det kan vara för att göra en plast mjuk, en textil svårantändlig eller för att göra en metallyta blank. Läckage av kemikalier från en produkt kan ske vid tillverkningen av varan, när den används eller när den blir till avfall. Det råder idag stor kunskapsbrist om vilka effekter de läckande kemiska ämnena kan ha på människors hälsa och miljö men forskning har visat på ett tydligt samband mellan kemikalier och många av de folksjukdomar som ökar i samhället. Forskning har bland annat visat att kemikalier kan orsaka cancer, störd hormonproduktion i kroppen och nedsatt fertilitet. Exempel på kemiska ämnen som kan spridas från varor och ge negativa effekter är mjukgörande ftalater som ofta tillsätts i plast, vissa typer av flamskyddsmedel som finns i möbler eller elektronik, och tungmetaller som exempelvis bly, som tillsätts i PVC-plast eller smycken. Barn är mer känsliga för kemikalier och miljögifter än vuxna. Det beror bland annat på att barns kroppar inte är färdigutvecklade. Barn andas till exempel snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. De utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker och har en tunn och ömtålig hud. Det medför att om de utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen kan de ändå påverkas mer.
4 (19) Påbörjat arbete 2014-2016 I Kalmar kommun har arbetet med att giftminimera förskola och skola redan inletts. Vissa verksamheter har kommit längre än andra mycket beroende på specifika drivkrafter inom verksamheterna. I övrigt har en rad insatser gjorts under 2016 men även tidigare år för att minska mängden farliga kemikalier på förskolorna och skolorna. Hälsoskyddsenheten genomförde en tillsynsinsats på samtliga av kommunens förskolor 2014 för att belysa de problem beträffande gifter i kemikalier som kan finnas i leksaker och hobbymaterial. Det genomfördes även ett examensarbete 2016 som en uppföljning på tillsynen 2014 för att se om det blivit någon förbättring på förskolorna i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen har börjat utfasningsarbetet gällande bland annat leksaker, hobbymaterial och lekelektronik på förskolorna. Livsmedelsenheten gjorde under 2016 som en del av deras tillsyn på förskolor och skolor i kommunen kontroll på bland annat engångshandskar, plastredskap och plastpåsar. Kostenheten har under 2016 kommit långt i utfasningsarbetet gällande bland annat teflon, aluminium och plastredskap inom förskole och skolverksamheterna. Lokalvårdsenheten håller internt på att upprätta ett nytt städavtalsförslag speciellt för skolor och förskolor som man kallar BUSA (Barn o Ungdom Städ Avtal) för Barn och Ungdomsförvaltningen. I detta avtal möter man myndigheternas krav med hänsyn till bland annat Folkhälsomyndighetens allmänna råd gällande just städning. Lokalvårdsenhetens hoppas kunna presentera detta för Barn och Ungdomsförvaltningen under 2017 och om alla parter är överens skulle det nya avtalet kunna ersätta det nuvarande 2018. Kommunen har under 2016 deltagit i både regionala och nationella nätverk inom området. Det finns även politiska mål och beslut som ligger utanför handlingsplanen men som ändå tas med för att belysa arbetet. Bland annat ska andelen ekologiska eller närproducerade livsmedel uppgå till 70 % år 2020. Intressenter Barn och Ungdomsförvaltningens verksamheter (förskolor och skolor) Södermöre kommundelförvaltning Kalmarsunds Gymnasieförbund Serviceförvaltningens fastighetsenhet Serviceförvaltningens upphandlingsenhet Serviceförvaltningens lokalvårdsenhet Serviceförvaltningens kostenhet Samhällsbyggnadskontorets hälsoskyddsenhet Samhällsbyggnadskontorets livsmedelsenhet
5 (19) Projektorganisation Samhällsbyggnadskontoret i samarbetet med Barn och ungdomsförvaltningen och Serviceförvaltningen. Arbetsgrupp: Daniel Jönsson (projektledare, Hälsoskyddsenheten, Samhällsbyggnadskontoret), Clas Wolke (Förvaltningsenheten, Barn och ungdomsförvaltningen), Peter Gertsson (Lokalvårdsenheten, Serviceförvaltningen), Maria Kleveborn (Upphandlingsenheten, Serviceförvaltningen), Ann-Sofie Eriksson (Kost skola, serviceförvaltningen) och Gunilla Svensson (Fastighetsenheten, Serviceförvaltningen). Handlingsplan Det finns mycket man kan göra för att giftminimera förskolan och skolan. Vissa saker är så enkla att man kan börja med dem på en gång. Andra är mer omfattande och kräver både investeringar och beslut från högre instans. Handlingsplanen är indelad i 9 olika ämnesområden som var och en belyser delar som ska verka för att för att giftminimera våra förskolor och skolor. I varje ämnesområde pekas åtgärder i nivå 1, 2 och 3 ut. Nivåerna är baserade på risk, effekt, svårighetsgrad och kostnader. Det finns ingen rangordning mellan de åtgärder som listas inom varje nivå. Nivå 1 I nivå 1 finns de åtgärder som kan ske med enkla medel och till ingen eller låg kostnad. De kostnader som uppstår hanterar man i den ordinarie budgetprocessen. Med ökad medvetenhet och kunskap på förskolor och skolor kan man få bort många kemiska risker för barns hälsa. Nivå 2 I nivå 2 finns åtgärder som tar lite längre tid att genomföra, är lite svårare och ibland förknippande med högre kostnader som kräver planering och framförhållning. Respektive förvaltning ansvarar för att i den ordinarie budgetprocessen peka ut vilka behov och möjligheter som finns. Det är viktigt att poängtera att detta är ett långsiktigt arbete, några åtgärder kan göras direkt medan andra kommer genomföras på sikt. Även om nivå 2 ska klaras inom den ordinarie budgetprocessen kan dessa påskyndas genom politiska beslut och ekonomiska medel. Nivå 3 I nivå 3 finns åtgärder som kräver samordning med andra verksamheter och åtgärder där förskolan och skolan inte kan fatta beslut på egen hand. Här krävs det större ekonomiska insatser vilket det ibland kan krävas förvaltnings- eller politiska beslut för att genomföra. Inom samtliga ämnesområden gäller följande åtgärder: Övergripande åtgärder: Alla inköp ska ske via upphandlingsenhets ramavtal, eller andra ramavtal som de hänvisar till. Om direktupphandling behöver ske, ska det göras i samråd med upphandlingsenheten för att säkerställa att relevanta miljö- och hälsokrav blir ställda.
6 (19) Skapa systematik i form av rutiner och uppföljning för att säkerställa att de konkreta åtgärderna inom respektive område sker och följs upp kontinuerligt. 1.) Leksaker och hobbymaterial I förskolemiljön finns ett varierat utbud av material som används till lek, omsorg, utveckling och lärande. En del leksaker och skapande material kan bestå av flera olika beståndsdelar såsom plast, trä, metall, gummi, textil och papper och kan därför innehålla flera olika kemikalier. Exempelvis kan textil vara behandlad med flamskyddsmedel. I vissa leksaker kan det finnas färgämnen och även doftämnen som kan vara allergiframkallande. Det är därför viktigt att se över det material som finns på förskolor och skolor och rensa ut det material som kan innehålla skadliga ämnen. Leksaker som är inköpta före 2007 omfattas inte av någon kemikalielagstiftning och innehåller mer farliga kemikalier. 2011 skärptes kemikaliekraven för leksaker med ett nytt leksaksdirektiv inom EU. 2014 genomförde hälsoskyddsenheten som en del i den årliga tillsynen en inventering av leksaker och hobbymaterial på samtliga förskolor i Kalmar kommun. Detta utifrån Naturskyddsföreningens projekt Operation giftfri förskola. Efter genomförd inventering skickades en bilaga med tips och råd på vad man ska tänka på beträffande leksaker och hobbymaterial. Det efterfrågades även en rutin gällande egna köp och gåvor av leksaker och hobbymaterial. Vid den efterföljande tillsynen 2015 visade sig att förskolorna kommit olika långt i sitt utfasningsarbete, samt att man i de flesta fall inte längre vare sig tog emot gåvor eller köpte något utanför de upphandlade avtalen. Även ett examensarbete genomfördes 2016 på hälsoskyddsenheten där syftet med studien var att utvärdera om det hade skett någon förbättring efter inventeringen 2014 samt utvärdera skillnaden mellan de kommunala och de fristående förskolorna. Även examensarbetet visade att man kommit olika långt i utfasningsarbetet. Med anledning av ovanstående följer här åtgärder gällande leksaker och hobbymaterial för att skapa en så giftfri miljö som möjligt för våra barn. Plastleksaker Åtgärder: Rensa bort äldre plastleksaker. - Mjuka leksaker som är tillverkade av PVC och som är äldre än 2007 ska rensas bort. Rensar bort plast som luktar starkt. - Plastprodukter som luktar mycket plast, kemiskt eller parfymerat kan innehålla allergiframkallande ämnen. Dessa leksaker ska rensas bort. Rensa bort plast som är mjuk, hal eller har en fet yta. - Plastprodukter som är klibbiga, mjuka, och hala kan ha ftalater som läcker ut och dessa ska rensas bort.
7 (19) Rensa bort trasiga, tuggade och flagnande leksaker. - Dessa möjliggör att barn lättare får i sig kemikalier och ska rensas bort omedelbart. Rensa bort icke CE-märkta leksaker. - CE- märkningen innebär att de ska uppfylla EU-lagstiftning, vilka är de strängaste globalt. Rensa bort och köp inte in icke CE-märkta leksaker. Ansvarig: Förskolechef/Rektor Elektronik och byggmaterial som lekmaterial Elektronik och byggmaterial är inte tillverkade för att vara leksaker och kan därför innehålla höga halter av tungmetaller och flamskyddsmedel. Elektronik ska inte användas som lekmaterial utan enbart i den pedagogiska verksamheten. Förvara gärna elektronik som inte används i tätslutande lådor och använd helst elektroniken i rum där barnen inte vistas. Åtgärder: Rensa bort all elektronik som inte är avsedd att vara lekmaterial. - Dessa produkter kan innehålla bly, bromerade flamskyddsmedel och ftalater. Rensa bort byggmaterial, rör, slangar och bildäcksmaterial. - Byggmaterial kan innehålla tungmetaller och flamskyddsmedel. Tvätta händerna efter användning av elektronik i den pedagogiska verksamheten. - Om barn haft tillgång till elektronik inom pedagogiken är det viktigt att man är extra noggrann med handhygienen för att undvika att farliga ämnen hamnar i munnen. Ansvarig: Förskolechef/Rektor Hobbymaterial Åtgärder: Rensa bland utklädningskläder, smycken och material av konstskinn. - Utklädningskläder med detaljer i metall, material av konstläder och smycken kan innehålla PVC-plast med ftalater, bly och kadmium och ska resas bort. Rensa bland lekleror. - Lekleror som ska stelna i ugn kan innehålla PVC och ska rensas bort och inte köpas in. Rensa bland kritor, pennor, färg och lim. - Undvik kritor innehållandes tungmetaller, pennor med lösningsmedel (bensen, toulen eller xylen) och lim märkta med symboler för risk eller fara.
8 (19) Tvätta händerna efter användning av lim och färg. - Om barn haft tillgång till lim och färg är det viktigt att man är extra noggrann med handhygienen för att undvika att farliga ämnen hamnar i munnen. Ansvarig: Förskolechef/Rektor 2.) Inredning (Textilier och möbler) Möbler kan bland annat innehålla perfluorerade ämnen och flamskyddsmedel. De perfluorerade ämnena används eftersom de har en förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Flamskyddsmedel används mycket i äldre skumgummimadrasser för att minska brandrisken. Nedan följer åtgärder gällande inredning för att skapa en så giftfri miljö som möjligt för våra barn. Möbler Åtgärder: Byt ut äldre stoppade möbler. - Framförallt stoppade möbler från 70-80 -talet kan innehålla höga halter av flamskyddsmedel och ska bytas ut. Undvik i möjligaste mån stoppade möbler och i de fall man har detta ska man endast köpa in möbler med avtagbar klädsel eller lösa dynor. - Detta för att lättare kunna rengöra dem. Byt ut inredning med PVC material som ljuddämpning. - Ljuddämpande ytskikt på t ex bord kan bidra till en lägre ljudnivå och en bättre arbetsmiljö. Dock kan ljuddämpande material innehålla PVC och ska bytas ut till bättre, exempelvis linoleum. Ansvarig: Förskolechef/Rektor Textilier Åtgärder: Tvätta textilier. - För att få bort rester av kemikalier som använts under produktion eller för att skydda textilierna under transport tvättas nyinköpta textilier innan användning. Även befintliga textilier ska tvättas regelbundet. Undvik antiglid till mattor. - Lösa antiglid raster till mattar eller integrerat antiglid i mattor innehåller mjukgörare och i många fall hormonstörande ftalater. Dessa är i sig inte bra för barnen, men har även en tendens att krackelera med åren. Byt ut till lämpligare varianter i till exempel naturmaterial. Byt ut äldre sovmadrasser och skötmadrasser. - Äldre madrasser kan innehålla flamskyddsmedel som idag är förbjudet. Skumgummit kan även innehålla bly. Madrassöverdragen
9 (19) kan bestå av PVC-plast som i sin tur innehåller ämnen som är giftiga eller hormonstörande. Byt ut fleeceprodukter. - Fleece släpper ifrån sig plastfibrer och mindre plastfragment. Köp inte in nya fleeceprodukter utan byt ut och ersätt med exempelvis bomull, bambu eller ull. Ansvarig: Förskolechef/Rektor 3.) Mat och tillagning Det vi äter tas upp direkt i kroppen och det är viktigt att begränsa intaget av skadliga ämnen via maten. Material som kommer i kontakt med livsmedel, till exempel förpackningar och köksredskap, kan avge ämnen som flyttas över till maten. Vid tillagning, förvaring, infrysning och servering är det därför viktigt att vi använder material som är avsett för just det ändamålet. Ett grundkrav är att använda material som är märkt med symbolen glas och gaffel eller orden till livsmedel för att visa att materialet är säkert att använda till livsmedel. Detta ska säkerställas redan i upphandlingsskedet och vi ska vara säkra på att det som finns att köpa via Centralförråd och andra avtal är godkänt att använda. Arbetet med att giftminimera inom kostenheten har redan påbörjats. Utfasningsarbetet av plastglas och plasttallrikar är igång. Vid nyinköp av dricksglas och tallrikar utesluts plast. Det enda alternativet är numera glas och porslin. Arbetet med att rensa ut plastredskap, teflon- och aluminiumkärl i samband med tillagning och servering är igång och på flera enheter redan klart. Arbetet med att undvika konservburkar har påbörjats i upphandlingsprocessen 2016 och ska ske kontinuerligt vid livsmedelsupphandling. Utbytet av engångshandskar har skett i flera steg sedan 2014 då man gick över till en ftalatfri handske. Sedan 2016 används bara nitrilhandskar inom köksverksamheten. Nedan följer åtgärder gällande mat och tillagning av måltider för att skapa en så giftfri miljö som möjligt för våra barn. Plast-, aluminium- och teflonprodukter Åtgärder: Rensa ut plastredskap vid matlagning, uppvärmning och servering. - Plast som upphettas eller kommer i kontakt med varm, fet eller sur mat kan släppa ifrån sig kemikalier som kan vara hormonstörande. Byt ut till redskap av rostfritt stål eller trä. Rensa ut plasttallrikar och plastmuggar. - Porslin och glas är ett bättre alternativ än plasttallrikar och plastmuggar för barnen. Dessa material är dock tyngre och kan påverka arbetsmiljön för kökspersonalen negativt. Byt ut plastfolie. - Plastfolie som används är av polyeten och livsmedelsgodkänd. Den köps alltid via Centralförrådet. Då det är möjligt används lock av
10 (19) rostfritt stål, aluminiumfolie eller handduk över det som ska förvaras. Byt ut teflonmaterial. - Byt ut grytor, stekpannor och redskap av teflon. Ersätt med lämpligare material såsom rostfritt stål eller gjutjärn istället. Byt ut aluminium. - Sura livsmedel kan lösa ut mer aluminium än andra livsmedel. Undvik därför att tillaga, värma upp eller förvara sura livsmedel i kastruller, formar, dricksflaskor och andra kärl av aluminium som saknar skyddande beläggning. Ersätt med lämpligare material såsom rostfritt stål eller gjutjärn istället. Byt ut skärbrädor, tillbringare och skålar av plast. - Använd istället skärbrädor av trä samt tillbringare och skålar av rostfritt stål. Glas eller porslin fungerar men är tyngre och sämre på grund av krossrisk. Undvik plast vid servering och förvaring av mat. - Plastkantiner får endast användas i salladsbuffén och till förvaring av kall mat. - Plastburkar/hinkar som vid inköp innehållit exempelvis lingon, gräddfil eller majonnäs är inte lämpliga till förvaring av andra livsmedel trots att de märkts med glas och gaffel. Dessa förvaringskärl är endast godkända för ursprungslivsmedlet. Ansvarig: Enhetschef Engångshandskar Åtgärder: Byt ut vinylhandskar. - Byt till handskar av polyeten eller nitril. Undvik vinylhandskar då dessa kan innehålla ftalater som kan överföras från handskarna till barnen. Ansvarig: Enhetschef Vatten Åtgärder: Spola i vattenkranen. - Bakterier kan växa till i vatten som står stilla i vattenledningar. Spola därför i kranen innan användning så att nytt färskt vatten kan användas. Detta är extra viktigt efter helger och lovveckor då enheten varit stängd. - Använd alltid kallt vatten till matlagning och dryck. Varmvattnet kan innehålla skadliga halter av bakterier som kan föröka sig i den varma miljön samt att varmvattnet kan ta upp koppar från vattenrören. Ansvarig: Enhetschef
11 (19) Förpackningar Åtgärder: Undvik konservburkar. - Plastbeläggningen på insidan av konservburkar kan innehålla hormonstörande ämnen. Konservburkar bör undvikas i de fall då det finns alternativa förpackningar som till exempel kartong, tetra, bag-in-box. Detta gäller i upphandlingsskedet. De produkter som finns på avtal får användas då det inte finns något annat alternativ. Ansvarig: Upphandlingsenhet/Enhetschef/ Kostchef 4.) Hygien och städ En god hygien bland barn och vuxna är viktigt för att både minska smittspridning och minska intaget av skadliga ämnen. De material som finns på skolan och förskolan kan släppa ifrån sig kemikalier som i sin tur samlas i dammet. Tydliga rutiner för en god städning är därför en viktig del i arbetet med att skapa en giftfri förskole och skolmiljö. Nedan följer åtgärder gällande hygien och städ för att skapa en så giftfri miljö som möjligt för våra barn. Handhygien Åtgärder: Tvätta händerna ofta. - Se till att barn på förskola och skola ofta tvättar sina händer för att minska att skadliga ämnen kommer in i kroppen. Handtvätt är framförallt viktigt när barnen har varit ute, vid toalettbesök, innan måltid, och efter användning av elektronik. Det är bra om barnen även vid andra tillfällen tvättar sina händer. Använd miljömärkt tvål vid tvätt av händerna. Undvik att använda våtservetter som dagligt hjälpmedel utan enbart vid utflykter. Ansvarig: Förskolechef/ Rektor Engångshandskar Åtgärder: Byt ut vinylhandskar. - Byt till handskar av polyeten eller nitril. Undvik vinylhandskar då dessa kan innehålla ftalater som kan överföras från handskarna till barnen. Ansvarig: Förskolechef/ Rektor
12 (19) Städning Åtgärder: Upprätta tydliga rutiner för städning av sådant som inte ingår i städavtal. - Den kompletterande städningen till vardagsstädet såsom höghöjdsstädning, textilstäd, mattstäd etc. - Glöm inte heller bort att tvätta leksaker, utklädningskläder, mattor etc. Upprätta tydliga rutiner för att städpersonal på ett så effektivt sätt som möjligt kan städa lokalerna. - Se till att städbarheten är så god som möjlig. Det kan handla om att stolar i klassrum är upphängda, golven är fria från leksaker samt att fria ytor är just fria från material. - Det krävs en god kommunikation mellan städpersonal och förskola och skola för att ovanstående ska fungera. Använd endast miljömärkta produkter vid städningen som är så skonsamma som möjligt mot miljön och hälsan. - De ämnen som finns i produkterna ska ha en låg giftighet i vattenmiljön och vara lättnedbrytbara. Produkterna ska vara parfymfria. Städmaterialet ska vara anpassat till de ytor som finns i förskolan och skolan, till exempel linoleumgolv. Ansvarig: Enhetschef/Rektor/Förskolechef 5.) Kemiska produkter På varje förskola och skola bör man tänka igenom vilka kemikalier som egentligen behövs och rensa bort onödiga. Exempel på kemiska produkter är rengöringsmedel, laborationskemikalier, lösningsmedel med mera. Åtgärder: Se till att relevant personal har kunskap om kommunens rutin för kemikaliehantering. - Rutin finns i den kommungemensamma verksamhetshandboken. Se över vilka kemiska produkter som finns på skolan och förskolan och hur de förvaras. - De kemikalier som behövs ska förvaras på en plats där barnen inte kommer åt, och på ett sådant sätt att risken för en olycka och utsläpp minimeras. Upprätta en kemikalielista med tillhörande säkerhetsdatablad enligt kommunens gemensamma rutiner. - För kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt ska det finnas ett säkerhetsblad tillgängligt tillsammans med kemikalierna. Detta ingår även som ett krav i egenkontrollförordningen, där det framgår att det ska finnas en förteckning över de kemikalier som finns på skolan och förskolan.
13 (19) Använd miljömärkta och parfymfria produkter. - Använd enbart miljömärkta städ- och hygienprodukter vid den städning med mera som verksamheten själv gör. Det gäller även tvättmedel, sköljmedel och diskmedel om det används. Välj även parfymfria produkter. Ansvarig: Förskolechef/ Rektor Upprätta tydliga rutiner för att hantera lågenergilampor med kvicksilver. - Lågenergilampor innehåller ofta kvicksilver. Går en lampa sönder ska barnen genast lämna rummet. Är lampan varm ska man vänta ca 30 minuter innan resterna torkas upp med exempelvis en trasa som sedan slängs som farligt avfall. Är lampan kall kan man torka upp med en gång. Ansvarig: Förskolechef/ Rektor 6.) Inköp och upphandling Upphandling och inköp utgör en viktig del i arbetet med att skapa en giftfri miljö i våra förskolor och skolor. På så sätt kan vi ställa krav på att särskilt farliga ämnen inte får ingå i produkterna. Vi kan också fasa ut material som innebär extra hög risk. Nedan följer åtgärder gällande inköp och upphandling för att skapa en så giftfri miljö som möjligt för våra barn. Upphandling för byggnation hanteras separat i nästa ämnesområde. Åtgärder: Miljö- och hälsokrav ska ställas vid alla upphandlingar som är relevanta avseende giftfri förskola och skola. - Upphandlingsmyndighetens kravpaket för giftfri förskola ska användas, men bör modifieras beroende på upphandlingsobjekt. Observera att alla upphandlingsområden som är relevanta för giftfri förskola- och skola inte finns med, t.ex. idrottsmaterial. Även där ska krav ställas. Upprätta rutiner på Upphandlingsenheten som säkerställer att ingen relevant upphandling missas gällande skolor och förskolor. Kommunicera och följ upp avtalstrohet specifikt för områden som rör giftfri förskola och skola. Bistå verksamheterna med att ställa rätt miljökrav vid en eventuell direktupphandling där det finns risk för farliga ämnen. - Exempelvis gällande sovmadrasser och reflexvästar. Följ upp ställda krav, utifrån riskbedömning och prioritering. - Detta kan med fördel göras i samverkan med andra kommuner eller landsting.
14 (19) Ta fram en inköpsguide. - För att underlätta för inköpsansvariga på förskolor och skolor tas en vägledning fram under 2017. Guiden är tänkt att innehålla både generell information om vad som är bra att känna till vid inköp men även tips och råd att tänka på. Även en förteckning över de olika miljömärkningarna samt ämnen och kemikalier som ska undvikas. Upphandla miljömärkta och allergivänliga produkter. - I de upphandlade leverantörernas sortiment behöver det finnas tillgång till miljömärkta och allergivänliga alternativ när det gäller städartiklar, hygienprodukter och andra produktkategorier där miljö- och 7 eller allergimärkning finns. Förskolans och skolans inköpsansvariga har ett ansvar att välja det miljömärkta och allergivänliga alternativet när sådana produkter finns. - Inköpen ska göras från upphandlade leverantörer. Upphandla handskar som inte innehåller PVC (vinylhandskar). - Byt ut vinylhandskar då dessa kan innehålla ftalater som kan överföras från handskarna till barnen. Vi behöver därför upphandla och köpa in handskar som är av polyeten eller nitril. Ansvarig: Upphandlingsenheten/ Rektor/ Förskolechef Livsmedel Vi ska i möjligaste mån eftersträva livsmedel fria från bekämpningsmedel och andra gifter vid upphandling av mat. Det finns ett politiskt mål för kostenheten att successivt öka andel ekologiska eller närproducerade livsmedel till 70 % år 2020. Åtgärder: Följa den specifika handlingsplan som finns för att nå målet om ekologiska eller närproducerade livsmedel. Undersök möjligheten att ställa skarpare krav i kommande upphandlingar med syfte att få bort rester av farliga bekämpningsmedel och andra gifter från livsmedel. Ansvarig: Upphandlingsenheten/ Enhetschef/ Kostchef 7.) Byggnation, ombyggnation, inne- och utemiljö Det är viktigt att både inomhusmiljön och utomhusmiljön är miljövänlig och giftfri eftersom barnen rör sig överallt, tar i det material som finns tillgängligt samt andas in partiklar. Under 2017 kommer Kalmar kommun bygga en skola enligt ett system för miljöbedömning av byggvaror. Detta får ses som ett pilotprojekt för att hitta en metod för att skapa så giftfria förskolor och skolor som möjligt i framtiden.
15 (19) Nybyggnation Åtgärder: Vid nyproduktion av skolor och förskolor ska relevanta krav ställas på byggnaders utformning, inneklimat, materialval och kemikalier för att barnen ska vistas i en säker och hälsosam miljö. Materialet ska vara bedömt enligt Sunda hus, BASTA, Byggvarubedömningen eller motsvarande. - Minst godkänd nivå, eller motsvarande benämning ska vara uppfyllt. Vid nyproduktion av skolor och förskolor ska ljuskällor utan kvicksilver väljas. - Ljuskällor innehållandes kvicksilver utgör en möjlig risk för människors hälsa och miljö vid olycksfall. Ansvarig: Fastighetsenheten Renovering/ ombyggnation Åtgärder: Vid ombyggnationer och renovering ska vi ställa krav på inneklimat, materialval och kemikalier enligt en tydlig kravmall. Materialet ska vara bedömt enligt Sunda hus, BASTA, Byggvarubedömningen eller motsvarande. - Minst godkänd nivå, eller motsvarande benämning ska vara uppfyllt. - Golv ska inte innehålla PVC utan vara gjort av sten, linoleum eller plastmaterial som inte innehåller klor eller ftalater. Vid ombyggnationer och renovering ska ljuskällor utan kvicksilver väljas. - Ljuskällor innehållandes kvicksilver utgör en möjlig risk för människors hälsa och miljö vid olycksfall. Ansvarig: Fastighetsenheten Innemiljö Åtgärder: Ta fram en plan för att fasa ut ljuskällor innehållandes kvicksilver. - Ljuskällor innehållandes kvicksilver utgör en möjlig risk för människors hälsa och miljö vid olycksfall. Ansvarig: Fastighetsenheten Skol- och Förskolegårdar Åtgärder: Upprätta en åtgärdsplan för att ersätta material, som listas nedan om följande finns på kommunens förskole- och skolgårdar med hänsyn till en giftfri miljö. - Gummiasfalt och materialet i konstgräs (granulatet) är ofta gjort av återvunnet gummi och kan innehålla ftalater och vissa metal-
16 (19) ler. Använd istället bark eller sand som fallskydd om så är möjligt. - Gamla bildäck kan innehålla många skadliga ämnen och lämpar sig varken som lekmaterial, gungor eller odlingsbehållare. - Kreosotimpregnerat virke (stockar, telefonstolpar, järnvägsslipers med mera) innehåller cancerframkallande ämnen och ska inte finnas på en skol eller förskolegård. - Tryckimpregnerat trä ska undvikas vid nybyggnation. Vid reparation av befintliga anläggningar som består av tryckimpregnerat trä görs en helhetsbedömning av kostnaden och effekten av att byta ut allt trä till icke tryckimpregnerat jämfört med att göra en reparation med tryckimpregnerat trä. Vid byggnation/renovering av skol- och förskolegårdar. - I de fall gummiasfalt eller konstgräs ska anläggas ska relevanta miljökrav ställas. Naturliga material som gräs, sand och grus passar bra på en skol och förskolegård. - Ställ relevanta miljökrav vid upphandling av lekutrustning. - Vid nyinköp av gungor ska däckgungor och däck nergrävda i mark väljas bort då de kan innehålla ftalater och metaller. Köp gungor och lekställningar som inte är av PVC. Ansvarig: Fastighetsenheten/ Rektor/ Förskolechef 8.) Utbildning och kompetensutveckling För att långsiktigt kunna arbeta med att skapa giftfria förskolor och skolor behövs utbildning och kompetensutveckling. Prioriteringsarbetet bland åtgärderna inom respektive verksamhet kan vara en stor utmaning. Området giftiga kemikalier är dessutom en komplex fråga som vi ständigt får nya kunskaper om. Det är därför viktigt att vi håller oss uppdaterade inom området och kan sprida nya kunskaper på ett effektivt sätt och vara ödmjuka till förändring. Åtgärder: Utbilda personal om kemikalier och miljögifter i samhället. - För att få baskunskaper om vikten av att medvetet arbeta med att minska kemikalier och miljögifter i vår förskole och skolmiljö ska personal på förskolor och skolor få kompetenshöjande insatser. - Vid nyanställning och omorganisationer, säkerställ att personalen får relevant utbildning. Ansvarig: Internt samt Förskolechef/ Rektor Sprida kunskapen om handlingsplanen i arbetsgrupperna. - Förskolechefer och rektorer samt andra som utpekats som ansvariga för åtgärder i denna handlingsplan ska arbeta med planen på arbetsplatsträffar eller liknande. Det är viktigt att handlingsplanen sprids i berörda verksamheter.
17 (19) - Vid nyanställning och omorganisationer, säkerställ att personalen vet vad som förväntas av dem, för att de ska följa kommunens rutiner för Giftfri förskola och skola. Ansvarig: Förskolechefer/rektorer och andra berörda chefer Utbilda kökspersonal. - Vår kökspersonal får fortsatt kompetensutveckling i frågor kring ekologisk mat, tillsatser och hur tillagning ska ske på bästa sätt. Maten är en viktig del eftersom det vi äter kommer direkt in i kroppen. Ansvarig: Kostenheten Utbilda lokalvårdspersonal. - Utbilda lokalvårdspersonal regelbundet för att bland annat användning av kemikalier inom förskola och skola sker på rätt sätt samt att personalen förstår syftet med det. Ansvarig: Lokalvårdsenheten Omvärldsbevakning och kunskapsspridning. - Nya ämnen kommer ständigt in på marknaden och i takt med att kunskapsnivåerna generellt ökar dras nya slutsatser om ämnens farlighet. Leverantörerna utvecklar sitt arbete kontinuerligt, vilket gör det möjligt att ställa andra krav. Arbetet med en Giftfri förskola och skola behöver utvecklas i takt med detta. Ansvarig: Strateg för ekologisk hållbarhet Expertstöd. - Möjlighet till externt stöd från toxikolog ska undersöka med syfte att utifrån exponeringsrisk och kostnadseffektivitet ta fram en prioriteringslista bland åtgärderna. Ansvarig: Strateg för ekologisk hållbarhet Ta fram en utfasningslista för särskilt riskfyllda material och ämnesgrupper. - Det kan till exempel vara PVC och Bisfenol A. Ansvarig: Strateg för ekologisk hållbarhet 9.) Uppföljning och tillsyn Åtgärderna i handlingsplanen är både ett kortsiktigt och långsiktigt arbete. Åtgärder som är klassade under nivå 1 ska vara klara till den 1 januari 2018. Gällande åtgärderna för nivå 2 och 3 ska respektive förskola och skola ha inventerat vilka åtgärder som är aktuella för deras verksamhet till den 1 januari 2018. Den 1 januari 2018 ska även respektive förskola och skola ha gjort en tidsatt plan för när dessa åtgärder kan bli genomförda. Många av åtgärderna är av annan karaktär än punktinsatser. De behöver integreras i verksamheternas arbetssätt och egenkontroll.
18 (19) Förskolor och skolor avger en skriftlig rapport av relevanta delar från handlingsplanen som delges Barn- och Ungdomsförvaltningen två gånger per år. Kostenhetens enhetschefer avrapporterar årsvis till kostchef för att stämma av arbetet med handlingsplanen. Samhällsbyggnadsnämnden utför genom sin Hälsoskyddsenhet och Livsmedelenhet regelbunden tillsyn av förskolor och skolor. Deras egenkontroll kontrolleras och följs upp. Åtgärder: Bli klara med åtgärderna i nivå 1 till den 1 januari 2018. Förskolechefer och rektorer ska återkoppla arbetet med åtgärdsplanen halvårsvis till Barn och ungdomsförvaltningen. Enhetschefer inom kosten ska återkoppla arbetet med åtgärdsplanen årsvis till kostchef på Serviceförvaltningen. Till den 1 januari 2018 ska alla berörda förvaltningar/enheter ha inventerat vilka åtgärder i nivå 2 och 3 som kan vara aktuella för verksamheten. Till den 1 januari 2018 ska alla berörda förvaltningar/enheter upprättat en tidsatt plan för när nivå 2 och 3 kan vara åtgärdade. Ansvarig: Förskolechefer/Rektorer/ Enhetschefer kost
19 (19) Källhänvisning Förordningen om egenkontroll Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Huddinge Handlingsplan för giftfria förskolor- Åtgärder för att minska miljögifterna i Huddinges förskolor https://huddinge.se/globalassets/forskola-och-skola/forskola/handlingsplangiftfri-forskola.pdf Jönköping Råd för en giftfri miljö i Jönköpings förskolor http://www.jonkoping.se/download/18.74fef9ab15548f0b800196a1/1465889 728803/R%C3%A5d+f%C3%B6r+en+Giftfri+milj%C3%B6+i+Jkpg+f%C3 %B6rskolor_151104_webb.pdf Kemikalieinspektionen Handlingsplan för en giftfri vardag https://www.kemi.se/global/rapporter/handlingsplan-giftfri-vardag.pdf Faktablad Leksaksdirektivet https://www.kemi.se/global/faktablad/faktablad-leksaksdirektivet.pdf Naturskyddsföreningen Rapport Operation Giftfri förskola Tips till förskolor och föräldrar http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/rapporter/rapport_giftfri_forskola_foraldrar_forskolor.pdf Rapport Operation Giftfri förskola Åtgärdsförslag till kommuner http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/rapporter/rapport_giftfri_forskola_kommuner.pdf Sundbyberg Handlingsplan för giftfria förskolor 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor http://www.sundbyberg.se/download/18.21158211145d3afd3f07ec64/139956 1037734/giftfria+f%C3%B6rskolor_a4.pdf Upphandlingsmyndigheten Giftfri förskola http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/giftfri-forskola/ Rapport 2013:2, Giftfri förskola - Leka, äta, sova. http://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/publikationer/msr/gif tfri-forskola---leka-ata-sova.pdf
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2017-04-27 BUN 2015/0324 0480-45 30 10 Barn- och ungdomsnämnden Utbildningspolitiskt program 2018 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa utbildningspolitiskt program 2018. Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2016-2019 upprättar Barn- och ungdomsnämnden utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden ska kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. Nämndens strategiska medel i budget för år 2018 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, det innebär 4,9 mkr. Som en del av besparingarna mellan 2015-2017 på totalt 3 % av budgetomslutningen valde nämnden att avstå satsningar på 250 tkr av disponibla strategiska medel. Det innebär att nämndens strategiska medel för år 2018 uppgår till 4,65 mkr. Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision inleds med: Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever!! För budgetåret 2018 vill nämnden göra följande satsningar: tkr 1 Utvecklingstjänster 1500 2 Gemensam rättning av nationella prov 250 3 Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet 500 4 Fokustid 1000 5 Förstärkning av läslyft och specialpedagogik för lärande 300 6 Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) 100 7 Entreprenöriellt lärande 300 8 Programmering i förskolan och grundskolan 200 9 Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik 500 Summa 4650 Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Emad.Soukiyh@kalmar.se
BUN 2015/0324 2 (4) Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och sprida denna kompetens för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Utvecklingslärarna ska arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Nämnden fortsätter satsningen på utvecklingstjänster. För 2018 avsätts 1500 tkr för insatsen. Gemensam rättning av nationella prov Barn- och ungdomsförvaltningen vill fortsatt förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Detta sker sedan några år tillbaka genom att rättningen görs gemensamt. Insatsen avser samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an och i samtliga ämnen. För 2018 vill nämnden avsätta 250 tkr för detta ändamål. Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen. Under 2015-2017 har ett projekt pågått där Kalmar kommuns samarbete med Kalmar konstmuseum, via Ateljén utökats till att även omfatta Kalmar Länsmuseum och Byteatern, detta genom en årlig finansiering med 700 tkr. En delutvärdering genomfördes av lärare från medverkande skolor i slutet av 2016, vilken tydligt visade att elevernas lärande får mervärden genom de estetiska lärprocesserna. Mot bakgrund av delutvärderingen kommer barn- och ungdomsnämnden att under 2018 avsätta 500 tkr för att förlänga projektet ytterligare ett år. Fokustid Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition.
BUN 2015/0324 3 (4) Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra fortsatt satsning på fokustid och avsätter därmed 1000 tkr till insatsen 2018. Förstärkning av läslyft och specialpedagogik för lärande Läslyft och specialpedagogik för lärande är statliga kompetensutvecklingssatsningar som bygger på kollegialt lärande och syftar till förbättring och utveckling av undervisningen. Upplägget i läslyftet och specialpedagogik för lärande är likt matematiklyftet. Erfarenheter från matematiklyftet visar att våra skolledare och lärare är positiva kring modell och metodik. Intresset för dessa kompetensutvecklingssatsningar är större än vad som ryms inom statsbidraget. Dessutom exkluderas förskoleklass från statsbidrag i den statliga satsningen. Barn- och ungdomsförvaltningen har för avsikt att genomföra lyften i större skala än vad statsbidraget ger möjlighet till samt inkludera personal i förskoleklassen via egen finansiering. Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra större satsning på läslyft och specialpedagogik för lärande och avsätter därför 300 tkr 2018. Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) NTA är en utprövad modell för skolutveckling inom främst biologi, fysik, kemi och teknik som erbjuder lådor med olika experiment, fortbildning av pedagoger samt ett nätverk för lärare. Grunderna i NTA är ett elevaktivt arbetssätt där barn/elever ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt med frågebaserad och undersökande metodik. Kalmar kommun har goda erfarenheter från arbete med NTA i grundskolans tidigare år. Genom tidiga insatser inom naturvetenskap och teknik redan i förskolan samt i grundsärskolan, är avsikten att öka måluppfyllelsen inom de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i Kalmar kommun. Barn- och ungdomsnämnen fortsätter satsningen som påbörjades 2016. År 2018 avsätts 100 tkr för att utveckla NTA i förskolan. Entreprenöriellt lärande Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Vidare är en viktig uppgift för skolan att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Om skolan kan erbjuda en undervisning som, i ännu större utsträckning än i dag, är inriktad mot att: Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem som överskrider ämnesgränserna. Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent förekommande. Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan nyttiggöras även utanför skolan. Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande och lärande. så ökar sannolikheten för skolans bidrag till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap samt för att valet av program till gymnasieskolan underlättas. Med entreprenörskap avses att elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem stimuleras, och vidare, att de ges möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Värdefulla förmågor, oavsett var en människa hamnar senare i livet. Ett
BUN 2015/0324 4 (4) väl utvecklat samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan i hög grad bidra till att undervisningen förändras i önskad riktning. Ett ämnesövergripande arbetssätt öppnar upp möjligheter för lärares sambedömning av de förmågor som är återkommande i kunskapskraven i kursplanerna. Barn- och ungdomsnämnden fortsätter satsningen som påbörjades 2017. År 2018 avsätts 300 tkr som stimulans för att ett ämnesövergripande arbetssätt - från åk 1 till åk 9 - blir verklighet, och som involverar ett utökat samarbete med närsamhället samt Ung Företagsamhet. Ett samarbete som ska leda till att skolarbete med autentiska problem, i projektform, genomförs och där resultatet kan nyttiggöras även utanför skolan. Programmering i förskolan och grundskolan Programmering blir en allt viktigare färdighet i vårt samhälle. I takt med att vi blir mer och mer digitaliserade, ökar behovet av individer som kan programmera de webbplatser, spel, appar och system som omger oss. Det är viktigt att skolan får förutsättningar att hänga med i samhällsutvecklingen. Vidare har regeringen fattat beslut om tydligare skrivning om digital kompetens i läroplaner. Kursplanerna i tretton ämnen ändras och får tydligare skrivning runt digitaliseringen i skolan. För en mer genomarbetad och långsiktigt satsningen har nämnden uppdragit åt Barn- och ungdomsförvaltningen att utreda hur en satsning på programmering i förskolan och grundskolan skulle kunna genomföras. Utredningen presenterades för nämnden under våren 2017. Barn- och ungdomsnämnen vill möjliggöra satsning på programmering enligt förslagen i utredningen Programmering i skolan (digital kompetens), BUN 2016/0977. Nämnden avsätter 200 tkr för år 2018. Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik För att ytterligare stärka kopplingen mellan skolutveckling och forskning vill nämnden genom långsiktiga strategiska insatser fördjupa samarbetet med Linnéuniversitetet. Samarbetet ska bidra till forskning och utveckling inriktad mot lärares ledning i klassrum och rektors ledning av skola med fokus på ökad måluppfyllelse i relation till läroplan och kursplaner. Inom projektet ska seniora forskare, doktorander och skolans lärare och ledare involveras. Genom finansiering av professur i pedagogik vill nämnden möjliggöra ett fördjupat samarbete med Linnéuniversitet. Nämnden avsätter 500 tkr årligen i fem år med start 2018. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2017-05-29 BUN 2017/0551 Tfn 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Svar på Skolverkets remiss Föreskrifter nationella IT-strategier grundsärskolan och specialskolan (dnr 6.1.2-2017:791) Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar 1. Kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden Kalmar kommun har inga synpunkter på föreslagna ändringar i kursplaner för grundsärskolan då de ligger helt i linje med de av regeringen redan beslutade ändringar i grundskolans kursplaner i motsvarande ämnen. 2. Kursplaner för specialskolan och specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklinsstörning Kalmar kommun avstår från att ha synpunkter på dessa delar. Bakgrund Regeringen beslutade den 9 mars 2017 om förändringar i bl.a. läroplan för grundskolan och dess kursplaner med fokus på att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Eftersom det är Skolverket som får besluta om kursplaner för grundsärskolan så har regeringsbeslutet den 9 mars inte påverkat dessa. Skolverket bedömer dock, för att öka likvärdigheten och underlätta övergångar mellan skolformerna, att även kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden behöver anpassas på samma sätt som i grundskolan. Mats Linde Förvaltningschef Åke Gustafsson Planeringssekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax Ake.Gustafsson@kalmar.se
Remiss Enligt sändlista 2017-05-22 1 (1) Dnr 6.1.2-2017:791 Remiss angående förslag till föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28) om kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:56) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan, samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:66) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning Skolverket översänder härmed förslag till ändringar av föreskrifter i Skolverkets författningssamling (SKOLFS). Ni bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslagen. För att ta del av nu gällande version av föreskrifterna hänvisas till Skolverkets hemsida: www.skolverket.se Eventuella synpunkter ska vara Skolverket tillhanda senast måndagen den 19 juni 2017. Anstånd med att inkomma med synpunkter kan normalt inte påräknas. Synpunkter bör helst skickas via e-post till: digitalkompetens@skolverket.se Vid eventuella frågor hänvisas till: Christian Magnusson Enheten för förskola- och grundskola christian.magnusson@skolverket.se 08-527 332 44 På Skolverkets vägnar Christian Magnusson Undervisningsråd Bilagor Sändlista Konsekvensutredning Förslag till ändring av föreskrifterna Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
2017-05-22 Sändlista remiss Dnr 6.1.2-2017:791 Sändlista Arbetsmiljöverket Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Friskolornas riksförbund Handikappförbundens samarbetsorgan Hörselskadades riksförbund Idéburna skolors riksförbund Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Regelrådet Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning Sameskolstyrelsen Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens institutionsstyrelse Statens Medieråd Svensk biblioteksförening Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges kommuner och landsting Sveriges skolledarförbund Teknikföretagen Waldorfskolefederationen arbetsmiljoverket@av.se info@barnombudsmannen.se do@do.se info@friskola.se stig.nyman@hso.se hrf@hrf.se info@ideburenskola.se kansli@lararforbundet.se lr@lr.se info@mucf.se regelradet@regelradet.se kansliet@dhb.se sameskolstyrelsen@sameskolstyrelsen.se registrator@skolinspektionen.se spsm@spsm.se registrator@stat-inst.se registratur@statensmedierad.se info@biblioteksforeningen.org sdr@sdr.org info@skl.se info@skolledarna.se info@teknikforetagen.se sekretariatet@waldorf.se Centrum för tekniken i skolan CETIS lena.haskler@liu.se Nationellt centrum för matematikutbildning NCM NCM@ncm.gu.se Nationellt centrum för svenska som info@andrasprak.su.se andraspråk
2017-05-22 Sändlista remiss Dnr 6.1.2-2017:791 Föreningen lärare i samhällskunskap Svensklärarföreningen Sveriges matematiklärarförening Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Mittuniversitetet Umeå universitetet Kalmar kommun Luleå kommun Malmö stad Piteå kommun Sollentuna kommun Örebro kommun AcadeMedia Lärande i Sverige AB Stadsmissionens Skolstiftelse Vittra flsriks@outlook.com info@svensklararforeningen.se per.berggren@botkyrka.se chalmers@chalmers.se registrator@gu.se (info@gu.se) registrator@miun.se umea.universitet@umu.se kommun@kalmar.se lulea.kommun@lulea.se malmostad@malmo.se kommun@pitea.se sollentuna.kommun@sollentuna.se servicecenter@orebro.se info@academedia.se info@larande.se info@stadsmissionen.se info@vittra.se
SKOLFS 2017-03-31 1 (30) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28) om kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan föreskriver Skolverket att bilaga 1 och 2 till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28) om kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden ska ha följande lydelse. 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den XXX 2017. 2. Bilagorna i den nya lydelsen får tillämpas första gången på utbildning som påbörjas läsåret 2017/18 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2018. På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Föredragande
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 2 (30) KURSPLANER FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÄMNEN Bilaga 1 Hem- och konsumentkunskap Centralt innehåll Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom ämnet hem- och konsumentkunskap för att till exempel samtala om konsumentfrågor och utvärdera arbetsprocesser. Idrott och hälsa Centralt innehåll I årskurs 7-9 Rörelse Rörelseförmågor och hur de utvecklas av varierande aktiviteter. Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Hur digitala och andra verktyg kan användas i samband med rörelseaktiviteter. Lekar, spel och idrotter och deras regler. Traditionella och moderna danser. Rörelse- och träningsprogram till musik. Olika simsätt i mag- och ryggläge. Friluftsliv och utevistelse Att orientera sig i kända miljöer, såväl med som utan digitala verktyg. Enkla kartors uppbyggnad. Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hur man kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 3 (30) Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala, tekniska och digitala utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och en tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om grundläggande matematiska metoder och hur dessa kan användas för att besvara frågor i vardagliga situationer. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får uppleva matematiken som en estetisk och kreativ aktivitet som kan användas vid problemlösning och matematiska undersökningar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt i situationer där det finns behov av att göra överväganden om matematisk rimlighet. Eleverna ska genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Vidare ska undervisningen i matematik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om matematik och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att lösa matematiska problem, använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Centralt innehåll I årskurs 1-6
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 4 (30) Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Taluppfattning och tals användning Naturliga tal mellan 1 och 1000 och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för att ange antal och ordning. Naturliga tal och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler, bilder och på tallinje. De fyra räknesätten och hur de kan uttryckas och visas med ord, konkreta material, bilder och symboler. Centrala metoder för addition och subtraktion vid huvudräkning, vid beräkningar med skriftliga metoder och vid användning av digitala verktyg. Tal i bråkform. Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer. Algebra Likhetstecknets innebörd. Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras. Hur entydiga, stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. Tid och pengar Enheter och uttryck för tid, till exempel minut, igår och vecka. Mäta och uttrycka tid, till exempel med klocka. Sedlars och mynts namn och värde i relation till varandra. Digitala betalningssätt. Sannolikhet och statistik Begreppet slump och slumpmässiga händelser i experiment och spel. Undersökningar i för eleven bekanta situationer, till exempel prisjämförelser och temperaturmätningar. Tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat, såväl med som utan digitala verktyg. Hur information kan avläsas ur tabeller och diagram. I årskurs 7-9 Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 5 (30) Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för att ange antal och ordning. Naturliga tal och enkla tal i decimal- och bråkform. Hur de uttrycks och visas med ord, konkreta material, symboler och bilder samt på tallinje. Hur de fyra räknesätten uttrycks och visas med hjälp av ord, konkreta material, bilder och symboler. Centrala metoder för de fyra räknesätten vid överslagsberäkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Tal i decimal- och bråkform och deras användning i vardagliga situationer. Negativa tal och deras användning i konkreta och vardagliga situationer, till exempel vid mätning av temperatur. Begreppet procent och hur det används och uttrycks. Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer. Algebra Hur symboler kan användas för att beteckna till exempel förflyttning eller ett obekant tal. Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer. Tid och pengar Enheter för tid, till exempel timmar och minuter och hur de förhåller sig till varandra. Olika sätt att uppskatta och mäta tidsskillnader, till exempel med klocka. Pengars värde och användning och hur de kan växlas. Digitala betalningssätt. Sannolikhet och statistik Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. Undersökningar i olika situationer. Tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur information kan avläsas ur tabeller och diagram.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 6 (30) Geometri De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de avbildas och beskrivs, såväl med som utan digitala verktyg. Geometriska begrepp, till exempel hörn, sida, sträcka och vinkel. Mätning och uppskattning av längd, volym och massa med vanliga måttenheter. Proportionella samband samt enkel förstoring och förminskning. Geometriska mönster och hur de kan konstrueras. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser. Musik Centralt innehåll I årskurs 1-6 Musikens verktyg Rösten som instrument, till exempel i sång och rap. Musikaliska symboler med bild, färg, siffer- eller bokstavsstöd, till exempel noter och ackord. Blås-, sträng-, tangent-, och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut och exempel på ensemblespel. Röst- och hörselvård i samband med musikutövning och musiklyssning, till exempel uppvärmningsövningar och användning av hörselskydd. Musikens byggstenar, till exempel rytm, tempo och melodier. Musikens formelement, till exempel intro, vers och refräng. Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. I årskurs 7-9 Musikens verktyg Rösten som instrument i unison och enklare flerstämmig sång. Melodi-, ackord- och digitala instrument, bas och trumset samt verktyg för musikproduktion. Musikaliska symboler med bild, färg, siffer- eller bokstavsstöd, till exempel noter och ackord.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 7 (30) Röst- och hörselvård. Sångteknik och ljudnivåanpassning i musikaliska sammanhang. Musikens byggstenar och formelement. Hur de används för att musicera och komponera musik. Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Naturorienterande ämnen Centralt innehåll I årskurs 1-6 Metoder och arbetssätt Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att undersöka närmiljön. Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg. I årskurs 7-9 Metoder och arbetssätt Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att undersöka närmiljön. Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning och granskning av information med koppling till naturvetenskap, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier. Samhällsorienterande ämnen Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Det är alla människors ansvar att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden och att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Kunskaper i de
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 8 (30) samhällsorienterande ämnena ger människor förutsättningar att orientera sig i en allt mer globaliserad och digitaliserad värld och ta ansvar för sitt handlande. Syfte Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om historiska sammanhang och om hur människor har skapat och förändrat samhällen och kulturer. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sitt historiemedvetande och få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. Vidare ska undervisningen stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om geografiska förhållanden, olika platser, regioner och levnadsvillkor i världen. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett rumsligt medvetande och kunskaper om mänskliga verksamheter och processer i naturen som påverkar jordytans former och mönster. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnadsvillkor. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer, värden och arbetssätt. Undervisningen syftar också till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ett kritiskt förhållningssätt till, hur man kan hantera information i vardagsliv och studier. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och uttrycka sig i olika sammanhang för att på så sätt stärka tilltron till sin förmåga att delta i samtal om samhällsfrågor. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om samhällsfrågor och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att jämföra och reflektera över olika historiska händelser, gestalter och tidsperioder,
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 9 (30) jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar, jämföra och reflektera över olika geografiska förhållanden, platser, regioner och levnadsvillkor, reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Centralt innehåll I årskurs 1-6 Att leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Konsekvenser av egna och andras handlingar och ställningstaganden. Ansvarsfullt agerande vid användning av digitala och andra medier. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang. Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas i skolan. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Att leva i Sverige Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Forntiden och hur den kan iakttas i vår tid genom spår i naturen. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under forntiden. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi. Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Några kristna högtider och några av de vanligaste psalmerna. Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Samhällsfunktioner och samhällsservice i närsamhället, till exempel räddningstjänst, sjukvård, fritids- och kulturutbud. Att leva i världen Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 10 (30) berättelser inom kristendom, judendom och islam. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel transportmedel. Hur egna val och prioriteringar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Aktuella samhällsfrågor som är betydelsefulla för eleven. Att undersöka verkligheten Tidslinjer. Begreppen dåtid, nutid och framtid. Orientera sig i närmiljön med hjälp av vägbeskrivningar och kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Namn och läge på platser i närmiljön. Storleksrelationer och väderstreck. Jordgloben. Namn på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar, såväl med som utan digitala verktyg. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser. I årskurs 7-9 Att leva tillsammans Livsfrågor som är betydelsefulla för eleven. Identitet och identitetsskapande i relation till kön, sexualitet och livsstil. Konfliktlösning och vardagliga moraliska dilemman, till exempel hur man kan hantera olika åsikter. Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar. Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Sveriges grundlagar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 11 (30) Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering. Att leva i Sverige Skildringar av livet förr och nu i litteratur, sånger och filmer. Vikingatid, medeltid, stormaktstid och frihetstid. Några historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl den XII och häxprocesserna. Sveriges historia från cirka 1850 till nutid. Några centrala händelser och gestalter samt barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor. Samerna och de nationella minoriteterna i Sverige, till exempel deras rättigheter, kultur och historia. Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Immigration till Sverige förr och nu, samt dess betydelse för kulturer och samhällen. Politiska val och partier i Sverige. Riksdag och regering och deras olika uppdrag. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling. Yrken och verksamheter i samhället. Entreprenörskap. Att leva i världen Historiska gestalter, händelser och tidsperioder i världen med betydelse för vår egen tid. De båda världskrigen, deras orsaker och följder samt Förintelsen, folkfördrivningar, folkmord och Gulag. Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom buddhism och hinduism. Vilken betydelse religioner och andra livsåskådningar kan ha för människors identiteter och livsstilar. Klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Jordytan och på vilket sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel skogsavverkning, jordbävning och vulkanutbrott. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 12 (30) Jordens klimat- och vegetationszoner. Hur klimatförhållanden påverkar människors levnadsvillkor. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Att undersöka verkligheten Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på länder och platser i Europa och övriga världen som är betydelsefulla för eleven. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap. Metoder för att söka information från olika källor. Hur man kan värdera, bearbeta och presentera information, såväl med som utan digitala verktyg. Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i såväl digitala som andra medier. Hur man kan urskilja budskap, avsändare och syfte. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser. Slöjd Centralt innehåll I årskurs 1-6 Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden. Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, tovning och sågning. Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg, och hur de kan läsas och följas. Slöjdens arbetsprocesser Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 13 (30) I årskurs 7-9 Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik. Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Ergonomi och arbetsmiljö, till exempel lämplig arbetshöjd och ljudnivå. Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas och följas. Slöjdens arbetsprocesser Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg. Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 14 (30) och tankar. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man uttrycker sig på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden och tar ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord- och begreppsförståelse. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att tala och samtala i olika sammanhang, läsa, förstå och reflektera över olika texter, skriva texter för olika syften och mottagare, bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och söka och värdera information från olika källor. Centralt innehåll I årskurs 1-6 Tala, lyssna och samtala Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd. Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor. Kommunikations- och samtalsregler i olika sammanhang, även i digitala medier. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik. Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder, digitala medier och verktyg samt annat som kan stödja presentationer. Läsa och skriva Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse. Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden. Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 15 (30) Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt. Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Berättande texter och faktatexter Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Några barnboksförfattare. Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext. Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker och på webbplatser för barn. Hur texters avsändare påverkar innehållet, till exempel i tidningsartiklar och i sökträffar via sökmotorer på internet. I årskurs 7-9 Tala, lyssna och samtala Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd. Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas. Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 16 (30) Muntliga presentationer. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt annat för att planera och genomföra en presentation. Läsa och skriva Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler. Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver. Digitala verktyg för kommunikation. Berättande texter och faktatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Några barn- och ungdomsförfattare. Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext. Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap. Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter. Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 17 (30) Informationssökning och källkritik Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Syfte Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva på svenska. Undervisningen ska också ge eleverna många möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man uttrycker sig på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden och tar ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt och om dess uttal. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord- och begreppsförståelse. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 18 (30) Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att tala och samtala i olika sammanhang, läsa, förstå och reflektera över olika texter, skriva texter för olika syften och mottagare, bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och söka och värdera information från olika källor. Centralt innehåll I årskurs 1-6 Tala, lyssna och samtala Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd. Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor. Kommunikations- och samtalsregler i olika sammanhang även i digitala medier. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik. Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder, digitala medier och verktyg samt annat som kan stödja presentationer. Uttal, betoning och satsmelodi. Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets. Läsa och skriva Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse. Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden. Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. Bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet. Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt. Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Berättande texter och faktatexter Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Några barnboksförfattare. Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 19 (30) Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter. Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext. Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker och på webbplatser för barn. Hur texters avsändare påverkar innehållet, till exempel i tidningsartiklar och i sökträffar via sökmotorer på internet. I årskurs 7-9 Tala, lyssna och samtala Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd. Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas. Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang. Muntliga presentationer. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt annat för att planera och genomföra en presentation. Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse. Läsa och skriva Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler. Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 20 (30) stavningskontroll kan användas när man skriver. Digitala verktyg för kommunikation. Berättande texter och faktatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Några barn- och ungdomsförfattare. Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext. Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap. Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter. Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang. Informationssökning och källkritik Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Teknik Syfte Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om tekniska lösningar i vardagen, hur de fungerar och kan användas. Undervisningen syftar också till att stimulera elevernas intresse för teknik.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 21 (30) Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kan lösa problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att pröva egna tekniska idéer och hitta lösningar. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och erfarenheter av hur redskap och teknisk utrustning används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att stärka tilltron till sin förmåga att använda teknik och att med teknikens hjälp lösa vardagliga problem och tillfredsställa olika behov. I teknikundervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla medvetenhet om att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar. Eleverna ska även ges möjlighet att få en orientering om teknikens historiska utveckling för att bättre förstå framväxten av dagens teknik. Vidare ska undervisningen i teknik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om teknik och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att jämföra och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, hantera redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Centralt innehåll I årskurs 1-6 Tekniska lösningar Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer, till exempel diskmaskiner och telefoner. Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatsen och husgeråd av olika slag. Tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel kardborren som förebild för kardborrebandet.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 22 (30) Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda, utformade och fungerar, samt ge förslag på hur de kan förändras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Att styra föremål med programmering. Dokumentation, till exempel i form av skisser, bilder, samt fysiska och digitala modeller. Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Instruktioner, till exempel till enkla byggsatser. Teknik, människa, samhälle och miljö Föremål i elevens vardag. Hur de är anpassade efter människans behov och har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om teknik och utvärdera arbetsprocesser. I årskurs 7-9 Tekniska lösningar Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk. Föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att uppnå en viss funktion, till exempel handbromsen eller tramporna på cykeln. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Material som används till exempel i hållfasta och stabila konstruktioner, samt deras egenskaper. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 23 (30) Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar Tillvägagångssätt för att lösa tekniska vardagsproblem och behov, till exempel om lampan slocknar och att inreda ett rum. Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. Dokumentation med förklarande ord och begrepp, till exempel i form av enkla skisser, bilder och med fysiska och digitala modeller. Användning av redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och tjänster av olika slag i samhället. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Manualer för redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Teknik, människa, samhälle och miljö Tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Systemens förändringar över tid och några orsaker till det. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer. Olika sätt att hushålla med resurser i närmiljön, till exempel energi och vatten. Konsekvenser av teknikval, för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om teknik och utvärdera arbetsprocesser.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 24 (30) Bilaga 2 KURSPLANER FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÄMNESOMRÅDEN Estetisk verksamhet Centralt innehåll I årskurs 1-9 Estetisk framställning Olika sätt att skapa, till exempel imiterande och fritt. Färg, form och struktur. Deras betydelse för bilders och föremåls uttryck. Fotografering och filmande. Rytmik, rim och ramsor. Sång- och danslekar. Spel på musik- och rytminstrument. Digitala verktyg för ljud- och musikskapande samt bildframställning. Rollspel, till exempel utifrån sagor, händelser och känslor. Dramatisering av sånger och berättelser med ljud, musik och rörelse. Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden och framställning. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck. Presentationer, framträdanden och redovisningar, såväl med som utan digitala verktyg. Material, redskap och tekniker Material som kan användas vid framställning av bilder och föremål, till exempel textil, trä och metall, och deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik. Verktyg, redskap, instrument och maskiner som kan användas i estetisk verksamhet. Bildtekniker, till exempel teckning, målning och modellering. Bildhantering, såväl med som utan digitala verktyg. Hantverkstekniker med olika material, handverktyg och redskap, till exempel tovning och urholkning. Arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 25 (30) kommunikation utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Kommunikation ökar förutsättningarna för delaktighet i vardagen och i samhället. Syfte Undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i att samspela med andra och en tilltro till sin förmåga att aktivt påverka sin situation. Eleverna ska ges förutsättningar att kommunicera i olika sammanhang och kunna uttrycka sig med tydlig avsikt i tal och andra kommunikationsformer. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk och sin identitet. Vidare ska undervisningen stimulera elevernas vilja att ta emot och tolka kommunikation. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin förmåga att lyssna, samtala och förstå. Undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man uttrycker sig på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Genom undervisningen ska eleverna möta och uppleva såväl digitala som andra former av kommunikation, till exempel bilder, litteratur, film, teater, drama och rörelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna stimuleras att utveckla kunskaper om hur man söker information i olika källor och hur digitala verktyg för kommunikation kan användas. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar för ökad självständighet. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar för ökad delaktighet i sociala sammanhang. För elever med annat modersmål än svenska ska undervisningen bidra till att eleverna stärks i sin utveckling till att bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin ord- och begreppsförståelse både på svenska och modersmålet. Undervisningen ska på så sätt bidra till att eleverna utvecklar såväl sitt modersmål som sin identitet. Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att samspela med andra, tolka olika former av kommunikativa uttryck, söka information från olika källor, och använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation. Centralt innehåll I årskurs 1-9 Samspela, tala och samtala
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 26 (30) Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal. Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel under rasten, i affären eller med digitala verktyg. Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas. Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt. Språkets struktur, ordföljd och meningsbyggnad. Kommunikationsverktyg. Hur de kan användas för att förstärka elevens kommunikation. Tolka och förstå Bok- och bildsamtal. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Tolka kommunikativa uttryck, till exempel kroppsspråk, tecken eller tal. Ordbilder utifrån elevens erfarenhet och intresse. Bokstavsformer och ljud utifrån elevens erfarenhet och intresse. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. Informationssökning Information i vardagssituationer, till exempel scheman, symboler och instruktioner, såväl med som utan digitala verktyg. Informationssökning i olika medier och källor, till exempel tidningar, uppslagsböcker, bibliotek och sökmotorer på internet. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet kommunikation, till exempel för att samspela med andra. Motorik Centralt innehåll I årskurs 1-9 Friluftsliv och utevistelse Undersöka och orientera sig i närmiljön, såväl med som utan digitala verktyg. Rörelseaktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Allemansrättens grunder. Hänsynstagande och säkerhet i samband med fysiska aktiviteter. Planera och genomföra olika friluftsaktiviteter.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 27 (30) Vardagsaktiviteter Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig och att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden är ett gemensamt ansvar. Kunskaper om hem och samhälle ger människor förutsättningar att orientera sig i en allt mer globaliserad och digitaliserad värld och ta ansvar för sitt handlande. Syfte Undervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om mönster och rutiner som ingår i vardagen. Eleverna ska ges förutsättningar att ta initiativ till, planera och genomföra aktiviteter som har betydelse för praktiska situationer i hemmet. På så sätt ska undervisningen bidra till ökad självständighet hos eleven och tilltro till den egna förmågan att agera. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om sin närmiljö och dess historia för att på så sätt få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika geografiska platser och en rumslig medvetenhet för att på så sätt få en ökad förståelse för sin omvärld. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om olika religioner, en förståelse för olika livsfrågor samt perspektiv på sig själva i relation till andra människor. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna och om demokratiska processer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika servicefunktioner i samhället samt om närområdets kultur- och fritidsutbud. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om vardagsliv och samhälle. Genom undervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön, undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner, undersöka kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar, reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, söka information om service- och kulturutbud, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 28 (30) Centralt innehåll I årskurs 1-9 Omvärld Närmiljön och dess historia, kulturarv, traditioner och högtider. Sverige och världen, platser som har betydelse för eleven. Kristendomen i det svenska samhället förr och nu. Några högtider och några av de vanligaste psalmerna. Några religiöst motiverade levnadsregler och berättelser från kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Samhällsfunktioner och samhällsservice, till exempel räddningstjänst och sjukvård samt fritids- och kulturutbud i närsamhället. Metoder för att söka information, såväl med som utan digitala verktyg. Utbildningsvägar, yrken och verksamheter i samhället samt entreprenörskap. Aktuella frågor och debatter i samhället. Reklam och information i såväl digitala som andra medier. Leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Ansvarsfullt agerande vid användning av digitala och andra medier. Värdegrund, demokrati och alla människors lika värde, till exempel barnkonventionen, elevråd och klassråd. Regler och lagar med betydelse för eleven. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Verklighetsuppfattning Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är en förutsättning för att verkligheten ska vara begriplig. Med kunskaper om människan och naturen får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Matematik är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala, tekniska och digitala utvecklingen. I vår tid med den ökande digitaliseringen ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardagslivet. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Syfte Undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska syfta till att
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 29 (30) eleverna utvecklar kunskaper om människa och natur och om samband mellan dem. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna ges förutsättningar att samspela med naturen och sin omgivning. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar en matematisk förståelse och därigenom en förmåga att strukturera vardagen och lösa praktiska problem. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att ordna sina erfarenheter utifrån rum, tid, kvalitet och kvantitet. Undervisningen bidrar därigenom till att eleverna ges förutsättningar att tolka, beskriva och påverka sin verklighet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att använda digitala verktyg och utveckla kunskaper om programmering. Undervisningen ska bidra till att eleverna stimuleras till en utforskande hållning och en förmåga att använda sina kunskaper i olika situationer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att se konsekvenserna av eget och andras handlande samt uppfatta samband mellan orsak och verkan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga företeelser och teknik. På så sätt ska eleverna få en ökad förståelse för omvärlden och en tilltro till den egna förmågan att hantera vardagliga situationer. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp, symboler och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om naturvetenskap, matematik och teknik. Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper om människa och natur, ordna händelser och upplevelser i tid och rum, sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet, reflektera över samband mellan orsak och verkan, identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Centralt innehåll I årskurs 1-9 Kvantitet Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras. Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning. Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 30 (30) Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt. De fyra räknesätten i praktiska situationer. Tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar. Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet. Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangentbord, skärm och hårddisk. Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse. Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.
SKOLFS 2017-03-31 1 (8) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:56) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 3 förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall föreskriver Skolverket att bilagan till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:56) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan ska ha följande lydelse. 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den XXX 2017. 2. Bilagan i den nya lydelsen får tillämpas första gången på utbildning som påbörjas läsåret 2017/18 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2018. På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Föredragande
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 2 (8) KURSPLANER Bilaga Rörelse och drama Centralt innehåll Estetiska sammanhang och funktioner Scenkonst i olika genrer, till exempel teater på teckenspråk, balett och cirkus. Hur olika budskap kommuniceras i olika genrer. Dramer och musik från samtiden och olika historiska epoker, samt från olika kulturer. Svenska för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att som döv och hörselskadad behärska både svenska och teckenspråk är värdefullt för att kunna delta aktivt i samhälls- och arbetslivet. Syfte Undervisningen i ämnet svenska i specialskolan ska syfta till att döva och hörselskadade elever, i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal, utvecklar kunskaper i och om det svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk och sitt teckenspråk parallellt, så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan använda båda språken för att uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utvecklas språken för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 3 (8) I undervisningen ska eleverna möta samt få utveckla kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om det svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling, samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskaper för att kunna göra jämförelser mellan svenskan och teckenspråket och urskilja likheter och olikheter mellan språken. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om, och tilltro till, den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket, i olika sociala sammanhang och medier. Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll I årskurs 1-4 Läsa, skriva och samtala Lässtrategier på text-, fras-, ord- och bokstavsnivå, till exempel hur man känner igen ord i olika sammanhang och använder ledtrådar i bilder. Hur man läser och tolkar texter samt anpassar sin läsning efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Skrivna bokstävers form i
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 4 (8) jämförelse med handalfabetet. Alfabetet och alfabetisk ordning. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt och frågetecken, samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Att ta del av ett samtalsinnehåll och återberätta i olika samtalssituationer. Presentationer och berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosa Berättande texter och poetiska texter för barn i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning, samt litterära personbeskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan byggas upp i steg med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter. Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Tvåspråkighet Likheter och olikheter mellan skrivet språk, talat språk och teckenspråk. Likheter och olikheter i hur texter byggs upp på svenska och på teckenspråk. Hur fraser, satser och stycken ser ut. Strategier för att som döv eller hörselskadad hantera vardagliga situationer i skola, familj och närsamhälle. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor. Ord, symboler, fraser och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och fraser uppfattas av omgivningen beroende på ordval, sammanhang och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 5 (8) Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. I årskurs 5-7 Läsa, skriva och samtala Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av sammansatta texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil, samt att skriva, disponera och redigera texter med hjälp av digitala verktyg. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse. Att argumentera och utforska i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Presentationer för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texter och sakprosa Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Berättande texters budskap, språkliga drag typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel webbtexter, spel och TVprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 6 (8) Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Tvåspråkighet Likheter och olikheter mellan texter på svenska och på teckenspråk. Likheter och olikheter i språkliga och grammatiska strukturer mellan svenskan och teckenspråket. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Ord, symboler, fraser och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Synonymer och bildspråk. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang. Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och sökmotorer på internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. I årskurs 8-10 Läsa, skriva och samtala Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument, utforska ett ämnesinnehåll, samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Presentationer och berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 7 (8) skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra en presentation. Berättande texter och sakprosa Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitetsoch livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken tillkommit i. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Texter som kombinerar ord och bild, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter. Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation. Tvåspråkighet Likheter och olikheter i texter på svenska och på teckenspråk och översättningar mellan svenska och teckenspråk. Strategier för växling mellan svenska och teckenspråk. Dövas och hörselskadades situation i Sverige och världen, historiskt och i nutid. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Ord, symboler, fraser och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Nya ord i språket, till exempel lånord. Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 8 (8) identitetsutvecklingen. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i svenskan. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och olikheter mellan dem. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Teckenspråk för döva och hörselskadade
SKOLFS 2017-03-31 1 (6) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:66) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 3 förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall föreskriver Skolverket att bilagan till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:66) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning ska ha följande lydelse. 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den XXX 2017. 2. Bilagan i den nya lydelsen får tillämpas första gången på utbildning som påbörjas läsåret 2017/18 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2018. På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Föredragande
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 2 (6) KURSPLANER Bilaga Rörelse och drama för elever med utvecklingsstörning Centralt innehåll Ämnesspecifika begrepp Tecken, ord, begrepp och symboler inom ämnet rörelse och drama för att till exempel samtala om upplevelser och intryck av estetiska uttrycksformer och utvärdera arbetsprocesser. Svenska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk och att som döv och hörselskadad behärska både svenska och teckenspråk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att döva och hörselskadade elever, i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal, utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk och sitt teckenspråk parallellt så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan använda båda språken för att uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språken för att tänka, kommunicera och lära. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna få möta och utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama och rörelse. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man uttrycker sig på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden och tar ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 3 (6) det svenska språket är uppbyggt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper för att göra jämförelser mellan svenskan och teckenspråket och urskilja likheter och olikheter mellan språken. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord- och begreppsförståelse. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal, läsa, förstå och reflektera över olika texter, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och söka och värdera information från olika källor. Centralt innehåll I årskurser 1-7 Läsa, skriva och samtala Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse. Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden. Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt. Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd kan användas när man skriver. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Skrivna bokstävers form i jämförelse med handalfabetet. Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning för att förstå och göra sig förstådd. Kommunikation för olika syften. Ta del av, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor. Kommunikations- och samtalsregler i olika sammanhang, även i digitala medier. Turtagning, kroppsspråk och mimik. Presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder, digitala medier och verktyg samt annat som kan stödja presentationer. Berättande texter och faktatexter
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 4 (6) Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Några barnboksförfattare. Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter. Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Tvåspråkighet Likheter och olikheter mellan skrivet språk, talat språk och teckenspråk. Likheter och olikheter i hur texter byggs upp på svenska och på teckenspråk. Hur ord, tecken, fraser och satser ser ut. Strategier för att som döv eller hörselskadad hantera vardagliga situationer i skola, familj och närsamhälle. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext. Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet, till exempel i tidningsartiklar och i sökträffar via sökmotorer på internet. I årskurs 8-10 Läsa, skriva och samtala Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler. Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker. Handstil och att skriva med hjälp av digitala verktyg.
SKOLVERKET SKOLFS 2017-03-31 5 (6) Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver. Digitala verktyg för kommunikation. Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning för att förstå och göra sig förstådd. Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas. Presentationer. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt annat för att planera och genomföra en presentation. Berättande texter och faktatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Några barn- och ungdomsförfattare. Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel webbtexter, spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. Tvåspråkighet Likheter och olikheter mellan texter på svenska och på teckenspråk. Texter som belyser skillnaderna mellan språken. Likheter och olikheter i uppbyggnad mellan svenskan och teckenspråket. Strategier för att som döv eller hörselskadade hantera vardagliga situationer i skola, familj och samhälle. Tvåspråkighet Likheter och olikheter mellan texter på svenska och på teckenspråk. Texter som belyser skillnaderna mellan språken. Likheter och olikheter i uppbyggnad mellan svenskan och teckenspråket. Strategier för att som döv eller hörselskadad hantera vardagliga situationer i skola, familj och samhälle. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext. Ord, symboler, fraser, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka
SKOLFS SKOLVERKET 2017-03-31 6 (6) budskap. Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter. Ordspråks och metaforers betydelse. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang. Informationssökning och källkritik Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet. Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Teckenspråk för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning
1 (5) Dnr 6.1.2-2017:791 Konsekvensutredning avseende föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28) om kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:56) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:66) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund Regeringen har den 9 mars 2017 beslutat om förtydliganden och förstärkningar i styrdokument bl.a. i läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens1. Ändringarna avser bl.a. att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster, att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik samt att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga. Eftersom det är Skolverket som får besluta om kursplaner för grundsärskolan och specialskolan har föreskrifterna inte ändrats av regeringen den 9 mars 2017. De aktuella föreskrifter som behöver ändras är Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28, 2011:56 och 2011:66 avseende grundsärskolan och specialskolan. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå Regeringens beslut berör följande ämnen i grundskolan: matematik, samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk, teknik, idrott och hälsa, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religionskunskap och slöjd. Skolverket bedömer att motsvarande ändringar behöver göras i grundsärskolan och specialskolan. 1 Se http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-ochkursplaner/ inklusive promemoria av den 9 mars 2017, Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. 1 (5)
2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Skolverket kan avstå från att besluta om nuvarande förslag till ändringar. Skolverket bedömer att detta alternativ skulle medföra att utbildningarna inte revideras och uppdateras på det sätt som sker i grundskolan. Utan dessa förändringar riskerar nu aktuella elevgrupper att inte få motsvarande kunskaper som elever i grundskolan. Det skulle minska likvärdigheten och försvåra övergångar mellan skolformerna. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Förslagen berör i första hand elever inom de berörda skolformerna. Även huvudmän, rektorer och lärare är berörda. Enligt Skolverkets statistik gick nedan angivet antal elever i skolväsendet läsåret 2016/17: - Grundsärskolan: 9 944 elever - Specialskolan: 640 elever Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2015/16 finns 281 huvudmän för grundsärskolor och 1 för specialskolan. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på Skolverket föreskriver med stöd av 3 förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall och 2 förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Ändringarna kan komma att medföra kostnader för huvudmän. Av 2 kap. 8 skollagen (2010:800) framgår att det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Avseende förslaget till ändringar kan det antas att ett sätt att genomföra detta är att lärare i grundsärskolan och specialskolan ges i uppdrag att förmedla nu angivna kunskaper. Detta kan i sin tur medföra behov av att läsa in sig på området och därefter planera undervisning i denna del. Det är inte möjligt att närmare bedöma hur lång tid som lärare kan behöva ta i anspråk för dessa moment eller vilka övriga kostnader som kan vara förenade med ändringarna. Skolverket bedömer dock att kostnaderna får anses vara av ringa omfattning. Barns bästa m.m. Skolverket bedömer att förslaget är förenligt med barnkonventionens artiklar och bestämmelsen i 1 kap. 10 skollagen (2010:800) om att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Detta då förslagen i huvudsak syftar till att skapa förutsättningar för att nu aktuella elever kan få motsvarande kunskaper som elever i grundskolan. Skolverket bedömer härvid att myndigheten har ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma att förslaget är förenligt med barnets bästa. Skolverket har därför inte inhämtat barnens egna åsikter vid framtagandet av ändringsföreskriften. 2 (5)
När det gäller funktionshindersfrågor har Skolverket särskilt tagit hänsyn till funktionshindersperspektivet. Förslagen till ändringar syftar nu aktuella ska kunna få motsvarande kunskaper som övriga elever, dvs. att de får likvärdiga utbildningar. Skolverket bedömer att förslaget inte medför några särskilda konsekvenser vad gäller nationella minoriteter eller jämställdhet. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Det finns inga EU-bestämmelser specifikt om it-strategier. Däremot finns en rekommendation (2006/962/EG) som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd meddelade 2006, där digital kompetens beskrivs som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens beskrivs som särskilt viktig för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap och anställningsbarhet. Nyckelkompetenserna beskrivs också som mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet samt nödvändiga i ett kunskapssamhälle och för en mer flexibel arbetskraft som snabbare kan anpassa sig efter en föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Även OECD (2010) förde i en studie om The New Millennium Learners2 fram digitaliseringens allt större betydelse för skolväsendet. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna får tillämpas första gången på utbildning som påbörjas läsåret 2017/2018 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2018. Detta för att stämma överens med regeringens beslut avseende grundskolan. Skolverket gör bedömningen att implementering i form av bland annat stöd och kompetensutveckling behövs. Skolverket har lyft behov av detta i redovisningen av uppdrag om nationella it-strategier för skolväsendet. B Kommuner och landsting Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen De företag som berörs är skolor med enskilda huvudmän. Enligt Skolverkets statistik läsåret 2015/2016 finns det cirka 38 enskilda huvudmän för grundsärskolor. Det finns inga fristående specialskolor. Förslagen kan också medföra konsekvenser för leverantörer av olika former av tjänster och produkter riktade till skolan, till exempel läromedelsföretag. 2 OECD (2010), Are the New Millennium Learners Making the Grade? Educational Research and Innovation, OECD Publishing, Paris. 3 (5)
2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Regleringen kan innebära en viss extra tidsåtgång för företag och kan innebära vissa ökade administrativa kostnader. Se nedan under punkten 3. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Förslaget kan komma att påverka kostnaderna för enskilda huvudmän. Skolverket uppskattar att det för lärare behövs viss tid att läsa in sig på ändringarna i styrdokumenten. Utöver det kan förslaget medföra kostnader för utrustning till skolor och kompetensutveckling för personal. Kostnaderna beror av vilken digital kompetens och utrustning som idag finns på skolan. Respektive huvudman behöver göra en bedömning av behovet på skolorna. Se även redovisning av uppdrag om förslag till nationella it-strategier för skolväsendet.3 4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Regleringen torde inte innebära någon påverkan på företagens konkurrensförhållanden eftersom förslagen till förändringar påverkar alla enskilda huvudmän. 5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Regleringen torde inte innebära någon övrig påverkan på företag. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Regleringen torde inte innebära att särskilda hänsyn behöver tas till små företag. D Samråd Under inledningsskedet i arbetet med uppdraget om nationella it-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S) hölls övergripande samråd4 med myndigheter och organisationer om digitaliseringen och dess konsekvenser. I arbetet med att ta fram förslag på styrdokumentsförändringar genomfördes ytterligare samråd med myndigheter, organisationer och företrädare för elever, lärare och skolledare. Skolverket har i dessa samråd träffat representanter för Sveriges elevråd, Sveriges elevkårer, SVEA, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Skolledarförbundet, Sameskolstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolverket har också rådfrågat de nationella programråden och Skolverkets råd för de högskoleförberedande programmen. Synpunkter som framkommit vid samråd har omhändertagits i arbetet med förslag till förändringar. 3 Skolverkets dnr 2015:01153, s. 49 ff 4 Se förslag på nationella it-strategier för förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och den obligatoriska skolan: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3621 samt för gymnasieskola och vuxenutbildning: http://www.skolverket.se/publikationer?id=364. 4 (5)
Skolverket har under 2016 också bjudit in experter inom datavetenskap, lärare i olika skolformer, lärarutbildare och ämnesexperter i ämnena matematik, samhällskunskap, historia, religionskunskap, naturkunskap, svenska, svenska som andraspråk och teknik till arbetsmöten. Skolverket har även haft särskilda möten och kontakter med referenspersoner för grundsärskola och specialskola.. Personer som deltagit vid dessa arbetsmöten har också i olika utsträckning fungerat som referenspersoner i det fortsatta arbetet med att formulera nya skrivningar i styrdokumenten och har lämnat synpunkter på ett eller flera utkast. E Kontaktperson Christian Magnusson, avdelningen för läroplaner E-post: christian.magnusson@skolverket.se Telefon: 08-527 3244 5 (5)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde 2017-06-09 BUN 2017/0086 Tfn 0480-45 30 02 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om ny enhet - Förskolan Vimpeltorpet Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av de nya förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson. 2. den nya enhetens namn är Förskolan Vimpeltorpet 3. enheten startar den 1 juli 2018. 4. Förskolan Vimpeltorpet och Förskolan Trollet har gemensamt upptagningsområde Bakgrund Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i Barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med 60-80 anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. I området finns tre stora enheter som kommer att bli ytterligare större om ingen förändring av organisationen görs. Följande förslag innebär en utökning med två organisatoriska enheter: Barn- och ungdomsförvaltningen Adress, Besök Tel 0480-45 00 00 vx Mats.Linde@kalmar.se
BUN 2017/0086 2 (2) Förskolan Trollet - Ringdansen, Trollet, Funkabotorget, Lokomotivet 16 avd Förskolan Björkenäs - Björkenäs, Äventyret, Dagbarnvårdare, Familjecentrum 11 avd Förskolan Ögonstenen - Ögonstenen, Kajaken, Snäckan, OB-omsorg 12 avd Förskolan Ljusstaden - Ljusglimten 10 avd Förskolan Vimpeltorpet - Lokomotivet, Kapten Karlsson, Snurrom 10 avd Summa 59 avd Riskanalys I riskanalysen som inkommit från Förskolan Trollets lokala samverkansgrupp finns ett antal risker upptagna, samtliga har också olika åtgärder för att hantera riskerna. Det allt överskuggande i riskanalysen är att personal för fram en vilja att inte dela den nuvarande enheten Trollet, främst med argument som handlar om stordriftsfördel i organisationen, samt farhågor kring kompetenstapp. Detta ska ställas mot grundbulten i organisationsöversynen som tar sin utgångspunkt i enheters storlek, utgångspunkterna handlar om antal anställda per chef, den decentraliserade organisationen och möjliga naturliga enheter. Inget svar är rätt eller fel när det kommer till att väga argumenten mot varandra, min bedömning är att Förskolan Trollet är på den övre gränsen av vad som är lämpligt storleksmässigt att hantera för en chef med direkt arbetsgivaransvar för 75 medarbetare. Vid nästa utökning av antalet avdelningar i Trollets/Vimpeltorpets upptagningsområde kommer Trollet att delas upp i två enheter. Sammanfattning Det är nämndens uppfattning att det är viktigt att Förskolan Trollets arbetssätt och organisation som avspeglar sig i nöjda medarbetare och nöjda vårdnadshavare får en spridning till de nya verksamheterna i Förskolan Vimpeltorpet. Nämnden ser fram emot att utvärdera hur kunskapen har överförts mellan enheterna. Projektering och etablering av förskolan Kapten Karlsson och Snurrom görs inledningsvis i nuvarande organisation Förskolan Trollet. Då förskolan Snurrom är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2018-07-01. Under uppstartstiden rekryteras en förskolechef, som från tillträdesdatum till 2018-07-01 har tjänsten vilande och tjänstgör som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Trollet Mats Linde Förvaltningschef Bilagor - PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal - Riskbedömning och handlingsplan Förskolan Trollet
PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal Bakgrund Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i Barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen varierar antalet direkt underställa per chef mellan 20 och 80 personer. (Siffrorna är uttagna per 15 oktober 2017, och kan avvika från siffror i andra tabeller, beroende på när de är uttagna ur systemen) Antal anst Antal chefer Antal bitr med personalansvar Summa chefer Antal anst / chef Område Vasaskolan 79 1 0 1 79 Förskolan Trollet 68 1 0 1 68 Förskolan Smedby 62 1 0 1 62 Förskolan Björkenäs 61 1 0 1 61 Förskolan Ögonstenen 55 1 0 1 55 Förskolan Rinkabyholm 53 1 0 1 53 Förskolan Oxhagen Malmen 52 1 0 1 52 Förskolan Svärdsliljan 51 1 0 1 51 Särskolan i Kalmar 49 1 0 1 49 Åbyskolan 48 1 0 1 48 Förskolan Pulpeten Smedjan 47 1 0 1 47 Dörbyskolan 44 1 0 1 44 Förskolan Lindeberga Sjöängen 42 1 0 1 42 Lindöskolan 39 1 0 1 39 Trekantenskolan 65 1 1 2 33 Förskolan Rockneby 31 1 0 1 31 Förskolan Vallmon 30 1 0 1 30 Lindsdalsskolorna 115 1 3 4 29 REKTORER 29 1 0 1 29 Kalmarsundsskolan 112 1 3 4 28 Rocknebyskolan 27 1 0 1 27 Djurängsskolan 52 1 1 2 26 Falkenbergskolan 52 1 1 2 26 Skolmottagningsenheten 26 1 0 1 26 Rinkabyholmsskolan 49 1 1 2 25 Förvaltingskontoret 23 1 0 1 23 Barkestorpskolan 22 1 0 1 22 Esplanadsskolan 22 1 0 1 22 Funkaboskolan 87 1 3 4 22
Utgångspunkter En platt decentraliserad organisation Barn- och ungdomsförvaltningen är en platt decentraliserad organisation där ansvar, befogenheter, behörigheter och resurser förs så långt ut i organisationen som möjligt. Det medför att antalet chefsled ska begränsas till ett minimum. Utgångspunkten bör vara att organisationen ska ha enheter vars storlek nedåt begränsas av ekonomisk bärkraft (en enhet kan inte bli hur liten som helst) och vars storlek uppåt begränsas av chefens möjlighet att ha direkt personalansvar (en chef kan inte ha hur många direkt underställda som helst). Skollagen Skollagen ger rektor/förskolechefen mandat att besluta om enhetens inre organisation. Skollagen säger vidare att det på en skolenhet kan det bara finnas en rektor, och på en förskoleenhet kan det bara finnas en förskolechef. Upptagningsområden Till varje enhet, såväl skola som förskola, finns ett geografiskt upptagningsområde. Schematiskt är det uppbyggt så att en 7-9-skolas upptagningsområde består av en eller flera närliggande F-6-skolors upptagningsområden. F-6-skolans upptagningsområde består i sin tur av en eller flera förskoleenheters upptagningsområden. Därutöver gäller att en förskola överlämnar rutinmässigt barn till EN F-6-skola, även om man i förekommande fall lämnar enstaka barn till andra skolor, vid val av annan skola. Skolan i elevens upptagningsområde är elevens sk hemskola. Det är den skolan som är skyldig att erbjuda plats, det är därmed också där eleven har rätt att gå. Det är också hemskolans rektor som bevakar att skolplikten uppfylls för eleverna i upptagningsområdet. För förskolorna gäller att Kalmar kommun erbjuder plats på förskola där kommunen tillmötesgår föräldrarnas önskemål så långt det är möjligt. Lagstiftningen säger att kommunen är skyldig att erbjuda plats i kommunen. I samband med etableringen av Tallhagsskolan, så byter eleverna som bor i Lindöskolans upptagningsområde hemskola för årskurs 7-9, från Funkaboskolan till Tallhagsskolan. Tillsammans med exploateringen och nybyggnationen på Karlssons äng och Snurrom, betyder det att barn och elevantalet i norra centralorten förändras så pass mycket att upptagningsområdena behöver uppdateras. Bostadsområdet Snurrom och Norra Vimpeltorpet har inte varit bebyggda tidigare och saknar därför upptagningsområde och hemskola. Rent systemtekniskt har Snurrom tillhört Kalmarsundsskolans upptagningsområde. Norra Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolans upptagningsområde. Karlssons äng och Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolan. Ljusstaden (Östra Vimpeltorpet) tillhör Kalmarsundsskolans upptagningsområde. För att balansera förändringen för Funkaboskolans elevsammansättningen då Lindöskolans elever går till Tallhagsskolan istället, bör de nya områdena på Snurrom tillhöra Funkaboskolans upptagningsområde. Samtidigt föreslås områdena i Berga öster om Tallhagsvägen tillhöra Tallhagsskolans upptagningsområde. Dessa förändringar i upptagningsområdena får konsekvenser för den organisatoriska diskussionen nedan.
Principen om naturliga enheter Enheter bör vara naturliga enheter de organisatoriska gränserna bör stödjas av geografiska gränser. Resonemanget om naturliga enheterna kan också medföra att det inte är lämpligt att dela upp en sammanhållen större skola i flera mindre enheter. Resonemanget leder vidare till att det är möjligt att dela upp stora förskoleenheter i mindre enheter, eftersom dessa enheter ofta består av 3-8 hus, som är beläget på olika adresser i samma stadsdel. Det medför också att det är svårt att dela upp en skola i mindre enheter, eftersom skolan alltid ligger på samma adress och ofta är sammanhängande huskroppar. Detta resonemang leder till att de förslag som redovisas fokuserar på förskoleverksamheten. Beskrivning av förskoleverksamhetens enheters storlek Nedanstående tabell visar det prognosticerade antalet personal per förskoleenhet i oktober under kommande år (Siffrorna i tabellen kan avvika från andra tabeller detta beror på att olika tabeller är uttagna vid olika datum, det ger en viss variation). Färgmarkeringarna indikerar följande: - Mellan 50-59 medarbetare är gulmarkerat - 60 medarbetare eller flera är rödmarkerat Personal Enhet 2016 2017 2018 2019 2020 Djurängsskolan Förskolan Björkenäs Förskolan Lindeberga- Sjöängen Förskolan Lindö Förskolan Oxhagen- Malmen Förskolan Pulpeten- Smedjan Förskolan Rinkabyholm Förskolan Rockneby Förskolan Smedby Förskolan Svärdsliljan Förskolan Trollet Förskolan Vallmon Förskolan Ögonstenen Trekantenskolan Åbyskolan 27 27 27 39 39 57 63 75 75 75 44 44 53 53 53 58 58 58 58 67 51 51 51 51 51 42 45 45 45 45 54 54 54 60 60 28 28 28 28 28 64 64 64 64 64 53 53 53 53 53 71 71 83 83 83 33 33 45 45 45 57 57 57 57 69 29 29 29 29 35 25 25 31 31 31
Förslag på ny organisation Rinkabyholm Nuläge och utveckling Förskolan Rinkabyholm är en förskola som, i och med färdigställandet av den nya förskolan öster om nuvarande E22, kommer att bli så stor att den bör delas. Projektering och etablering av den nya förskolan föreslås göras i nuvarande organisation. Då förskolan är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Förslag Tidpunkten för delning förväntas bli 2019-01-01. En närmare diskussion kring delningen, och dess tidsplan kommer att påbörjas då den nya förskolan är färdigställd Smedby-Trekanten Nuläge och utveckling Förskolan Smedby är redan idag något stor för att hanteras av en förskolechef. I Smedby finns en måttlig ökningstakt i barnantalet. I Smedby kommer framtida förskoleplatser med hög sannolikhet att tillskapas på skoltomt vid Förskolan Kroggärdet. I Smedby finns verksamhet på tre adresser: Smedängen 5 avd OB-omsorg (Smedängen) 1 avd Familjecentral (Smedängen) 1 avd Tingbydal 4 avd Kroggärdet 5 avd Under projektering/byggnation Gamla matsalen 2-4 avd I Trekanten finns 8 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Trekantenskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Smedbys förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Trekanten. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten. Då en av de bärande principerna i Barn- och ungdomsförvaltningens organisation är principen om naturliga enheter så faller det alternativet. En delning av enheten Trekantenskolan i en skolenhet och en förskoleenhet har diskuterats och bedöms vara aktuell, då verksamheterna uppnår tillräcklig storlek. Det beräknas inträffa då förskolan i Trekanten har ökat med 2-3 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga bortom 2020. Förslag Projektering och etablering av de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Smedby I samband med att de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen är färdigställda och uppstartade bör en delning av enheten göras. Tidpunkten för delning beräknas till 2019-01-01. Smedängen, Tingbydal, OB-omsorgen och Familjecentralen föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Smedängen/Tingbydal Kroggärdet och de nya avdelningarna föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Kroggärdet Trekantenskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet.
Norra centrala staden Nuläge och utveckling I centrala staden finns en förskoleenhet. Förskolan Lindö, som är en relativt stor förskolenhet med verksamhet på fyra adresser och 16 avdelningar inklusive OB-omsorg. I området beräknas barnantalet att öka. För att möta den ökningen finns en planerad förskoleetablering i samband med etableringen av Tallhagsskolan, Förskolan Tallen. Förskoleenhetens storlek indikerar att en delning av enheten är lämplig någon gång under de närmaste åren. I centrala staden finns verksamhet på fyra adresser: Lindö 6 avd Aftonstjärnan (Lindö) 1 avd (OB-omsorg) Barnens gård 4 avd Getingen 3 avd Rödingen 2 avd Under projektering/byggnation Tallen 8 avd (2020) Fredriksskans 4 avd (bortom 2022) Förslag I samband med att Förskolan Tallen är etablerad och uppstartad föreslås enheten delas. En diskussion bör tas upp kring detta under våren 2020. Norra centralorten Nuläge och utveckling Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med 60-80 anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. Enheterna består av följande hus: Ringdansen 4 avd Förskolan Trollet Trollet 6 avd Förskolan Trollet Lokomotivet 4 avd Förskolan Trollet Funkabotorget 2 avd Förskolan Trollet Björkenäs 7 avd Förskolan Björkenäs Ljusglimten 10 avd Förskolan Björkenäs Dagbarnvårdare 1 avd Förskolan Björkenäs Ögonstenen 6 avd Förskolan Ögonstenen Kajaken 4 avd Förskolan Ögonstenen Snäckan 1 avd Förskolan Ögonstenen Äventyret 2 avd Förskolan Ögonstenen Familjecentrum 1 avd Förskolan Ögonstenen OB-omsorg 1 avd Förskolan Ögonstenen Under projektering/byggnation Kapten Karlsson 6 avd Snurrom 4 avd Herrgården 4 avd osäker etablering pga bygglov Pulkabacken/Kanoten 4 avd längre fram i tiden
Summa är det 49 avdelningar (där 3 inte är rena avdelningar utan specialverksamhet) fördelat på 12 adresser. Inom två år är det 59 avdelningar fördelat på 14 adresser. Förslag I området finns tre stora enheter som kommer att bli ytterligare större om ingen förändring av organisationen görs. Följande förslag innebär en utökning med två organisatoriska enheter. Föreskolan Trollet - Ringdansen, Trollet, Funkabotorget 12 avd Förskolan Björkenäs - Björkenäs, Äventyret, Dagbarnvårdare, Familjecentrum 11 avd Förskolan Ögonstenen - Ögonstenen, Kajaken, Snäckan, OB-omsorg 12 avd Förskolan Ljusstaden - Ljusglimten 10 avd Förskolan Vimpeltorpet - Lokomotivet, Kapten Karlsson, Snurrom 14 avd Summa 59 avd Projektering och etablering av förskolan Kapten Karlsson/Herrgården och Snurrom föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Trollet. Då förskolan Snurrom är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2019-07-01. För förskolorna Björkenäs och Ögonstenen föreslås en uppdelning i tre enheter göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2018-01-01. Lindsdal-Läckeby Nuläge och utveckling I Lindsdal finns två förskoleenheter, med verksamhet på fyra adresser. I Lindsdal projekteras därutöver för en familjecentral och en ny förskola. Förskoleenheterna är att betrakta som normalstora, då antalet anställda ligger runt 45 personer på båda. Enheterna har verksamhet i följande hus: Lindeberga 4 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen 6 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen Paviljong 2 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Pulpeten 7 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Smedjan 6 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Under projektering/byggnation Familjecentral 1 avd Förskolan Milstenen 5 avd I Läckeby finns 7 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Åbyskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Lindsdals förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Åby. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten, och då en av de bärande principerna är naturliga enheter så faller det alternativet.
Förslag En delning av enheten Åbyskolan i en skolenhet och en förskoleenhet ligger långt fram i tiden och kommer att göras, då verksamheterna blir tillräckligt stora. Det beräknas inträffa då förskoleverksamheten i Läckeby har ökat med 4-5 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga långt bortom 2020, varför Åbyskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet. Projektering och etablering av förskolan Milstenen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Den nya förskolan ingår därefter i Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Då förskolan Milstenen är tagen i drift, så avvecklas Paviljongen vid Förskolan Sjöängen. Projektering och etablering av familjecentralen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Pulpeten/Smedjan. Familjecentralen ingår därefter i Förskolan Pulpeten/Smedjan. En eventuell framtida uppdelning av förskoleorganisationen i Lindsdal i tre enheter i stället för två, bedöms bäst kunna göras då ytterligare en förskola, utöver förskolan Milstenen, tillförts området. Först då beräknas förskoleverksamhetens volym vara tillräcklig för tre enheter. I samband med den framtida förändringen föreslås även en översyn göras av den geografiska strukturen på enheterna.
Handläggare: Jeanette Kennerfalk Riskbedömning organisationsförändring Förskolan Trollet I ett PM från förvaltningschefen föreslås en organisationsförändring som berör flera förskolor i Kalmar, det eftersträvas en platt decentraliserad organisation där ansvar, befogenheter, behörigheter och resurser förs så långt ut i organisationen som möjligt. Denna förändring berör också förskolan Trollet som idag består av Förskolan Trollet, Ringdansen, Funkabotorget och Lokomotivet. Förslag till beslut om en omorganisation av förskolan Trollet enligt följande finns: 1. bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av förskolan Lokomotivet och de nya förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson/Herrgården. 2. flytta förskolan Lokomotivet från enheten Förskolan Trollet, till enheten Förskolan Vimpeltorpet. Det innebär att Förskolan Trollet därefter bedriver verksamhet på tre ställen; Trollet, Ringdansen och Funkabotorget 3. den nya enhetens namn är Förskolan Vimpeltorpet 4. enheten startar den 1 januari 2019. 5. Förskolan Vimpeltorpet och Förskolan Trollet har gemensamt upptagningsområde Riskanalysen är väl genomarbetad på hela enheten och diskuterad i följande grupper och enligt följande tidsplan: 1. 24 mars 2017 Förslag till organisationsförändring presenteras på samverkansmöte 2. 12 april förslag organisationsförändring diskuteras av samtlig personal på personalkonferens 3. 12 maj förslag till organisationsförändring diskuteras i pedagogisk strategigrupp 4. 12 maj riskanalys förslag till organisationsförändring skrivs i samverkansgruppen 5. 13 maj Riskanalys skickas till förvaltningschefen Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
Förskolan Trollets organisation Förskolan Trollet är idag en mycket väl fungerande förskola som i alla mätningar levererar en mycket hög kvalitet, allt ifrån toppresultat på föräldraenkäten till toppresultat på medarbetarenkäten och bra resultat för våra barn i skolan. På våra förskolor arbetar vi med åldersindelade avdelningar där miljö och material är anpassade efter barnens olika åldrar. Vi har en gemensam miljösäkring för att säkra en god pedagogisk miljö. Barngruppen och i första hand förskollärarna flyttar varje höst till nästa avdelning för att möta nya utmaningar, sammanhang och tillägg av material. Våra specifika funktioner/roller som torgetpedagog och utepedagog ansvarar för möten mellan åldersgrupperna ute och inne. Ledningsgruppen består av förskolechef, biträdande förskolechef samt pedagogista vilket ger möjlighet att även i en ledande roll ha förutsättningar att tänka tillsammans och fördela arbetsuppgifter. Detta är möjligt tack vare enhetens storlek och minskar arbetsbelastningen inte minst för förskolechefen. Trollet på Klunkens backe 10 består av sex åldersindelade avdelningar. Kattrumpan, Kullerstenen och Klapphuset för barn 1 2år med ett gemensamt torg. Stenkulan, Rackargården och Rävspelet för barn 3 5år med ett gemensamt torg och en ateljé. Förskolan har förutom avdelningspersonal torgetpedagog, utepedagog och del av ateljéristatjänst. Ringdansen på Adelgatan 9 består av fem åldersindelade avdelningar. Speldosan, Trumman och Trumpeten för barn 1 2år. Flöjten och Gitarren för barn 3 4år med ett för alla gemensamt torg, ateljé, musik och vattenrum. Förskolan har förutom avdelningspersonal torgetpedagog, utepedagog och del av ateljéristatjänst. Lokomotivet på Drottning Blankas väg 3 består av fyra åldersindelade avdelningar. Blanka och Smeden för barn 1 2år. Jätten och Tornet för barn 3 4år med en gemensam ateljé. Förskolan har förutom avdelningspersonal en utepedagog och del av ateljéristatjänst. Funkabotorget på Funkabotorget består av Ringdansens och Lokomotivets fem åringar. Förskolan har förutom avdelningspersonal en uteansvarig och en ateljéansvarig. Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
Förskolan Trollets organisation av personal utifrån vad barn har rätt till Varje avdelning upprättar en ansvarsfördelning utifrån kompetenser och våra styrdokument. Varje avdelning har minst två förskollärare och en barnskötare. Förskollärare : Ansvarar för att det pedagogiska och sociala arbetet i förskolan genomförs i enlighet med förskolans läroplansuppdrag, våra nationella och internationella styrdokument och Förskolan Trollets verksamhetsidé. Huvudansvar för att tillsammans med barnen driva vårt tema/projekt. I den mån det är möjligt, följer i första hand förskollärarna barngruppen från 1årsavdelning till 5årsavdelning. Barnskötare: Arbetar tillsammans med läraren i förskolan med att genomföra förskolans verksamhet enligt våra styrdokument. De har på våra förskolor särskilda ansvarsuppgifter som t ex öppna och stänga förskolorna så att barnen får en bra start och ett bra avslut på dagen, ta fram underlag vid sammanslagningar, inventera och vissa arbetsmiljöansvar mm. Särskilda funktioner på Förskolan Trollets förskolor: De särskilda funktionerna som vi valt, har ett särskilt ansvar för att knyta ihop den pedagogiska verksamheten på och mellan avdelningarna och husen utifrån sina kompetenser och speciella intresseområden. Pedagogista : Arbetar på olika sätt med dokumentation, reflektion, handledning, fortbildning, utvärdering, utveckling och kvalitetssäkring. Utepedagog: Planera och organisera möten mellan åldrar, avdelningar och olika kulturer ihop med andra ute. Ansvarar även för den årliga Grön Flagg certifieringen. Torgetpedagog: Planera och organisera möten mellan åldrar, avdelningar och olika kulturer ihop med andra inne t ex erbjuda dans, bygg, drama, musik, skapande mm. Ateljerista: Ansvarar för att utveckla de 100 språkens perspektiv Datapedagog : Ansvarar för pedagogisk handledning och utbildning i data teknik och IT kommunikation. Jämställdhets och mångfaldsutvecklare som ansvarar och utvecklar arbetet med dessa frågor. Handledare Förskolan Trollet har 10 förskollärare med handledarutbildning. Dessa tar i första hand emot studenter från lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
Trollet styrka ligger i samverkan och delaktighet mellan och i våra hus; på reflektionstider, skuggningar, personalkonferenser, interna fortbildningar, vår Reggio Emiliainspiration, vårt förhållningssätt och inte minst vår gemensamma verksamhetsidé. Vår förskolas stolta historia sträcker sig tillbaka till 1970 talet då Reggio Emilia inspirationen startade. Därifrån till nu har varit en fantastisk pedagogisk resa som gjort skillnad för många barn. Den organisation som finns har tagit många år att bygga upp där fokus är på innehåll, delaktighet och den gemensamma verksamhetsidén som gett och ger en god kvalitet. En kvalitet som flera hundra pedagoger varje år reser land och rike runt för att få lyssna och få inspiration av till sin egen organisation och verksamhet. Det finns ett starkt VI och en stolthet över att arbeta på förskolan Trollet. En stolthet som också visar sig i verksamheten som genomsyras av professionella förskollärare, barnskötare samt övriga medarbetare där en lärandekultur råder på hela förskolan. Tidigare förskolechef har utryckt dela inte Trollet! något nuvarande förskolechef instämmer i. Att båda som har arbetat och arbetar som förskolechefer nära denna unika och kvalitativa verksamhet och känner till den fullt ut kommer fram till samma slutsats borde vägas in i beslutet. Det förslag som finns idag skulle innebära att förskolan Trollet i en förlängning blir en så liten enhet att den organisation, som vi tillsammans byggt upp under alla år, inte kommer vara möjlig att fortsätta med. Ledningsgruppen skulle minskas i takt med minskningen av enhetens storlek med risk för sänkt pedagogisk kvalitet och ökad arbetsbelastning för förskolechefen. Den pedagogiska kvalitén som finns idag bygger på att det är många olika kompetenser som samarbetar något förslaget skulle omöjliggöra. Att dela förskolan skulle vara ett beslut helt emot merparten av medarbetarnas och ledningens vilja då vi som idag valt att arbeta på förskolan Trollet ser ekonomiska, kvalitativa, pedagogiska och arbetsmiljövinster i den organisation som vi arbetat fram. En organisation som tidigare nämnts visar i enkäter på hög nöjdhet hos vårdnadshavare en medarbetarenkät som visar på ett fantastiskt resultat med nöjda medarbetare. Vi har år efter år en god budget. Detta talar för det förslag som vi föreslår. Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
Förskolan Trollets förslag till organisationsförändring Enheten Förskolan Vimpeltorpet planeras börja som en del av Förskolan Trollet. Uppbyggnaden av husen Förskolan Snurrom och Kapten Karlssons förskola, kommer att göras i enheten Förskolan Trollets regi. Under uppbyggnadstiden tjänstgör Annika Wirefeldt som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Trollet, med primär arbetsuppgift att etablera de två nya förskolorna, samt att förbereda för den nya enheten. Detta ser vi positivt på, då det ger möjlighet till att tillhöra en ledningsgrupp som kan samarbeta kring uppstarten av dessa förskolor. Det ger också möjlighet att dela erfarenheter och goda exempel och vi kommer ha god tid på oss att samarbeta under uppstarten av nya förskolor. Utifrån riskanalysen samt den erfarenhet vi har är vårt förslag att förskolan Trollet även framöver består av Lokomotivet, Trollet, Ringdansen samt Funkabotorget vilket ger möjlighet att fortsätta med den inarbetade och framgångsrika organisation som levererar goda resultat. Låter man förskolan Trollet vara intakt så kommer en naturlig förändring så småningom att ske när paviljongen på Lokomotivet och externa lokaler på Funkabotorget avknoppas det kommer att minska förskolan Trollet i storlek till 12 avdelningar Det ger den nya förskolan, som i så fall består av Karlssons Äng och Snurrom, möjlighet att vara 10 avdelningar till en början för att med tanke på utvecklingen ge utrymme för expansion. Att öppna nya förskolor och få det att fungera kommer att kräva mer vilket talar för en mindre enhet till en början och sedan ge utrymme för att om behoven ökar utöka förskolan Bilagor: 1. Riskbedömning gjord i samverkansgruppen 2. Anteckningar från personalkonferensen 12 april 2017 3. arbete om värdegrundsarbete i förskolan baserat på Förskolan Trollets organisation 4. Anteckningar från personalkonferensen i april Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
Handläggare: Jeanette Kennerfalk Riskbedömning organisationsförändring Förskolan Trollet Anteckningar från Personalkonferensen 12 april Vi är överens om att vi vill behålla Förskolan Trollet som den är Viktigt att se olika enheters olika behov, vi vill värna om vår organisation med pedagogista och de olika rollerna Vi har en fungerande organisation, ledningsgrupp, pedagogiska grupper, nöjda föräldrar, roller och nöjda medarbetare Idag efter många års hårt arbete har vår organisation blivit vår styrka. Fattas det 11 personal i t.ex. huset Trollet så hjälper organisationen oss att se till så att alla barn befinner sig i meningsfulla sammanhang där vi uppnår våra styrdokument i alla fall. Vi lägger inte ner utan den pedagogiska verksamheten gör vi aldrig avkall på. Andra delar av Sverige har sett vinningen med en stor organisation där arbetsbelastning delas och barns rätt till Lpfö. Malmö och Emmaboda är exempel på Kommuner som är organiserade med en förskolechef, biträdande, och pedagogistor som fördelar ansvar och arbetsuppgifter mellan sig. Vi får använda våra kompetenser styrkor som vi har Vi är starka tillsammans vilket gör att vi gärna hjälper andra. Delas vi så blir vi inte lika starka och kommer inte orka driva. Hur ser man på den demokratiska processen när man i det här i så fall väljer att gå emot en hel organisation och framförallt en chef som inte ser det som ett problem att vara så stora som vi är idag. Vid delning: Minus Färre barn får möjlighet till vår verksamhet. 15 års organisationsarbete Våra gemensamma överenskommelser Verksamhetsiden Rollernas tillägg kan försvinna Högre arbetsbelastning Liten enhet då tillfälliga lokaler försvinner Plus Bra att Annika får observera ett vinnande koncept Vår verksamhetsidé plötsligt är inte Lokomotivet en del av den Bra att vi kan yngla av våra goda exempel till fler förskolor i Kalmar Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
Vi blir en så liten enhet som inte kan ha kvar våra roller och den organisation vi valt Måste bli möjligt att söka tjänsterna istället för att bara bli förflyttad Vi har en organisation som fungerar nu En stor enhet ger möjlighet till fler funktioner Vi är en fungerande enhet, VI är ett VI På en liten enhet finns det risk för att det blir mer toppstyrt i och med färre funktioner Nya organisationsmodeller behöver uppfinnas När man inte vet kanske man väljer att söka sig någon annan stans Lokomotivet missat Trolletdagarna Riska att det blir barnskötare på förskollärartjänster En delning skulle innebära att den nya enheten är större än den idag fungerande förskolan Trollet Det finns en styrka i att vara en stor enhet, många olika kompetenser ger i slutändan en rikare verksamhet. Vi har en organisation där kunskaper delas med varandra Viktigt att skapa en bra förskole för alla barn därför bra att vi har inflytande i den nya verksamheten Enheten blir mindre om/när Funkabotorget och Lokomotivet försvinner. Då blir det svårt att behålla vår organisation Vill inte tillbaka till gamla system med vikarier, vår organisation gör det möjligt att inte ta in vikarier vilket vi får cred för av föräldrar Enligt förslaget får den nya enhet fler avdelningar än Förskolan Trollet med sin inarbetade organisation Vi har som förslag att alla förskolor skulle ha mer som vår organisation Vi kan ha samarbete mellan enheterna utan att dela förskolan Trollet Frågeställningar: Varför dela en enhet som fungerar? Är det bara för att göra lika för alla? Vilken vinning blir en för barnen utifrån Lpfö 98/10 genom att dela organisationen? Hur fördelas personal så att kvalitén behålls på alla ställen? Hur tar man hänsyn till vad föräldrarna tycker om den nya organisationen? Hur får man tag i ny personal? Vad händer om ingen vill flytta sin tjänst till den nya enheten? Vad händer med den pedagogiska inriktningen? Kan vi satsa på att utbilda en pedagogista till som vi tänkt? Varför dela en fungerande organisation? Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
Vem vilka av pedagogerna ska tillhöra vilken enhet? Vilket hus vill man vara i? Om man sökt sig till enheten Trollet och inte längre ska tillhöra enheten, vad händer då? Vad händer med personerna vi utbildar till pedagogista och ateljérista? Vad händer med antalet roller om man blir en liten enhet? Handlar det om att sprida förskolan Trollets kompetenser? Är det uttalat att nya enheten är Reggio Emilia inspirerad? Om inte viktigt att påtala det Hur tänker man med bristen på förskollärare? Hur ska man besätta alla tjänster? Hur gör vi med personalen om det blir delning? Tvångsförflyttning? Om det blir delning kan vi behålla pedagogista och våra roller? Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe 10 393 52 KALMAR 0480-453135 jeanette.kennerfalk@kalmar.se
RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum upprättad 2017-05-12 Datum senast reviderad Förvaltning/arbetsställe/plats: Förskolan Trollet Riskbedömningen avser: Förslag till omorganisation av enheten Trollet Medverkande: Jeanette Kennerfalk förskolechef, Marie Nevrup Nilsson biträdande förskolechef, Anna Gustafsson pedagogista, Marina Sjögren Lärarförbundet, Johanna Rademacher Lärarförbundet samt Anneli Mellbin Kommunal Övrig information: Nr Händelse/situation Skada/påverkan på människa, miljö och/eller ekonomi Omorganisation, delning av enheten Se bilaga Omorganisation, delning av enheten Minskad ledningsgrupp som i sin tur leder till ökad arbetsbelastning för förskolechefen Omorganisation delning av enheten Minskad ledningsgrupp som i sin tur leder till ökad arbetsbelastning för förskolechefen Omorganisation, delning av enheten Minskat utrymme för framtagen inre organisation, ej möjligt att fortgå med den organisation som under många år arbetats fram och som visar på bra resultat. Omorganisation, delning av enheten Minskat utrymme för framtagen inre organisation, ej möjligt att fortgå med den organisation som under Sanno likhet (1-4) Konse kvens (1-4) Risktal S x K (1-16) Åtgärd Om risktalet är större eller lika med 6 eller om konsekvensen är lika med 4 ska åtgärd alltid fyllas i Ansvarig för att Datum åtgärden genom-förs när åtgärden ska vara genomförd 4 4 14 Dela inte enheten Förvaltningschef 4 4 14 De arbetsuppgifter som idag finns i ledningsgruppen delas upp på färre antal personer. Antalet arbetsuppgifter blir fler per person främst förskolechefen det kompenseras till viss del med färre medarbetar och lönesamtal men arbetsbelastningen ökar Förskolechef 4 4 14 Dela inte enheten Förvaltningschef 4 4 14 Förändra den inre organisationen, ej fortgå med de tänkta utbildningarna, en till pedagogista och två ateljeristor. Förskolechef Uppföljning Datum när åtgärden var genomförd Önskad effekt (Ja/Nej) KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Fastställt av Dokumentansvarig Kommundirektör Annette Andersson Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund 1 (3) Utgåvedatum Tillhör dokument 2016-11-01 Riskbedömning allmänt/riskbedömning inför ändringar i verksamheten
många år arbetats fram och som visar på bra resultat. Omorganisation, delning av enheten Minskat samarbete samt lära av varandra, färre kompetenser som samarbetar Omorganisation, delning av enheten Minskat samarbete samt lära av varandra, färre kompetenser som samarbetar Omorganisation, delning av enheten Åldersblandade grupper, sänkt pedagogisk kvalitet Omorganisation, delning av enheten Åldersblandade grupper, sänkt pedagogisk kvalitet Omorganisation, delning av enheten Att dela en enhet som är väl fungerande och som håller hög kvalitet innebär pedagogiska risker, arbetsmiljörisker och budgetrisker Minska antalet förskollärare på avdelningarna för att ekonomiskt ha möjlighet till att fortsätta ha rollerna i varje hus. 4 4 Dela inte enheten Förvaltningschef 4 4 Mer externa fortbildningar, vilket kan påverka budgeten, alternativt minska antalet fortbildning. Förskolechef 2 2 10 Dela inte enheten Förvaltningschef 2 2 10 Femåringarna på Trollet och Ringdansen bildar eventuellt Funkabotorget, detta innebär att det blir fler yngre barn i båda dessa hus. Eventuellt behöver vi för att möta färre antal platser på enheten åldersblandade grupper vilket innebär en stor omorganisation i miljöerna samt går emot det vi tror är framgångsrikt för barnens kunskapsutveckling. Förskolechef 4 4 14 Dela inte enheten Förvaltningschef Omorganisation, delning av enheten Att dela en enhet som är väl fungerande och som håller hög kvalitet innebär pedagogiska risker, arbetsmiljörisker och budgetrisker Att dela en enhet när det inte finns stöd för ändringen i organisationen innebär risker. 4 4 14 Arbeta vidare med arbetsmiljön och en frisk arbetsplats samt erbjuda stöd från Kommunhälsan till de som behöver det. Det minskade budgetutrymmet är svårt att åtgärda då vi ser att en viss storlek gynnar den organisation vivalt Pedagogiskt får vi arbeta med att hitta lösningar som fungerar men vår organisation är idag av stor betydelse för den framgång som finns och att arbeta fram en ny organisation kommer att ta tid, dvs flera år. Förskolechef 2 (3)
Omorganisation, delning av enheten Snävare budget 4 4 14 Dela inte enheten, se ovan Förskolechef Omorganisation, delning av enheten Risk för förlorad kompetens då personal aviserat flytt till andra kommuner vid delning Omorganisation, delning av enheten Risk för förlorad kompetens då personal aviserat flytt till andra kommuner vid delning Omorganisation, delning av enheten Negativ effekt på arbetsmiljön Att dela en enhet som inte själva vill ser det positiva i denna förändring kommer att påverka arbetsmiljön och risk finns att det infinner sig en känsla av att inte bli lyssnad på vilket i sin tur kan leda till stress och uppgivenhet. 4 4 14 Dela inte enheten Förvaltningschef 4 4 14 Så långt det är möjligt låta de som vill vara kvar i Trollets organisation vara det, de som vill till ny enhet söka de jobben Förskolechef 4 4 14 Dela inte enheten Förvaltningschef Omorganisation, delning av enheten Negativ effekt på arbetsmiljön Att dela en enhet som inte själva vill ser det positiva i denna förändring kommer att påverka arbetsmiljön och risk finns att det infinner sig en känsla av att inte bli lyssnad på vilket i sin tur kan leda till stress och uppgivenhet. 4 4 14 Få alla engagerade i arbetet med omorganisationen för att öka delaktigheten. Förskolechef 3 (3)
1 Värdegrundsarbete i förskolan Reflektioner kopplat till forskning och litteratur Bakgrund Jag studerar på specialpedagoglinjen och håller nu på med min avslutande examensuppsats som handlar om värdepedagogik och specialpedagogens roll. Jag har studerat dokument, undersökt hur pedagogerna arbetar med värdefrågor tillsammans med barnen och hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt. Värdegrundsuppdraget är ett komplext uppdrag och Skolverket (2000) menar att det består av många olika delar vilka måste bilda en stark helhet för att det ska bli möjligt att arbeta med på ett framgångsrikt sätt. Förutom värdepedagogik lyfter jag i mitt arbete fram olika faktorer som kan ses som framgångsfaktorer men jag gör inga anspråk på att ge en heltäckande bild eftersom detta inte är möjligt inom ramen för mitt arbete. Jag utgår ifrån ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv där mellanmänskliga möten ses som något centralt och barns och elevers svårigheter förstås som relationsfenomen. Min utgångspunkt är att hela förskolemiljön behöver beaktas om det ska bli möjligt att skapa en förskola där alla barn kan trivas, må bra, utvecklas och lära på bästa sätt. Relationell pedagogik och specialpedagogik Aspelin och Persson (2011) och Aspelin (2013) har utvecklat ett teoretiskt synsätt på utbildning som baseras på antagandet att människan föds, utvecklas och förverkligas i relationer. Det centrala för relationell pedagogik är relationer, kommunikation och mänskliga möten och det meningsfyllda antas växa fram i människans möte med världen. Kunskapsuppdraget och fostransuppdraget tänks samman. För att utbildning ska kunna vara en lärande verksamhet där barn utvecklas och mår bra så behöver den vara socialt orienterad, kunskapsinriktad, lyfta fram värdefrågor och sätta relationer mellan barn och lärare i centrum. En förskola som är socialt orienterad arbetar med barns sociala och personliga kompetenser och bedriver ett aktivt och målmedvetet arbete för demokratisk fostran. De menar också att skolan har en existentiell uppgift; Att vara mötesplats mellan människor. Jag ser en stor överenstämmelse med Aspelins och Perssons synsätt på utbildning och det arbete förskolan T bedriver. I verksamhetsidén uttrycks att man vill att förskolan ska vara en välkomnande social, demokratisk, kulturell och lärande mötesplats för barnen, deras familjer, pedagoger och det omgivande samhället. Dokument, organisation och pedagogernas förhållningssätt uttrycker vikten av att vara en socialt orienterad och kunskapsinriktad förskola. Värdefrågor lyfts fram och relationer sätts i centrum. Verksamheten bygger på olika gemensamt valda värdeord; vilka är klart uttryckta och väl kända av alla på förskolan och enheten T. Genom att dessa värdeord definieras, undersöks och granskas i dagligt arbete, i olika reflektionsgrupper och genom ett väl genomtänkt och strukturerat utvärderingssystem anser jag att det bedrivs ett aktivt och målinriktat arbete för demokratisk fostran. Aspelin och Persson (2011) menar att relationell pedagogik i översiktlig mening kan förstås som ett demokratiprojekt där utbildningsprocessen ses som fostran för demokrati genom demokrati. Utbildning kan förstås som att barn utvecklar de kompetenser som behövs i ett samtida
2 och framtida samhälle. På enheten T vill man ge barnen möjlighet att mötas utifrån begreppet förhandling vilket kan ses som en viktig del i att fostra för demokrati genom demokrati. Relationell specialpedagogik förstår barns svårigheter som relationsfenomen och i första hand verkar läraren för att barnet blir delaktig i ett meningsskapande sammanhang och beaktar utbildningsmiljön; vad miljön kan bidra med och hur den medverkar till att skapa villkor för lärande (Aspelin och Persson, 2011; Aspelin, 2013). På förskolan T läggs stor vikt vid att skapa delaktighet i meningsskapande sammanhang och det som framkommer i informanternas svar är att projektarbete, en väl genomtänkt miljö och pedagogisk dokumentation har stor betydelse för hur mening skapas i det som görs på förskolan. Det som karaktäriserar lärarens förhållningssätt ur relationell synvinkel är lärarens förmåga att lyssna in och förhålla sig till barnets tankar och känslor så att ett dialogiskt möte och ett gemensamt tänkande uppstår. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse för att barns förmågor, kunskaper och attityder ska kunna stödjas och utvecklas. Genuina relationer skapas genom dialog. Genom dialog kan vi i ett visst ögonblick leva tillsammans med någon annan. I ett relationellt perspektiv frågar sig läraren vem barnet kan vara i en given situation och vem barnet kan bli (Aspelin och Persson, 2011; Aspelin, 2013). Informanterna på förskolan T uttrycker en stor medvetenhet kring lyssnandets och dialogens betydelse. I det pedagogiska arbetet arbetar pedagogerna aktivt och medvetet med att utveckla lyssnandet och med att lyfta fram alla barns olikheter och kompetenser som något som berikar. Man menar att möte med olikheter och att utbyta olika tankar och perspektiv har stor betydelse för det gemensamma och individuella lärandet. Möten i olika grupper gör det möjligt för barnen att upptäcka och se värdet av varandras olika kompetenser och värdet i att göra tillsammans. Man planerar och organiserar därför för olika gruppkonstellationer. I mindre grupper med bara ett fåtal barn är det lättare för personalen att lyssna och förstå vad det är som pågår, göra alla barn delaktiga och se det unika i varje barn. Att organisera för mindre grupper gör det också möjligt för nära möten mellan vuxna och olika enskilda barn att uppstå. I sitt förhållningssätt vill pedagogerna visa att vi behöver varandra, vi lär av varandra och att vi tillsammans kan utveckla mer kunskap än vad som är möjligt i enskilda sammanhang. Halvars Franzén har i sin studie (2010) undersökt förskolan som ett etiskt rum där det centrala är de etiska möten som i olika sammanhang och på olika sätt uppstår där. I sin forskning tar hon stöd av filosofen Emmanuel Levinas alteritetsetik. Hans tankar utgår ifrån olikhet och annanhet som en viktig aspekt i relationen mellan subjektet och den andre. Mötet med den andre och dennes annanhet är en förutsättning för människan att bli människa en unik någon. Halvars Franzén menar att eftersom möjligheten att bli till ett unikt subjekt förutsätter möten med andra människor som är olika en själv så förutsätter det också en omvärld där dessa möten kan äga rum. Genom min studie ser jag hur man på förskolan och enheten T hela tiden organiserar för att olika möten ska kunna uppstå på olika nivåer i systemet. Jag tolkar det som ett sätt att i alla led organisera för den pedagogik man vill bedriva.
3 En förskola för alla, inkludering och betydelsen av en demokratisk gemenskap Om man gör en historisk tillbakablick och studerar skrivet material blir det tydligt hur förskolan T under många år arbetat med att skapa en gemenskap - ett VI. Ur texter, informanternas svar och mina observationer på plats framträder betydelsen av ett gemensamt VI där delaktighet framstår som en röd tråd vilken löper genom alla nivåer i organisationen. Det finns en stark koppling mellan VI:et, en strävan mot en förskola för alla barn och begreppet inkludering. Göransson och Nilholm (2013) förespråkar en gemenskapsorienterad definition av inkludering vilket kan förstås som att alla barn finns tillsammans i en demokratisk gemenskap där utanförskap förhindras och att det utvecklas en pedagogik där skillnader mellan människor ses som det normala och olikhet som en tillgång. I denna definition av inkludering utvecklas gemenskap på olika nivåer i systemet och alla barn upplever sig som socialt och pedagogiskt delaktiga. Helhetsidé som förbindelselänk mellan uppdrag och vardagshändelser Det finns en problematik rörande formuleringsarena där läroplaner och mål formuleras och realiseringsarena där dessa realiseras vilket får konsekvenser för möjligheterna att förverkliga värdegrundsuppdraget. Otydligheten i styrdokumentens målformuleringar kräver processer där mål bryts ner för att bli användbara i den vardagliga praktiken. En förutsättning för att grundläggande värden ska kunna förmedlas till barn och elever och ges ett innehåll är att dessa värden definieras, diskuteras och konkretiseras (Gren 2012). Gadler (2011) betonar vikten av att begrepp blir föremål för ett gemensamt tolkande som avspeglar intentionerna i styrdokumenten samt att gemensamma riktlinjer upprättas. Detta kräver att rutiner upprättas som bygger på allas deltagande. Enligt Scherp (2012) råder stor samstämmighet bland organisationsforskare om att styrning och ledning av komplexa verksamheter (som förskolan och skolan) behöver bygga på en gemensam skapad helhetsidé (kopplad till uppdraget) som kan fungera som förbindelselänk mellan uppdrag och vardagshändelser. Under flera år har man på förskolan och enheten T arbetat med att formulera en gemensam verksamhetsidé som grund för det arbete man vill bedriva. Innehållet är resultat av en lång process där man gemensamt tolkat uppdraget och arbetat fram de värden som man vill ska vara vägledande i det vardagliga arbetet. Enligt informanterna i studien är verksamhetsidén ett uttryck för det man vill att en förskola ska ge alla barn; vad man anser att alla barn har rätt till. De menar också att innehållet i verksamhetsidén ligger närmare den egna verksamheten än läroplanen. Den upplevs utförligare och anses vara ett oumbärligt redskap i deras pedagogiska arbete. När informanterna talar om verksamhetsidén blir det tydligt att både upprättandet av idén och idén som något att samlas kring har bidragit till och fortsätter att bidra till känsla av samhörighet och gemenskap. Systematiskt kvalitetsarbete Scherp (2014) anser att skolutveckling och kvalitetsarbete är samma sak och för att uppnå en hög kvalitet måste man se hur vardagsaktiviteter, organisation och helhetsidé är relaterade till varandra och samverkar. Jag menar att detta är något som förskolan och enheten T ständigt arbetar med genom sitt väl uppbyggda och strukturerade arbete för planering, uppföljning, utvärdering och utveckling.
4 För att strukturera det pedagogiska innehållet har man på enheten T utarbetat en ordning för det pedagogiska året. Denna struktur menar man stärker gemensam kompetens, kollegialitet och underlättar organisationen av det gemensamma reflektionsarbetet (Förskolans Verksamhetsidé). För att ge stöd vid planering, uppföljning och utvärdering har olika utvärderingsstrukturer i Word och Power Point skapats. Under en längre tid har förskolan T också arbetat fram en stor mängd redskap som fungerar som stöd för att förbinda uppdrag med vardagshändelser. I Verksamhetsidén beskrivs pedagogisk dokumentation, gemensamt tema/projekt, miljö och tydlig organisation med en reflekterande kultur som viktiga pedagogiska redskap. Att arbeta med pedagogisk dokumentation gör det möjligt att bedöma förskolans kvalitet utifrån ett relationellt och processinriktat perspektiv i enlighet med det som uttrycks i förarbetet till den reviderade läroplanen (Utbildningsdepartementet 2010). Där beskrivs barns utveckling och lärande som interaktivt och relationellt vilket man menar får till följd att förskolans kvalitet ska bedömas utifrån ett relationellt och processinriktat perspektiv med ett syfte att: fånga kvaliteten i relationer och samspel mellan vuxna och mellan barn samt i miljöaspekter, lärandeaspekter och övergripande intentioner i form av läroplanens olika målområden och relationen mellan dessa och förskolans kontext (Utbildningsdepartetmentet 2010, s.18). Informanternas upplevelse av de redskap som finns är att de är många men att de hjälper dem till ett fördjupat tänkande och sparar tid genom att frågorna i dokumenten ger ett direkt fokus på vad som ska göras. På enheten T finns en pedagogisk handledare som jag anser har en avgörande roll för att arbetet ska kunna bedrivas systematiskt. Den pedagogiska handledaren är den som håller allt samman genom att förbereda, leda processer, ha överblick över det som pågår på olika avdelningar och se till att olika avdelningarna möts. Den pedagogiska handledaren deltar också i arbetslagens uppföljningar och sammanställer den slutliga utvärderingen där det görs en analys av det som varje enskilt arbetslag och systemet i stort behöver utveckla. Till den pedagogiska handledarens uppgifter hör ett ansvar att göra gemensamma lärdomar synliga för alla. Vikten av att förskolan utvecklas till en lärande organisation Att en skola utvecklas till en lärande organisation kan ses som en förutsättning för skolutveckling i riktning mot målet en skola för alla. Myndigheten för skolutveckling (2008) menar att: I den lärande organisationen utvecklas tänkande och förhållningssätt genom professionella reflektionsprocesser, vilka resulterar i nya sätt att agera. (Myndigheten för skolutveckling, 2008. s.45.).
5 Min tolkning är att förskolan T genom alla år av stort engagemang, en tro på det man gör och ett medvetet arbete har lyckats utvecklas till en lärande organisation. De skolor som har en god förmåga att möta behov och krav på utveckling kännetecknas av en samarbetande kultur, där man hjälps åt att granska och förbättra verksamheten, både organisatoriska ordningar och individuella föreställningar om lärande. I en samarbetande kultur har det personliga lärandet sin grund i en social arbetsgemenskap där man stöttar varandra, mål är allas angelägenhet och rektors handlande är stödjande och utmanande (Myndigheten för skolutveckling, 2008). Jag menar att förskolan T har lyckats sprida sina idéer, kunskaper och medvetenhet om VI:ets betydelse till att idag omfatta en enhet av förskolor som kännetecknas av en samarbetande kultur. Genom att samarbeta och organisera för möten menar man att man har skapat en reflekterande kultur där man kan hjälpas åt att tänka och reflektera inom avdelningarna, mellan avdelningarna, på och mellan förskolorna och tillsammans i enheten (Förskolans Verksamhetsidé). Ett reflekterande arbetssätt och en reflekterande organisation uttrycks i verksamhetsidén vara grunden för ett gemensamt lärande och ökad kompetens på olika områden och nivåer i förskolan och på enheten. En informant uttrycker att utvecklandet av ett starkt VI på hela enheten har ökat förutsättningarna för att kunna hjälpas åt, stödja varandra, granska och utveckla de olika förskolornas verksamhet. Att det utvecklats ett starkt VI på förskolan T blev tydligt i mina möten med informanterna där deras tal om VI gör och Vi tänker var något ständigt återkommande. Granberg och Ohlsson (2009) beskriver den lärande organisationen som en organisation som skapar goda förutsättningar för medarbetarnas lärande och som också tar tillvara och använder den kunskap som utvecklas. Den kunskap som utvecklas på enheten T sprids och delas inom enheten och genom deltagande i olika nätverk, via studiebesök, föreläsningar och fortbildningsdagar. Motsättning och konflikt är ett villkor för den lärande organisationen där kunskaper och perspektiv ställs mot varandra (Nilsson, 2014; Granberg och Ohlsson, 2009). Nilsson (2014) anser att det är viktigt att det finns kunskap och förståelse i organisationen för att hantera detta. På förskolan och enheten T finns en medvetenhet och kunskap om betydelsen av motsättning och konflikt och där finns också strategier för att hantera detta. På varje upptakt formulerar arbetslagen skriftliga överenskommelser om hur man vill att de konflikter som uppstår i arbetslaget ska hanteras. Informanterna uttrycker att det finns ett nätverk i verksamheten som kan stötta vid konflikter och att frågan om konflikter tas upp i olika sammanhang med jämna mellanrum. En trygg miljö En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i förskolans verksamhet på lika villkor och Helldin och Sahlin (2010) menar att utvecklandet av gynnsamma skolmiljöer är en nödvändighet i arbetet med att skapa en inkluderande skola. Alla barn och elever gynnas av ett positivt socialt klimat men de elever som är mer sårbara behöver ett fullgott socialt klimat för att trivas i skolan (Helldin och Sahlin 2010, s. 52).
6 Ett gott socialt klimat och goda pedagogiska möten präglas av respekt, tolerans för olikhet och oliktänkande samt en öppen kommunikation där alla har möjlighet att framföra sina behov och åsikter (Skolverket, 2014). Det som har stor betydelse för det klimat som utvecklas i förskolan är pedagogernas förhållningssätt grundat i människosyn och kunskapssyn, deras förmåga att skapa intersubjektiva, genuint känslomässigt engagerande möten samt en accepterande och uppmuntrande atmosfär (Johansson, 2011). I Verksamhetsidén beskrivs den kultur som man menar kännetecknar enheten T. Man menar att den kännetecknas av; samarbete, delaktighet, nyfikenhet, öppenhet och reflektion. Den beskrivs också som en vilja att leka med tanken och vända på det man tror sig ha förstått och våga sätta sig själv på spel (Förskolans Verksamhetsidé). Informanternas svar vittnar om att det pågår en ständig granskning genom det reflektionsarbete som görs i olika grupper. Genom film och bilddokumentation lyfts olika situationer fram som diskussionsunderlag. Pedagogernas roll, förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn synliggörs och blir på så sätt möjligt att reflektera över. Den pedagogiska handledaren har en funktion som samtalsledare vid reflektionstillfällena. Hennes roll ses av informanterna som viktig genom att hon kan se på deras arbete utifrån och bidra med andra sätt att se på det de gör. Informanterna uttrycker att hon ställer frågor som öppnar upp för reflektion och kritiskt tänkande vilket för diskussioner framåt. Förutom den granskning som sker i grupperna nämner informanterna också upptakt, uppföljning och utvärdering, auskultation hos varandra och möten med föräldrar som tillfällen där kritisk granskning sker. Enligt Skolverket (2000) är den viktigaste förutsättningen för att ett gott socialt klimat ska utvecklas att alla vuxna i skolan kan samverka och skapa en gemensam vision om framtida önskvärd utveckling. I arbetet med utvecklandet av inkluderande lärmiljöer fyller en Likabehandlingsplan en viktig funktion. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder omsätts i ord och handling varje dag. Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat. Likabehandlingsplanen ska vara ett viktigt verktyg för att systematiskt planera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom föräldramöten med mera (Diskrimineringsombudsmannen, 2013.s9). I det arbetet är det viktigt att barn och föräldrar görs delaktiga så att alla tillsammans kan verka för att skapa en god miljö. Enheten tydliggör sitt arbete för lika rättigheter i en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Planen har en stark koppling till Verksamhetsidén och det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs. Planen blir en del i enhetens strävan att förverkliga sin idé där valda värden och åtgärder omsätts i ord och handling varje dag. Delaktighet är ett av värdeorden som uttrycks vara det som genomsyrar systemet. Detta inkluderar också barns- och föräldrars delaktighet och inflytande.
7 En hierarkisk idé och en förskolas handlingsutrymme I statliga och kommunala institutioner har det länge funnits en tilltro till en hierarkisk idé där mål formulerade på högsta nivå också leder till konkret handling på lägsta nivå (SOU, 1997:157). Det har utvecklats ett perspektiv som går att beskriva som ett uppifrån-och-ned-perspektiv där mål och initiativ till förändringsarbete anges av politiker och experter på central nivå. Dessa mål och initiativ ska sedan implementeras och genomföras i praktisk verksamhet. Forskning har emellertid visat att det är svårt att genomföra reformer och bedriva förändringsarbete i förskolor och skolor med denna modell som grund (Brunsson, 1990. se SOU, 1997:157 s103). Den hierarkiska idén om att förändring är något som initieras utifrån och uppifrån, och inte av lärarna själva har medfört en stark institutionell tradition i tänkande, rutiner och handlingsmönster vilket anses begränsa och reglera det handlingsutrymme till egna initiativ och förändring som faktiskt finns. Att inte värdegrunden får genomslag i den praktiska verksamheten kan bero på brister i styrkedjan och i en skolas kultur men också på att pedagogerna själva inte gör verklighet av den (Berg, 2003; SOU, 1997:157). I en publikation som handlar om förskolan T berättar en pedagog hur de utifrån de ställningstaganden man gjort själva började utveckla system som var konkreta, användbara och som hjälpte dem framåt istället för att invänta idéer uppifrån. Där beskrivs också hur man genom en satsning på ständigt återkommande extern och intern handledning kunnat förändrat verksamheten på djupet. Min uppfattning är att förskolan ständigt prövar gränserna för det handlingsutrymme som finns. Det finns en tilltro till den egna verksamheten; de ställningstaganden och insikter man under årens lopp har gjort och vad man tillsammans kan åstadkomma. Det finns starka skäl att lyssna på erfarenheter och initiativ som kommer underifrån särskilt när dessa drivs av en stark vilja och ett ihärdigt engagemang som inte tycks avta med åren och där olika mätningar pekar mot goda resultat! Annika Linder
8 Litteraturlista Aspelin, Jonas och Persson, Sven. (2011) Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups Aspelin, Jonas (red.) (2013). Relationell specialpedagogik i teori och praktik. Stockholm: Gleerups. Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan: En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur. Brunsson, N. (1990). Reformer som rutin. I Brunsson, N. & Olsen, J.P. (red) (1990) Makten att reformera Stockholm: HLS Förlag. Diskrimineringsombudsmannen (2013) Lika rättigheter i förskolan. Gadler, Ulla (2011). En skola för alla gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. Göteborg: Intellecta Infolog. Granberg, Otto & Ohlsson, Jon. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund; Studentlitteratur. Gren, Jenny. (2012) Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Stockholm: Liber. Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2013). Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FoU rapport, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Halvars-Franzén, B. (2010). Barn och etik: Möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Stockholm: Stockholms universitet. Helldin, Rolf och Sahlin, Birgitta (red). (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
9 Johansson, Eva. (2011) Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Fritzes. Myndigheten för skolutveckling (2008). Att lyfta den pedagogiska praktiken. Stockholm: Fritzes. Scherp, Hans Åke. (2012). PBS - problembaserad skolutveckling. Karlstads universitets tryckeri. Scherp, Hans Åke. (2014). Skol- och lärandebaserat kvalitetsarbete. Artikel, 28 januari. www.scherp.me Skolverket, (2000). En temabild om värdegrunden. Med demokrati som uppdrag. Skolverket (2014). Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. SOU: 1997:157. Att erövra omvärlden: Förslag till läroplan för förskolan: Slutbetänkande av Barnomsorg och skolakommittén. Utbildningsdepartementet (1997a). Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm. Föreläsningar: Nilsson, Jörgen. (2014-09-11). Ledarskap och specialpedagogens yrkesroll.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde 2017-05-29 BUN 2017/0086 Tfn 0480-45 30 02 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om ny enhet - Förskolan Kroggärdet Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av förskolan Kroggärdet och de nya avdelningarna vid gamla matsalen. 2. flytta förskolan Kroggärdet från enheten Förskolan Smedby, till enheten Förskolan Kroggärdet. Det innebär att Förskolan Smedby därefter bedriver verksamhet på två ställen; Smedängen och Tingbydal 3. den nya enhetens namn är Förskolan Kroggärdet 4. enheten startar den 1 januari 2019. 5. Förskolan Smedby byter per samma datum namn till Förskolan Smedängen/Tingbydal 6. Förskolan Smedängen/Tingbydal och Förskolan Kroggärdet har gemensamt upptagningsområde. Bakgrund Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i Barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Förskolan Smedby är redan idag något stor för att hanteras av en förskolechef. I Smedby finns en måttlig ökningstakt i barnantalet. I Smedby kommer framtida förskoleplatser med hög sannolikhet att tillföras på skoltomt vid Förskolan Kroggärdet. Barn- och ungdomsförvaltningen Adress, Besök Tel 0480-45 00 00 vx
BUN 2017/0086 2 (2) I Smedby finns verksamhet på tre adresser: Smedängen 5 avd OB-omsorg (Smedängen) 1 avd Familjecentral (Smedängen) 1 avd Tingbydal 4 avd Kroggärdet 5 avd Under projektering/byggnation Gamla matsalen 2-3 avd Riskanalys Riskanalys är genomförd i Lokal samverkansgrupp. Flera olika risker är identifierade och åtgärder framtagna. Utifrån riskanalysens åtgärder så bedöms beslutet om en delning vara möjlig att genomföra Förslag Projektering och etablering av de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen görs i nuvarande organisation Förskolan Smedby. I samband med att de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen är färdigställda och uppstartade bör en delning av enheten göras. Tidpunkten för delning beräknas till 2019-01-01. Under uppstartstiden rekryteras en förskolechef, som från tillträdesdatum till 2018-01-01 har tjänsten vilande och tjänstgör som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Smedby. Smedängen, Tingbydal, OB-omsorgen och Familjecentralen föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Smedängen/Tingbydal Kroggärdet och de nya avdelningarna föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Kroggärdet Mats Linde Förvaltningschef Bilagor - PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal - Riskbedömning och handlingsplan Förskolan Smedby
PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal Bakgrund Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i Barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen varierar antalet direkt underställa per chef mellan 20 och 80 personer. (Siffrorna är uttagna per 15 oktober 2017, och kan avvika från siffror i andra tabeller, beroende på när de är uttagna ur systemen) Antal anst Antal chefer Antal bitr med personalansvar Summa chefer Antal anst / chef Område Vasaskolan 79 1 0 1 79 Förskolan Trollet 68 1 0 1 68 Förskolan Smedby 62 1 0 1 62 Förskolan Björkenäs 61 1 0 1 61 Förskolan Ögonstenen 55 1 0 1 55 Förskolan Rinkabyholm 53 1 0 1 53 Förskolan Oxhagen Malmen 52 1 0 1 52 Förskolan Svärdsliljan 51 1 0 1 51 Särskolan i Kalmar 49 1 0 1 49 Åbyskolan 48 1 0 1 48 Förskolan Pulpeten Smedjan 47 1 0 1 47 Dörbyskolan 44 1 0 1 44 Förskolan Lindeberga Sjöängen 42 1 0 1 42 Lindöskolan 39 1 0 1 39 Trekantenskolan 65 1 1 2 33 Förskolan Rockneby 31 1 0 1 31 Förskolan Vallmon 30 1 0 1 30 Lindsdalsskolorna 115 1 3 4 29 REKTORER 29 1 0 1 29 Kalmarsundsskolan 112 1 3 4 28 Rocknebyskolan 27 1 0 1 27 Djurängsskolan 52 1 1 2 26 Falkenbergskolan 52 1 1 2 26 Skolmottagningsenheten 26 1 0 1 26 Rinkabyholmsskolan 49 1 1 2 25 Förvaltingskontoret 23 1 0 1 23 Barkestorpskolan 22 1 0 1 22 Esplanadsskolan 22 1 0 1 22 Funkaboskolan 87 1 3 4 22
Utgångspunkter En platt decentraliserad organisation Barn- och ungdomsförvaltningen är en platt decentraliserad organisation där ansvar, befogenheter, behörigheter och resurser förs så långt ut i organisationen som möjligt. Det medför att antalet chefsled ska begränsas till ett minimum. Utgångspunkten bör vara att organisationen ska ha enheter vars storlek nedåt begränsas av ekonomisk bärkraft (en enhet kan inte bli hur liten som helst) och vars storlek uppåt begränsas av chefens möjlighet att ha direkt personalansvar (en chef kan inte ha hur många direkt underställda som helst). Skollagen Skollagen ger rektor/förskolechefen mandat att besluta om enhetens inre organisation. Skollagen säger vidare att det på en skolenhet kan det bara finnas en rektor, och på en förskoleenhet kan det bara finnas en förskolechef. Upptagningsområden Till varje enhet, såväl skola som förskola, finns ett geografiskt upptagningsområde. Schematiskt är det uppbyggt så att en 7-9-skolas upptagningsområde består av en eller flera närliggande F-6-skolors upptagningsområden. F-6-skolans upptagningsområde består i sin tur av en eller flera förskoleenheters upptagningsområden. Därutöver gäller att en förskola överlämnar rutinmässigt barn till EN F-6-skola, även om man i förekommande fall lämnar enstaka barn till andra skolor, vid val av annan skola. Skolan i elevens upptagningsområde är elevens sk hemskola. Det är den skolan som är skyldig att erbjuda plats, det är därmed också där eleven har rätt att gå. Det är också hemskolans rektor som bevakar att skolplikten uppfylls för eleverna i upptagningsområdet. För förskolorna gäller att Kalmar kommun erbjuder plats på förskola där kommunen tillmötesgår föräldrarnas önskemål så långt det är möjligt. Lagstiftningen säger att kommunen är skyldig att erbjuda plats i kommunen. I samband med etableringen av Tallhagsskolan, så byter eleverna som bor i Lindöskolans upptagningsområde hemskola för årskurs 7-9, från Funkaboskolan till Tallhagsskolan. Tillsammans med exploateringen och nybyggnationen på Karlssons äng och Snurrom, betyder det att barn och elevantalet i norra centralorten förändras så pass mycket att upptagningsområdena behöver uppdateras. Bostadsområdet Snurrom och Norra Vimpeltorpet har inte varit bebyggda tidigare och saknar därför upptagningsområde och hemskola. Rent systemtekniskt har Snurrom tillhört Kalmarsundsskolans upptagningsområde. Norra Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolans upptagningsområde. Karlssons äng och Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolan. Ljusstaden (Östra Vimpeltorpet) tillhör Kalmarsundsskolans upptagningsområde. För att balansera förändringen för Funkaboskolans elevsammansättningen då Lindöskolans elever går till Tallhagsskolan istället, bör de nya områdena på Snurrom tillhöra Funkaboskolans upptagningsområde. Samtidigt föreslås områdena i Berga öster om Tallhagsvägen tillhöra Tallhagsskolans upptagningsområde. Dessa förändringar i upptagningsområdena får konsekvenser för den organisatoriska diskussionen nedan.
Principen om naturliga enheter Enheter bör vara naturliga enheter de organisatoriska gränserna bör stödjas av geografiska gränser. Resonemanget om naturliga enheterna kan också medföra att det inte är lämpligt att dela upp en sammanhållen större skola i flera mindre enheter. Resonemanget leder vidare till att det är möjligt att dela upp stora förskoleenheter i mindre enheter, eftersom dessa enheter ofta består av 3-8 hus, som är beläget på olika adresser i samma stadsdel. Det medför också att det är svårt att dela upp en skola i mindre enheter, eftersom skolan alltid ligger på samma adress och ofta är sammanhängande huskroppar. Detta resonemang leder till att de förslag som redovisas fokuserar på förskoleverksamheten. Beskrivning av förskoleverksamhetens enheters storlek Nedanstående tabell visar det prognosticerade antalet personal per förskoleenhet i oktober under kommande år (Siffrorna i tabellen kan avvika från andra tabeller detta beror på att olika tabeller är uttagna vid olika datum, det ger en viss variation). Färgmarkeringarna indikerar följande: - Mellan 50-59 medarbetare är gulmarkerat - 60 medarbetare eller flera är rödmarkerat Personal Enhet 2016 2017 2018 2019 2020 Djurängsskolan Förskolan Björkenäs Förskolan Lindeberga- Sjöängen Förskolan Lindö Förskolan Oxhagen- Malmen Förskolan Pulpeten- Smedjan Förskolan Rinkabyholm Förskolan Rockneby Förskolan Smedby Förskolan Svärdsliljan Förskolan Trollet Förskolan Vallmon Förskolan Ögonstenen Trekantenskolan Åbyskolan 27 27 27 39 39 57 63 75 75 75 44 44 53 53 53 58 58 58 58 67 51 51 51 51 51 42 45 45 45 45 54 54 54 60 60 28 28 28 28 28 64 64 64 64 64 53 53 53 53 53 71 71 83 83 83 33 33 45 45 45 57 57 57 57 69 29 29 29 29 35 25 25 31 31 31
Förslag på ny organisation Rinkabyholm Nuläge och utveckling Förskolan Rinkabyholm är en förskola som, i och med färdigställandet av den nya förskolan öster om nuvarande E22, kommer att bli så stor att den bör delas. Projektering och etablering av den nya förskolan föreslås göras i nuvarande organisation. Då förskolan är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Förslag Tidpunkten för delning förväntas bli 2019-01-01. En närmare diskussion kring delningen, och dess tidsplan kommer att påbörjas då den nya förskolan är färdigställd Smedby-Trekanten Nuläge och utveckling Förskolan Smedby är redan idag något stor för att hanteras av en förskolechef. I Smedby finns en måttlig ökningstakt i barnantalet. I Smedby kommer framtida förskoleplatser med hög sannolikhet att tillskapas på skoltomt vid Förskolan Kroggärdet. I Smedby finns verksamhet på tre adresser: Smedängen 5 avd OB-omsorg (Smedängen) 1 avd Familjecentral (Smedängen) 1 avd Tingbydal 4 avd Kroggärdet 5 avd Under projektering/byggnation Gamla matsalen 2-4 avd I Trekanten finns 8 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Trekantenskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Smedbys förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Trekanten. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten. Då en av de bärande principerna i Barn- och ungdomsförvaltningens organisation är principen om naturliga enheter så faller det alternativet. En delning av enheten Trekantenskolan i en skolenhet och en förskoleenhet har diskuterats och bedöms vara aktuell, då verksamheterna uppnår tillräcklig storlek. Det beräknas inträffa då förskolan i Trekanten har ökat med 2-3 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga bortom 2020. Förslag Projektering och etablering av de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Smedby I samband med att de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen är färdigställda och uppstartade bör en delning av enheten göras. Tidpunkten för delning beräknas till 2019-01-01. Smedängen, Tingbydal, OB-omsorgen och Familjecentralen föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Smedängen/Tingbydal Kroggärdet och de nya avdelningarna föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Kroggärdet Trekantenskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet.
Norra centrala staden Nuläge och utveckling I centrala staden finns en förskoleenhet. Förskolan Lindö, som är en relativt stor förskolenhet med verksamhet på fyra adresser och 16 avdelningar inklusive OB-omsorg. I området beräknas barnantalet att öka. För att möta den ökningen finns en planerad förskoleetablering i samband med etableringen av Tallhagsskolan, Förskolan Tallen. Förskoleenhetens storlek indikerar att en delning av enheten är lämplig någon gång under de närmaste åren. I centrala staden finns verksamhet på fyra adresser: Lindö 6 avd Aftonstjärnan (Lindö) 1 avd (OB-omsorg) Barnens gård 4 avd Getingen 3 avd Rödingen 2 avd Under projektering/byggnation Tallen 8 avd (2020) Fredriksskans 4 avd (bortom 2022) Förslag I samband med att Förskolan Tallen är etablerad och uppstartad föreslås enheten delas. En diskussion bör tas upp kring detta under våren 2020. Norra centralorten Nuläge och utveckling Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med 60-80 anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. Enheterna består av följande hus: Ringdansen 4 avd Förskolan Trollet Trollet 6 avd Förskolan Trollet Lokomotivet 4 avd Förskolan Trollet Funkabotorget 2 avd Förskolan Trollet Björkenäs 7 avd Förskolan Björkenäs Ljusglimten 10 avd Förskolan Björkenäs Dagbarnvårdare 1 avd Förskolan Björkenäs Ögonstenen 6 avd Förskolan Ögonstenen Kajaken 4 avd Förskolan Ögonstenen Snäckan 1 avd Förskolan Ögonstenen Äventyret 2 avd Förskolan Ögonstenen Familjecentrum 1 avd Förskolan Ögonstenen OB-omsorg 1 avd Förskolan Ögonstenen Under projektering/byggnation Kapten Karlsson 6 avd Snurrom 4 avd Herrgården 4 avd osäker etablering pga bygglov Pulkabacken/Kanoten 4 avd längre fram i tiden
Summa är det 49 avdelningar (där 3 inte är rena avdelningar utan specialverksamhet) fördelat på 12 adresser. Inom två år är det 59 avdelningar fördelat på 14 adresser. Förslag I området finns tre stora enheter som kommer att bli ytterligare större om ingen förändring av organisationen görs. Följande förslag innebär en utökning med två organisatoriska enheter. Föreskolan Trollet - Ringdansen, Trollet, Funkabotorget 12 avd Förskolan Björkenäs - Björkenäs, Äventyret, Dagbarnvårdare, Familjecentrum 11 avd Förskolan Ögonstenen - Ögonstenen, Kajaken, Snäckan, OB-omsorg 12 avd Förskolan Ljusstaden - Ljusglimten 10 avd Förskolan Vimpeltorpet - Lokomotivet, Kapten Karlsson, Snurrom 14 avd Summa 59 avd Projektering och etablering av förskolan Kapten Karlsson/Herrgården och Snurrom föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Trollet. Då förskolan Snurrom är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2019-07-01. För förskolorna Björkenäs och Ögonstenen föreslås en uppdelning i tre enheter göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2018-01-01. Lindsdal-Läckeby Nuläge och utveckling I Lindsdal finns två förskoleenheter, med verksamhet på fyra adresser. I Lindsdal projekteras därutöver för en familjecentral och en ny förskola. Förskoleenheterna är att betrakta som normalstora, då antalet anställda ligger runt 45 personer på båda. Enheterna har verksamhet i följande hus: Lindeberga 4 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen 6 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen Paviljong 2 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Pulpeten 7 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Smedjan 6 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Under projektering/byggnation Familjecentral 1 avd Förskolan Milstenen 5 avd I Läckeby finns 7 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Åbyskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Lindsdals förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Åby. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten, och då en av de bärande principerna är naturliga enheter så faller det alternativet.
Förslag En delning av enheten Åbyskolan i en skolenhet och en förskoleenhet ligger långt fram i tiden och kommer att göras, då verksamheterna blir tillräckligt stora. Det beräknas inträffa då förskoleverksamheten i Läckeby har ökat med 4-5 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga långt bortom 2020, varför Åbyskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet. Projektering och etablering av förskolan Milstenen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Den nya förskolan ingår därefter i Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Då förskolan Milstenen är tagen i drift, så avvecklas Paviljongen vid Förskolan Sjöängen. Projektering och etablering av familjecentralen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Pulpeten/Smedjan. Familjecentralen ingår därefter i Förskolan Pulpeten/Smedjan. En eventuell framtida uppdelning av förskoleorganisationen i Lindsdal i tre enheter i stället för två, bedöms bäst kunna göras då ytterligare en förskola, utöver förskolan Milstenen, tillförts området. Först då beräknas förskoleverksamhetens volym vara tillräcklig för tre enheter. I samband med den framtida förändringen föreslås även en översyn göras av den geografiska strukturen på enheterna.
RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum upprättad 2017-03-23 Datum senast reviderad Förvaltning/arbetsställe/plats: Barn- och ungdomsförvaltningen/förskolan Smedby Riskbedömningen avser: Förslag till beslut om ny enhet Förskolan Kroggärdet 2019. Förslaget innebär att nuvarande Förskolan Smedby under 2019 kommer att delas i två organisatoriska enheter. Medverkande: Pedagogisk personal på Förskolan Smedby Övrig information: Riskbedömningen är gjord i arbetslag på stängningsdag den 28/4-17 och därefter överförd/arbetad med i förskolans lokala samverkansgrupp Nr Händelse/situation Skada/påverkan på människa, miljö och/eller ekonomi 1 Ny chef ny organisation Ofrivilligt byte av chef Nytt chefsbyte för personalstyrkan på Kroggärdet, även för föräldrar Sanno likhet (1-4) Konse kvens (1-4) Risktal S x K (1-16) Åtgärd Om risktalet är större eller lika med 6 eller om konsekvensen är lika med 4 ska åtgärd alltid fyllas i Människan 1 4 4 Bra att det är en lång process så att allt blir bra. Ansvarig för att Datum åtgärden genom-förs när åtgärden ska vara genomförd Förvaltningschef/ förskolechef Uppföljning Datum när åtgärden var genomförd Önskad effekt (Ja/Nej) 2 Att samverkan minskar runt praktiska frågor som sommar, jul m.m. 3 Samverkan i styrande funktioner som samverkans grupp, ledningsgrupp, m m. Olika arbetssätt Det får inte bli vi och dom Människan 1 2 2 Ha en plan för den typen av samverkan Människan 4 4 16 Här vill vi ha samverkan så att vi drar mot samma mål. Likvärdig kvalitet 4 Risk för segregering Människan 2 4 8 Fortsätt att ha gemensamt upptagningsområde för Smedby Förskolechef Förskolechef Förskolecheferna KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Fastställt av Dokumentansvarig Kommundirektör Annette Andersson Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund 1 (2) Utgåvedatum Tillhör dokument 2016-11-01 Riskbedömning allmänt/riskbedömning inför ändringar i verksamheten
5 Mindre enhet -Mindre muskler Ekonomi 3 4 12 Förvaltningschef 6 Kompetensutveckling, Pedagogiskt utbyte 7 Chefen får mindre antal i personalgruppen 8 Administration. Hur fördelar man resurserna. Biträdande, skolsekreterare, specialpedagog. Vem blir chef Människan 1 3 3 Gör tydliga och bra gemensamma planer Människan 1 1 1 Det blir positivt för chefen och medarbetarna. Människan 2 2 4 Detta måste diskuteras och vi vill dra lärdom av de andra enheterna som gör samma organisatoriska resa. Förskolechef Förvaltningschef Förskolecheferna i samverkan med administration. 2 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde 2017-05-30 BUN 2017/0086 Tfn 0480-45 30 02 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om ny enhet - Förskolan Djurängen Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. Förskoleverksamheten inom Djurängsskolan bildar en enhet. Namnet blir Förskolan Djurängen. 2. Skolverksamheten och fritidshemsverksamheten på enheten Djurängsskolan fortsätter. Namnet fortsätter vara Djurängsskolan. Bakgrund Barn- och ungdomsförvaltningen har under många år haft ett växande barnoch elevantal. Detta har medfört att enheterna har blivit större och större. Fördelarna är att större enheter får större ekonomiska resurser och effektivare resursanvändning, samt att organisatoriska förändringar inom enheten blir enklare att genomföra. Nu växer barn- och elevtalen, vilket gör att vissa enheter tenderar att bli något stora. Det kan ge anledning att förändra enhetsindelningen inom förvaltningen. Från och med juli 2011 finns ny skollag, där reglerna kring rektor och förskolechef har förtydligats. En av dessa förändringar är att det för en skolenhet ska finnas en rektor och för en förskolenhet ska finnas en förskolechef. De reglerna kan ge anledning till att förändra enhetsindelningen på förvaltningen. I enlighet med skollagen gällande rektor för skolenhet och förskolechef för förskoleenhet, så görs bedömningen att chefernas ansvarsområden bättre tydliggörs genom en delning, så att förskoleverksamheten blir en enhet och grundskole- och fritidshemsverksamheten blir en enhet. Djurängsskolan är en enhet som har växt under senare år, och som förväntas att fortsätta växa, med anledning av de byggnationer som nu görs i upptagningsområdet. Det medför att det idag finns ekonomisk bärkraft i att dela upp enheten i en enhet som har skola och fritidshem och en enhet som har förskola. Barn- och ungdomsförvaltningen Adress, Besök Tel 0480-45 00 00 vx
BUN 2017/0086 2 (2) Mats Linde Förvaltningschef Bilagor - PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal - Riskbedömning och handlingsplan Djurängsskolan
PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal Bakgrund Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i Barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen varierar antalet direkt underställa per chef mellan 20 och 80 personer. (Siffrorna är uttagna per 15 oktober 2017, och kan avvika från siffror i andra tabeller, beroende på när de är uttagna ur systemen) Antal anst Antal chefer Antal bitr med personalansvar Summa chefer Antal anst / chef Område Vasaskolan 79 1 0 1 79 Förskolan Trollet 68 1 0 1 68 Förskolan Smedby 62 1 0 1 62 Förskolan Björkenäs 61 1 0 1 61 Förskolan Ögonstenen 55 1 0 1 55 Förskolan Rinkabyholm 53 1 0 1 53 Förskolan Oxhagen Malmen 52 1 0 1 52 Förskolan Svärdsliljan 51 1 0 1 51 Särskolan i Kalmar 49 1 0 1 49 Åbyskolan 48 1 0 1 48 Förskolan Pulpeten Smedjan 47 1 0 1 47 Dörbyskolan 44 1 0 1 44 Förskolan Lindeberga Sjöängen 42 1 0 1 42 Lindöskolan 39 1 0 1 39 Trekantenskolan 65 1 1 2 33 Förskolan Rockneby 31 1 0 1 31 Förskolan Vallmon 30 1 0 1 30 Lindsdalsskolorna 115 1 3 4 29 REKTORER 29 1 0 1 29 Kalmarsundsskolan 112 1 3 4 28 Rocknebyskolan 27 1 0 1 27 Djurängsskolan 52 1 1 2 26 Falkenbergskolan 52 1 1 2 26 Skolmottagningsenheten 26 1 0 1 26 Rinkabyholmsskolan 49 1 1 2 25 Förvaltingskontoret 23 1 0 1 23 Barkestorpskolan 22 1 0 1 22 Esplanadsskolan 22 1 0 1 22 Funkaboskolan 87 1 3 4 22
Utgångspunkter En platt decentraliserad organisation Barn- och ungdomsförvaltningen är en platt decentraliserad organisation där ansvar, befogenheter, behörigheter och resurser förs så långt ut i organisationen som möjligt. Det medför att antalet chefsled ska begränsas till ett minimum. Utgångspunkten bör vara att organisationen ska ha enheter vars storlek nedåt begränsas av ekonomisk bärkraft (en enhet kan inte bli hur liten som helst) och vars storlek uppåt begränsas av chefens möjlighet att ha direkt personalansvar (en chef kan inte ha hur många direkt underställda som helst). Skollagen Skollagen ger rektor/förskolechefen mandat att besluta om enhetens inre organisation. Skollagen säger vidare att det på en skolenhet kan det bara finnas en rektor, och på en förskoleenhet kan det bara finnas en förskolechef. Upptagningsområden Till varje enhet, såväl skola som förskola, finns ett geografiskt upptagningsområde. Schematiskt är det uppbyggt så att en 7-9-skolas upptagningsområde består av en eller flera närliggande F-6-skolors upptagningsområden. F-6-skolans upptagningsområde består i sin tur av en eller flera förskoleenheters upptagningsområden. Därutöver gäller att en förskola överlämnar rutinmässigt barn till EN F-6-skola, även om man i förekommande fall lämnar enstaka barn till andra skolor, vid val av annan skola. Skolan i elevens upptagningsområde är elevens sk hemskola. Det är den skolan som är skyldig att erbjuda plats, det är därmed också där eleven har rätt att gå. Det är också hemskolans rektor som bevakar att skolplikten uppfylls för eleverna i upptagningsområdet. För förskolorna gäller att Kalmar kommun erbjuder plats på förskola där kommunen tillmötesgår föräldrarnas önskemål så långt det är möjligt. Lagstiftningen säger att kommunen är skyldig att erbjuda plats i kommunen. I samband med etableringen av Tallhagsskolan, så byter eleverna som bor i Lindöskolans upptagningsområde hemskola för årskurs 7-9, från Funkaboskolan till Tallhagsskolan. Tillsammans med exploateringen och nybyggnationen på Karlssons äng och Snurrom, betyder det att barn och elevantalet i norra centralorten förändras så pass mycket att upptagningsområdena behöver uppdateras. Bostadsområdet Snurrom och Norra Vimpeltorpet har inte varit bebyggda tidigare och saknar därför upptagningsområde och hemskola. Rent systemtekniskt har Snurrom tillhört Kalmarsundsskolans upptagningsområde. Norra Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolans upptagningsområde. Karlssons äng och Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolan. Ljusstaden (Östra Vimpeltorpet) tillhör Kalmarsundsskolans upptagningsområde. För att balansera förändringen för Funkaboskolans elevsammansättningen då Lindöskolans elever går till Tallhagsskolan istället, bör de nya områdena på Snurrom tillhöra Funkaboskolans upptagningsområde. Samtidigt föreslås områdena i Berga öster om Tallhagsvägen tillhöra Tallhagsskolans upptagningsområde. Dessa förändringar i upptagningsområdena får konsekvenser för den organisatoriska diskussionen nedan.
Principen om naturliga enheter Enheter bör vara naturliga enheter de organisatoriska gränserna bör stödjas av geografiska gränser. Resonemanget om naturliga enheterna kan också medföra att det inte är lämpligt att dela upp en sammanhållen större skola i flera mindre enheter. Resonemanget leder vidare till att det är möjligt att dela upp stora förskoleenheter i mindre enheter, eftersom dessa enheter ofta består av 3-8 hus, som är beläget på olika adresser i samma stadsdel. Det medför också att det är svårt att dela upp en skola i mindre enheter, eftersom skolan alltid ligger på samma adress och ofta är sammanhängande huskroppar. Detta resonemang leder till att de förslag som redovisas fokuserar på förskoleverksamheten. Beskrivning av förskoleverksamhetens enheters storlek Nedanstående tabell visar det prognosticerade antalet personal per förskoleenhet i oktober under kommande år (Siffrorna i tabellen kan avvika från andra tabeller detta beror på att olika tabeller är uttagna vid olika datum, det ger en viss variation). Färgmarkeringarna indikerar följande: - Mellan 50-59 medarbetare är gulmarkerat - 60 medarbetare eller flera är rödmarkerat Personal Enhet 2016 2017 2018 2019 2020 Djurängsskolan Förskolan Björkenäs Förskolan Lindeberga- Sjöängen Förskolan Lindö Förskolan Oxhagen- Malmen Förskolan Pulpeten- Smedjan Förskolan Rinkabyholm Förskolan Rockneby Förskolan Smedby Förskolan Svärdsliljan Förskolan Trollet Förskolan Vallmon Förskolan Ögonstenen Trekantenskolan Åbyskolan 27 27 27 39 39 57 63 75 75 75 44 44 53 53 53 58 58 58 58 67 51 51 51 51 51 42 45 45 45 45 54 54 54 60 60 28 28 28 28 28 64 64 64 64 64 53 53 53 53 53 71 71 83 83 83 33 33 45 45 45 57 57 57 57 69 29 29 29 29 35 25 25 31 31 31
Förslag på ny organisation Rinkabyholm Nuläge och utveckling Förskolan Rinkabyholm är en förskola som, i och med färdigställandet av den nya förskolan öster om nuvarande E22, kommer att bli så stor att den bör delas. Projektering och etablering av den nya förskolan föreslås göras i nuvarande organisation. Då förskolan är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Förslag Tidpunkten för delning förväntas bli 2019-01-01. En närmare diskussion kring delningen, och dess tidsplan kommer att påbörjas då den nya förskolan är färdigställd Smedby-Trekanten Nuläge och utveckling Förskolan Smedby är redan idag något stor för att hanteras av en förskolechef. I Smedby finns en måttlig ökningstakt i barnantalet. I Smedby kommer framtida förskoleplatser med hög sannolikhet att tillskapas på skoltomt vid Förskolan Kroggärdet. I Smedby finns verksamhet på tre adresser: Smedängen 5 avd OB-omsorg (Smedängen) 1 avd Familjecentral (Smedängen) 1 avd Tingbydal 4 avd Kroggärdet 5 avd Under projektering/byggnation Gamla matsalen 2-4 avd I Trekanten finns 8 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Trekantenskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Smedbys förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Trekanten. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten. Då en av de bärande principerna i Barn- och ungdomsförvaltningens organisation är principen om naturliga enheter så faller det alternativet. En delning av enheten Trekantenskolan i en skolenhet och en förskoleenhet har diskuterats och bedöms vara aktuell, då verksamheterna uppnår tillräcklig storlek. Det beräknas inträffa då förskolan i Trekanten har ökat med 2-3 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga bortom 2020. Förslag Projektering och etablering av de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Smedby I samband med att de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen är färdigställda och uppstartade bör en delning av enheten göras. Tidpunkten för delning beräknas till 2019-01-01. Smedängen, Tingbydal, OB-omsorgen och Familjecentralen föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Smedängen/Tingbydal Kroggärdet och de nya avdelningarna föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Kroggärdet Trekantenskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet.
Norra centrala staden Nuläge och utveckling I centrala staden finns en förskoleenhet. Förskolan Lindö, som är en relativt stor förskolenhet med verksamhet på fyra adresser och 16 avdelningar inklusive OB-omsorg. I området beräknas barnantalet att öka. För att möta den ökningen finns en planerad förskoleetablering i samband med etableringen av Tallhagsskolan, Förskolan Tallen. Förskoleenhetens storlek indikerar att en delning av enheten är lämplig någon gång under de närmaste åren. I centrala staden finns verksamhet på fyra adresser: Lindö 6 avd Aftonstjärnan (Lindö) 1 avd (OB-omsorg) Barnens gård 4 avd Getingen 3 avd Rödingen 2 avd Under projektering/byggnation Tallen 8 avd (2020) Fredriksskans 4 avd (bortom 2022) Förslag I samband med att Förskolan Tallen är etablerad och uppstartad föreslås enheten delas. En diskussion bör tas upp kring detta under våren 2020. Norra centralorten Nuläge och utveckling Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med 60-80 anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. Enheterna består av följande hus: Ringdansen 4 avd Förskolan Trollet Trollet 6 avd Förskolan Trollet Lokomotivet 4 avd Förskolan Trollet Funkabotorget 2 avd Förskolan Trollet Björkenäs 7 avd Förskolan Björkenäs Ljusglimten 10 avd Förskolan Björkenäs Dagbarnvårdare 1 avd Förskolan Björkenäs Ögonstenen 6 avd Förskolan Ögonstenen Kajaken 4 avd Förskolan Ögonstenen Snäckan 1 avd Förskolan Ögonstenen Äventyret 2 avd Förskolan Ögonstenen Familjecentrum 1 avd Förskolan Ögonstenen OB-omsorg 1 avd Förskolan Ögonstenen Under projektering/byggnation Kapten Karlsson 6 avd Snurrom 4 avd Herrgården 4 avd osäker etablering pga bygglov Pulkabacken/Kanoten 4 avd längre fram i tiden
Summa är det 49 avdelningar (där 3 inte är rena avdelningar utan specialverksamhet) fördelat på 12 adresser. Inom två år är det 59 avdelningar fördelat på 14 adresser. Förslag I området finns tre stora enheter som kommer att bli ytterligare större om ingen förändring av organisationen görs. Följande förslag innebär en utökning med två organisatoriska enheter. Föreskolan Trollet - Ringdansen, Trollet, Funkabotorget 12 avd Förskolan Björkenäs - Björkenäs, Äventyret, Dagbarnvårdare, Familjecentrum 11 avd Förskolan Ögonstenen - Ögonstenen, Kajaken, Snäckan, OB-omsorg 12 avd Förskolan Ljusstaden - Ljusglimten 10 avd Förskolan Vimpeltorpet - Lokomotivet, Kapten Karlsson, Snurrom 14 avd Summa 59 avd Projektering och etablering av förskolan Kapten Karlsson/Herrgården och Snurrom föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Trollet. Då förskolan Snurrom är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2019-07-01. För förskolorna Björkenäs och Ögonstenen föreslås en uppdelning i tre enheter göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2018-01-01. Lindsdal-Läckeby Nuläge och utveckling I Lindsdal finns två förskoleenheter, med verksamhet på fyra adresser. I Lindsdal projekteras därutöver för en familjecentral och en ny förskola. Förskoleenheterna är att betrakta som normalstora, då antalet anställda ligger runt 45 personer på båda. Enheterna har verksamhet i följande hus: Lindeberga 4 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen 6 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen Paviljong 2 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Pulpeten 7 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Smedjan 6 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Under projektering/byggnation Familjecentral 1 avd Förskolan Milstenen 5 avd I Läckeby finns 7 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Åbyskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Lindsdals förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Åby. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten, och då en av de bärande principerna är naturliga enheter så faller det alternativet.
Förslag En delning av enheten Åbyskolan i en skolenhet och en förskoleenhet ligger långt fram i tiden och kommer att göras, då verksamheterna blir tillräckligt stora. Det beräknas inträffa då förskoleverksamheten i Läckeby har ökat med 4-5 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga långt bortom 2020, varför Åbyskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet. Projektering och etablering av förskolan Milstenen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Den nya förskolan ingår därefter i Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Då förskolan Milstenen är tagen i drift, så avvecklas Paviljongen vid Förskolan Sjöängen. Projektering och etablering av familjecentralen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Pulpeten/Smedjan. Familjecentralen ingår därefter i Förskolan Pulpeten/Smedjan. En eventuell framtida uppdelning av förskoleorganisationen i Lindsdal i tre enheter i stället för två, bedöms bäst kunna göras då ytterligare en förskola, utöver förskolan Milstenen, tillförts området. Först då beräknas förskoleverksamhetens volym vara tillräcklig för tre enheter. I samband med den framtida förändringen föreslås även en översyn göras av den geografiska strukturen på enheterna.
RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum upprättad Datum senast reviderad Förvaltning/arbetsställe/plats: Barn- och ungdomsförvaltningen, Djurängsskolan Riskbedömningen avser: Uppdelning av enheten Djurängskolan i två enheter, Djurängskolan och Förskolan Ängen med rekrytering av ny förskolechef till Förskolan Ängen. Medverkande: Skolledning och samverkansgrupp Övrig information: Nr Händelse/situation Skada/påverkan på människa, miljö och/eller ekonomi 1. Oro och stress i personalgruppen på Förskolan Ängen i samband med chefsbyte. Det är rimligt att det inledningsvis blir en viss oro vid omställningen. Samtidigt förväntas förändringen bidra positivt till Förskolan Ängen då den nya förskolechefen till fullo kan fokusera sitt uppdrag till förskolan vilket på sikt bör uppväga den initiala oron och stressen. Sanno likhet (1-4) Konse kvens (1-4) Risktal S x K (1-16) Åtgärd Om risktalet är större eller lika med 6 eller om konsekvensen är lika med 4 ska åtgärd alltid fyllas i 3 2 6 Viktigt att den nya förskolechefen får en snabb och god överlämning av förskolans samtliga rutiner och processer. Nuvarande förskolechef behöver finnas tillgänglig även efter tillträdandet för att stödja övertagandet. Bytet av chef hålls transparent och personalen får ständig feedback gällande processen och övertagandet Ansvarig för att Datum när åtgärden genomförs vara genom- åtgärden ska förd Anna Snöberg Ny fskchef Anna Snöberg Beror på beslut om när ev delning genomförs. Uppföljning Datum när åtgärden var genomförd Önskad effekt (Ja/Nej) 2. Den nya förskolechefen har en lång inlärningskurva gällande Kommunens system mm. Service till verksamheten sjunker och det skapar irritation och oro hos personalen. Kvaliteten i verksamheten sjunker. 2 2 4 Kan vara angeläget att rekrytera en chef som redan kan de system som gäller för att fokus ska kunna ligga på Fortsatt arbete med förskolans kvalitet. BoU Beror på beslut om när ev delning genomförs Om detta inte är möjligt är det viktigt att den nya förskolechefen omgående får rätt utbildning och stöd. BoU KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Fastställt av Dokumentansvarig Kommundirektör Annette Andersson Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund 1 (2) Utgåvedatum Tillhör dokument 2016-11-01 Riskbedömning allmänt/riskbedömning inför ändringar i verksamheten
3. Ekonomi Då både Djurängsskolan och Förskolan Ängen är relativt små kan det bli svårt att inledningsvis nå en budget i balans. Dock ska både skolan och förskolan enligt kommunens demografiska analyser utökas sitt barn och elevantal. Vår förskola är i dagsläget full. Lokalerna sätter våra begränsningar. För Förskolan Ängens del beror svårigheterna i ekonomin till stor del på ett problem som redan finns, barnens ökade vistelsetid kompenseras inte ekonomiskt i den utsträckning som krävs. Oro hos personalen gällande deras tjänster. OM nedskärningar blir nödvändiga kan det skapas en oro för det samt ökad arbetsbelastning för de kvarvarande. 3 2 6 Tiden får ha sin gång. Förskolan Ängen är tänkt att utökas med ytterligare fyra avdelningar när nybyggnationen är klar första kvartalet 2019. Rektor och förskolechef får ta beslut som ger en budget i balans. På Djurängskolan kan det innebära att biträdande rektor under en tid får ha viss del av sin tjänst som lärare samt att administration och vaktmästare får dela tjänst på båda enheterna. Öppen kommunikation och god samverkan. Viktigt med en väl genomtänkt tjänsteplanering och god resursanvändning på både skolan och förskolan. Rektor Förskolechef Rektor Förskolechef Rektor Förskolechef Ständigt pågående 2 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2017-06-01 BUN 2017/0522 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Omfördelning av ramar mellan barn- och ungdomsförvaltningen och serviceförvaltningen fr.o.m. 2018 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 300 tkr ska överföras till servicenämnden fr.o.m. budget 2018 för övertagande av kostarbetsuppgifter. Bakgrund Kostverksamheten centraliserades i kommunen 2012. Allt ansvar för kostverksamhet övergick då till servicenämnden. På några ställen hade barn- och ungdoms pedagogiska personal kvar en del kostarbetsuppgifter. Barn- och ungdomsförvaltningen har vid flera tillfällen belyst svårigheten att få den pedagogiska personalen att räcka till över arbetsdagen p.g.a. de ökade vistelsetiderna. Ett sätt att underlätta är att minimera den pedagogiska personalens arbete med annat än huvuduppdraget. Efter diskussioner med serviceförvaltningens supportenhet kommer de att överta ett antal arbetsuppgifter som har legat på barn- och ungdomsförvaltningens personal. Med övertagandet följer en prislapp, 300 tkr, som förs över till servicenämnden fr.o.m. budget 2018. Beslutet påverkar ej något av hållbarhetsmålen. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Kristina.Olson@kalmar.se
Barn- och ungdomsnämnden 2017-06-14 Anmälningsärenden 1. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll 2017-04-24, 99 - Fyllnadsval av ledamot i barn- och ungdomsnämnden samt ledamot i Kalmar Science Park AB efter Pelle Sederkvist (M). 2. Skolinspektionen - Inför tillsyn av den fristående skolan Thoren Framtid i Kalmar kommun samt Kalmar kommuns svar (dnr 2017/0496). 3. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll 2017-04-24, 86 - Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2017 samt revisorernas granskning av årsredovisningen 2016. 4. Centrala samverkansgruppens protokoll 2017-04-26. 5. Centrala samverkansgruppens protokoll 2017-05-15. 6. Södermöre kommundelsnämnds protokoll 2017-04-26. 7. Barn- och elevombudets beslut avseende anmälan om kränkande behandling vid Funkaboskolan (dnr 2017/0212). 8. Skolinspektionens beslut avseende anmälan om skolsituationen för en elev vid Funkaboskolan (dnr 2016/0991). 9. Skrivelse om nedläggning av verksamheten på avdelningen Bremerlyckan - Förskolan Svärdsliljan - samt ordförandens svar (dnr 2017/0519). 10. Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. 11. Sammanställning av inkomna anmälningar om diskriminering/trakasserier/kränkande behandling tiden 1 januari-31 maj 2017. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschef, beslut maj: D 4 Rutinmässiga ombudgeteringar, C 1 Anställning, B 18 Beslut om tilläggsbelopp för elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller som erbjuds modersmålsundervisning (dnr 2016/0545, 2016/0548, 2014/0378, 2013/0877, 2013/0163, 2016/0546, 2016/0860, 2013/0564, 2012/0027, 2012/0843, 2015/0440, 2016/0544, 2014/0377, 2016/0543, 2014/0433, 2013/0875, 2017/0422, 2017/0423, 2016/0551, 2015/1186, 2017/0421, 2016/0549, 2012/1493, 2017/0539, 2017/0538, 2017/0420, 2017/0419, 2015/0411, 2014/0739, 2013/0918). 2. Administrativ chefs beslut maj: A 4 Beslut om avskrivning av barnomsorgsavgift (Trekantenskolan 6 641:-), D 8 D 8 Avtal om kompetensutvecklingsinsats för lärare i idrott och hälsa (dnr 2017/0531). 3. Ordförandens beslut maj: D 2 Brådskande ärende - Remissvar gällande riktlinjer för bostadsförsörjning (dnr 2017/0543). 4. Samordnare för barn i behov av särskilt stöd, beslut maj: B 6 Beslut om mottagande av elever i grundsärskolan (dnr 2017/0518, 2017/0530). 5. Förskolechef Förskolan Trollet, beslut april 2017: A 5 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran gällande barnomsorgsavgift för person med ekonomiskt bistånd (dnr 2015/1183, 2015/1182, 2016/0853, 2017/0470). 6. Rektor Vasaskolan, beslut maj: C 3 Anställning (dnr 2017/0545, 2017/0546). 7. B 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).
UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2017-04-24 Kommunfullmäktige 99 Fyllnadsval av ledamot i barn- och ungdomsnämnden samt ledamot i Kalmar Science Park AB efter Pelle Sederkvist (M) Dnr KS 2017/0185 Handlingar Skrivelse från valberedningens presidium den 24 april 2017. Beslut Kommunfullmäktige väljer Patrik Olsen (M) till ledamot i barn- och ungdomsnämnden till och med den 31 december 2018. Kommunfullmäktige väljer Susanne Eliasson (M) till ledamot i styrelsen för Kalmar Science Park AB till och med bolagsstämman 2019. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Anne-Cathrine Lindh Annika Carlsson Wistedt Anslaget på kommunens anslagstavla den 4 maj 2017.
Informationsbrev om tillsyn i fristående skola 2017-05-09 1 (2) Dnr 44-2016:11209 Kalmar kommun Förberedelser inför tillsyn av den fristående skolan Thoren Framtid i Kalmar kommun Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar och författningar som gäller för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö. Nu startar vi en tillsyn av den fristående grundskolan Thoren Framtid som ligger i er kommun. Vi besöker samtliga fristående skolenheter i landet eftersom insynen i fristående skolor är mindre än i verksamheter som drivs av offentliga huvudmän. Om en enskild huvudman driver en enda fristående skola besöker vi denna skola samtidigt som vi granskar utbildningsverksamheten i den kommun där skolan ligger. Om en enskild huvudman driver flera fristående skolenheter besöker vi alla dessa och gör då en samlad tillsyn av huvudmannens verksamhet i särskild ordning. Skollagen ger kommunen rätt till insyn i fristående skolors verksamhet. Därför får ni det här brevet. Om kommunen har utnyttjat sin rätt till insyn önskar vi en kort redogörelse för formerna för detta liksom för eventuella resultat från kommunens uppföljning och utvärdering. Vi tar också gärna emot ytterligare upplysningar eller andra dokument som kan vara av värde för tillsynen. Om kommunen inte har utnyttjat sin rätt till insyn önskar vi även information om detta. Skicka uppgifterna till: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se Att. Dnr: 44 2016:11209. Om möjligt senast den 23 maj 2017. Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2 (2) Mer information om hur tillsynen går till finns på Skolinspektionens webbplats: här: www.skolinspektionen.se/tillsyn Med vänlig hälsning Maud Karlström Utredare Telefon: 08 586 086 96 E post: maud.karlstrom@skolinspektionen.se
Handläggare Datum Emad Soukiyh 2017-05-09 0480 45 30 10 Kalmar kommuns svar på skolinspektionens fråga om insyn i fristående verksamhet Skolinspektionen efterfrågar hur Kalmar kommun har använt sin rätt till insyn. Kalmar kommuns insyn redovisas i följande områden: Hur utvecklas den fristående skolans verksamhet? Den fristående skolans planering eller om förändringar i deras verksamhet som t.ex. ökningar av elevantalet. Det faktiska elevantalet mäts varje månad innan utbetalning av månadens bidrag till Thoren framtid sker. Inför kommande budget begärs ett budgetunderlag (se bilaga 1) in 15 juni året innan aktuellt budgetår. Enheten får då uppge sitt planerade elevantal; antalet elever ska också redovisas för vår- respektive hösttermin. Enheten ska också ange sådant som är intressant för oss att känna till, t ex elevökningar framåt, ökat lokalbehov med mera. Förvaltningens ekonom som är hanterar den enskilda verksamheten brukar ha telefonkontakt med de fristående verksamheterna inför halvårsuppföljningen för att vi ska få grepp om det faktiska elevantalet till hösten. Överlag upplever Kalmar kommun att det föreligger svårigheter att få in korrekta uppgifter från Thoren framtid, inte sällan saknas fullständiga underlag. Uppgifter om elever är inskrivna på fritidshem eller inte kan till exempel saknas. Detta föranleder upprepade kontakter för att få kompletta underlag. Verksamhetens stabilitet Kalmar kommuns resursfördelningssystem fördelar för närvarande 15 % av resurserna efter bakgrundsfaktorerna (SALSA). Thoren framtid har en hög andel elever som är nyinvandrade de senaste fyra åren. Genomsnittstilldelningen för grundskolan är 2017; 12 378 kr per elev och år. Den enhet som får minst tilldelning får 4 440 kr per elev och år och den enhet som får högst tilldelning får 39 708 kr per elev och år. Thoren framtid är den enhet som får högst tilldelning. Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx emad.soukiyh@kalmar.se
2 (2) Skolpliktsbevakning. När det gäller skolpliktsbevakningen undersöker varje skola, i verksamhetssystemet ProCapita, att de elever som finns i deras upptagningsområde har en skolplacering. Om de hittar en elev som inte har skolplacering har de ansvar för att kontakta familjen och utreda detta. Thoren framtid har inget eget upptagningsområdesansvar vilket innebär att detta bevakas av kommunala skolor. Allmänhetens intresse av information. För att öka allmänhetens kunskap om verksamheten på Thoren framtid presenteras dess verksamhet på kommunens hemsida; tillsammans med övriga skolor inom Kalmar kommun. Sammanställningar om kunskapsresultat och annan information som kan underlätta för elever och vårdnadshavare att välja skola finns att tillgå i skoldatabasen, SIRIS. Länk till www.valjaskola.se finns på kommunens hemsida. Dessa källor ska bidra till bättre insyn för allmänheten. Kalmar 2017-05-09 Emad Soukiyh Administrativ chef
Handläggare Datum Kristina Olson 2016-09-26 0480-45 30 08 Företrädare för privat barnomsorgs- och grundskoleverksamhet i Kalmar kommun Budgetinformation för årsbudget 2017 och ekonomisk planering 2018 2019 Siffrorna i din utskickade excelmodellen är preliminära tills kommunfullmäktige har antagit budget 2017 i november månad. Ramberäkningsmodellen i Excel beskriver vad du får till din verksamhet med angivet barn- elev- och timantal. Hur det blir i verkligheten beror sedan på hur många barn, elever och timmar som din verksamhet faktiskt tar hand om. I modellen ser du summorna du får i tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppen fastställs av Mats Linde när budgeten är beslutad och skickas då ut som ett särskilt beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså en gräns för verksamhetens omfattning. I budget 2017 har det skett följande förändringar av grundbeloppen: Löneökningar enligt avtal 2016 är tillagda på alla lönegrundbelopp: Administration 4,5 % Vaktmästare 2,2 % Skolbibliotek 3 % Personal fritidshem 3,08 % Personal förskola 2,9 % (snittet mellan 4/5 förskollärare och 1/5 barnskötare) Personal pedagogisk omsorg 2,2 % Lärare grundskola 3 % PO uppgår till 38,33 % Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, 392 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx kristina.olson@kalmar.se
2 (3) Personalkostnader Personalkostnaderna beräknas utifrån 2016 års löneläge. Kostnaderna för löneökningar 2016 finns budgeterade på ett centralt konto i kommunen. När löneförhandlingarna för respektive år är klara så kommer medel att tillföras förvaltningarna och då också den privata verksamheten. Vi kommer att kompenseras för den genomsnittliga lönesummautvecklingen för de olika fackgrupperna. Personalomkostnadspålägget är i 2016 års nivå, d.v.s. 38,33 %. Bakgrundsfaktorn Bakgrundsfaktorn är tänkt att användas som förstärkning inom alla de områden som krävs för att barnen och eleverna skall nå målen. Lokalkostnader Alla lokalkostnader ligger i grundbeloppen. Kalmar kommun sänker internräntan 2017 vilket betyder hyressänkningar för barn- och ungdomsförvaltningen med ca 5 mkr. Hyrorna och därmed grundbeloppen för 2017 är anpassade till denna lägre nivå. Pengarna för hyressänkningen försvinner från barn- och ungdomsnämndens ram. Skolskjutsar Beloppet som ligger i ramfilen är det belopp som kommer ifrån enheternas inlämnade underlag för terminskort, taxi och språkval. Övriga kostnader och intäkter De övriga utgifterna och intäkterna enligt årsbudget 2016 har inte räknats upp pga. att det ekonomiska utrymmet saknas. Årets förbättrare och prestationsbaserad resursfördelning I september varje år tas ett underlag fram för att hitta årets förbättrare inom förskola, grundskola och fritidshem samt kommande års mottagare av den prestationsbaserade resurstilldelningen. Årets förbättrare i förskola, fritidshem och grundskola får 50 000 kr vardera. Finns det av någon anledning ingen förbättrare i någon kategori får resterande förbättrare dela på pengarna. Den prestationsbaserade delen av resursfördelningen går till de tre enheter som har förbättrat sig mest inom resp. kategori föregående år. För 2017 tittar vi alltså på resultaten av 2016 års sammanställning. Årets förbättrare utses i september 2017 och bygger på 2017 års mätningar. Sparbeting 2017 2017 är sista året av tre när budgeten minskas med 1 % per år. Ramen är minskad med 9 mkr men den faktiska neddragingen blir endast 5,1 mkr. Projektet koncentrerad administration Projektet startar på förvaltningsnivå 2017. 3,0 tjänster är borträknade från enheternas budgetar.(1,6 mkr). Gäller ej fristående verksamhet som får sin andel av pengarna...
3 (3) Pott för ökat schemasnitt i förskola och pedagogisk omsorg Vi har under en lång rad av år sett att det faktiska schemasnittet har varit högre än det budgeterade. Detta har inte kompenserats från resursfördelningssystemet utan förvaltningen har själva fått täcka in detta. Förvaltningskontoret har vi flera tillfällen begärt att få detta kompenserats med så har det inte blivit. För att skapa en hållbar lösning avsätter vi en pott på 0,5 mkr för att använda till att kompensera enheterna när det faktiska schemasnittet blir högre än det budgeterade. Vi beräknar schemasnittet till samma nivå som budget 2016. Förändringar av grundbelopp grundskola IKT-medel (Åkes) 2 850 tkr fördelas ut på f-9 6 302 elever=452 kr per elev adm öu Ökat vaccinationsprogram 7-9 =43 kr per elev skolsköt öu Utökad undervisningstid i matematik år 4-6 1 430 tkr = 767 kr per elev personal pu Ny deb.modell IT lärardatorer 1 743 tkr = 277 kr per elev till adm öu Ekonomiska planeringsförutsättningar 2018-2019 Enligt prognoserna kommer det inte att finnas något utrymme för ökande driftskostnader. Alla förslag till ökade driftskostnader måste finansieras av respektive nämnd genom minskade kostnader och/eller ökade externa intäkter. Mvh Kristina Olson Förvaltningskamrer Barn- och ungdomsförvaltningen
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2017-04-24 Kommunfullmäktige 86 Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2016 samt revisorernas granskning av årsredovisningen 2016 Dnr KS 2017/0079 Handlingar Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2016. Granskning av årsbokslut, årsredovisning och intern kontroll 2016. Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium den 21 april 2017. Bakgrund Kommunens revisorer har redovisat sin revisionsberättelse för räkenskapsåret 2016. Av revisionsberättelsen framgår att revisionen tillstyrker ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna och den gemensamma nämnden för hjälpmedelsverksamhet samt att årsredovisningen för 2016 godkänns. Överläggning Ordföranden bland kommunens revisorer Eva Örtengren Björk redogör för revisionsberättelsen och den granskning som revisorerna lämnat för räkenskapsåret 2016. Kommunfullmäktiges ordförande Roger Kaliff (S) redogör för kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut. Beslut Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen, nämnderna och den gemensamma nämnden för hjälpmedelsverksamhet och de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2016. Jäv Det antecknas till protokollet att berörda ledamöter och ersättare inte deltar i beslutet om ansvarsfrihet för de nämnder där de själva suttit i under 2016. Sekreterare Jonas Sverkén Anslaget på kommunens anslagstavla den 4 maj 2017.
2 (2) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum 2017-04-24 Justeras Roger Kaliff ordförande Anne-Cathrine Lindh Annika Carlsson Wistedt
PROTOKOLL 1 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 Tid Onsdagen den 26 april 2017, kl 08.30-10.45 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Jeanette Wahlgren, Lärarförbundet Per Fryxell, Lärarförbundet Christer Nilsfors, Lärarnas Riksförbund Lars Selin, Lärarnas Riksförbund Charlotte Karlsson, Kommunal Camilla Ekman, Kommunal Åsa Wenell, Sveriges Skolledarförbund Underskrifter... Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande... Jeanette Wahlgren, justerare 1 Godkännande av dagordning Förvaltningschef Mats Linde meddelar att ärendet om rekrytering av förskolechef till förskola i norra centralorten är ett ärende för samråd före beslut och inte ett informationsärende. Utsänd kallelse, med ovanstående förändring, godkänns härefter som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 20 mars 2017.
PROTOKOLL 2 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 3 Arbetsmiljöenheten informerar Arbetsmiljöenhetens arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund presenterar sig och informerar om sitt uppdrag och vid vilka ärenden hon kan medverka. Till hösten anordnar arbetsmiljöenheten utbildning för chefer och skyddsombud i systematiskt arbetsmiljöarbete. Utbildningen blev snabbt fulltecknad och centrala samverkansgruppen konstaterar därför att behovet av utbildning troligtvis är mycket större än antal befintliga platser. Utifrån ett förslag från Kommunal beslutar förvaltningschef Mats Linde att uppdra till enheternas lokala samverkansgrupper att inventera antal personer i behov av utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Utifrån inventeringen kontaktas härefter arbetsmiljöenheten för bedömning om ytterligare utbildningstillfällen kan anordnas. Lärarförbundet uttalar att det borde vara obligatoriskt för samtliga lokala samverkansgrupper att tillsammans gå utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. 4 Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik HR-specialist Ann Gustafsson informerar om frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistiken för februari 2017. Sjukfrånvaron t.o.m. februari är 7,9 %. Ann Gustafsson informerar också om att vårens stresshanteringskurs Hitta balansen & hantera stressen är inställd på grund av för få anmälda. Kursen kommer återigen att anordnas till hösten. Däremot kommer stresshanteringskursen för chefer Mindre stress - mera liv att genomföras med start den 5 maj. 5 Helårsprognos efter mars 2017 Handlingen Helårsprognos efter mars 2017 innehåller väsentliga händelser och ändrade förutsättningar - återkoppling till riskanalysen i årsrapporten driftsredovisning - prognos 2017 - resultat per förskola och skola 2017 investeringsredovisning - prognos 2017 Uppföljningen av verksamhetsplanens mål kommer att redovisas vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde i maj.
PROTOKOLL 3 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 Förvaltningskamrer Kristina Olson informerar. Prognosen efter mars visar ett överskott på 2,6 mnkr. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 6 Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden 2017 Jämställdhets- och mångfaldsprogrammet innehåller mål och beskrivning av 2017 års jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och ungdomar samt för medarbetarna. Programmets syfte är att säkerställa att förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete sker på ett systematiskt sätt så att jämställdhet och mångfald blir en del av vardagen på skolor och förskolor i Kalmar kommun, samt att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Mål för arbetet med barn och ungdomar: - Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. - I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. - I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre. Mål för arbetet för medarbetare: - Mångfalden av medarbetare inom olika yrkeskategorier ska främjas och alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet. - Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap. - Det övergripande målet är att ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering, kränkningar eller trakasserier samt att alla medarbetare ska veta vart de ska vända sig om det skulle inträffa. Delmål: Andel medarbetare som upplevt sig utsatta, samt andel medarbetare som inte vet vart de ska vända sig ska årligen minska med minst två procentenheter. - Att inga könsbundna skillnader i lön och övriga arbetsvillkor ska finnas. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att fastställa jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden 2017. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget.
PROTOKOLL 4 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 7 Programmering i skolan (digital kompetens) Den 9 mars 2017 fattade regeringen beslut om tydligare skrivning om digital kompetens i läroplaner. Förändringarna träder i kraft den 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från den 1 juli 2017. Sammanfattningsvis avser ändringarna: - att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik - att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga - att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik - att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg - att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster - att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle Kursplanerna i tretton ämnen ändras och får tydligare skrivning runt digitaliseringen i skolan. På Skolverkets lärportal finns idag fyra handledningsmoduler med inriktning digitalisering och under hösten 2017 kommer Skolverket att publicera ytterligare webbkurs som syftar till att ge all personal i förskola och skola en ökad kunskap om programmering och en ökad medvetenhet om programmeringens påverkan på samhället. Skolverket planerar också för ytterligare kompetensutveckling för förskollärare och lärare när det gäller digital kompetens. Särskilda insatser med fokus på programmering kommer att tas fram för lärare i matematik och teknik. Förslag Riktad kompetensutbildning sker till ett antal pedagoger per förskola/skola/nätverk och då med användning av de utbildningsmoduler som finns på Skolverkets lärportal samt utbildningsinsatser med hjälp av AV-media i Kalmar län. Dessa pedagoger blir sedan nyckelpersoner i den fortsatt verksamhetsnära kompetensutvecklingen. Det innebär en form av kollegialt lärande där deltagarna, med stöd av en handledare, diskuterar exempelvis undervisningssituationer och didaktiska frågor, lyfter upp problem och svårigheter, kritiskt granskar både sin egen och andras undervisning samt ger och får återkoppling från andra deltagare. Enheterna tilldelas ekonomisk resurs som möjliggör kompetensutbildning av pedagogiska handledare med fokus på digital kompetens.
PROTOKOLL 5 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 Skolan tilldeles ekonomisk resurs för inköp av adekvat material när det gäller programmering i skolan. Kostnaden för ovanstående beräknas till cirka 200 000 kronor vad gäller barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att i enlighet med upprättat förslag ska digital kompetens i förskolan och skolan vara en satsning i 2018 års utbildningspolitiska program Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 8 Beslut om ny enhet - Förskolan Ljusstaden Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med 60-80 anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. För förskolorna Björkenäs och Ögonstenen föreslås en uppdelning i tre enheter göras. Tidpunkten för delning planeras bli 2018-01-01. Under uppstartstiden rekryteras en förskolechef, som från tillträdesdatum till 2018-01-01 har tjänsten vilande och tjänstgör som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Björkenäs. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. Bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av förskolan Ljusglimten, dagbarnvårdare (pedagogisk omsorg), samt den ännu inte projekterade förskolan Pulkabacken. 2. Den nya enhetens namn är Förskolan Ljusstaden.
PROTOKOLL 6 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 3. Flytta OB-omsorgen från Förskolan Ögonstenen till Förskolan Björkenäs. Det innebär att Förskolan Ögonstenen därefter bedriver verksamhet på fyra ställen; Ögonstenen, Kajaken, Familjecentrum. Ytterligare ett ställe kommer att tillkomma 2021, Kanoten. 4. Flytta förskolan Ljusglimten och pedagogisk omsorg från enheten Förskolan Björkenäs, till enheten Förskolan Ljusstaden. Det innebär att Förskolan Björkenäs därefter bedriver verksamhet på tre ställen; Björkenäs, Äventyret, Snäckan, OB-omsorg (Lysmasken). 5. Enheten Förskolan Ljusstaden startar den 1 januari 2018. 6. Förskolan Ögonstenen, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ljusstaden har gemensamt upptagningsområde. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 9 Rekrytering av förskolechef till förskola i norra centralorten Beslutar barn- och ungdomsnämnden om att bilda den nya enheten Förskolan Ljusstaden så måste en förskolechef till enheten rekryteras. Liselott Göth Hallgren, nuvarande förskolechef för Förskolan Björkenäs, har meddelat intresse av tjänsten som förskolechef för Förskolan Ljusstaden. Beslut Förvaltningschef Mats Linde beslutar, under förutsättning av att barn- och ungdomsnämnden beslutar om att bilda den nya enheten Förskolan Ljusstaden, att Liselott Göth Hallgren får en nyplacering som förskolechef för Förskolan Ljusstaden. Extern rekrytering av förskolechef till Förskolan Björkenäs kommer att påbörjas så fort som möjligt. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot arbetsgivarens beslut. 10 Svar på motion från Max Troendlé (MP) om cykelkörkort till skolelever Max Troendlé (MP) föreslår i motion att varje skolelev i Kalmar kommun i lämplig årskurs utbildas i de grundläggande trafikreglerna för cyklister och vid uppvisad uppmärksamhet därefter får ett cykelkörkort. Planeringssekreterare Clas Wolke informerar om framtaget förslag till svar på motionen. Ärendet återkommer för beslut vid barn- och ungdomsnämnden sammanträde den 17 maj 2017.
PROTOKOLL 7 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 11 Reviderad blankett för anmälan till huvudmannen om kränkande behandling i förskola/skola Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldiga att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechef/rektor ska i sin tur göra en anmälan till huvudmannen. I barn- och ungdomsförvaltningen finns en stödprocess framtagen som beskriver arbetsgången då diskriminering eller kränkande behandling har uppmärksammats på en förskola/skola. Härutöver finns en vägledning framtagen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt blanketter för anmälan om utredning, underlag för samtal samt anmälan till huvudmannen. Planeringssekreterare Clas Wolke informerar om reviderad blankett för anmälan till huvudmannen om kränkande behandling i förskola/skola. I den reviderade blanketten kommer det bl.a. att finnas en kortfattad redogörelse av vad händelsen gäller eller påstås gälla. 12 Delutvärdering av KLaB (estetiska lärprocesser) Inför 2015 fattade barn- och ungdomsnämnden beslut om att tillskjuta strategiska medel till projektet Estetiska lärprocesser under tre år: 2015-2017. Syftet var och är fortfarande i enlighet med Kalmar kommuns utbildningspolitiska vision att fånga alla elevers lust att lära och detta i utvecklande arbets- och läromiljöer. Vidare ska Kalmar kommuns skolor förbättras genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer som ger resultat. Samtidigt har skolans kulturuppdrag blivit tydligare i och med att det estetiska perspektivet går som en röd tråd genom läroplanen, LGR11. Huvudsyftet handlar alltså om att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen vilket i sin tur leder till potentiellt högre måluppfyllelse. Projektet har pågått i två år genom att barn- och ungdomsnämnden har tillskjutit medel till Kalmar Läns Museum och Byteatern motsvarande en halvtidstjänst vardera. Eleverna inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde ska alltså få ytterligare utbud, utöver det som erbjuds alla elever i länet. För att delutvärdera hur projektet svarat upp till de syften som fastställdes har en enkät skickats ut till medverkande skolor och pedagoger. Planeringssekreterare Peter Sunnanek informerar om delutvärderingen och att slutsatsen utifrån enkätens resultat är att arbetet med estetiska lärprocesser bör fortgå, för även om det inte tydligt går att koppla högre måluppfyllelse till detta redan nu, finns det ändå mervärden för elevernas lärande.
PROTOKOLL 8 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 Mot bakgrund av utvärderingen är därmed förslaget att nämnden i sitt utbildningspolitiska program för 2018 ska avsätta pengar för att förlänga projektet ytterligare ett år. En översyn kommer att göras för att säkerställa att spridningen av KLaB når alla skolor och att fördelningen av platser även den når alla skolor. 13 Pågående och kommande lokalprojekt Planeringssekreterare Wolfgang Friedh informerar om pågående och kommande lokalprojekt i barn- och ungdomsförvaltningen. Pågående lokalprojekt där planering av innehållet av lokalerna har startat: - Djurängsskolan F-6 skola med förskola 4 avdelningar. Färdigställt kvartal 1, 2019. - Förskola med 5 avdelningar i Lindsdals centrum (Förskolan Milstenen). Färdigställt kvartal 3, 2018. - Nya skollokaler till Falkenbergsskolan som ersättning till hus 10. Färdigställd senast kvartal 4, 2018. - Förskola 4 avdelningar i anslutning till Förskolan Vallmon. Färdigställt kvartal 3, 2018. Kommande projekteringsstart: - Förskola 6 avdelningar på Åbyskolans skoltomt. Projekteringsstart maj. - Södra staden, förprojektering under maj. - Utbyggnad av matsal på Barkestorpsskolan, projekteringsstart vt 2017. Lokaler som är under produktion: - Förskola 4 avdelningar på Snurrom, hyresupphandlad. Färdigställt kvartal 1, 2018. - Familjecentral i Lindsdal. Samarbete med Landstinget. Hyresupphandlad. Färdigställt kvartal 1, 2018. Övrigt - Förskolepaviljong på förskolan Ljusglimtens tomt. Färdigställd och i bruk. - Lindöskolan. Anpassning av skolgård och ny entré mot norr. Färdigställt kvartal 2, 2017. - Förskolan Pulpeten, ombyggnad av förskolegård. Färdigställd till maj 2017. - Kalmarförskolan 2.0 - en anpassning till Skolverkets rekommendation om mindre barngrupper.
PROTOKOLL 9 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 14 Framtida IT-organisation Den digitala utvecklingen ställer högre och högre krav på digital kompetens för att använda verktygens fulla potential vilket har ökat behovet av stöd på enheterna. Det av cheferna efterfrågade stödet handlar främst om resurser med kompetens som kan hjälpa till att höja användarkompetensen för att bättre använda verktygen och systemen. Utifrån detta ska ett förslag på ny organisation för IT utarbetas. Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om förslag på ny organisation som innebär förstärkning av resurser inom IT på lokal nivå. Den nya organisationen föreslås börja gälla fr.o.m. 2018. Eventuella synpunkter från centrala samverkansgruppens representanter mailas till Emad Soukiyh. Ärendet återkommer för information på centrala samverkansgruppens sammanträde i maj. Samråd före beslut sker på centrala samverkansgruppens sammanträde i juni. 15 Medarbetarenkät 2016 - Enheternas utvecklingsområden och åtgärder En sammanställning av enheternas handlingsplaner med utvecklingsområden och åtgärder redovisas. Arbetsgivaren konstaterar att samtliga enheter arbetar med enkätens resultat och har handlingsplaner i någon form. Hösten 2017 genomför barn- och ungdomsförvaltningen en uppföljning av hur arbetet går med handlingsplanerna genom att skicka ut en enkät till medarbetarna. Enkäten ska inte föranleda någon ny handlingsplan på enheterna. 16 Rutin avslutningssamtal Kommunal vill veta om alla medarbetare erbjuds avslutningssamtal och önskar även få en sammanställning från dessa samtal redovisade i centrala samverkansgruppen en gång om året. Förvaltningschef Mats Linde informerar om att den kommungemensamma rutinen för avslutningssamtal har reviderats så att medarbetarens svar på de frågor som ställs under samtalet numera ska matas in i en EsMaker-enkät. Medarbetaren är anonym i enkäten. Resultatet sammanställs årligen i en rapport (kommunövergri-
PROTOKOLL 10 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 pande och på förvaltningsnivå). Rapporten på förvaltningsnivå kommer att redovisas i centrala samverkansgruppen. Alla medarbetare erbjuds avslutningssamtal. Samtalet är dock frivilligt. 17 Information och arbetsgång för inköp av arbetskläder VT 2017 Vårens klädpaket vänder sig mot: - nyanställd personal som helt saknar arbetskläder - personal som saknar ett av klädpaketen eller enbart saknar möss och vantar I utepaketet ingår överdragsbyxa, 3 i 1 jacka, mössa och vantar. I innepaketet ingår två tröjor eller byxa (jeans) och tröja. Inget byte av trasiga/slitna arbetskläder görs vid det här tillfället. 18 Projektdirektiv - Den fysiska arbetsmiljön - Standardarbetsplatser samt standardarbetsrum Ett projektdirektiv Den fysiska arbetsmiljön - Standardarbetsplats samt standardarbetsrum har skapats. Projektets syfte är att ta fram en modell för hur en standardarbetsplats samt ett standardarbetsrum bör vara utrustade. Utsedd projektgrupp ska även samordna genomförandet av förbättringar på enheterna. Planeringssekreterare Peter Sunnanek är projektledare. I projektgruppen ingår planeringssekreterare Wolfgang Friedh, planeringssekreterare Zejfa Buljugic, verksamhetsutvecklare Martin Westbrandt, facklig representant för Lärarnas riksförbund, facklig representant för Lärarförbundet, facklig representant för Kommunal, arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund samt sjukgymnast Ylva Emhed. Fas ett - ta fram modell för standardarbetsplats/standarbetsrum - ska vara klart före den 31 augusti 2017. Fast två - genomförande - ska vara klart före den 31 december 2020. Ärendet återkommer på centrala samverkansgruppen kvartalsvis fr.o.m. juni 2017. 19 Lovskola Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om genomförd sport- och påsklovsskola 2017. Lovskola har genomförts på Dörbyskolan (åk 4-6), Barkestorpsskolan (åk 7-9), Funkaboskolan (åk 4-9) och Kalmarsundsskolan (åk 4-9).
PROTOKOLL 11 (11) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-04-26 Totalt var 168 elever anmälda till sportlovsskolan och 117 till påsklovsskolan. Merparten av de elever som deltog på lovskolorna nådde helt eller delvis uppsatta mål utifrån sina studieplaner. 20 Pågående projekt och uppdrag Administrativ chef Emad Soukiyh redovisar ett urval av pågående och eventuella kommande projekt och andra uppdrag inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Pågående: - Matematik deluxe - Övningsskola även på högstadiet - Framtida IT-organisation - Vikariepool - Kompetensutveckling i språkmedvetet arbetssätt och modersmålstöd i förskolan - Den fysiska arbetsmiljön - Heltidsmentorer - Koncentrerad administration - Eget ledarförsörjningsprogram - SVA, 30 hp, Linnéuniversitetet - Utvecklingstjänster - nästa fas Kommande: - Engelska deluxe - Barnskötare till förskollärare - Nyanlända - kartläggning nivå tre 21 Kalla fakta 2012-2016 Informationsskriften Kalla fakta 2012-2016 har färdigställts. Skriften ger en bild av hur enheterna ser ut idag och i ett historiskt perspektiv. 22 Personalnytt, organisations- och lokalförändringar På Djurängsskolan förs en diskussion i den lokala samverkansgruppen om att eventuellt föreslå att enheten delas i två enheter; en förskoleenhet och en skolenhet.
PROTOKOLL 1 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 Tid Måndagen den 15 maj 2017, kl 13.00-15.20 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Per Fryxell, Lärarförbundet Pia Ihse, Lärarförbundet skolledare Kaj Jonsson, Lärarnas Riksförbund Christer Nilsfors, Lärarnas Riksförbund Sofie Andersson, Vision Charlotte Karlsson, Kommunal Camilla Ekman, Kommunal Ulf Nilsson, Sveriges Skolledarförbund Underskrifter... Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande... Sofie Andersson, justerare 1 Godkännande av dagordning Utsänd kallelse, jämte två övriga frågor, godkänns som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 26 april 2017.
PROTOKOLL 2 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 3 Arbetsmiljöenheten informerar Enhetschef Ylva Gorton ger en nulägesanalys av arbetsmiljöenhetens arbete kopplat till uppfattat behov hos barn- och ungdomsförvaltningen, bl.a.: - Fler uppdrag kopplade till förebyggande arbete. - ESF-projekt igång fr.o.m. den 4 april (arbeta med kompetensutveckling för chefer samt modellarbetsplatser med hälsofrämjande arbetssätt). - Utbildning om det systematiska arbetsmiljöarbetet - fr.o.m. oktober kommer flera utbildningstillfällen under två års tid att anordnas. - En RTW-koordinator (RTW=return to work) har anställts fr.o.m. den 14 augusti. RTW-koordinatorn ska vara en länk mellan landstinget och chef/medarbetare. - Tydliggöra rutin för arbetsmiljöansvar när olika arbetsgivare finns på samma arbetsplats. - Översyn av uppdragen för verksamheten. Ylva Gorton konstaterar att många av uppdragen från barn- och ungdomsförvaltningen handlar om den fysiska arbetsmiljön. Arbetsmiljöenheten kan dock vara behjälplig med många andra uppdrag. 4 Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik HR-specialist Ann Gustafsson informerar om frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistiken för mars 2017. Sjukfrånvaron ökar och är t.o.m. mars månad 8,2 %. Frisknärvaron är 47,6 %. 5 Svar på Skolinspektionens identifierade förbättringsområden; kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus Skolinspektionen genomförde under höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: A. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? B. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Kalmar kommun den 9 november 2016. Ansvariga för granskningen har Matilda Yvede och Kristina Svensson varit. Vid besöket intervjuades sjukhuslärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har
PROTOKOLL 3 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 också studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. Kalmar kommun ska senast den 2 juni 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Förslag till förbättringsåtgärder: 1. Sjukhusskolan behöver utveckla rutiner för att identifiera och erbjuda elever som ges vård vid andra avdelningar än barnavdelningar särskild undervisning vid sjukhus. Förändring av rutiner gällande BUP-skolan Vid läsårsstart informeras vuxenpsykiatrin om gymnasielevers rätt till undervisning, också efter 18-årsdagen, så länge de är inskrivna i gymnasieskolan. Kontaktuppgifter uppdateras kontinuerligt. Vuxenpsykiatrin kontaktar BUP-skolan när patient är undervisningsbar och en planering görs tillsammans med elev, hemskola och vården. Undervisning sker i BUP-skolans lokaler. Förändring av rutiner gällande SOMA Berörda avdelningar, förutom barn- och ungdomsavdelningen, informeras minst två gånger/år om gymnasieelevers rätt till undervisning, också efter 18-årsdagen, så länge de är inskrivna i gymnasieskolan. Kontaktuppgifter uppdateras kontinuerligt till sjukhuslärare, uppgifterna finns anslaget på avdelningarnas mottagningar. Sjukhusläraren gör personligt besök på avdelningarna vid terminsstart för att informera personalen. 2. Sjukhusskolan kan ytterligare utveckla arbetsmetoder gentemot ordinarie skola så att samverkan kommer igång snabbare. Därmed kan eleverna tidigare få undervisning som motsvarar den undervisning de inte kan delta i. Förändring av rutiner gällande BUP-skolan Erbjudande om skolgång under patienters inskrivning i slutenvård ges av vårdpersonal under inskrivningssamtalet direkt vid inläggning oavsett veckodag. På morgonmöte informerar sig sjukhuslärarna om inneliggande patienter. Vårdnadshavarens godkännande att BUP-skolan får kontakta hemskolan inhämtas. Hemskolans skolsekreterare kontaktas omgående så att sjukhusläraren får tillgång till klasslärare/mentors kontaktuppgifter. E-post skickas så att samverkan med hemskolan kan ske redan från första inläggningsdagen. Så snart läkare bedömt att patienten är undervisningsbar träffar sjukhuslärare vårdnadshavare och elev för en planering av undervisningen. Vid eventuella dröjsmål från hemskolans sida sker undervisning av eleven i samråd med denne och vårdnadshavare i enlighet med gällande läroplan och kursplaner.
PROTOKOLL 4 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 Förändring av rutiner gällande SOMA Sjukhuslärare informeras om inneliggande patienter på morgonrapport må-fre kl. 8.30. Sjukhuslärare kontaktar patient och vårdnadshavare för att få godkännande att kontakta hemskolan och en planering inleds förutsatt att läkare inte avrått från undervisning. Hemskolans skolsekreterare kontaktas omgående för att få tillgång till klasslärare/mentors kontaktuppgifter. Gemensamt för sjukhusskolan Kommunens hemsida uppdateras årligen så att det tydligt framkommer vilka hemskolans skyldigheter är när de har en elev som vårdas på sjukhus. Där finns också aktuella kontaktuppgifter. Ett informationsmaterial tas fram och distribueras till länets skolchefer inför läsårsstart så att information om sjukhusskolan når rektorer och övrig personal. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar om följande förändringar utifrån de två utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat: 1. Sjukhusskolan utvecklar rutiner för att identifiera och erbjuda elever som ges vård vid andra avdelningar än barnavdelningar särskild undervisning vid sjukhus. 2. Sjukhusskolan utvecklar arbetsmetoder gentemot ordinarie skola så att samverkan kommer igång snabbare. Därmed kan eleverna tidigare få undervisning som motsvarar den undervisning de inte kan delta i. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 6 Internkontrollplan för 2017 - revidering I december 2016 antogs en ny internkontrollplan med riskanalys för 2017. Därefter kom nya direktiv att den mall som använts för beslut av internkontrollplan 2017 skulle ersättas med ett nytt format där samtliga risker presenterades (d.v.s. även de som inte mynnar ut i ett kontrollmoment). Den externa revision av intäktsredovisningen som gjordes tidigare i år, pekade ut ett antal förbättringsområden för barn- och ungdomsnämnden. Dessa har valts att läggas till i kontrollplanen. De risker som identifierades i Verksamhetsplan 2017 har också lagts till för att systematiskt dokumentera den uppföljning som görs på dessa områden.
PROTOKOLL 5 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 Revidering - Ny mall - Nytillkomna risker; Att inte kunna erbjuda förskoleplats i rätt tid, i rätt område Brister i tillförlitlighet i ekonomiska underlag till enheterna Ökade vistelsetider i förskolan urholkar personaltätheten - Nytillkomna kontroller; Bokförda investeringar (Risk Brister i redovisningen) Nollfakturor (Risk Brister i hantering av kundfakturering) Familjesammansättning (Risk Brister i hantering av kundfakturering) Inkomstjämförelse (Risk Brister i hantering av kundfakturering) Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta internkontrollplan 2017 med ändringar. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 7 Uppföljning av verksamhetsplanens mål tertial 1 Planeringssekreterare Katarina Sandberg informerar om uppfyllelsen av verksamhetsplanens mål tertial 1. Av totalt 18 mål är 1 uppfyllt, 9 är utvärderade till att ha positiv trend och 8 utvärderade till att ha oförändrad eller negativ utveckling. Av de 8 med oförändrad eller negativ utveckling bedöms 5 vara oförändrade och 3 bedöms ha negativ utveckling. Den negativa utvecklingen gäller sjukfrånvaro, måluppfyllelse i åk 6 och meritvärde i åk 6. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 8 Svar på motion från Max Troendlé (MP) om cykelkörkort till skolelever För att öka trafiksäkerheten, för att öka intresset för cykling hos skolelever och för att öka föräldrarnas tillit till att deras barn klarar sig i trafiken föreslår Max Troendlé (MP) i motion:
PROTOKOLL 6 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 - Att varje skolelev i Kalmar kommun i lämplig årskurs utbildas i de grundläggande trafikreglerna för cyklister och vid uppvisad uppmärksamhet därefter får ett cykelkörkort. Yttrande I kursplanen för samhällskunskap i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2016) står följande, i utdrag: Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1-3 Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken. I Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap står, i utdrag: Trafikregler De första skolåren innebär för många barn nya erfarenheter av att vistas i trafiken. Grundkunskaper i trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt kan därför vara nödvändiga på ett högst påtagligt sätt. Forskning visar emellertid att undervisning om trafikregler inte självklart leder till att färre barn skadas i trafiken. Det finns istället en risk för att trafikundervisning leder till en övertro på barns förmåga att bete sig säkert i oberäkneliga trafikmiljöer. Det går inte att ta för givet att eleverna i den här åldern är mogna att röra sig själva i trafiken bara för att de har fått trafikundervisning. Trafiken är också ett sammanhang där behovet av regler och påföljder blir tydligt. Trafikundervisningen fungerar på så sätt som ett elevnära exempel på att gemensamma behov - i det här fallet säkerhet i trafiken - ibland måste gå före individens behov eller önskemål, som i det här fallet är att ta sig fram så snabbt som möjligt. Intentionerna i motionen är goda, i många avseenden. Dock, ordinarie undervisning i grundskolan ska, som texten hämtad från läroplanen visar, innehålla det som efterfrågas i motionen. Med tanke på vad som skrivs i kommentar-materialet från Skolverket - Det går inte att ta för givet att eleverna i den här åldern är mogna att röra sig själva i trafiken bara för att de har fått trafikundervisning. - faller idén med ett cykelkörkort. Det är, tydligare uttryckt, inte försvarbart att skolan tar på sig ansvaret för att: öka föräldrarnas tillit till att deras barn klarar sig i trafiken. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden föreslår, efter samråd med Södermöre kommundelsnämnd, att kommunfullmäktige beslutar - Kommunfullmäktige avslår motionen från Max Troendlé (MP) om cykelkörkort till skolelever.
PROTOKOLL 7 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 9 Information om Handlingsplan - Särskilt begåvade elever 2016-2017 Som svar på ett inlämnat medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor, beslutade barn- och ungdomsnämnden i november 2015 att en handlingsplan för särskilt begåvade barn och elever i förskola, förskoleklass och grundskola skulle tas fram. Planeringssekreterare Clas Wolke informerar om de kompetenshöjande insatser som genomförts i förvaltningen med anledning av handlingsplanen. Form och innehåll samt genomförda insatser på förskolor och skolor för att förbättra situationen för särskilt begåvade barn/elever kommer att utvärderas senast vid vårterminens slut (2017). 10 Svar på medborgarförslag om att utreda möjligheten till att införa ett pluggcenter Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från fem elever på Lars Kaggskolan om att utreda möjligheten till att införa ett pluggcenter. Planeringssekreterare Peter Sunnanek informerar om framtaget förslag till svar på medborgarförslaget. Ärendet återkommer för beslut vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde den 14 juni 2017. 11 Revidering av funktionsbeskrivning barnskötare i förskolan respektive förskollärare i förskolan Funktionsbeskrivningen för barnskötare i förskolan respektive förskollärare i förskolan har reviderats. Barnskötare i förskolan - Funktionsbeskrivningen är reviderad så att den är synkad med funktionsbeskrivningen för förskollärare i förskolan både formmässigt (utseendemässigt) och innehållsmässigt. Det är huvudfunktionen som är reviderad och skriven på ett mer övergripande sätt och vad arbetslaget ska arbeta med utifrån Lpfö.
PROTOKOLL 8 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 Förskollärare i förskolan - Rubriken är förändrad till Funktionsbeskrivning legitimerad förskollärare i förskolan. 12 Framtida IT-organisation Den digitala utvecklingen ställer högre och högre krav på digital kompetens för att använda verktygens fulla potential vilket har ökat behovet av stöd på enheterna. Det av cheferna efterfrågade stödet handlar främst om resurser med kompetens som kan hjälpa till att höja användarkompetensen för att bättre använda de digitala verktygen och systemen. Ett förslag på ny organisation som innebär förstärkning av resurser inom IT på lokal nivå har tagits fram vilket bedöms ge bäst effekt för verksamheten och svara bäst mot syftet och målen. Mål med ny organisation: - Bidra till mer varierad undervisning och högre måluppfyllelse. - Ökad likvärdighet genom att säkerställa IT-kompetens på samtliga enheter. - Tydligt stöd för chefen och pedagogerna i utvecklingsarbetet inom området. - Skapa nätverk för att lära av varandra. - Använda de digitala verktygens fulla potential. Ny organisation föreslås börja gälla 2018. Ärendet återkommer för samråd före beslut på centrala samverkansgruppens sammanträde den 12 juni 2017. 13 Lägesrapport utbildningspolitiskt program 2017 och information om utbildningspolitiskt program 2018 Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om arbetet inom de satsningar som barn- och ungdomsnämnden valde att göra i 2017 års utbildningspolitiska program. 1 Utvecklingstjänster 2 Gemensam rättning av nationella prov 3 Lovskola - en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse 4 Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet 5 Fokustid 6 Förstärkning av läslyftet 7 Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) 8 Lärande för att ta kunskap till handling
PROTOKOLL 9 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 I 2018 års utbildningspolitiska program föreslås barn- och ungdomsnämnden besluta om följande satsningar: 1 Utvecklingstjänster 2 Gemensam rättning av nationella prov 3 Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet 4 Fokustid 5 Förstärkning av läslyft och specialpedagogik för lärande 6 Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) 7 Entreprenöriellt lärande 8 Programmering i förskolan och grundskolan 9 Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik 14 Beslut om ny enhet - Förskolan Vimpeltorpet Barn- och ungdomsnämnden förväntas vid sitt sammanträde den 14 juni 2017 fatta beslut om att bilda den nya organisatoriska enheten Förskolan Vimpeltorpet. Enheten kommer bl.a. att bestå av de nya förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson. Förskolan Vimpeltorpet och Förskolan Trollet ska ha gemensamt upptagningsområde. Annika Wirefeldt är förskolechef för enheten. Enheten startar den 1 januari 2019. 15 Beslut om ny enhet - Förskolan Kroggärdet Barn- och ungdomsnämnden förväntas vid sitt sammanträde den 14 juni 2017 fatta beslut om att bilda den nya organisatoriska enheten Förskolan Kroggärdet. Enheten kommer att bestå av Kroggärdet och de nya avdelningarna vid gamla matsalen. Enheten startar den 1 januari 2019. Samma datum byter Förskolan Smedby namn till Förskolan Smedängen/Tingbydal. Förskolan Smedängen/Tingbydal och Förskolan Kroggärdet ska ha gemensamt upptagningsområde. 16 Beslut om ny enhet - Förskolan Djurängen Djurängsskolans lokala samverkansgrupp genomför riskanalys gällande för- och nackdelar med att bibehålla nuvarande organisation eller dela enheten i två enheter; en förskoleenhet och en skolenhet. Eventuellt beslut om den nya enheten Förskolan Djurängen kommer förhoppningsvis tas av barn- och ungdomsnämnden den 14 juni 2017.
PROTOKOLL 10 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 17 Löneöversyn 2017 - Tidplan Samtliga medarbetare ska senast den 23 juni ha haft lönesättande samtal med sin chef. Ny lön betalas ut den 27 september för medarbetare inom Kommunals avtalsområde (retroaktiv utbetalning fr.o.m. den 1 maj görs med oktoberlönen). Övriga medarbetare får ny lön utbetald den 27 oktober (retroaktiv utbetalning fr.o.m. den 1 april görs med novemberlönen). Avstämning av 2017 års löneöversyn med respektive facklig organisation görs antagligen i augusti 2017. 18 Personalnytt, organisations- och lokalförändringar Extern rekrytering av förskolechef till Förskolan Björkenäs har påbörjats. Sista ansökningsdag är den 4 juni. Urvalsmöte äger rum den 8 juni kl 14.00. Intervjuer genomförs den 19 juni (reservdag den 21 juni). Samråd före beslut om tillsättning äger rum den 21 juni kl 15.30. Förutsatt att barn- och ungdomsnämnden i juni fattar beslut om de nya enheterna Förskolan Kroggärdet respektive Förskolan Djurängen kommer rekryteringen av förskolechefer till enheterna att påbörjas i början av höstterminen 2017. 19 Beslut om förvaltningschefens strategiska medel 2017 Förskolan Trollet Den nya enheten Förskolan Vimpeltorpet planeras börja som en del av Förskolan Trollet. Uppbyggnaden av förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson kommer att göras i enheten Förskolan Trollets regi. När uppbyggnaden är färdig kommer enheten Förskolan Trollet att delas i två delar; Förskolan Trollet och Förskolan Vimpeltorpet. Under uppbyggnadstiden tjänstgör Annika Wirefeldt som biträdande förskolechef på Förskolan Trollet med den primära arbetsuppgiften att etablera förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson samt att förbereda för den nya enheten. Förskolan Trollet föreslås för tiden den 1 augusti-31 december 2017 få medel för att hantera kostnader i samband med utökad tjänst av biträdande förskolechef. Ärendet återkommer för samråd före beslut vid centrala samverkansgruppens sammanträde den 12 juni 2017.
PROTOKOLL 11 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 20 Ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper ht 2017 Förslag till mötesfrekvens gällande ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper för ht 2017 har tagits fram. Skolans ämnesgrupper och förskoleklassens pedagogiska utvecklingsgrupp: - Torsdag den 21/9 2017, kl. 08:00-10:00 (studiedag) - Tisdag den 31/10 2017, kl. 08:00-10:00 (studiedag) - Onsdag den 29/11 2017, kl. 15:00-16:30 (inget läslyft eller specialpedagogik för lärande) Fritidshemmen pedagogiska utvecklingsgrupp: - Fredag den 22/9 2017, kl. 08:30-10:00 - Fredag den 20/10 2017, kl. 08:30-10:00 - Fredag den 24/11 2017, kl. 08:30-10:00 Förskolans ämnesgrupper: - Onsdag den 20/9 2017, kl. 15:00-16:30 - Onsdag den 18/10 2016, kl. 15:00-16:30 - Onsdag den 29/11 2017, kl. 15:00-16:30 Datum för ämnesgrupper och pedagogiska utvecklingsgrupper för vårterminen 2018 tas fram efter det att Regionförbundet fastställt nytt datum för den gemensamma studiedagen. Den sedan tidigare beslutade studiedagen i mars 2018 måste flyttas eftersom nationella prov genomförs då. Ärendet återkommer för samråd före beslut vid centrala samverkansgruppens sammanträde den 12 juni 2017. Sveriges Skolledarförbund lämnar följande protokollsanteckning: Sveriges Skolledarförbund i Kalmar kommun vill föra en anteckning till protokollet gällande beslut av kommande Ämnesgrupper/pedagogiska utvecklingsgrupper ht 2017 som åter läggs på studiedagar, dvs. torsdag den 21/9 2017, kl. 08:00-10:00 (studiedag) och tisdag den 31/10 2017, kl. 08:00-10:00 (studiedag). Det begränsar möjligheten för skolledare att planera och styra sin inre organisation (Skollagen 2010:800) då studiedagar bör kunna användas för mitterminskonferenser och planeringsdagar i arbetslagen på enskild skola.
PROTOKOLL 12 (12) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2017-05-15 21 Övriga frågor a) Titlar Lärarnas Riksförbund meddelar att de har noterat att olika titlar används i annonser för lediga tjänster beträffande i stort sett liknande tjänster. Arbetsgivaren meddelar att efter en samlad bedömning kommer förslag på titel att tas fram. Ärendet återkommer på centrala samverkansgruppen. b) Skola på kv. Telemarken - återrapport I samband med att kommunfullmäktige i maj 2016 tog beslut om skola på kv. Telemarken beslutades också att en redovisning av bland annat följande ska ske i kommunstyrelsen senast i juni 2017: - Arbetet med övriga delar såsom idrottshall och övrig verksamhet inom kv. Telemarken. - Arbetet med en balanserad elevsammansättning på Funkaboskolan. - Hur elever, föräldrar m.m. blir delaktiga i utformningen av skola, dess omgivningar samt skolvägar. - Hur en pedagogisk och socialt trygg skol- och förskolemiljö skapas och hur en trygg flytt från en liten till en stor skola kan göras. - Vilken beredskap som finns om inte tillträde kan ske enligt tidplan. - Arbetet med förbättrade skolvägar och trafiksäkerheten. Förvaltningschef Mats Linde informerar om arbetet med att genomföra beslutet. Så fort den skriftliga rapporten är klar kommer centrala samverkansgruppen att få ta del av den.
PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 26 april 2017 kl. 17:00-18.10 Plats Kommundelssalen, Ljungbyholm Omfattning 24-37 Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Karin Lindsten (L) Elisabeth Sjögren Heimark (S) Emma Ahlin (S) Magnus Uhr (S) Annika Lindwall (S) Carina Sjögren (C) Jan Martinsson (V) Fredrik Lindström (M) Christian Lindström (L) Lars Rosén (SD) Ersättare Johan Kesselmark (S) Ulf Johnzon (S) Kurt Hallberg (C) Karin Nilsson (C) Sören Hjertqvist (V) Övriga Lena Thor, förvaltningschef, 24, 25 Martin Westbrandt, verksamhetsutvecklare, 26, 27, 28, 29a, 30, 32 Anslaget på kommunens anslagstavla den 5 maj
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 2 (19) Sekreterare Martin Westbrandt Justeras Elisabeth Gustavsson ordförande Emma Ahlin
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 3 (19) 24 Ansvarsfördelning av nämndernas verksamhet inom Södermöre kommundels geografiska område Dnr SKDN 2017/0034 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2017-02-26 Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente om Södermöre kommundelsnämnds verksamhet som gäller fr.o.m. 1 oktober 2016. Där regleras nämndens ansvarsområden. Vidare beskrivs nämndens relation till Barn- och ungdomsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt Omsorgsnämnden. Kommundelsnämnden ska nära samarbeta med Barn- och ungdomsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Omsorgsnämnden i frågor som dessa nämnder ansvarar för inom kommundelens geografiska område samt i frågor där kommundelsnämnden har ansvaret. I detta samarbete finns resurser på de tre nämnderna som kommundelsnämnden ska få del av. Södermöre kommundelsnämnd ska tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Omsorgsnämnden ta fram en skriftlig ansvarsfördelning gällande verksamhet inom kommundelsnämndens geografiska område. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar 1. Att anta ansvarsfördelningen mellan Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd 2. Att anta ansvarsfördelningen mellan Kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd 3. Att anta ansvarsfördelningen mellan Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd Protokollsanteckning Jan Martinsson (V) och Sören Hjertqvist (V) lämnar följande protokollsanteckning: Det är av vår uppfattning att förslaget till beslut och den upprättade listan för ansvarsfördelningen av nämndernas verksamhet mycket väl kan fungera som ett ramverk. För att i praktiken hitta en ansvarsfördelning där verksamheterna både i kommundelen och facknämnderna kan känna sig till freds bör den kompletteras med en mer konkret beskrivning av förhållandet mellan nämnderna. En sådan lista bör utgå från verksamhetschefernas upplevda behov av kontakter med fackförvaltningen. En sådan lista kan t.ex. innehålla:
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 4 (19) Hur information och kommunikation som når facknämnderna från t.ex. regionförbundet, SKL och nationella myndigheter också kommuniceras till kommundelens verksamheter. På vilket sätt ledningen för kommundelens verksamheter integreras i fackförvaltningarnas samarbetsorgan som möten mellan omsorgschefer, rektorer, bibliotekschefer m.m. Hur kommundelens verksamheter informeras om och bjuds in att delta på fackförvaltningarnas kompetensutbildning. M.m. Det är också vår uppfattning att i de fall fackförvaltningen utreder övergripande frågor bör kommundelsförvaltningen och kommundelens presidium tillfrågas om kommundelens och/eller specifika landsbygdsaspekter på frågan. I de fall kommundelen p.g.a. kommunal likställighet ska fatta ett beslut liktydigt med fackförvaltningens bör frågan endast i de fall kommundelens presidium anser det lyftas i kommundelsnämnden. I övriga fall bör presidiet vara behörigt att komma med synpunkter/fatta beslut för kommundelens räkning. Ett sådant förfarande skulle effektivisera kommundelnämndens arbete och skapa ett större fokus på nämndens huvuduppgift nämligen landsbygds- och demokratiutveckling.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 5 (19) 25 Revidering av Södermöre kommundelsnämnds delegationsordning Dnr SKDN 2017/0035 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2017-02-16 Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 26 september 2016 nya reglementen för kommunstyrelsen och nämnderna. De nya reglementena gäller från 1 oktober 2016. Med anledning av det nya reglementet för Södermöre kommundelsnämnd har förslag till reviderad delegationsordning arbetats fram. Kommunens revisorer kom i sin rapport om intern kontroll inom redovisningsområdet i januari 2016, med förslag till förbättringar när det gäller nämndernas delegationsordningar. Revisorerna påpekade att vissa nämnders delegationsordningar är av äldre datum och att ett sådant centralt styrdokument bör tas upp i nämnden kontinuerligt för övervägande om det finns behov av förändring. Revisorerna konstaterade också att delegationsordningarna varierar mycket i utformning och föreslog bruk av en standardiserad mall. Kommunledningskontoret har tagit fram en standardiserad mall i samråd med förvaltningarna. Mallen innehåller en första del med beskrivning av vad delegerad beslutsrätt innebär och vad som gäller för delegaterna. Vidare följer några gemensamma avsnitt under rubrikerna Allmänt, Personal och Ekonomi. Respektive nämnd kan därefter lägga till verksamhetsspecifika avsnitt. Mallen innehåller också en skrivning om att kommunstyrelsen/nämnden ska aktualisera delegationsordningen i samband med varje ny mandatperiod. Större förändringar och kompletteringar i förslaget till delegationsordning: Titel kommundelschef är ändrat till förvaltningschef C 17 Borttagen Bistånd till psykiskt funktionshindrade - Boendestöd - Bostad med särskild service C 18 Borttagen Bistånd till psykiskt funktionshindrade - Kontaktperson C 35 Ändrad delegat från Områdesassistent till ekonomiadministratör
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 6 (19) Teckna hyresavtal mellan Södermöre kommundelsnämnd och omsorgstagare D 10 Ändrad delegat från personalutvecklare till HR-specialist Omplacering/förändring av arbetsuppgifter för personal över ansvarsområden D 11 Borttagen Prövning av anställning för obehöriga lärare och studie- och yrkesvägledare E 18 Borttagen Omprövning av beslut Beslut Södermöre kommundelsnämnd antar förslag till delegationsordning för Södermöre kommundelsnämnd
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 7 (19) 26 Reviderad färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre Dnr SKDN 2015/0008 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2017-03-29 Bakgrund Kommundelsnämnden har till uppdrag att tillhandahålla folk- och skolbiblioteksverksamhet i Södermöre. Utifrån gällande lagstiftning och Kalmar kommuns styrande fullmäktigemål och vision samt den kommunala biblioteksplanen har kommundelsnämnden beslutat att tydliggöra mål och färdriktning för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel. Södermöre kommundelsnämnd beslutade färdriktningen och målen för biblioteksverksamheten för Södermöre kommundel i februari 2015. Då vissa delar nu är inaktuella har en revidering arbetats fram av bibliotekspersonal tillsammans med kommundelsutvecklare. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att fastställa färdriktning och mål för biblioteksverksamheten för Södermöre kommundel.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 8 (19) 27 Organisationsförändring Hagby/Halltorp Dnr SKDN 2017/0059 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2017-03-31 Bakgrund Fram till 160801 var pedagogiska verksamheter i Hagby och Halltorp uppdelade per ort, d.v.s. förskola Hagby och Hagbyskolan hade en rektor tillika förskolechef och förskola Halltorp och Halltorpsskolan hade en rektor tillika förskolechef. När tjänst som rektor/förskolechef för förskola Halltorp och Halltorpsskolan uppstod som vakant gjordes en tillfällig lösning. Under rekryteringsperioden av rektor tillika förskolechef för Halltorpsskolan har Hagbyskolan och Halltorpsskolan haft en gemensam rektor och förskola Hagby och förskola Halltorp haft en gemensam förskolechef. Under rekryteringsperioden har utvärderingar av organisationen gjort på flera plan. Utvärdering i lokala samverkansgrupper har gjorts och förvaltningschef har fått ta del av dem. Utvärdering i Södermöres centrala samverkansgrupp Utvärdering av enkät i esmaker som samtliga pedagoger i Halltorp och Hagby fått möjlighet att svara på. 42 personal har besvarat enkäten. Samtal mellan förvaltningschef och nuvarande rektor och förskolechef. Resultaten av utvärderingarna varierar men sammataget väger nuvarande organisation över. Enkäten som besvarats visar på att 30 av 42 svaranden (71 %) tycker att nuvarande organisation är mest gynnsam för pedagogisk utveckling och 24 av 42 (57 %) tycker att nuvarande organisation är mest gynnsam för pedagoger i verksamheten. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar - Ny organisation börjar gälla från och med 2017-08-01 - Att ändra verksamhetsansvar till en förskolechef för Hagby- och Halltorps förskola. - Att ändra verksamhetsansvar till en rektor för Hagby- och Halltorpsskolan
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 9 (19) 28 Yttrande över revisionsrapport "Uppföljande granskning-äldreomsorg-meningsfull vardag, aktiviteter och socialt innehåll" Dnr SKDN 2017/0065 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2017-04-11 Bakgrund De förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun avlämnade i mars 2015 en granskning av äldreomsorgen och huruvida omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd bedrev en ändamålsenlig verksamhet så att de boende i särskilda boenden upplever en meningsfull vardag. På uppdrag av revisorerna har EY (Ernst & Young AB) genomfört en uppföljande granskning av vilka åtgärder omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har vidtagit med anledning av de iakttagelser och synpunkter som lämnades i revisionsrapporten 2015 samt i vilken utsträckning granskningens rekommendationer har beaktats och implementerats. Rapporten visar såväl på vidtagna åtgärder som på områden med fortsatt förbättringspotential. Av rapporten framgår också vilka rekommendationer som lämnas. Svaret ska vara kommunens revisorer tillhanda senast 2017-04-30. Punkterna nedan är de områden som Södermöre kommundelsförvaltning fått att åtgärda inklusive vidtagna åtgärder. 3.2 I större utsträckning följa upp efterlevnaden av mål- och styrdokument Vår bedömning är att både omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd följer verksamhetens arbete med socialt innehåll, företrädesvis genom muntlig avrapportering från verksamhetsansvariga på nämndsammanträden. Formerna för uppföljning av verksamheternas efterlevnad av mål- och styrdokument (t.ex. handlingsplaner och värdighetsgarantier) för området socialt innehåll kan enligt vår bedömning utvecklas till att bli mer formella. Rekommendationen från tidigare granskning om att i större utsträckning följa upp efterlevnaden av mål- och styrdokument kvarstår därför till viss del. I verksamhetsplanen för Södermöre kommundelsnämnd fastställs årliga mål för verksamheten. I verksamhetsplan 2017 finns målet öka andelen omsorgstagare som är nöjda med utbudet av sociala aktiviteter i vård- och omsorgsboende Målet är utdelat till Södermöre kommundels tre enheter som sedan har uppdraget att formulera enhetens egna mål med anledning av nämndmålet. Enheten ska också beskriva vilka aktiviteter de avser genomföra för att nå målet. Uppföljning av nämndmål och enhetsmål görs tertialvis på både nämndoch enhetsnivå. Redovisning sker till nämnden i delårsrapport. Metod för att sköta uppföljning och efterlevnad av mål sker i Hypergene.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 10 (19) 3.5 Avsaknad av mål med insatser i genomförandeplaner I uppföljningen har det inte tydligt framgått att nämnderna har kännedom om i vilken omfattning som omsorgstagares genomförandeplaner innehåller mål för sociala insatser. Följaktligen är vår bedömning är detta är ett utvecklingsområde för både omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd, varför vi rekommenderar nämnderna att förvissa sig om och löpande följa upp att mål för sociala insatser anges i genomförandeplaner. Genomförandeplaner följs upp i den interna kvalitetsuppföljningen genom stickprov två gånger om året. Resultatet av uppföljningen utifrån mål för sociala insatser i genomförandeplanerna redovisas på nämnd. Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner Södermöre kommundelsförvaltnings åtgärder som svar på revisionen Uppföljning granskning-äldreomsorgmeningsfull vardag, aktiviteter och socialt innehåll.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 11 (19) 29 Informationsärenden a) Översyn av organisation, Kalmar kommun 2019 Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med en parlamentariskt tillsatt politisk styrgrupp presentera ett förslag till politisk organisation, som ska beslutas före valet år 2018. Kommunstyrelsen har också fått i uppdrag att samtidigt presentera ett förslag till förvaltningsorganisation som stöder den nya politiska organisationen. Tidsplan: - Uppstartsmöte 10 januari - Färdigt förslag augusti/ september - Remiss till nämnderna för besvarande i oktober/november - Klart innan valet 2018. Under mötets gång fick nämnden göra inspel till den parlamentariska gruppen. Inspelen sammanställs av Södermöre kommundelsförvaltning och skickas vidare till den parlamentariska gruppen. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 12 (19) 30 Lägesrapport kommundelsutveckling Befolkningsutveckling Södermöre 2015-2016 Södermöre har ökat invånarantalet med 137 personer (1,829 %) under åren 2015-2016. Grupper som ökat mest är: 1. 70-74 år, 2. 50-54 och 25-29 år 3. 20-24 år. Följ Södermöre kommundel på Facebook Södermöre kommundel har just nu drygt 350 följare på Facebook. Södermöre kommundelsförvaltning ser gärna att fler följer för ökat informationsflöde. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 13 (19) 31 Medborgardialog En enkät gällande biblioteksverksamhet har gått ut till medborgapanelen. Enkäten handlar om författaraftnar och ligger ute för besvarande t.o.m. 31 maj. 2 juni kl. 09:00-10:00 äger ett web-seminarium rum i kommundelshuset. Seminariet kommer att handla om medborgadialoger. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 14 (19) 32 Förvaltningschefen informerar Första spadtaget av Hagby etapp II tas av nämndsordförande Elisabeth Gustavsson 27 april. 8 maj kommer förvaltningskontoret ha öppet hus. Invånare och personal i Södermöre kommundel bjuds in till frukost och därefter har man möjlighet att träffa tjänstemän på förvaltningskontoret. Nya bryggan i Vita Sand invigs 11 juni. Södermöre kommundel är i behov av sommarvikarier till omsorgen. Rekrytering pågår och det är framförallt Björkhaga i Påryd som har rekryteringsbehov. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 15 (19) 33 Rapporter från olika demokratiska mötesformer 20 april anordnades Hagbydagen för tredje året i rad. Dagen handlade om en dag i det kollegiala lärandet där pedagoger berättade om verksamheten och projekt som skett med anledning av nybyggnationen av förskolan. Nämndsordförande Elisabeth Gustavsson och kommundelsutvecklare Hanna Ivarsson har deltagit på ett möte angående skriften Upplev Södermöre. Tidningen delas ut till samtliga hushåll i Södermöre i mitten på maj och kommer också finnas på turistbyrån i Kalmar. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 16 (19) 34 Kontaktmannaskap Karin Lindsten redogjorde för sitt besök på Möregården i Hagby. Jan Martinsson redogjorde för sitt besök på biblioteket i Ljungbyholm. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 17 (19) 35 Kommande aktiviteter Tvärskogsdagen 27 maj. Nämndsordförande Elisabeth Gustavsson, förvaltningschef Lena Thor och komundelsutvecklare Hanna Ivarsson deltar. Hagby marknad 13 maj. Vice nämndsordförande Christopher Dywik deltar. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 18 (19) 36 Delegationsbeslut B 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.
Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-26 19 (19) 37 Anmälnings- och kännedomsärenden Centrala samverkansgruppens protokoll 2017-03-14 Beslut Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.